december 2010

Lite om julen, Jesus och bastarder

av Emanuel Karlsten den december 28, 2010

i Personligt,Religion och kyrka

Jjulhelgerna har gått och jag har insett att vi inte har pratat på ett tag. När var det senast? Några veckor sedan? Och egentligen pratade vi inte då heller. Det var väl nån länk jag serverade på ett dåligt diskat fat och tryckte upp i ansiktet på dig till ett väsande påbud om att läsa, klicka eller titta. Ber om ursäkt för det.

Dagarna innan jul var hektiska. Det handlade om jobbrutiner jag inte riktigt var förberedd på. Ovanpå det den obligatoriska viljan av att ”städa undan” och sedan ett löfte om att ta mig hem till min yngsta systers skolavslutning. Jag hann. Och nu har jag sofflocksjäst i dagarna tre. Ibland har det slagit mig att jag skulle skriva något. Rapportera. Kanske bara en kort betraktelse.

Det har jag inte gjort.

Imorgon åker jag tillbaka hem. Till Stockholm. För jag är på Gotland. Missade jag att skriva det? Gotland. Fårskinnsgotland. Det har för övrigt blivit två fårskinnsjulkappar i år. Tre!, nu när jag tänker efter.

Jag tänkte att jag skulle skriva något nu. En summering, en efter-dagbok. Vad vet jag. Bildlöst, eftersom jag inte orkar ladda upp nån bild. Sådär:

Julafton: Same ol’. Jag som inte tycker vi har särskilt mycket traditioner. Kommer ni ihåg när jag skrev om det? Det gör ni så klart inte. Det var på en tid då få läste mina alster och jag tyckte det var viktigast i världen – att bli läst. Som jag statistikknarkade på den tiden. Kollade till och med varifrån ni satt i Sverige. Allt det där har jag tappat nu. Blivit blasé på ett sätt. Eller kanske mätt. Hursomhelst. Jag bloggade då om hur vi firar vår jul och en lika delar såsig som fin hyllning till mina päron angående årets mest ensamma dag. I år insåg jag att vi också agerar väldigt mycket som enhet. Vi vet alla vad som väntas av oss på julafton. Vi går liksom till jobbet. Klär på oss vårt mest kontaktsökande humör, gör oss fina och är där lika mycket för andra som för oss själva. Fint, på väldigt, väldigt många sätt. Jag tror att det gör både vår och andras jul bättre.

Juldagen: Baksmällan. Det har getts så mycket – i dubbel mening – att man mest ligger och chippar efter andan. Antagligen också för att man redan hunnit gått upp tre kilo bara i ansiktet och de naturliga andningsproblem som därmed följer. Syskonen Karlsten gick hursomhelst på juldagsbio. Narnia, den sista. Medioker, men intressant att spåra CS Lewis kristendomsliknelser. Där Aslan är Guds-motsvarigheten som inte kommer och räddar Narnia från ett…helvete, för att ”things never happen the same way twice”. Ett märklig förklaring på varför inte Jesus kommer och räddar varje gång. Som om det vore någon slags magisk formel. ”En gång, aldrig två”.

Annandagen: Och söndag. Vilket, om man är barn i en pastorsfamilj, innebär gudstjänstsdag igen. Oväntat bra och avslappnat, tycker jag. Undrar om jag hann säga det till pappa? Dålig på sånt, bättre på kritik. Hursomhelst. Det som fastnade var insikten om att Josef var på väg att bryta förlovningen (eller trolovningen, vet att det är nån skillnad där) med Maria efter att han upptäckte att hon blivit gravid. Dels: Förvirringen hos Josef. Maria är på smällen, hon har inte haft sex med Josef, men påstår att GUD gjort henne gravid. Att Josef TROTS det, planerade att bara lämna och bryta trolovningen i SMYG, säger något om vilken man Josef var, eller möjligtvis vilken kärlek till Marias person han hade.
Men allra mest: Josef må senare ha övertygats om Jesu gudom av en ängel, men ingen annan av hans polare kan rimligtvis ha köpt det. Vilket innebar att familjen Snickarson måste ha ansetts som stans skabb när Jesus föddes. En son utanför äktenskapet och Josef en riktig sucker/toffel som fortfarande var kvar. OCH dessutom köpte att GUD hade gjort Maria gravid. Jeez. Det fungerade antagligen lika bra då som när Maradona försökte använda Gud som ursäkt för att han handsade in en fotboll tvåtusen år senare.
Det jag, hursomhelst, insåg var vilken grej det är att Jesus genom Biblen återkommande valde de smutsigaste vägarna. Att umgås med de smutsigaste, leva på samhällsbotten och födas på det smutsigaste sättet. Som en bastard – på en tid när bastarder ansågs vara allra smutsigast.

Jag tänker att det säger något om hur vi bör behandla varandra. Inte att vi ska se en Jesus i varje bastard, men inte långt ifrån. Om Gud ansåg det viktigt för Jesus att födas som en bastard, vad säger det om dåtidens och framtidens samhälle? Rimligtvis något sedelärande. Kanske säger det något om hur vi gör sociala konventioner till Gudar ibland? Hur de hindrar oss från att se mirakel födas? Ah, ni får flumma vidare själva. Men varje sån här gråzon och nyans får mig att inse hur få ramar gudsuppfattningen behöver. Och hur mycket kärlek den kräver. En kontrast och paradox – Biblens huvudperson är stundtals knivskarp, och sedan ibland konturlös. Jag tycker det föreslår ett starkt egenansvar. Ett myndiggörande av människan som omöjliggör kyrkans förmynderi. Svårt det där. För hur är man då kyrka?

Det får vi ta en annan dag. Förhoppningsvis innan nästa annandag.

{ 13 kommentarer }

Hittat, länkat och kommenterat – December 17, 2010

av Emanuel Karlsten den december 17, 2010

i Länkkommentarer

Sedan är det några riktigt viktiga länkar på Tabloism. Där kan man också läsa om hur jag deltagit live i BBC:s engelska sändningar och pratat om svenska reaktioner på både Assange och självmordsbombaren (det senare gjorde jag i tisdags).

{ 6 kommentarer }

Hittat, länkat och kommenterat – December 13, 2010

av Emanuel Karlsten den december 13, 2010

i Länkkommentarer

Och medielänkar här

{ 0 kommentarer }

Hittat, länkat och kommenterat – December 9, 2010

av Emanuel Karlsten den december 9, 2010

i Länkkommentarer

  • Lussekatter
  • – Söta saker gör lussekatter. Länkar mest för att mitt hobbyprojekt är att höja sajten i sökmotorer. Lussekatter hade varit grymt att ligga högt på. Särskilt inför helgen.

  • Bönemanifestation för Dawit Isaak
  • – Bra där! Även om det på bilden ser ut som att de tillber Dawit…
    Var på UD tillsammans med en grupp häromdagen och pratade om det här fallet. Tyst diplomati är crap, men det är samtidigt lätt att förstå att UD faller åt det hållet. Svårt. Vi måste slå på trumman hårdare här. Jag lovar att jag ska fortsätta försöka.

  • Ny chef vill vara tydlig utan att bli dominant « Dagen.se – Nyheter om kyrka och samhälle
  • – Dagen har en grej om att frälsis får sin nya landsledare snart. Jag skrev ju om det tidigare (marie var min chef för flera år sedan), men gav följande citat om Marie till Dagen (det är också med i artikeln):
    – Marie betydde mycket för mig. Jag har mött få kristna ledare som har en så otvungen kärlek till Gud och kyrka. Den kompromissas aldrig av kyrkopolitik och är helt utan drag av karriärtänk. Hon bär på ett slags välsignad naivitet som gör henne kreativ och kanske framförallt våghalsig.
    – Hon har ett öga för människor, för deras gåvor men kanske allra mest en blick för hur människor och Gud kan samverka. Som ledare för Frälsningsarmén kommer hon vara lysande.

Mer länkar om media och internet.

{ 4 kommentarer }

Hittat, länkat och kommenterat – December 8, 2010

av Emanuel Karlsten den december 8, 2010

i Länkkommentarer

Ska försöka få lite kontinuitet på den här bloggen också igen. Nu kör vi:

  • Startsida | Roadmate – Åk tillsammans
  • – En av mina favorittjänster, Hertz Freerider, skapar samåkning med Roadmate. Det finns redan många sajter, men ingen som riktigt lyft hittills. Men det här ser lovande ut! Håll koll!

  • Ny redaktionschef på Dagen « Dagen.se – Nyheter om kyrka och samhälle
  • – Jag har så klart, som många andra som gillar Dagen, spekulerat en hel del i vem som skulle bli redaktionschef. En av de mest efterfrågade rollerna på Dagen och som nu blir den kanske allra viktigaste för dess arbete. Och hade man tänkt efter lite så är det ju fullkomligt uppenbart att Thomas Österberg skulle bli redaktionschef. Man ville inte knuffa bort Österberg som opinionsredaktör, men samtidigt var det resursslöseri att ha en (dyr) Elisabeth Sandlund som ”bara” titellös redaktör på samma redaktion. Att tillsätta Österberg som redaktionschef innebar en billig lösning. Men också feg. Utan att det behöver betygsätta Österberg så behövde Dagen verkligen nytt blod.
    Svensk kristenhet hade mått bra av det.

{ 2 kommentarer }

Så gjorde jag en Iphone-app på under en timme

av Emanuel Karlsten den december 3, 2010

i Medier och internet

Det här ger mig en sådan kick. En sådan tilltro till internet, dess demokratiska process och vad man kan åstadkomma.
I dag toppar jag Appstores försäljning i Sverige i kategorin sålda iphone-appar i kategorin ”books” med appen Söta saker. Före både till exempel världens bestseller – Bibeln.

Jag kan inte koda. Jag kan knappt feta en text i HTML. Det har aldrig varit min styrka i något jag har gjort på nätet. Däremot förstår jag processer, kan analysera förväntningar och är ganska duktig på att förstå vad som fungerar. Jag är också tillräckligt smart för att se vad andra är bättre på än jag och undvika saker jag är dålig på.

Däremot tycker jag det är kul att lära mig nya saker. Jag har försökt bygga hemsidor i WordPress. Det blir förvisso inte mycket bättre än den här. Men den är min, och den duger med den insats den fått. Jag behöver inte mer. Jag kan skriva, lägga in de bilder och widgets i högersidan och installera de kommentarspluggar som krävs för att göra sidan bra, smart och användbar. Det är perfekt för mina behov. Jag bryr mig inte ens om att den saknar vackra gardiner.

När Therésia för några veckor sedan kom hem inspirerad från en workshop med en massa andra matbloggare och pratade om att ”appar borde man göra” grymtade jag. Vet du hur svårt det är? Hon fortsatte. Jag fick ett svagt minne av Appmakr. Ett program, eller en webbtjänst, som skötte app-byggandet åt en. Jag gick in och innan hon hann avsluta sin mening om poängen med app kunde jag visa upp en prototyp på en app. Appmakr hade gjort den åt mig, i princip. Jag hade mest knappat in några adresser till RSS-flöden.

Therésia gick igång på saken. Jag ringde min vän @morpac som fixade så att jag kunde ladda ner den i min telefon och testa på riktigt. Allt var så enkelt. Jag la till rss-flödet från Therésias blogg, bloggens kommentarer, hennes twitterflöde och senare också ett urval av bloggens bästa bilder, som hon la upp på ett flickr-konto.

Allt gick på sammanlagt under en timme. Sedan appen var klar.

Ambitionsnivån var låg, nyfikenheten desto större. Varför ska man ha en app? Vad innebar det här? I en dryg vecka har jag på jobbet skrivit ett antal olika krönikor och vinklar på Apples produkter och appens betydelse i Sverige. Bland annat om appen som vår nya napp (jo, väldigt göteborgskt). Svenskarna tycks allt mer söka sig till programmet. Något som paketerar det de sysslar med på internet i ett slags telefonprogram. Det kan handla om mer avancerade saker som Facebook till väldigt simpla grejer som Hitta.se. Som att fönstret mot internet inte är tillräckligt enkelt. Det kanske är en fluga, något övergående, men det är vad vi använder, fokuserar på just nu. När det nu är så enkelt att skapa, varför inte tillgängliggöra det?

Och varför inte testa att ta betalt för det?

Internetbetalningen är så klart varje företags våta dröm. Det är därför de satsar på appar hit och dit. Kan en blogg, som förvisso är Sveriges största kakkblogg, använda samma betalvåg? Samtidigt som tanken spann låg Polisappen, den som samlar rss-flöden från polisdistrikt över hela landet och paketerar dem i en app, i topp. Det är klart: Vi betalar inte för innehållet, utan för distributionen. Det är en tjänst, att vi får den pakterad på det sätt och den plattform vi önskar – och vi är villiga att betala för den. Om priset är rätt. Säg 7 kr.

Jag reggade därför ett utvecklarkonto hos Apple för knappa 800 kronor (en årlig kostnad). Appmakr la ut detaljerade youtubefilmer om hur detta gick till. Följde man dem fungerade det, till och med för mig. Här försvann det dock mest tid. På att klicka, testa och hitta få allt att fungera. Totalt kanske tre timmar. 

Appmakr hjälpte mig avgöra sannolikheten för att den skulle bli godkänd. Hög sannolikhet. Och efter 8 dagar, i dag, fick jag besked från Apple. Appen godkänd för försäljning.

Jag blev utom mig av glädje. Twittrade en hel dag om appar, möjligheter och tvingade min omgivning att köpa den. Jag hade en egengjord app i Appstore! Och bara efter en dag seglar den upp på den position den gjort. Utan att ha

Det är inget mästerverk, men det är en ändamålsenlig applikation. Ett program som gör att 6 000 bakälskande Söta saker-läsare kan följa bloggen i sin iPhone. Och bara efter en dag

En början på något större. Man framför allt något väldigt stort för att bara vara en början.

Ladda ner appen!

Uppdaterad: Nu finns den för Android också! Ladda ner androidappen!

{ 20 kommentarer }