En stor dag för en Visbybo

av Emanuel Karlsten den mars 8, 2011

i Credd

Man kan aldrig bli profet i sin egen stad, men i dag är jag i alla fall ämne för en artikel i lokaltidningen Gotlands allehanda. Det är stort. Väldigt, väldigt stort. För mina föräldrar verkar det vara större än alla riksprogram i världen. De ringde båda i morse och väckte mig med nyheten.

Nu är jag Visbysonen, en ”toppbloggare”.

Men roligast och ändå min yngsta syster, 12-åriga Elvira. Hon såg artikeln i tidningen innan någon annan och fick en snilleblixt. Hon klippte ut en bild på sig och passade in den över min bild i artikeln.  ”Kolla, kolla jag är i tidningen!”. Mamma såg rubriken ”toppbloggare karlsten” och den stora bilden på Elvira och höll på att sätta morgontet i vrångstrupen – innan hon insåg min systers fiffiga skämt.

Det var kul tyckte jag! Är det någon som har en bättre bild på saken än den här pixliga mobilbilden mamma skickade på tidningsutklipp (är det första gången hon klipper ut en artikel jag är med i?) så säg till!

Uppdaterat: GA:s webb har hela texten ute! Har inte vågat läst en. Tycker alltid det är så plågsamt att läsa ens egna citat återgivna i text.

Uppdaterad 2: Nu har jag läst texten. Några saker som man kanske borde ta tillfället i akt att vidareutveckla:

Scandicbiblarna: Jag tror det var 2007 när Scandic valde att ta bort biblarna från hotellrummen – för att de kunde uppfattas stötande för gäster. Porren på tv:n? Nej, den fick vara kvar. Den tjänade man pengar på. Minns att @bitteassarmo skrev en debattartikel om det där som fick stort genomslag. Och att jag själv gick i taket, överengagerade mig (som jag så ofta gör), startade sajter, automatiserade mejlformulär och försökte driva bloggdrev på min blogg. Tills de till sist la tillbaks biblarna (i stället för att också ta bort porren).

”Tjelvar”: Ett internetforum baserat på first class som alla skolelever hade på gotland. Ja, ”besatt” är ett beskrivande ord. Jag engagerade mig i _alla_ debatter. Hade jag ingen ställning tog jag en.

Zambia: ”Åkte dit som en pojke kom hem som en man”. Tänk att jag sa det. Jag ställde det förvisso mot lumpen, som jag gjorde tidigare, som på många sätt var en barnlek i jämförelse. Men ändå. Jaja.

Previous post:

Next post: