Därför hänger inte medier ut våldtäktsanklagade Fredrik Virtanen

av Emanuel Karlsten den oktober 17, 2017

i journalistik,Medier och internet

Uppdaterat6: Nu har den anklagade journalisten själv kommenterat påståendena och andra medier har samlat in 12 berättelser om hans övergrepp. Därför finns det, som jag kan se det, väldigt få skäl kvar till att inte publicera. Nedanstående står ändå kvar, dels som en bakgrund, men också som en utveckling. Se särskilt uppdateringarna längst ner

Varför skriver inte medier om den kända svenska journalist som anklagats ha våldtagit en annan svensk medieprofil?

Flera konton med totalt hundratusentals följare har delat vidare berättelsen om överfallet, vilket innebär att uppgifterna finns överallt. Många yttrar avsky mot journalistiska medier som trots det inte har berättat vidare om händelsen. Flera parallella exempel tas upp för visa ett slags hyckleri.
Men det är inte så enkelt.
Jag vet inte vad som är rätt och detta är ett utgivarbeslut varje tidning behöver ta, men journalistiska medier har ett antal regelverk att följa som handlar att etiskt ansvar för publiceringarna. Och jämförelserna med tidigare händelser blir därför svåra.

EXEMPEL ANDERS BORG. Det räckte med att Anders Borg kallade någon hora och visade könet för att medier skulle skriva om den tidigare finansministern, så varför inte nu? Jag vill påstå att fallet Borg var ganska unikt och faktiskt en smula kontroversiellt. Anledningen till att det ändå publicerades handlade allra mest om att Anders Borg själv tidigt kommenterade i offentligheten. Dvs gav sin version och ursäkt.
Det öppnade för att journalistiska medier kunde rapportera vidare, eftersom han själv valt att tala öppet om händelsen.

EXEMPEL HANNA WIGH: Hanna Wigh berättade hur hon blivit antastad av en kollega på riksdagen och om en kultur mot kvinnor inom Sverigedemokraterna som var djupt osund. Den stora skillnaden med detta fall är att ingen enskild person pekats ut av medier. Det var heller aldrig Wighs förhoppning, tvärtom ville hon prata om partiets kultur och sätt mot kvinnor. I det aktuella fallet vi jämfört med har medieprofilen tidigare också berättat om övergreppet i detalj, och Aftonbladet till exempel rapporterat om saken, men då utan att namnge förövaren.

EXEMPEL HARVEY WEINSTEIN: Jag kan inte i detalj förloppet om den stora hollywoodproducenten, men utifrån de sammanfattningar jag läst verkar den avgörande faktorn vara volymen av berättelser. Att det alltså inte handlade om enskilda personer, utan dussintals som samtidigt berättade. Det gjorde att det fanns ett exceptionellt nyhetsvärde om systematiskt våldsutövande mot kvinnor från en och samma person.

EXEMPEL SVEN-OTTO LITTORIN: Det kanske svåraste, men också ett av de mest tveksamma besluten i modern presshistoria, tycker jag. Här fanns en kvinna som berättade hur den dåvarande minister Littorin köpt sex av henne. Aftonbladet försökte nå Littorin för en kommentar, som när han fick höra frågan avbröt intervjun och strax senare valde att kalla till presskonferens för att avgå. I förhoppning om att Aftonbladet då inte skulle ha några skäl kvar att publicera – han var ju då inte längre en man i maktposition. Aftonbladet valde ändå att publicera. Ett haveri i mina ögon, vilket de själva delvis medgett. Jag skrev mer om det i denna blogg för några år sedan.

SLUTSATS: Det är svårt för journalistiska medier att skriva i det här fallet om 1) inte den kände svenske journalisten själv kommenterar (vilket är osannolikt givet att han aldrig tidigare gjort det, trots att han konfronterats i sociala medier flera gånger). 2) Det inte handlar om en arbetsplats problematiska kultur eller 3) Det inte snabbt kommer flera öppna, offentliga anklagelser mot den kände svenska journalisten.

JUST NU rör det sig en hel del angående punkt 3 i slutsatsen här ovan.

En kvinna berättar hur hon, som 14-åring, fick följande fråga från den kände svenske journalisten när hon bad om praktik på Aftonbladet. Nedanstående är en skärmdump från kvinnans Instagram.

Ytterligare en kvinna har kommit ut och berättat om hur hon lyckades komma undan samme journalist under en kväll:

Det innebär totalt tre berättelser från personer som väljer att vara publika med sina namn.

Det försvårar läget ovan, och fortsätter det komma in vittnesmål ställer det till det. En person som av så många kvinnor, oberoende av varandra, vittnar om en känd svensk journalists övergrepp, innebär ett allt högre allmänintresse – som i så fall trumfar det mesta.
Uppdaterat: Nu har en fjärde person offentligt och öppet berättat om övergrepp:

Uppdaterat2: Aftonbladet har nu valt att skriva om Björks anklagelser mot en stor dansk regissör. Björk avslöjar inte namnet på personen, det gör däremot Aftonbladet i sin publicering. Rätt märkligt, givet hur hårdmarkerade tidningen är här hemma, även om jag gissar att närhetsprincipen (att ingen av personerna har en direkt koppling till Sverige och att publicitetsskadan därför är liten) har haft stor betydelse.

Samtidigt har DN och Expressen på onsdagseftermiddagen valt att skriva om de många anklagelserna mot den svenske journalisten – dock utan att namnge. De verkar motivera publiceringen dels genom att flera nya personer riktat anklagelser, samt att Aftonbladet själva uppgett att de startat ett ”personalärende” av saken.

Uppdaterat3: En femte person berättar en något mildare berättelser om hur hon telefon-trakasserats av den kände journalisten under en kväll.

Uppdaterat4: Expressen namnger nu – Martin Timell.  Detta efter att en rad nya anklagelser om hur han betett sig nedsättande mot kollegor. Och att en tv4-profil berättat om hur Timell tagit henne på rumpan.

Så vad är skillnaden mellan Timell och den andre kände svenske journalisten?

Dels brottets karaktär. Som värst har Timell tagit en kvinna på rumpan (även om programledaren Lulu Carter på Instagram diffust indikerat att hon kan ha utsatts för något värre). Dels också att kritiken mot Timell varit offentlig sedan tidigare. Den stora skillnaden nu är alltså att fler vittnen trätt fram och riktat kritik, samt att viss ny kritik kommit fram. Beslutet att namnge har alltså tagits redan tidigare och publicitetsskadan får därmed anses relativt lindrig.

Uppdaterat5: Aftonbladet skriver nu att deras medarbetare tar timeout i väntan på extern utredning.

Previous post:

Next post: