Medier och internet

Här är Sveriges bästa mediebevakare

av Emanuel Karlsten den april 8, 2014

i Medier och internet

Nu är det klart. Det första stora testet av Sveriges mediebevakare. Redan i september 2013 började jakten. Och nu, efter ett drygt halvår och generöst med tid för alla att vara med, är vi i mål. Vi har utsett Sveriges bästa mediebevakare.

Bakgrund

Organisationen Ung Cancer ville ha en mediebevakare, men var osäkra på vilken som var bäst. Jag har länge velat göra en jämförelse mellan de olika och jag såg nu det här som ett bra tillfälle att både hjälpa Ung Cancer, mig själv och omvärlden till insikt. Vem är Sveriges bästa mediebevakare? Deltagarna skulle vara baserade i Sverige, ha en svensk representant och ha fokus på den svenska marknaden och språket. Jag och Ung Cancers redaktör Ingrid Lord identifierade de största aktörerna och  var noga med att låta alla aktörer vara överens om villkoren för testet och gav generöst med tid (fyra månader) för att alla skulle känna sig bekväma och hinna förankra allt. Resultatet blev att alla de stora aktörerna var med i testet:

Retriever
Aitellu
Newsmachine
Opoint (bytte under testets gång namn från Infopaq)
Meltwater
Talkwalker
Lissly
Connycom 

Endast två av de tillfrågade backade ur, Notified (som hänvisade till tidsbrist – trots totalt fyra månaders förberedelse) och Cision (vars huvudprodukt inte är omvärldsbevakning).

Kriterierna för testet

Efter överläggning med alla mediebevakare kom vi överens om att följande tre punkter skulle bedömas:
1) Kvantitet
Enligt en lista på sökord skulle vi mäta kvantiteten på det som kommer in. För att också avgöra om det var relevanta träffar skulle vi använda stickprovskontroller. Det skulle göras 100 tester per sökord för att säkerställa att det inte var dubletter, fel språk eller bom. Utöver stickprov skulle det också det också göras en relativ mätning. Om ett verktyg visar många fler träffar på ett sökord än ett annat verktyg ska det granskas och jämföras för att säkerställa att det inte blir irrelevanta träffar.
2) Kvalitet
På några sökord skulle vi göra en kvalitativ undersökning. Här skulle varje träff att granskas för att säkerställa att det är rätt och relevant. På så sätt skulle vi få en säkerställd siffra att mäta resultatet på.
3) Förädlingen
En sista, viktig och väldigt subjektiv mätning blir hur vi kunde uppfatta verktygets möjlighet att förädla datan. Data är en sak, men det är när det sätts i perspektiv och blir till nytta för oss som den blir verkligt värdefull. Här skulle vi bedöma allt från bemötande och användarvänlighet till vilka insikter vi kunde få om vårt varumärke via verktyget.
Vi valde till sist sex sökord att göra mätningen på. Två av dessa, ”alkohol + cancer” och ”kolla pungen”, valdes bort till slutsammanställningen då dessa inte gav något ytterligare värde inför bedömningen.
Sökorden vi mätte på var Ung Cancer, Fuck cancer, Julia Mjörnstedt, Cancer.
Alla träffar skulle vara på svenska, eller komma från svenska konton. Vi tillät retweets och vi tillät även verktygen att räkna in träffar från Ung Cancer själva. Alla övriga träffar räknades som irrelevanta.
Sökperioden pågick under en månad, mellan 9 december 2013 och 8 januari 2014.

Resultat

I graferna nedan är träffarna uppdelade i olika kategorier, enligt följande:

Forum – alla typer av svenska forum, exempelvis Flashback eller familjeliv. 
Nyheter – nyhetssajter, tidningar, tv, radio, pressmeddelanden. 
Microblog –  allra mest Twitter
Bild – både rörligt och stillbild från allra mest Instagram, men också Flickr och Youtube.
Social network – communities som Facebook och Google plus.
Blogg – alla bloggplattformar, här ryms också kommentarer.

Fuck Cancer

Fuck cancer är ett kampanjord som förknippas med Ung Cancer – inte minst på grund av organisationens populära armband. Samtidigt är det ett ord som används flitigt internationellt. Därför var det ett bra ord att använda för att se hur de olika verktygen kunde hålla isär språken i träffarna. Vi tillät i testet alla sorters ändelser på Fuck cancer och även ordet ihopskrivet.

