april 2011

Så ser nya tv4-nyheterna ut

av Emanuel Karlsten den april 18, 2011

i Medier och internet

Kom precis hem för att se de sista minutrarna av tv4:s extra långa 22-sändning där de presenterade hela sin nya och totala makeover på Nyhetssändningen. Allt har gjorts om. Sajten har gjorts i rosa och framförallt har man bytt url. ”Nyhetskanalen.se” har bytts mot rakare ”nyheterna.se” (ja, en domän man ägt sedan tidigare).

Allt är ljusare, stundtals med känsla av inredningsmagasin. Vinjetten en något upphottad variant av den tidigare.

Nyheternas%20nya%20grafik

I studion är det ljusa fondväggar och tv-ankarna sitter nu ihop på ett klassisk U-formsbord. En förändring mot en mer traditionellt amerikanskt studiostruktur, vilket gör att de fortsatt skiljer sig från SVT:s ståupp-ankare.

I morse berättade Bengt Magnusson och Anna Lindmarker om förändringarna för den förträffligt mysige (och inhoppande?) Arne Hegerfors och Kristin Kaspersen. Där får vi också veta att läsarna ska få större plats i sändningen. Hur förstod jag aldrig, men gissningsvis har de löst det med en enkel cover it live och möjligtvis lagt på ett grafiklager med ett urval av responsen som går i sändningen. Gör man det sista är det riktigt spännande, även om det också känns svårt att se det direkta värdet.

Generellt sett är det positiva förändringar! Jag gillar hur man lyckas få det kännas myndigt trots alla ljusa färger.

Däremot är det en gåta för mig varför man envisas med att ha kvar sina olika domännamn. Visserligen heter sändningen Nyheterna, men varför inte lägga det bakom tv4.se/nyheterna? Nu fortsätter tv4 köra med Nyheterna.se, fotbollskanalen.se och hockeykanalen.se (vaderkanalen.se har fått lägga sig under nyheter.se). Det är väl till och med ett Kiaindex-problem (eller förbud) att ha olika domäner med gemensam statistik?

Det måste finnas en rimlig förklaring bakom det, hjälp gärna till med en om du vet eller har förslag!

{ 4 kommentarer }

Släkten på Facebook

av Emanuel Karlsten den april 16, 2011

i Mellansnack

Farmor Berit, 78, har nu varit ett år på Facebook. Hon älskar det. Berättar om sina ”träffar för daglediga”, gillar min och mina kusiners statusar och våra samtal blir mer naturliga, eftersom hon genom Facebook vet de viktigaste sakerna i våra liv.

Nu har hon också fått med sig sin syster Inga. Inte lika entusiastisk än, men försöker. Jag tycker det är så vackert, hur nätet för oss tillsammans, över generationsgränser, mellan distanser. En inblick i våra – förvisso noga valda utvalda – liv. Så möt Berit och Inga. De som tar över Facebook nu.

{ 0 kommentarer }

Hittat, länkat och kommenterat – April 16, 2011

av Emanuel Karlsten den april 16, 2011

i Länkkommentarer

  • Twitter’s trending topics need some fine tuning
  • – Sverige har fått ett eget trending topic-listning på Twitter som ni kanske sett. Men den verkar behöva trimmas en del fortf. Media culpa har mer om saken.

  • Påskgodis
  • – Helt otroligt att det redan är påsk.

  • Maggio gör det igen
  • – Både anekdoten och Maggios PR – wow så kreativt!

  • Frank ska få DN att spira
  • – Oj, spännande värvning! Frank är på många sätt ett lite udda wildcard. Chefredaktör, men egentligen mest AD, vad jag förstår. Med gott rykte om att vara bra på båda. Spännande, som sagt.

  • 5 Simple Web Apps For Saving Time at Work
  • – Kolla de två första tipsen här! Jag hade missat, grymma!

  • Gör som Jesus!
  • – Intressant val av marknadsföring.

  • Dags att träna lite Ebba? | Posh24.se
  • – Allvarligt talat. Satte ni den här rubriken? Skrev ni den där artikeln? På riktigt? Kvinnan födde barn i förrgår! Idioter.

  • Doktor Spinn’s Daily PR Links
  • – Missa inte Jerrys kommentar här om hur Spotify borde hanterat saken. Istället för att döda freemiumkunderna locka premium till nya nivåer. Det där är riktigt smarta grejer. Men jag gissar att de ändå är piskade till det här av USA. Det är synd.

  • Spotify to Cut Back on Free Music
  • – Spotify drar ner på gratislyssnandet. Vilket i teorin skulle kunna bana väg för konkurrenter och piratlyssnande. Men en sådan avstickare blir nog temporär. Alla (utom piratlyssning, men vem orkar hålla på med sånt igen?) konkurrenter kommer att stå inför samma återvändsgränd, tids nog. Men det här kräver mer djupdykning. Krönika? Hm. Måste skrivas i helgen.

  • Två nya appar från Dagens Nyheter: Kronstams vinguide och Ribbings etikettguide
  • – Dn:s nya inkomstben, betalappar. Smart och rätt om än ingen frälsare.

  • Utvecklingsbloggen för nya vk.se
  • – Yey! Vi följer!

  • Kanal 5 kapar Fenomen
  • – Thank god. Vilket sopigt program det är.

  • Skrämmande sant.
  • – Min mor hittar fint citat: ”Hur kan vi vänta på en sällsynt fågel, men vända bort blicken när vi möter en udda människa? Hur kan vi värdera ett feltryckt frimärke till flera miljoner, men en kanststött människa till ingenting? Varför behandlar vi ömtåligt glas med silkesvantar, men låter sköra människor hamna på gatan?”

  • Rebecca Black Hits 100 Million Views
  • – Om du inte vet vem Rebecka Black och hennes meningslösa musikvideo är, är det dags att klicka här ovan. Ett youtubememe som på många sätt är oförståeligt, men nog så viktigt att försöka förstå. Hur det dåliga kan bli något bra, trots att det bara är dåligt. Äh, ni fattar.

{ 0 kommentarer }

Våren.

av Emanuel Karlsten den april 15, 2011

i Personligt

Det kändes så rätt när jag tog den här bilden. En otroligt hård arbetsvecka var slut och jag möttes av ett Stockholm som hade förvandlats. Jag lyssnade på musik och ingenting var smutsigt eller fult. Människor såg varandra och gjorde osynliga med instämmande nickar till varandra. Våren är här.

Jag ville föreviga det. Det fastnade inte riktigt på bild.

Tänkte också på något jag skrev för många år sedan. När bloggandet var viktigt. När det var min enda kanal för text. När jag formade mitt jag, prövade mitt språk och mina drömmar. Det var en fin tid.

Jag klistrar in den här, som en nostalgisk återblick. Och för att fira våren. Hej.

Äntligen kom den. Knäcken. Dagen då kvistar börja knoppa gröna skott som inte syns, men känns. En livets dag som får poeter att skriva om gudsexistenser. Dagen då våren knäcker nacken av vintern och en flod av känslor bryter fram. Det går inte att hålla igen. Det går inte att sluta vara ute. Det känns som på film. En vårscen, kanske en park i New York. Där varje människa är betydelsefull, kärleksfull, bidragande.

Den inträffar bara en gång om året. Den är alltid lika saknad.

Idag när jag cyklar in till stan behöver jag inte skynda mig. Jag behöver inte bita ihop och åka snabbare för att komma in i värmen. Det förstår jag inte direkt. Det förstår man sällan direkt. Men så, efter några minuter, känner jag efter, tar av mig mössan, och känner att de vindar som strömmar genom mitt huvuds stubbar till hårstrån inte är kalla.
De är ljumma, lena, smekande.
Jag sträcker upp huvudet, blottar halsen, öppnar jackan och låter vinden nå varje del av mig. Det är en fröjd att cykla. Jag cyklar snabbare för att mer vind ska omfamna mig.
Jag börjar se. Det gör de jag passerar också. Se varandra. Vi människor som i 6 månader aktat oss för att lyfta huvudet i skydd om den lilla värme våra jackor kan rymma. Nu ser jag dem, och de ser mig.
Jag ser par, gamla som unga. De går hand i hand. Långsamt flanerande, njutande, tar omvägar. Jag ser kompisar som stannar upp och hänger vid bron över Svartån. De snackar om ingenting. Kanske sommarn. Kanske livet. Någon blundar och vänder ansiktet mot eftermiddagssolen. Som för att låta hela ansiktet ta del av värmen. Jag ser tjejer som tagit av sig jackan, går i linne, vikt upp byxorna.

Örebro förvandlas. Liksom alla städer, en sånhär knäckdag. Som att Gud gett de ljumma vindarna små känslopilar. Pilar av välmående, hälsa, lycka. Jag träffas av allt. Briserar av känslor. Vårkänslor.

Jag vill inte att min cykelfärd ska ta slut. Tar omväg på omväg, tycker inte att det räcker. Tar en omväg till. Allt är så fint. Till och med betonghusen är Astrid Lindgren-fina.

Det är en sån dag idag. Den som bara upplevs en gång om året.
Som jag har saknat den.”

{ 0 kommentarer }

Hittat, länkat och kommenterat – April 14, 2011

av Emanuel Karlsten den april 14, 2011

i Länkkommentarer

  • Utelåst! | Schulmania
  • – Galet, så klart. Välgörenhetsbranschen är smutsig. Men mest smutsas den ner av andra företag som låtsas arbeta med välgörenhet.

  • SvD slog DN i mobilen
  • – Har ni sett kurvan på det här? På två veckor har SvD fördubblat sin mobiltrafik. Vad hände?

  • Kenzas stalker
  • – Kenza tröttnade på en kommentarshatare och hängde ut den på sin blogg, med IP-nr som identifikation. Nu går hataren ut i Nyheter24 och förklarar mer. Här,’vänner, är ytterligare ett exempel på ny verklighet, nya makthavare och nya situationer.

  • 30 procent av världens befolkning använder Internet
  • – Intressanta siffror från Internetstastik. På fem år har antalet internetmedborgare fördubblats i världen. Och det är mobilt internet som växer snabbast.
    Apropå det, har ni sett Aftonbladets kurva för mobilt surfande? Jag hade inte tittat på den tidigare, men den är som en pil rakt uppåt. Till och med under julhelgen. Det är spännande att vara i huset och förstå deras fokus på nya plattformar. Det är knappast en oförtjänt framgång. Men det säger något om vilket grepp de tar/har även om mobilmarknaden.

  • 200 tricks to make you famous # 001: "eat with the right people"
  • – Och där var det officiellt (om det inte varit det tidigare). Studio total står bakom paradisannonsen Amelia gjorde. Men jag håller med ST. Åsa Lundegaard är grym.

  • Inte som en bomb
  • – Det här är jättebra frågor. Kanske ämne för nästa krönika? Om det bara inte vore så torrt.

  • Skolgranskning.Aftonbladet.se är en mer modern WordPress | Might Know Something Else
  • – Det här är en av de roligaste nischsajterna Sverige har i kategorin teknik. En skvallersajt om publiceringssystem, CMS. Här kommenterar Martin vår sajt som byggdes i går. Jag är så stolt över att få dra ihop och jobba med @tdhse, @bolstad och @windyjonas. Särskilt imponerad är jag över @bolstad som har tagit ett helhetsansvar för teknikutvecklingen och tycks ha ett ess i skjortärmen för varje problem. Nu är det bara fas3 kvar innan vi faktiskt har en sajt som är riktigt grym! Där kommer @windyjonas stå för kritorna. Lita på att det blir bra. Och – det ska sägas – även Aftonbladets teknikteam är grymma! Vi har roligt på jobbet!
    Jag återkommer såklart om det här. Det finns så mycket spännande att berätta! Nu är vi igång på riktigt! http://skolgranskning.aftonbladet.se

{ 2 kommentarer }

I min lilla mediebubbla, som också är digital, pratar man ofta om att gå ur Journalistförbundet. Det släpar ofta efter, ger ett lite långsamt intryck. Som att det lever i – eller av – en annan värld. Trots det har jag nån slags kärleksband till det. Jag har varit i företag där det har varit tydligt för mig hur viktigt det är med solidaritet. Att kunna prata med enad röst mot en arbetsgivare. Jag har också varit med om hur andra blivit illa behandlade av sina arbetsgivare. Jag gillar tanken på att jag då betalar till en organisation som står upp för den som är ensam.

