februari 2011

En pastor som gör sekt av andlig fylla

av Emanuel Karlsten den februari 16, 2011

i Religion och kyrka

I mitt jobb på Expressen ingår bland annat att ha koll på youtubeklipp. Heta sådana, roliga sådana och snackisar. De senaste dagarna har pastor Matthew Ford dykt upp. En, vad jag gissar, obskyr sektledare som dyker upp på olika youtubeklipp uppenbart onykter. Men påstått ”i anden”.

Det här är ingen ovanlig grej förekommer. Inom frikyrkan – men allra mest trosrörelsen – är det många finns de som menar att man blir drabbad av den helige ande till den grad att man helt enkelt blir full. Man dricker ”nytt vin från nya vinstockar” osv. Ulf Ekman har varit det på video några gånger, Todd Bentley har också blivit det. Och det kan säkert vara så att man upplever en andlig onykterhet. Men i vissa karismatiska sammanhang blir det också en indikator på hur andlig man är. Ungefär som tungotal. Ju högre och oftare det talas, ju mer uppenbar blir din nära koppling till Gud.

Men jag har aldrig sett någon dra det lika långt som reverend Matthew Ford. I det första klippet, det som blivit viralt i dagarna, ser man hur ”pastorn” tycks ha någon slags andlig tourettes, där han tvingas göra ljud, säga ”wow”, ibland. Mitt i en mening. I det andra, som är betydligt värre, är han så (andligt) drogad att han inte kan prata.

Jag vet inte om det är komiskt eller läskigt. Klart är i alla fall att vi har ett av kyrkans mest speciella och sjuka exempel på överkarismatisk kristendom.

Och i det här klippet, allra märkligast efter sju minuter:

{ 33 kommentarer }

Hittat, länkat och kommenterat – February 15, 2011

av Emanuel Karlsten den februari 15, 2011

i Länkkommentarer

Ligger så löjligt långt efter med de här länkarna. så här får ni väldigt daterade länkar och kommentarer. Men ändå:

  • Nu avslöjar jag en nyhet – jag håller på och skriver en bok om helvetet
  • – Det här blir jag lite matt av. Om man nu ska välja att granska och lyfta något inom kyrkan, varför välja helvetet? Känns det viktigt? Är inte det en navelskådande kyrkryggdunkarkultur som premierar ett sådant ämne. Vem blir gladare av det?
    Jaja. Givetvis måste inte allt avgöras av vad som gör allmänheten gladare. Det blir nog bra det där.

{ 0 kommentarer }

Hittat, länkat och kommenterat – February 10, 2011

av Emanuel Karlsten den februari 10, 2011

i Länkkommentarer

  • Sorg och smärta « Att vara ständig
  • – Är inte det här väldigt roligt? Peter Englund har använt googles grafer för att se hur frekvent olika ord är. Där ser han hur både lycka och sorg minskar, men smärta ökar. Innebär inte det vad vi alla, mer eller mindre, förstått? Att vi är apatiska. Att ta itu med situationer och känslor bekommer oss inte. Vi är ständiga offer för omständigheter, och för att slippa bry oss.

{ 4 kommentarer }

Två tips du inte FÅR missa på SVT play just nu

av Emanuel Karlsten den februari 9, 2011

i Mellansnack

Det är alldeles för sent, men jag inser att om jag inte skriver det nu så kommer det inte bli skrivet. Så har det fungerat förut på den här gudsförgätna bloggen. Så här kommer det. Två, eller tre faktiskt, saker du inte får missa med SVT play. Först den nördigaste.

Det här tycker jag är fint på flera sätt. Dels såklart att det är en stor siffra, men allra mest att svt skryter med det. Inte över kostnaden, utan att det är ett rekord. Aldrig tidigare har det strömmats ner mer video från svt.se. Den attityden – och att det är gratis och tekniskt överkomligt (faktiskt bättre bild än om jag tittar på analog tv) gör att jag är en glad tvlicensbetalare. Men ännu gladare att jag kan se följande två serier gratis, lättillgängligt och när jag vill.

För här kommer två tips om du _måste_ se:

1. An idiot abroad

Jag vet inte hur mycket sanning det ligger bakom det. Men Ricky Gervais påstår att det här är en dokumentär om en riktig person – hans vän – som är dummare än tåget. Det luktar osant, inte minst för att den här vännen har hans catchfrase från Extras och samma mimik som några av Gervais karaktärer. Men skit i det. För det här bland det roligaste Gervais har skapat. En typisk brittisk man åker runt och upptäcker världen genom inskränkta, irriterade brittiska ögon. Det är fantastiskt. Kolla försmaken i första prologen på SVT play! (och se hela serien – har sträcktittat två kvällar i rad nu!)

2. Dear Zachary

Ärligt talat är den här dokumentären här hela anledningen till den här posten. Jag såg den ikväll efter att jag snubblade över en tweet från @klarasvensson som pitchade den så bra att jag var tvungen att titta. Den skakade mig, ruskade om mig, fick mig att gråta, ta mig för pannan, hålla mig för munnen, hata, älska och inse.

Det handlar om vänner, föräldrar som förlorar en son och tvingas på det allra mörkaste sätt uppleva hur mördaren – hans före detta flickvän – får allt större plats i deras liv när det visar sig att hon bär på deras gemensamma barn – Zachary. Filmen skapas av en av Zacharys pappas bästa vänner, som gör filmen för att samla in alla minnen om pappan, för att sonen ska se vilken god far han hade, men aldrig fick träffa.