fuckcancertraff

Det är jämnt här mellan fyra verktyg. Opoint landar på 3054 träffar, Lissly på 2838, Connycom 2763 och Retriever på 2774. Opoint ligger något högre, mest beroende på fler antal bildträffar. Men bland bildträffarna i Opoint finns också dubbelträffar vid en närmare granskning. I övrigt skiljer inte mycket åt dessa aktörer. Meltwater och Talkwalker indexerar inte träffar från Instagram, varför de halkar efter. Varför Aitellu och Newsmatcher spelar i egen liga förklaras här:

fuckcancerfel

Eftersom Fuck cancer genererar så många träffar har vi inte gjort en koll på samtliga, utan gjort stickprov. Det kan tyckas futtigt, men ger ändå en grov fingervisning. Det går här alltså inte att utse någon vinnare eller förlorare, men här går det att få en förståelse varför Aitellu och Newsmachine har så enormt många fler träffar än de andra: det handlar felträffar. Varken Newsmachine eller Aitellus verktyg klarar av språkfiltrering. Därför får vi i Newsmachines fall med alla engelska träffar från Twitter, och i Aitellus fall alla engelska träffar från Instagram.

I övrigt nollar både Lissly och Connycom i stickprovet och Opoint levererar sämst – även om det bara är totalt 8 av 100.


Cancer
Cancer är ett stort ord att omvärldsbevaka. Vi ville ha med det för att testa verktygens kapacitet och se hur skillnaderna blir på riktigt stor skala. Det visade sig ganska snabbt att det verkligen kastade om. Vi tillät alla ändelser av ordet cancer räknas som träffar och vi tillät det också vara mitt i ett ord, som till exempel lungcancer. Vi ville helt enkelt veta allt som skrevs i Sverige om ordet.

cancerreal2

Än en gång lever Aitellu och Newsmachine i en egen värld på grund av bristen i språkfiltrering. I övrigt är det bara Retriever, Talkwalker, Opoint och Meltwater som lyckats få med orden där ”cancer” är en del av ordet.  Det är därför dessa verktyg rycker ifrån övriga. Här är det också tydligt hur framförallt Opoint och Retriver är bättre än övriga på nyheter.

Den här mätningen var svajigast, cancer är ett svårt ord att bevaka. Meltwater tar hem flest träffar, allra mest på grund av Twitter och Facebook. Lissly och Connycom har sämst antal nyhetsträffar på sökordet.

cancerfel

När det handlar om sådana extremt höga sökvolymer som cancer ger blir 100 stickprov en droppe i havet. Även om det säger en del när det gäller Aitellu och Newsmachine – och att Lissly och Retriever får nära noll – säger det inte mycket om övriga sökverktyg. I Connycoms fall är det Twitter som är återkommande fel. I Opoint och Talkwalker handlar det främst om nyheter.


Julia Mjörnstedt
Ung Cancers generalsekreterare Julia Mjörnstedt är aktiv i både debatt och sociala medier. Ett bra sökord att ha med för att se hur det fungerar att filtrera ut en person och få överblick över var och hur hon omnämns. Vi tillät olika ändelser på namnet, men tillät inte träffar där namnet skrevs ihop. Förnamn och efternamn måste båda finnas med.

Detta är ett av två sökord i testet där vi granskat alla inkomna träffar.

juliarealfinal

Meltwater kammar hem flest träffar, följt av Talkwalker. Det är mest beroende på att verktygen är duktigare än de andra på att gallra fram Facebookträffar. Däremot handlar nästan alla dessa träffar om vidaredelningar av en Facebookstatus med Julia namn i.
Retriever och Opoint delar förstaplatsen om flest nyheter. Här blir det tydligt hur avgörande det kan vara att, som dessa verktyg, ha koll på tradtionella medier.

feljulia

Vi har alltså i denna del av testet gått igenom träff för träff för att säkerställa att de är relevanta, varför felträffarna nu blir särskilt intressanta. Meltwater har inga felträffar, liksom Newsmachine. Talkwalker fick med Flickr-träffar utanför sökperioden, varför deras felresultat blir särskilt högt.


Ung Cancer
Den sista och viktigast mätpunkten. Hur och var samtalar man om och med Ung Cancer? Vi tillät nästan alla olika varianter av orden ”Ung Cancer” för att kunna täcka in så mycket som möjligt.

traffuc

Flest träffar fick Lissly, men sedan är det jämnt. Retriever, Connycom, Opoint, Meltwater. Meltwater har – igen – flest Facebookstatusar indexerade och hade antagligen varit vinnare på sökordet om testet hade gjorts efter att de börjat indexera Instagram. Lissly indexerade flest bild- och twitterträffar.

feluc

Vinnaren Lissly hamnar högt upp här, men mest beroende på att de råkat få med ”lUngcancer” i sitt resultat. Opoint fick annars överlägset flest felträffar, mestadels olika bloggträffar, en kategori som de annars skördade fler träffar på än sina konkurrenter. Talkwalker har igen problem med datummärkningen på träffar och indexerade både bloggposter och bilder utanför sökperioden.

Kostnad

Vi bad om en kostnadsuppskattning för vad det skulle kosta att bevaka orden ovan (plus orden ”kolla pungen” och ”alkohol +cancer”), inklusive den support vi fått för att komma igång och andra eventuella kostnader. Många var noga med att påpeka att deras pris ofta är individuellt och att de också ger rabatt till ideella organisationer. Vi bad ändå om att, för testets skull, inte särbehandlas utan ge oss priset det skulle kosta för ett vanligt företag. I de fall vi fick ett månadspris valde vi att räkna upp det till ett årspris.

pris

Här krävs en del förklaring. Retriever och Opoint är de aktörer som i Sverige är tveklöst bäst på traditionell mediebevakning. De bevakar radio, tv och har avtal med många av Sveriges tidningar som gör att man kan få pressklipp och pdf:er på hur det ser ut i tidningen. En slags genväg in bakom alla tidningars betalväggar och prenumerationsmodeller. Det gör också att det blir dyrt. I Opoints fall finns en kostnad som bygger på att ju fler träffar i traditionella medier som radio, tv, print – desto dyrare blir det. Här står sökordet ”cancer” för 80 procent av kostnaden.

I Connycoms fall ingår inte den månadsrapport som vi fick av dem. Det är en fördjupande analys av all den data de samlar in och som man kan beställa separat. Den ligger på 15 000 kronor per rapport.

Flera aktörer har sagt att de ger olika typer av rabatt till ideella organisationer.

Recension verktygen

Aitellu
Sedan testet drog igång har vi haft tre olika kontaktpersoner. Detta har medfört att det har varit rörigt att förstå verktyget och att flera nya sökprofiler har tillkommit, vilket har varit förvirrande. Verktyget har flera fördelar, bland annat att det går att få en tydlig översikt av vilka plattformer som är avsändare. Men verktyget ger en hög andel felträffar. Inte minst på Instagram och Facebook. Vår tredje kontaktperson upptäckte att en del av våra sökprofiler kunde ha gjorts bättre från början och genomförde en del ändringar, vilka vi har – för jämförelsens skull – lagt till i efterhand. Ett minus är att vid sökning på större volymer under en specifik, avgränsad period kommer endast avsändaren upp, inte träffen, vilket innebär att man manuellt måste klicka sig in på varje träff för att se om den är relevant.

Retriever
Det är svårt att slå Retriever när det gäller koll på de traditionella medierna. Det är också svårt att vara utan verktyget om man faktiskt vill ha bäst koll på vad framförallt pressen skriver om vissa sökord. Här får man tydliga pdf:er på hela uppslag för varje träff som hämtas in. Samt kan fritextsöka i alla medier. Det är enkelt att få överblick av träffar i verktyget och tack vare kortare presentationer av varje text, där sökordet syns, går det snabbt att avgöra om en artikel är relevant eller inte. Det är ett minus att verktyget endast hittade två träffar på sociala medier till sökordet Julia Mjörnstedt och att inga twitterträffar kom upp på sökordet Cancer. Detta åtgärdades dock efter testperioden och vi har inkluderat dessa i testet för jämförelsens skull. Det är också ett minus att sociala- och traditionella medier är så tydligt uppdelat. Man måste växla mellan de båda och här krävs så många steg och inställingar att det är lätt att ge upp. Även om grafer försöker göra resultatet tydligt finns mycket kvar att göra när det gäller navigering. Dessutom: Verktyget är näst dyrast i testet.

Meltwater
Testets kanske snabbaste och bästa service. Ett minus att det krävs två olika inlogg för att komma åt tjänstens sociala- och traditionella mediesök. Detta ska dock åtgärdas till sommaren. Minus också att Instagram inte finns med bland källor, även detta kommer ändras. Verktyget är träffsäkert, bäst när det gäller Facebook och var en av de med lägst antal felträffar i testet. Däremot ger träffarna inte en särskilt tydlig överblick i varje artikel och tjänsten är relativt dyr.

Newsmachine
Billigast i klassen och det märks också i produkten. Kan inte riktigt matcha de övriga aktörerna. Trubbigt gränssnitt som saknade bevakning av flera plattformar och framförallt inte klarade av språkfiltrering på Twitter och Instagram. Antingen blev det för många träffar, eller för få. Newsmachine har nu hunnit byta ut sitt verktyg och gränssnitt för sociala medier mot en effektivare variant, enligt de själva.

Opoint
Gamla Infopaq bytte under testets gång namn till Opoint. Verktyget använder Silverbakk som underleverantör för sin sociala medier-bevakning. Snyggt verktyg med ett svåranvänt gränssnitt. Svårt att förstå sig på och använda alla funktioner och också ett ganska långsam verktyg. Har god traditionell medie-bevakning, men visar bara själva artikeln med träff i tidningsuppslaget. På en tidningssida med en notis om Ung Cancer visas alltså bara själva notisen på en i övrigt blank tidningssida. Detta på grund av avtal. Bäst, tillsammans med Meltwater, på att fånga upp Facebookträffar. Dyrast.

Connycom
Satsar hårt på förädlingen. Antagligen den som poängterat det hårdast under testet, hur lite data är värt om man inte gör något av det. Själva verktyget är ganska klumpigt där varje sökord har en egen portalsida med olika funktioner. Connycoms styrka är då istället att uttyda vad kunden kan dra för slutsatser av datan. Deras analysrapport om vår testmånad var kanske det som imponerade mest. En genomgång av all data, vad de utläst om målgruppen och konkreta förslag på hur man både kan gå vidare och bli mer framgångsrik. Rapporten kostar 15 000 kronor och ingår inte i grundpriset.  Arbetar på att skapa en ny, bättre sajt – vilket i så fall blir ytterst välkommet.

Lissly
Testets bästa sajt och gränssnitt. Enkelt, intuitivt och härligt. En inloggning, en startsida, enkla knappar att bocka i, enkelt att lägga in nya sökord. En enkel meny för att fördjupa sig vidare och enkelt att välja specifika datum eller få överblick över de senaste trenderna. Trots att det är ett verktyg som vem som helst kan förstå och använda känns det inte mindre avancerat än dess konkurrenter. Bara enklare att förstå vad man ska med alla funktioner till. Och så är den snabb. Vi saknar däremot en bra Facebookbevakning samt traditionella medie-bevakning.

Talkwalker
Internationell aktör som nu satsar på den svenska marknaden.  Det innebär också att de inte helt hunnit – eller kan? – fininställa allt för Sverige än. Språkfiltrering fungerar relativt bra, men datum sämre. Flera ”gamla” träffar som var irrelevanta för testet. Stort minus att de saknar Instagrambevakning. Annars enkelt gränssnitt, där det mesta – som hos Lissly – kan skötas från en förstasida. Relativt dyrt verktyg. Märklig kuriosa är att verktyget utöver nyheter också bevakar vad som skrivs på webbshoppar i produktbeskrivningarna.

Analys

Att utse Sveriges bäste mediebevakare krävde långt mycket mer arbete än vi kunnat ana. Och det har också gett en inblick i en bransch som är under kraftig förändring och frammarsch. Från att ha handlat om att bara fånga in så många träffar som möjligt handlar det idag mer om vad man ska göra med all information. Här finns en möjlighet för verktyget att hitta nya affärer – erbjuda relevanta webblösningar som kan skräddarsys utifrån all den information som finns om deras presumtiva kunder.
Fortfarande handlar dock verktygen mycket om att ge en statistisk överblick av senaste nytt och möjligheten att klicka dig fram till vad som sagts. Kanske hade man hoppats på ännu smartare verktyg som ännu tydligare hade visat vilka som var de viktigaste statusarna, bloggposterna under en bevakningsperiod, för att lättare kunna prioritera läsningen.

Generellt sätt är vi förvånade över hur svåranvända många verktyg var. Eller hur uppdelade. Att man fortfarande kräver olika inlogg till olika delar av sajten, eller hur otydliga gränssnitten var. Här framstår verkligen Lissly som fristad i jämförelse, med sitt enkla och tydliga gränssnitt.

Den andra insikten är hur viktiga de traditionella medierna ändå är för omvärldsbevakningen. Och hur svårslagen Retriever då är, främst på grund av sina avtal med tidningar.

Och om användargränssnitt, förädling och kvalitativ bevakning är det som vägt tyngst är det just Retriver och Lissly som det står mellan.

Retriever var förvånansvärt starka i sin totala omvärldsbevakning och levererade toppresultat i alla våra undersökningar. De hade heller inte särskilt många felträffar. Väg det tillsammans med dess unika position när det gäller bevakning av traditionella medier och de borde vara svårslagna.
Men det förhållandevis höga priset och det svåra gränssnittet tar ner det. Rejält. Och visst: Smakar det så kostar det, men här blir nästa steg avgörande – vad kan man göra med datan? Och Retriever är inte helt lätt att använda. Det är säkert till viss del en vanefråga, men verktyget känns gammeldags, daterat. Det är många rullgardinsmenyer och fält som ska klickas i innan man får fram de specifika siffror man vill ha. Grafer finns, länkar är klickbara, men det är ändå inte intuitivt.

Därför blir vår testvinnare: Lissly

För ingen annan på marknaden levererar en tjänst som är lika intuitiv. Para det med ett av testets bästa träffresultat på våra viktigaste sökord och ett av testets bästa priser och vinnaren blir självklar. Vi skulle önska bättre Facebookbevakning, men tror att en leverantör som skapat en så framåtlutad tjänst också kommer vara den som bäst lyckas hänga på i till exempel Facebooks nyckfulla utveckling och skapa en bättre bevakning även där. Vi har inte hittat en tjänst som känns mer gedigen i detaljerna och som ger oss mer valuta för pengarna, varför Lissly är Sveriges bästa mediebevakare.

I redaktionen:
Emanuel Karlsten
Ingrid Lord, redaktör Ung Cancer

Här kan du se alla siffror som ligger som underlag för testet.

{ 17 kommentarer }

Här är den nya bilden. Världens genom tidernas mest retweetade:

 

Rekordet hölls tidigare av Barack Obama efter att han åter vann valet. Totalt lyckades han samla in nästan 800 000 retweets. Ett rekord som slogs på under en timme av Ellen.

 

Det föregicks nu av att Ellen uppmanade världen till retweet-rekord när hon nu skulle ta en superselfie, med världens skådespelarelit. Allt från en Samsung-telefon, vilket såklart var en del av dealen.
Och det blev en Samsung-telefon som stod för rekordet. Men det var också det enda hon använde telefonen till. Övriga bilder backstage kom från en iphone.

Samsung i all ära. Bästa dealen gjorde kanske ändå Ellen själv genom att hon fick använda sitt eget Twitterkonto till alla kupper. Hittills, när tre timmar av galan har gått och peaken ännu inte är nådd, har hon bara idag fått en miljon nya följare.
screenshot 2014-03-03 kl. 05.19.43

{ 0 kommentarer }

Billie ligger och sover så jag passar på att samla några länkar från några texter den senaste tiden.

I slutet på 2013 skrev krönikören Peter Kadhammar en märklig text om att internet fördummar. Det var reaktionärt, såklart, men jag kunde inte låta bli att rada upp motbevis. Valdeltagandet har gått upp, Sverige är mer politiskt aktiva än någonsin, till exempel.

Texten skrevs också med bakgrund att jag just suttit och sammanställt de bloggposter, tweets och youtubeklipp som betytt mest i Sverige under 2013. En godtycklig, lista såklart, men jag har lagt otroligt mycket tid på att verkligen försöka göra en bred sammanställning.

Här finns därför youtubeklippen som alla talade om, bloggposterna som förändrade Sverige och twitterinläggen som var mest betydelsefulla.

Det är tydligt hur svenska internet blivit bra på att använda nätet för att lyfta politiska frågor. Man kan ana att det kommer bli en sluggerfest i sociala medier under året som kommer.

Därefter blev det också en text om just det: Hur smutsig valrörelsen kommer att bli. Rubriken blev att årets val avgörs i sociala medier. Det var kanske inte riktigt poängen med krönikan, även om det säkert är sant. Istället försöker jag lyfta hur sanningen kommer vara obetydlig och att den politiska valrörelsen mer kommer handla om att skapa virala slagträn utifrån snäva vinklar, skärmdumpar eller halvsanningar. Och att taktpinnen kring det här kommer att hållas mycket av folk utanför etablissemanget.

Läs den texten här, den får bli min digitala spaning för 2014.

{ 0 kommentarer }

Idag avslutades testperioden för Sveriges bästa mediebevakare! Under en månad har vi använt en rad sökord för att kartlägga vilken omvärldsbevakningstjänst som är bäst i Sverige.

Jag har tidigare berättat om testet jag gör tillsammans med Ung cancer. Mellan 9 december och 8 januari pågick testet som inkluderar tio olika tjänster och nu börjar vi en detaljgranskning av träffarna och sammanställer våra intryck.

Vi har ännu svårt att uppskatta när vi är helt klara, men återkommer med ett datum.

Läs mer om testet här.

{ 0 kommentarer }

Mitt 2014: Jag blir programledare i P3!

av Emanuel Karlsten den januari 7, 2014

i Medier och internet,Personligt

Igår blev det officiellt: Den 3 februari blir jag programledare i P3! Det blir samma program som i somras, då jag vikarierade för Natalia Kazmierska.
Nu blir alltså namnet på programmet efter mig, P3 nyheter med Karlsten.
Det känns väldigt, väldigt bra. Och väldigt, väldigt surrealistiskt. Ett eget program i P3!!
Varför, vad händer och fortsätter jag skriva? Jag tänkte skriva ner några svar här:

Dels var det såklart smickrande att få frågan. Men jag tackade ja av flera skäl. Dels för att det var en sådan enorm utmaning att göra programmet i somras. Jag är en skrivande journalist och har testat på ganska mycket där redan. Att stå i direktsändning en timme om dagen var…adrenalindallrande på ett helt nytt sätt! Vi skruvade på manuset in i sista sekund, och sedan skulle man in en timme och ratta med gäster och ha fullständig närvaro och samtidigt kunna parera om något går åt skogen. Jag fick sådan djup respekt för radiojournalister!
Det andra skälet var att det är ett sådant skönt gäng! Thorbjörn Karlsson är den lugnaste producent man kan ha och en fascinerande man. Även Anna Johannessen är kvar från sommaren, en extremt kompetent och witty researcher som jag verkligen uppskattade att jobba med!
Det sista avgörande skälet var att programmet sänder från Göteborg där jag nu har min bas. Och hur lyxigt livet som egen företagare än är, hur mycket tid och ekonomisk frihet det än ger så är det TUNGT att ständigt åka iväg för jobb. Ofta till Stockholm. Med Sveriges radio får jag jobba vanliga kontorstider, vanliga vardagar – och jag är alltid hemma med Julia och Billie! Det är värt väldigt mycket.

Det var dock inte självklart. Vi hade planerat att jag skulle vara pappaledig under våren, att Julia skulle gå tillbaka till jobbet. Men vi vägde för och nackdelar och kom fram till att det här ändå var bäst. Jag kommer alltid vara hemma, bli bättre rotad här och så går jag på pappaledighet heltid efter riksdagsvalet.
Så nu kör jag! Fram till och riksdagsvalet, måndag till torsdag varje vecka, sänder jag klockan 13-14!

Hur blir det med övriga uppdrag? Jag har några få föreläsningar och resor inbokade under våren 2014 som jag kommer fullfölja. Men det enda konstanta uppdrag som forsätter är krönikor i DN.

Jag kommer alltså fortsätta skriva i DN varannan lördag. Om samma ämnen, på samma sätt.

Det känns som ett enormt ansvar under ett valår och jag ser fram emot att axla det.

Och exakt hur vi kommer lägga upp och göra bra med P3 nyheter med Karlsten – det får jag återkomma till.

{ 1 kommentar }

Jag måste bara i all hast skriva ner några tankar om Beatrice Ask fadäs på Facebook ikväll.

1560592_10152126843986070_1974454689_n Bild @joinsimon

 

Artikeln vår justitieminister länkar till är från en satirsajt, som tidigare bland annat rapporterat om hur Justin Bieber måste skyndas till sjukhus efter ”jättestånd”. Men hey, det kan vara svårt att se satir ibland.

Men då får man alltså anta att Beatrice Ask inte tycker det är konstigt att folk dör som flugor på grund av marijuana? Läkaren säger just så i artikeln:
”I’ve put five college students in body bags since breakfast and more are arriving every minute.” och menar att hundratals kommer dö av marijuana kommande veckan.

Jag är verkligen varken expert eller har någon erfarenhet av marijuana. Men jag vet tillräckligt för att förstå att hundratals inte skulle dö på en enskild skola på grund av överdoser i preparatet. För någon som jobbar som lagstiftare och drivit politik i frågan borde det vara ännu klarare.
Det är faktiskt skrämmande, till och med en skandal, att man skryter om sin kunskap i ämnet och sedan länkar till en sådan här artikel.

Alla kan såklart göra fel, men det som gör det så oroväckande är att det är den här ministern som tar beslut åt oss svenskar. Som så sent som innan jul inte hade något att anmärka på att Säpo nu går runt och pressar operatörer att ge dem direkttillgång till vår data.
Jag skrev om det här häromdagen i DN och undrade vem det är som är ansvarig och varför ingen tar ansvar för vår integritet.
Beatrice Ask är onekligen en av dem som har störst och tyngst ansvar för vår integritet.
Det är hennes omdöme, hennes insyn i frågor som den om Säpo vi ska lita på.

Det är därför jag reagerar så starkt, det är därför fler borde reagera så starkt när man visar sig vara så extremt bortkopplad från verkligheten.

Läs gärna krönikan i DN från i lördags om den ansvarslösa cirkeln.

{ 70 kommentarer }

En kort recension av Google glass

av Emanuel Karlsten den december 17, 2013

i Medier och internet

Jag var, som bekant, på Google idag. Och fick bland annat en visning av Google glass. Ni vet? Glasögonen som förstärker verkligheten genom en liten genomskinlig datorskärm på ena linsen.

Kanske känner du inte till glasögonen så bra, men här finns till exempel en video som sammanfattar hur det ska förändra vårt liv.
Det som ser ut att vara hämtat från Star trek ska alltså släppas kommersiellt under nästa år. I USA. I resten av världen finns inga datum ännu.
Vilket inte är så konstigt.
Google glass bygger på röstigenkänning. Och bra svensk sådan tar säkert en stund att implementera.
Hursomhelst.