Det är därför jag är kvar. Det är därför jag, när det stormade för ett tag sedan, ändå letade efter halmstrån av hopp att hålla fast vid. Jag skapade facebookgruppen ”journalistbubblan” för att få ett forum för att diskutera ämnet. Det har varit konstruktivt, mer än jag kunnat ana. En skön plats att kunna titta in på då och då. Flera var fackligt aktiva där och det var en del diskussion om vad som kunde göras för att förnyas, få in nya tankar. Jag peppades att våga tro på förändring. När någon pratade om kongress och engagemanget var litet gav jag mig in i diskussioner. Hur gör man för att fler ska engagera sig för hur vårt fackförbund tacklar framtidsfrågor? Jag föreslog att ett mejlformulär borde upprättas för att korta sträckan för den som ville skicka in motioner. Det skapades och som konsekvens (eller i välvilja) rafsade jag hastigt ner en av de frågor jag tyckte var löjligast och närmast att betrakta som tryckfel: Att artiklar som OCKSÅ publiceras på webben ska tas bort efter sex månader, eller kosta extra.

Häromveckan kom vår facktidning Journalisten hem. Där var min motion lyft som exempel (se bild ovan).

Och i dag fick jag reda på att förbundets styrelse yttrat sig om motionen. Där skriver man:

Man menar alltså att det är rimligt att en artikel ska kosta mer på nätet eftersom läsaren kan välja att läsa artikeln mer än en gång. Mest anmärkningsvärt är dock att man ser sig själv ligga i framkant i frågan och hänvisar till Högsta domstolen kontroversiella beslut om tumnagelsbilder.

Vidare menar man att det borde vara underförstått hur skruvad och sjuk tanken är att något skulle vara tillgängligt för evigt.


Jag har så svårt att förstå det här. Uppenbarligen räknas varje läsning av en text på nätet som att en publicist gör ett val att återpublicera. Om någon hittar en artikel via google – då är det en återpublicering. Om någon hittar artikeln via tidningens arkiv – då är det en återpublicering. Därför ska den tas bort från dessa platser. Ska den finnas kvar är SJF:s rekommendation att det ska kosta 20 procent av det ursprungliga priset – per sexmånadersperiod. En tidning som köpt in en artikel för 1 000 kr och vill behålla den på nätet i 100 år ska alltså betala 40 000 kr. För att den eventuellt kan hittas av någon annan.

Det är denna inställning som Journalistförbundet styrelse kallar ”rimlig, modern och verklighetstillvänd” och därmed avslog min motion.

Nu bryr jag mig inte särskilt mycket om just den här motionen. Den var slarvigt skriven av mig och jag hade glömt den när Journalisten skrev om den och innan SJF lyfte den igen. Men svaret gör mig nedslagen.

Sedan när började journalister tycka att det är ett problem att en text ska kunna läsas av en större skara människor i framtiden?

Hur mycket jag än gillar den solidariska tanken vill jag inte vara en del av ett förbund som gång på gång söker sig till ett blindkonservativt hörn. Där världen går att jämföra med papperspubliceringar. Där upphovsrätt mår bäst av att inte förändras. Jag vägrar tro att det är så. Jag vägrar tro att det är vägen framåt. Och jag vägrar vara en del av ett sådant förbund.

Strax är det kongress. Jag inväntar diskussionen, rapportera därifrån. Som ett absolut sista halmstrå. Inte kring just den här frågan, men kring mitt eget deltagande i ett förbund som inte kommer framåt.

(och här är hela styrelsens yttrande)

{ 18 kommentarer }

Twitterskola – så använder du twitter

av Emanuel Karlsten den april 12, 2011

i Medier och internet

Alla pratar om Twitter, men hur använder man det? Här är en grundskola i mikrobloggen Twitter. Önskar du mer, eller ett möte får du gärna boka en kurs eller föreläsning.

Först: Använder du Facebook är det lätt att förstå vad Twitter handlar om. Twitter är som statusuppdateringen på Facebook. Med skillnaden att du bara kan skriva 140 tecken på Twitter och att vem som helst, inte bara dina vänner, ser det du uppdaterar.

Skapa ett konto på Twitter. Om du kan, välj ett användarnamn som är kort, enkelt och som du kan stå för (här skriver jag mer om det). Det här är namnet som folket kommer att använda och känna dig vid. Skriv en kort presentation av dig själv. Du är nu registrerad. Du kommer få förslag på människor att följa, oftast sådana som du redan sett på teve eller i media. De är oftast de minst intressanta att följa, men kan vara ett bra sätt att komma igång. Känner du dig ambitiös kan du klicka på sökrutan längst upp till höger och söka på ett ämnet du är intresserad av. Orientering, till exempel. Upp kommer alla som skrivit en tweet med det ordet, personer som alltså kan vara intressanta att följa.

screenshot 2015-01-11 kl. 21.19.05

På twitter blir man inte ”vän” med andra twittrare, utan man ”följer” dem. När du letat upp en person du känner eller gillar väljer du att ”follow” och följer därmed den personen.

orientering_-_Sök_på_Twitter

När du valt att följa en person får du hennes uppdateringar på din startsida. Ju fler du följer, ju mer aktiv blir din startsida. Där talar folk med varandra, eller skriver saker som pågår i deras liv just nu.

Nu börjar ditt twittrande. Här är viktigt: Se inte en vit läskig ruta som du ska fylla med en 140 tecken lång, snärtig krönika. Twitter är ett samtal. Börja med att läsa det andra skriver och kommentera det. Förvånansvärt många – som du inte känner – kommer att svara. Och så har samtalet startat.

Kom ihåg: Många kommer skriva och tanken inte är att du ska läsa ikapp. Det skapar stress och är onödigt. Se istället Twitter som ett stort samtalsrum. Du behöver bara följa de diskussioner som uppstår när du är i rummet.

Så hur samtalar man?

Svara (reply)
Vill du kommentera/svara det någon skrivit i en twitteruppdatering (”tweet”)? För då musen över tweeten och klicka på ”reply”-symbolen.

Twitter___Notiser

Nu kommer du till skrivrutan där Twitter förinfyllt namnet på den person du vill svara. Skriv ditt svar efter namnet och tryck på knappen ”tweet”.

screenshot 2015-01-11 kl. 21.28.18

Nu skickas ditt svar ut och kan ses av vem som helst. Men framförallt meddelas den person du svarat om din kommentar.
För att se om du själv fått något svar klickar du på notiser, överst på sidan:

screenshot 2015-01-11 kl. 21.26.40

Nu får du upp alla som har skrivit något till dig. Har du fått en kommentar men inte riktigt förstår vad de kommenterar? Då kan du, under deras tweet, klicka på ”visa konversation”.

Twitter___Notiser

Privatsamtal (direct message)
Vill du prata med någon mer privat? Klicka på personens namn, i profilen som dyker upp, klicka på kugghjulet och klicka på ”skicka ett direktmeddelande. Då är det bara du och den du skickar till som ser din tweet. Obs: Du kan bara skicka ”direct message” om den andra personen följer dig på twitter och vice versa(!)

_1__Twitter___Notiser

Rekommendera andras smarta tweets (retweet)
Läser du något som du gillar? Som du tycker fler borde höra? Då finns det en knapp som heter ”retweet”, återtwittra. För musen över den tweet det gäller, välj ”retweet”. Nu skickar du ut den roliga tweeten till alla som följer dig!

Emanuel_Karlsten_på_Twitter___ÄLSKAR_att_kolla_instagram_på_julafton__Att_se_allas_märkliga_sätt_att_säga_att_de_har_en_härlig_eller_mindre_härlig_jul__

Följ ämnen (hashtag – #)
Många twittrare använder en ”hashtag”, den klassiska fyrkanten [#], när deras tweet berör ett särskilt ämne. Det kan vara OS (#vinterOS) tvprogrammet Melodifestivalen (#melfest) eller Irans val (#iranelection).
När Iran gick till val var det genom att alla la till #iranelection i sin tweets som hela världen kunde få en samlad bild från gräsrötterna om av vad som hände.
Och genom att titta på Melodifestivalen, twittra och lägga till #melfest i din tweet, ser du programmet tillsammans med tusentals andra och kan följa vad andra tycker om bidragen.
För att följa en ”hashtag”, ämnestagg, skriver du in ämnet (med en hashtag före) i sökrutan längst upp till höger och trycker enter. Om du ser taggen i en tweet kan du trycka direkt på den för att komma till resultatsidan.

screenshot 2015-01-11 kl. 21.35.41

Nu har du grunderna – så varför är Twitter bra?
Senaste nytt: Ofta kommer nyheter först här – till och med innan de bästa nyhetsbyråerna. Debattsajten Newsmill sa till exempel upp sitt TT-avtal. Twitter var snabbare, menade de.

Nätverkande: De flesta på twitter är – till skillnad från Facebook – inte här för att umgås med de vänner de redan här. Twitter är helt öppet, vem som helst kan se vad du skriver och det kommer ge dig kontakter. Många har fått jobb genom twitter. Genom att ha koll på ämnestaggen #nyttjobb kan du se vad andra söker. Många lägger ut en tweet om nya jobb – i många fall bara här.

En gemenskap: Det låter töntigt, men det är sant. Det blir en speciell digital gemenskap när man delar sitt liv i 140 tecken långa snuttar. Som ofta fortsätter utanför twitter.

Känns det bökigt?
Twitters webbsida är rätt bökig. Och många som twittrar använder istället program som de laddar ner till datorn som gör det smidigare att twittra. Det finns många varianter. Själv tycker jag att den lättaste och mest pedagogiska har varit Tweetdeck. Det är ett gratis program som kan laddas ner. På min smartphone använder jag appen Tweetbot.

Vill du veta mer? Boka en föreläsning om sociala medier.

{ 15 kommentarer }

Hittat, länkat och kommenterat – April 11, 2011

av Emanuel Karlsten den april 11, 2011

i Länkkommentarer

{ 1 kommentar }

Hur du väljer twitternamn

av Emanuel Karlsten den april 11, 2011

i Medier och internet

Ikväll ska jag förbereda en föreläsning om hur man använder Twitter för journalistik. Det är med webbredaktion här i Stockholm som bokat in saken sedan länge och vi kommer gå igenom både bra exempel och en praktisk genomgång.

Inför föreläsningen har samtliga journalister fått i uppgift att installera tweetdeck på sina datorer och skaffa ett twitterkonto. Det senare kan ibland leda till en del frågetecken. Hur skapar man ett bra twitternamn? Vad är ett bra twitternamn. Det finns säkert massor av olika syn på det här, men så här skrev jag:

”Tänk bort att det måste vara kort, välj hellre ett namn som förklarar bäst vem du är. Twitternamnet är det som är det som återkommande kommer att användas för att nå eller ”anropa” dig. Bäst är såklart om du kan välja ett för eller efternamn. Som ”Emanuel”, eller ”Karlsten”. Fungerar inte det kanske ditt för och efternamn fungerar ”emanuelkarlsten”? Är även det upptaget blir det svårare. Försök hitta namn som liknar ditt namn. ”EmanuelK”, ”KarlstenEmanuel”. Men försök att använda ett ord som du kan uttala eller andra lätt kan minnas.
Det är lätt att vilja använda namn som ”DNemanuel”. Jag skulle råda bort från det. Allra mest för att det lätt gör att man vågar vara mindre personlig. Det är lättare att ha en okonstlad relation med din omgivning om du är dig själv, snarare än din arbetsgivare.
Men allra viktigast är att komma ihåg att namnet inte är skrivet i sten. Du kan alltid ändra senare.”

En annan sak jag tänkte på: Om man ska ha en både inspirations- och praktisk dragning. Vilket ska man fokusera på först? Inspirationen, va?