Äh, jag ger det inte rättvisa, är för trött. Men se trailern här nedan. Skakas och titta. Lova att titta! SVT play har den gratis till och med 15 februari. Så värt 1,5h av ditt liv. Du MÅSTE se den.

{ 7 kommentarer }

Jag har producerat webbtv

av Emanuel Karlsten den februari 7, 2011

i Medier och internet

Nåja, det var kanske lite att ta i. Men jag har i alla fall stått i @teaerneborg s kök och gjort enkla receptfilmer.

I dag publicerades den första, Engelsk marmelad, på Söta saker. Det är kul. Allra mest för att det är ganska lätt. Det är för övrigt hela idén med min medverkan på Söta saker. Att implementera alla de lätta, smarta idéerna och se hur de och om de tar fart. Jag ska försöka sammanfatta flera av grejerna som gjorts där senare. Och det finns flera nya spännande grejer som väntar.

Hursomhelst.

Jag filmade när Therésia körde några klipp i köket. Jag använde samma gamla Flip som jag använt tidigare år. Flera saker blev ganska tydliga snabbt. Flipen fungerar väldigt dåligt i mörker. Therésias kök är väldigt svårt att ljussätta. Att ha lysrör i samma rum är aldrig bra.

Men egentligen är nog det skitsamma. Webbtv handlar inte om att göra något som är likt en SVT-produktion, utan att ge en ny, lite närmare, dimension av bloggförfattaren. Och i det syftet tycker jag den här videon fungerar riktigt bra. Inte sant?

Mer kommer! Under tiden kan du baka dig vit kladdkaka eller köra igång något inför fettisdagen – för att tipsa om något av det goda på Therésias blogg.

{ 8 kommentarer }

Hur svarar man alla grattis på Facebook?

av Emanuel Karlsten den februari 1, 2011

i Medier och internet,Personligt

Idag fyllde jag år! Det var kul. Roligare än väntat! Massor av fina gratulationer, till och med paket och när jag kom hem flera brev(!). Bäst, mest sammanfattande och gladast blev jag av den här, från min syster:

Inte nog med att 11-åringen (ja, du är ännu 11) träffsäkert lyckades känga min åldersnoja, hon lyckades också få en gåva till henne att egentligen bli min födelsedagspresent! Dessutom med alldeles briljant medvetenhet. Älskar det!

I övrigt har dagens största bekymmer mest handlar om vad man gör med alla facebookgrattis. Folk som slentriangrattar på facebook för att de fått ett mejl om det, eller råkat kasta ett öga i menyn där mitt namn blinkar till bland, gissningsvis, tre andra facebooknästanvänfödelsedagsbarn. Det där kan bli löjligt opersonligt och maskinellt. Exakt hur mycket det kan betyda svarade tillexempel @oh_suzieq på: ”Facebook blir tragikomiskt när min bror får födelsedagshälsningar från folk som verkar ha glömt att han gick bort i somras.”. Förstår ni exakt hur mycket man då tänker på sina Facebookvänner?

Samtidigt är det ju en trevlig sak. Man vill ju gärna tro att man är speciell! Så hur svarar man? En facebookstatus i slutet av dagen? En bild där man taggar alla som grattat? En kommentar på varje person? Nej.

Gratulationer i formen ”grattis” eller liknande får en gillning, en digital nickning, och sedan är det bra med den saken. Gratulationer i form av någon ytterligare hälsning får ett kommentar, direkt under, som svar. ”Tack” eller liknande. Är hälsningen ännu mer detaljerad får ditt svar och fler detaljer.

Så hur skriver man själv en bra födelsedagshälsning?

Skriv något personligt. Ett minne, en uppmuntran, nåt som tar mer än 1,5 sekunder att skriva. Kanske något som du uppskattar hos personen. Sådana fick jag några i dag, och var och en värmde mer än samtliga ”grattis”-poster.

Men oavsett det: Tack alla som grattade och firade mig i dag! Nu börjar mitt liv som 28. Jag tror det kommer att bli det mest spännande och avgörande året hittills.

Uppdaterad: läs min krönika om när jag fejkade mitt födelsedagsdatum på Facebook – och vilka gratulationer jag fick

{ 11 kommentarer }

Det här var en rolig nyhet tycker jag. I dag har Frälsningsarmén fått en ny general – den högsta posten i den internationella kyrkan – och det är en kvinna! Linda Bond (med världens coolaste namn) är den första kvinnliga generalen sedan Eva Burrows (jag behövde inte ens slå upp det där, så god koll har jag på det samfund jag växt upp i!)

Kul tycker jag. Allra mest för att den nuvarande generalen Shaw Clifton är en riktig sopa. Jag träffade honom några gånger – tror till och med jag bloggat om det här förut – och han var löjligt konservativ. Pratade om uniformer som om de vore fysiskt heliga osv. Sjukt. Men om den nya vet jag just inget alls. Mer än att hon är en kvinna, snart pensionär och kanadensare.

Men säkert vet några av er som läser mer? Ni kan väl skriva en rad, anonymt om ni vill, om vad ni vet.

För övrigt är det en ganska speciell process att välja frälsisgeneraler. De väljs av ett ”high council”, och även om de inte håller på med vit rök och sånt, är det inte långt ifrån. Men här är iaf ett klipp när hon offentliggjordes som Frälsis (som är löjligt stora internationellt) nästa general.

{ 20 kommentarer }