Det var väldigt roligt att testa glasögonen – jag som annars bara sett dem på bild. Men…
Jag är skeptisk. Det är ingen direkt wow-känsla. Man känner sig som ett UFO i glasögonen. Och den lilla skärmen på glasögat är som att titta i en kikare. Är den felvinklad ser man ”skärmen” inte så tydligt.
På skärmen ser jag flera alternativ som jag kan rulla mellan genom att göra olika fingerrörelser på sidan av glasögonbågen. Annars är det som sagt röststyrning som gäller. Jag säger ”ok google” och har sedan en uppsjö alternativ. Här krävs en ny inställning till mina sökningar. Den är mer guidande än informationshämtande. Att säga ”i want coffe” ger en guide till alla kaféer i närheten, dess öppettider, bilder på kafét och vägbeskrivning dit. Allt läses upp via en hörapparatsliknande teknik i ena änden av glasögonbågen.
Häftigast är nog hur den både fotar och filmar det man ber den om och hur jag därefter kan dela fotot i sociala medier.

Men igen.
Det kräver att jag skulle vilja ha på mig de här glasögonen. Som ser ut som en Star trek-memorablia. Det vill jag inte.
Vi pratade lite om det. Att det kanske är samma ufo-känsla med glasögonen nu som det var med headset till mobilen för tio år sedan. Men jag vet inte, funktionen då var tydligare än vad den är nu.
Tekniken som ska minska friktion mellan internet och verklighet är ännu inte helt friktionsfri, men jag älskar att Google testar, söker och försöker minska glappet.
Snart är vi där.

{ 5 kommentarer }

Sveriges mest googlade ord 2013

av Emanuel Karlsten den december 17, 2013

i Medier och internet

Idag presenterades vilka sökord som trendat under 2013. Helt kort kan man sammanfatta med att det mest fascinerande är hur kvinnor dominerar personsökningar. Tio av tio vad bloggande kvinnor – fem av dem har varit gravida i år. Fascinerande!

De mest sökta orden verkar ha etablerats vid det här laget. Topplistan i år var nästan exakt samma som förra året, där förstaplatsen än en gång kneps av…


…följt av Aftonbladet, Youtube och Google.
Så varför googlar vi google? Jag skrev en krönika om saken när det begav sig.

Men det är den här listan som kanske är mest intressant:


Listan fortsätter med 6) Carolina Gynning 7) Ebba von Sydow 8) Amanda Schulman 9) Pernilla Wahlgren 10) Sofi Fahrman.
Hela listan domineras alltså av kvinnor. Varav hälften av dem har varit gravida i år, vilket säkert bidrar ännu mer.
Enligt Google själva är det unikt.

Vidare:


Värt att notera här är kanske att det bara är boxaren Alexander Gustafsson som hamnar här på grund av sina idrottsliga framgångar. Ettan avled, tvåan sköt sin flickvän, trean var nära att dö i en boxningsmatch ochh femteplatsen knips av en idrottsman som under året parade en fotbollskarriär med att vinna Idol.

Vidare till matsökningar då, som brukar domineras av sötsaker. Men i år kommer en uppstickare:

Google har också börjat bryta ut olika frågetermer. Som ”Vad”-frågor:


Yolo, ”You only live once” är något slags tonårscredo för 2013 och återkommer på flera topplistor. Värt att notera är att kärlekskranka Sverige lät ”vad är kärlek” kvala in på en fjärdeplats.

Här ser ni hela listan!

{ 1 kommentar }

Det är ingen hemlighet att jag är djupt fascinerad och ibland till och med förtjust i hur kungahuset använder nätet. Jag skrev i en krönika för ett tag sedan att de är ett exempel på en auktoritet som tar ägandeskap över sin kommunikation på ett ganska fascienrande sätt. Med både Facebook-kanaler och till exempel videoklipp.

Och dagens klipp på kronprinsessans julhälsning är i fas med det.

1985 bjöd slottet in SVT för att filma förberedelserna inför julen. Kamerorna fick vara med under en korvstoppning och Silvia fick bli talesperson för familjen och förklara att ”detta inte gjordes för kamerornas skull”. Klippet, där det egentligen inte sades särskilt mycket, blev en direkt klassiker. Fortfarande refereras det till som något varmt och genuint svenskt (med – btw! – en Silvia som bryter på svenska och halvt förvillat försöker förklara en märklig svensk tradition som hon verkar ensam om att fira).

Kärnan i det fina verkar ha varit just det: Att vuxna, när de är tillsammans med sina barn, blir nakna in i själen. En kung i förkläde som lekte med sina småbarn. Det handlade inte om vad man sa, bara att de var där, att de fanns.

Den moderna varianten av detta, som alltså nu släpptes, är nästan komiskt avskalad till att innehålla bara den kärnan. En julhälsning som inte en enda gång hälsa till oss som tittar. Istället får vi bara se tre minuter av en kronprinsessa och en prins som leker med sin dotter.

Trots det klistras vi. Eller som Julia sa direkt efter vi tittat klart: Jag vill se det igen!

Väldigt, väldigt fascinerande. Well played, kungahuset.

(och snälla, säg att ”mera deg” är en parafras på klassiska ”mera kött!”)

{ 3 kommentarer }

Idag höll Spotify pressevent. Mina förväntningar var låga, de senaste gångerna Spotify har hållit liknande tillställningar har nyheterna varit knappa och lanseringen långsam.
Men idag ändrades allt.

Spotify blir gratis för alla med surfplattor. Spotify blir gratis för alla i mobilen.

Det är stort, det är banbrytande och det måste kännas som en fantastisk revansch för Daniel Ek och Spotify.

Men vi tar det från början. Spotify har alltid varit gratis för den vid datorn. Åtminstone om man kan stå ut med vissa begränsningar som att musiken avbryts av reklam då och då. Det är den tjänsten som alltså nu flyttas över även till surfplattor. På mobilen kommer en särskild gratisvariant rullas ut: En ”shuffle”-version som kraftigt begränsar Spotifys funktioner. Här kan du lyssna på en slags artistradio, där du väljer en artist och sedan slumpas låtar från artisten fram. Eller så väljer du en av dina listor som du skapat på dator eller surfplatta och så slumpas låtar fram där. Givetvis blandas det upp med reklam.

Allt släpps med start idag. Vilket är ett stort steg framåt för ett Spotify som ibland dröjt ett halvår med sina lanseringar.

Så varför gör Spotify det här? Varför öppnar de upp för fler gratisätare? För att de vet att du kommer att fortsätta att betala. För att de vet att ju fler de får krokade på deras tjänst, desto större chans har de att öka sin användarbas och därmed sin kundbas.
Spotify har en väldigt hög procent av sina användare som går från gratis till betalanvändare. Att nu möjliggöra att fler blir användare, genom att öppna upp för våra nya beteenden är därför både smart och naturligt.
Men jag gissar att det har tagit tid.

För ett och halvt år sedan begränsade Spotify sin gratisvariant kraftigt. Trots annonsfinansiering får man streama max tio timmar i månaden efter att man har använt tjänsten i sex månader. För en tjänst där användare streamar 300 miljarder timmar varje år är det lite. Beslutet togs inte på grund av Spotify, utan var en kompromiss med skivbolagen som ville begränsa gratisnyttjandet. Det var ett steg bakåt för Spotify och till och med ett svek mot idén om ”music for all”, som varit företagets vision och grundidé. Efteråt kunde flera med insyn i Spotify bekräfta bilden. Spotify har gott om annonsörer som vill betala för att höras i samband med gratisverisionen, men det var inte så skivbolagen vill jobba. Och det gjorde att Spotify tvingades begränsa sig.

Jag skrev då i en DN-krönika om hur besvärande det måste vara för Spotify. Att lämna en grundidé.

Och det är därför dagens nyhet är en revansch. Ett steg tillbaka till vad man försökte börja göra.

Jag gissar att det handlar om att Spotify har fler siffror att visa upp för skivbolagen. Inte bara när det gäller pengar – bara i år räknar Spotify med att betala ut över tre miljarder till artister och låtskrivare – utan också siffror om användarnas beteende. Den tidigare devisen att ”användare måste vara villiga att betala – inte tvingas” verkar nu ha fått belägg. Under presskonferensen slog grundaren Daniel Ek fast att ”ju mer du streamar, desto mer sannolikt är det att du betalar”.
Och det är med bakgrund av det man ska förstå beslutet.

2013 har varit året då främst mobil, men också surfplatteanvändandet exploderat. Det är dit användandet går, det är där de unga driver på utvecklingen. Vi litar mer på mobilen, vi använder nätet oftare med mobilen, vi till och med köper grejer oftare med mobilen. Att då inte finnas på mobilen som ett första test, gratis, vore huvudlöst. Användandet kommer givetvis att skapa ett beroende, det kommer innebära en explosiv spridning av världens just nu bästa musikstreamingtjänst och det kommer göra Spotify väldigt konkurrenskraftiga.

Och vi kommer att fortsätta betala. För att ha kvar möjligheten att ladda ner våra spellistor, spela dem när vi vill, hur vi vill, utan reklam och med hög kvalitet. Det är en paketering och ett beteende som vi är villiga att betala för. Och skulle det vara så att någon nu vill dra sig ur, kommer det finnas miljontals andra (på de 20 nya marknader som de nu adderar) som nu kommer introduceras för ”all världens musik” och ta sina första stapplande steg in i Spotify.

Det är smart av Spotify, det är bra av Spotify och det är bra för hela musikindustrin.

{ 2 kommentarer }