{ 5 kommentarer }

Lite bakgrund till #skolraset

av Emanuel Karlsten den april 11, 2011

i Medier och internet

Bylinefotografering på Aftonbladet (Karin och Maria på bild)

Bloggposter av typen ”vilken vecka det har varit” börjar kännas tjatiga. Menmitt liv sammanfattas bäst så just nu. Jag letar efter luckor att andas på och njuta. För det jag gör just nu är så roligt och faktiskt sådant jag drömt om.

Redaktioner har länge kunnat göra olika typer av digitala gräv, men ofta strandar nytänkandet på att det tekniska behöver lika mycket (nåja) resurser som redaktionen. Skolraset har hittills lyckats skapa den blandningen. Vi har fått fria händer att skapa något helt nytt. Så vi har sökt oss ut till den plattform där vi snabbast och enklast kan bygga något som går att bygga vidare på: WordPress. Veckan har stundtals känts som en inledning till en såsig actionfilm. Ni vet, när  hjälten börjar med att resa över hela världen för att samla ihop ett gäng av de smartaste medhjälparna som ska rädda världen från nalkande katastrof. Vi har på liknande sätt lagt stor kraft på att hitta Sveriges bästa utvecklare som på rekordtid kan bygga en smart, säker och dynamisk sajt. Och i fredags tror jag att vi hittade allihop. En baserade i Frankrike, en baserad i Skåne och en bara något kvarter från Aftonbladet. Det blir tre av de mest seniora och smartaste wp-utvecklarna Sverige har. I helgen har ett tema byggts som kommer ligga som grund för den sajt vi vill bygga. Imorgon fortsätter arbetet. Jag kommer säkert skriva mer om det.

Hittills är jag mycket imponerad av Aftonbladets inställning. Varje steg har tagits emot med nyfikenhet och en vilja att göra nytt och på annorlunda vägar. Överhuvudtaget är det ett fantastiskt kompetent team som jobbar med Skolraset.

Mycket av veckan har också gått åt till att fundera kring metod. Hur transparent skulle vi vara? Hur tidigt borde vi gå ut? De ”öppna gräv” som funnits tidigare har gått ut ganska sent med de öppna delarna. Svenska dagbladet påbörjade grävet långt innan de startade sin transparenta och prisbelönta grävblogg.

Vår livegranskning började väldigt tidigt. För tidigt? I torsdags satte vi en rubrik, Skolraset. Tanken snuddade till och med vid att göra en omröstning kring namnet, låta läsarna välja. Så tidigt i granskningen gick vi ut, så lite utöver ämnet visste vi.

Jag tycker att det har varit spännande att följa diskussionerna. Många internetivrare har så länge önskat att medier var mer transparenta, att de bjöd in redan på idéstadiet. Äntligen händer det! Det riktas en del kritik då, ofta väldigt giltig. Skolraset visar hur vinglig journalistiken är när den tar sina första inkännande steg på ny mark. Här blir det synligt hur vi tror oss hitta vinklar och testar idéer. Hur vi testar öppenheten, utan erfarenhet.  Jag tycker det är sympatiskt gjort, men jag inser också att det kan uppfattas som att vi är färdiga i både vinkel och paketering. Inte minst utifrån den lömska och förutfattade bild som finns etablerad av kvällstidningar.

Kanske borde vi ha kommit ut senare, varit mer förberedda i sakfrågan ned några upparbetade case och ett gäng djupintervjuer bakom oss. Kanske borde vi ha väntat tills vi hade en sajt med alla funktioner klara. Men något av det mest spännande med det här projektet var att vända upp och ner på allt. Ge total insyn i varje skede. Visa hur bräckliga och ointressenta vi till en början kan vara och tillsammans bygga en förståelse och sajt som på bästa sätt tar tillvara på kunskaper, engagemang och granskning!

Det kanske i efterhand visar sig vara en felbedömning. Att vi inte är redo för en sådan transparens. Låt gå för det. Jag gillar att vi då får ett case som visar goda – och dåliga exempel.

Jag är säker på att både journalistiken och samhället lär sig och blir bättre av det.

{ 6 kommentarer }