En tråkig och en rolig sak

av Emanuel Karlsten den maj 10, 2010

i Uncategorized

Tråkig:

Dagen har upptäckt att jag fortfarande finns på deras lista för friex. De har nu ringt och meddelat att jag inte längre kommer få papperstidningen hem.

Rolig:

De erbjöd mig ”en bra deal” på papperstidningen. Jag tackade nej och förklarar att jag läser den på nätet. ”Då kanske du är intresserad av att läsa vår PDF-tidning, allt finns ju inte på nätet?”. Jag skrattade. Kändes fantastiskt komiskt att sitta på konsumentänden och föra den diskussionen. Varför skulle jag vilja läsa en avfotad papperstidning på nätet?

Diskussionen var samtidigt  lite ögonöppnande. Skulle jag känna det som ett hot? Eller en möjlighet?

För vems förlust är det? Min eller tidningens att jag inte – trots att jag är intresserad – är villig att betala för att få en papperstidning fyra gånger i veckan?

Antagligen bådas.

  • Du måste ju inte läsa pdf-filem. Alla artiklar finns ju som vanliga länkar. Men du får ju inte tillgång till alla artiklar via hemsidan om du inte är prenumerant.

    • Eh, ja, jag vet..(!)

      • Ehm. Alltså.. jag ville inte förklara det. =) Du vet ju bättre än dom flesta här. Men varför inte prenumerera och läsa alla artiklar på samma sätt som du läser dom nu?

        • För att det kostar pengar? Så viktigt är det inte att läsa Dagen för mig.

          • Pengarna är ju helt klart en faktor. Trodde nog bara att du skulle vara mer intresserad av att läsa hela tidningen som du faktiskt jobbat på. Och förbättrat så enormt mycket.

          • Ja, och det är just den jag fortsätter att läsa. Men betaldelen, featuresidorna, har jag aldrig varit inblandad i. Och inte samma lust att fortsätta läsa.

  • Simon Olsson

    Hahaha! Stor humor.

  • Du måste ju inte läsa pdf-filem. Alla artiklar finns ju som vanliga länkar. Men du får ju inte tillgång till alla artiklar via hemsidan om du inte är prenumerant.

    • Eh, ja, jag vet..(!)

      • Ehm. Alltså.. jag ville inte förklara det. =) Du vet ju bättre än dom flesta här. Men varför inte prenumerera och läsa alla artiklar på samma sätt som du läser dom nu?

        • För att det kostar pengar? Så viktigt är det inte att läsa Dagen för mig.

          • Pengarna är ju helt klart en faktor. Trodde nog bara att du skulle vara mer intresserad av att läsa hela tidningen som du faktiskt jobbat på. Och förbättrat så enormt mycket.

          • Ja, och det är just den jag fortsätter att läsa. Men betaldelen, featuresidorna, har jag aldrig varit inblandad i. Och inte samma lust att fortsätta läsa.

  • Hahaha! Stor humor.

  • Anonym

    Till saken hör väl också att allt i papperstidningen inte kommer ut på nätet? Åtminstone är det ganska mycket som inte går att få via rss. Jag har ekosmart nu och tycker pdf:erna är ett trevligt om inte så läseffektivt komplement till webben. Men jag skulle definitivt kunna klara mig utan det materialet, det avgörande för mig är att kunna ge ett ekonomiskt stöd åt Dagen – något jag drar mig in i det längsta för när det gäller andra webbpublikationer. Alla dessa varianter på ”pluswebb” är rätt kassa investeringar.

    • Precis. Och det tycker jag är rätt vackert! Har länge pushat för att man skulle släppa allt och testa att bara ha en doneringsknapp, där man förklarar att det kostar, vad som kostar och sedan får man skänka en summa varje vecka/månad/år om man vill.
      Tror faktiskt till och med jag hade gått med på det.

      • Anonym

        Ja, ska det funka nånstans är det på Dagen. Värt att prova, helt klart.

  • Anonym

    Jag tycker att du som tidigare medarbetare på Dagen borde få både papperstidningen och pdf-varianten gratis, i varje fall fram till pensionen:)
    Lite sniket av dem att göra så.

    • Ja, eller hur! Trodde jag hade kvar prenumerationen som en tribute, ett tack i efterhand, eller nåt. Men icke. Ett misstag.

  • mattiasagnesund

    Till saken hör väl också att allt i papperstidningen inte kommer ut på nätet? Åtminstone är det ganska mycket som inte går att få via rss. Jag har ekosmart nu och tycker pdf:erna är ett trevligt om inte så läseffektivt komplement till webben. Men jag skulle definitivt kunna klara mig utan det materialet, det avgörande för mig är att kunna ge ett ekonomiskt stöd åt Dagen – något jag drar mig in i det längsta för när det gäller andra webbpublikationer. Alla dessa varianter på ”pluswebb” är rätt kassa investeringar.

    • Precis. Och det tycker jag är rätt vackert! Har länge pushat för att man skulle släppa allt och testa att bara ha en doneringsknapp, där man förklarar att det kostar, vad som kostar och sedan får man skänka en summa varje vecka/månad/år om man vill.
      Tror faktiskt till och med jag hade gått med på det.

      • mattiasagnesund

        Ja, ska det funka nånstans är det på Dagen. Värt att prova, helt klart.

  • berno

    Jag tycker att du som tidigare medarbetare på Dagen borde få både papperstidningen och pdf-varianten gratis, i varje fall fram till pensionen:)
    Lite sniket av dem att göra så.

    • Ja, eller hur! Trodde jag hade kvar prenumerationen som en tribute, ett tack i efterhand, eller nåt. Men icke. Ett misstag.

  • Maja

    Jag är verkligen förvånad. För en vars första riktiga arbetsplats var i folkbildningen så var det en självklarhet att fortsätta BETALA medlemsskap i föreningen. För dig verkar det vara en självklarhet att de ska fortsätta betala DIG? Var det bara ett brödjobb för dig alltså? Helskum inställning Emanuel, 80-talistisk måste det vara, finns ingen annan förklaring.

    • Nej, jag förväntade mig inte att de skulle betala prenumerationen för mig.
      Jag vet inte vad som hade varit fel om jag hade sett det som ett brödjobb, men det var långt ifrån vad jag gjorde. Jag slet som en tok, för ideal, för en kyrka jag desperat ville vara med och bygga, förbättra.
      Men till slut fungerade det inte. Dels hade jag svårt med Dagen arbetspolitiskt, dels fick jag alltmer strypt utrymme.
      Det första jag sa på arbetsintervjun när jag kom till Dagen var att jag älskade att det fanns ett organ som vill lyfta på frågor ingen annan lyfte på. Två år senare insåg jag att Dagen istället höll på att bli ett organ som hjälpte till att försluta saker. Jag försökte, men kunde inte längre vara kvar i det. Inte heller vill jag vara med och stötta det ekonomiskt.
      En tidning av den storleken _ska_ kunna stå på egna ben. Om inte så innebär det att man inte är tillräckligt relevant. Och är man inte tillräcklig relevant så förtjänar man…whats coming.

  • Maja

    Jag är verkligen förvånad. För en vars första riktiga arbetsplats var i folkbildningen så var det en självklarhet att fortsätta BETALA medlemsskap i föreningen. För dig verkar det vara en självklarhet att de ska fortsätta betala DIG? Var det bara ett brödjobb för dig alltså? Helskum inställning Emanuel, 80-talistisk måste det vara, finns ingen annan förklaring.

    • Nej, jag förväntade mig inte att de skulle betala prenumerationen för mig.
      Jag vet inte vad som hade varit fel om jag hade sett det som ett brödjobb, men det var långt ifrån vad jag gjorde. Jag slet som en tok, för ideal, för en kyrka jag desperat ville vara med och bygga, förbättra.
      Men till slut fungerade det inte. Dels hade jag svårt med Dagen arbetspolitiskt, dels fick jag alltmer strypt utrymme.
      Det första jag sa på arbetsintervjun när jag kom till Dagen var att jag älskade att det fanns ett organ som vill lyfta på frågor ingen annan lyfte på. Två år senare insåg jag att Dagen istället höll på att bli ett organ som hjälpte till att försluta saker. Jag försökte, men kunde inte längre vara kvar i det. Inte heller vill jag vara med och stötta det ekonomiskt.
      En tidning av den storleken _ska_ kunna stå på egna ben. Om inte så innebär det att man inte är tillräckligt relevant. Och är man inte tillräcklig relevant så förtjänar man…whats coming.

Previous post:

Next post: