Min första dag på Expressen

av Emanuel Karlsten den februari 1, 2010

i Personligt

Min mor (eller var det Kellogs Frosties-paketen?) försökte inpränta att frukosten var det viktigaste målet på dagen. Att man skulle äta ordentligt för att stå sig. Jag trodde att jag efter 2o år hade lärt och förstått den saken. Det hade jag uppenbarligen inte.

Redan klockan 15 var jag fullkomligt slut. Hela kroppen liksom skrek på hjälp, energi, vila. Jag kände att jag aldrig har varit så förtjänt av semester som nu. Visst måste det ha varit frukosten? Kanske i kombination med den torra bulgursalladen nersköljt med kaffe istället för vatten.

Jag lärde mig så mycket. Fick inblick – och insikt – om ännu mer. På många sätt var det ett bra uppvaknande: Smekmånaden är över. Expressen är en stor tidning. Ni vet? Stor!

Och kvällen: Expressens kulturpris på dansmuséet. Massor av kulturpersonligheter och ännu fler Expressenpersonligheter. Framförallt Bo Strömstedt. Jag som precis hittat hans bok på biblioteket. Vi hann prata en stund. Om läsarnärhet, hur det var förr. Hur Expressen verkat hitta tillbaka. Om sociala mediers möjlighet att komma närmare än någonsin. Fast det sista kanske var mer min reflektion.

Utmattad nu. Måste sova. Imorgon börjar min andra dag.

  • Du övertygade nästan Annette Kullenberg om sociala mediers förträfflighet också, men inte riktigt… nya tag om några timmar!

  • Du övertygade nästan Annette Kullenberg om sociala mediers förträfflighet också, men inte riktigt… nya tag om några timmar!

  • Kommer ihåg den där utmattningen tydligt. Alla nya människor, intryck, man vill göra bra ifrån sig.. Samtidigt är det så roligt allting att man inte orkar vänta utan bara vill kasta sig in i jobbet. Hoppas att du får en bra andra dag på jobbet :)

    • Helt korrekt beskrivning! Och, ja, andra dagen är betydligt enklare att tackla.

  • Anonym

    Kul att du träffade Strömstedt! Be honom göra sina bästa Sven Lidman-imitationer nästa gång.

    • Vi pratade faktiskt om det där! Inte om Sven Lidman, men om hans bakgrund hos pingströrelsen. Hur Lewi Pethrus dissade honom och på Nyhemsveckan, flera år senare, bad om ursäkt. Fascinerande. Måste läsa hans bok. Strömstedts, alltså.

  • Kommer ihåg den där utmattningen tydligt. Alla nya människor, intryck, man vill göra bra ifrån sig.. Samtidigt är det så roligt allting att man inte orkar vänta utan bara vill kasta sig in i jobbet. Hoppas att du får en bra andra dag på jobbet :)

    • Helt korrekt beskrivning! Och, ja, andra dagen är betydligt enklare att tackla.

  • mattiasagnesund

    Kul att du träffade Strömstedt! Be honom göra sina bästa Sven Lidman-imitationer nästa gång.

    • Vi pratade faktiskt om det där! Inte om Sven Lidman, men om hans bakgrund hos pingströrelsen. Hur Lewi Pethrus dissade honom och på Nyhemsveckan, flera år senare, bad om ursäkt. Fascinerande. Måste läsa hans bok. Strömstedts, alltså.

  • När jag va 13 gick jag fram till strömstedt och bad om autograf på bokmässan. han såg lätt chockad ut, var väl inte van att skriva för tonåringar :) Ett av hans pappas brev till Lewi Pethrus är med i ”Lewis brev.” Jag läste Bo:s självbiografi i samband med researchen, den är väldigt bra.

  • När jag va 13 gick jag fram till strömstedt och bad om autograf på bokmässan. han såg lätt chockad ut, var väl inte van att skriva för tonåringar :) Ett av hans pappas brev till Lewi Pethrus är med i ”Lewis brev.” Jag läste Bo:s självbiografi i samband med researchen, den är väldigt bra.

Previous post:

Next post: