Om Jesus, påsken och galen spigg

av Emanuel Karlsten den april 26, 2011

i Religion och kyrka

Jag har haft en skön påsk, tackar som frågar. Inte alls så Jesuscentrerad som påsken kanske borde för en kristen pöjk. Jag har svårt för alla sorters ritualisering av religiösa högtider. Svårt att meditera kring vad korsfästelsen betyder – egentligen. Jag har inga problem att fatta att det var stort och älskvärt – men ärligt talat: Vem hade inte ställt upp på att korsfästas om det skulle rädda inte bara den dåvarande mänskligheten – utan all mänsklighet framöver!

Sådana slutsatser får mig inte att tro mindre på Gud, Jesus eller tycka att handlingen är mindre hyllningsvärd, men jag inser att bara tanken gör mig till ett svart…påskalamm under religiösa högtider.

Jag har samma relation till andra högtider. Julen är en av dem, nattvarden en annan.  Jag lyckas liksom inte leva mig in i dem. Någon minns kanske min pratbubbletävling på Dagen i påsktider för något år sedan (se bilden). Många blev genuint upprörda. Utan att jag tänkte särskilt på det så trampade jag på en av de ömmaste tår som finns. Sakramentet. Som om lärjungarna satt och åt varje tugga bröd i djup andakt, månaderna efter Jesus återgått. Än en gång mottog redaktionen telefonsamtal och förslag om att jag borde tas i örat.

Jag gillade det där på något sätt. Hur vi, så oskyldigt, kunde hitta och diskutera det som skavde. Lite på sidan av, men samtidigt mitt i. Och hur frågor som inte hade annan plats fick ta plats där.

För det är klart – visst har du också tänkt tanken under påsken? Det gör dig inte till mindre kristen, det förminskar inte Gud. Det är bara en tanke som viftas bort för att den inte anses vara värdig en plats i diskussionen.

Jaja. Nu var det ju inte jag skulle blogga om, utan galen spigg. Vi får ta det nästa gång. Köttfärssåsen väntar. Hej.

Previous post:

Next post: