Veckans mest lästa artiklar – v4

av Emanuel Karlsten den januari 29, 2017

i Medier och internet

Här är de svenska artiklar som har fått flest reaktioner i sociala medier (Facebook, Twitter, Pinterest, Google+) under veckan som gått.

1) Elle: BILDEN PÅ HILLARY CLINTON BLIR VIRAL – DRIVER MED TRUMP OCH HANS MÄN, 57 000 reaktioner
Instagrambilden från svenska Matilda blev en av veckans mest virala.

2) Newsner: Mannerström gör oanmälda besök på äldreboenden – ska stoppa ”förnedringen”, 43k
Manneström och äldreboenden tycks vara en oändlig källa av inspiration för den här typen av artiklar.

3) Aftonbladet, ledarsidan: Barnmorskan ska inte ha något jobb, 39k
Barnmorskan som av samvetskäl inte ville utföra aborter har vållat enorm debatt i veckan.

4) Svd: ”För offentligt anställda ska lag gå före religion”, 35K

5) Newsner: Styvpappan misshandlade henne i 5 år – då gör MC-knuttarna det enda rätta, 33k

6) Newsner: 70 år efter förintelsen flyger en drönare över Auschwitz – bilderna lämnar ingen oberörd, 33k

7) Expressen: ”Det offentliga har ingen religionsfrihet”, 32k

8) Newsner: Svenska folket står upp för bönderna: 7 av 10 beredda att betala mer för svensk mjölk, 29k

9) Newsner: Ny forskning: Din mamma lever längre om du träffar henne ofta, 25k

10) Aftonbladet: Kritik mot Trumps abortlag: kvinnor kommer dö, 24k

{ 0 kommentarer }

iDB 2017-01-24 kl. 15.35.09

Jag ser bild efter bild, video efter video. Och känner sådan sorg.

Det är klart att det kan vara hur vi väljer bilder, men jag försöker finkamma nätet efter bevis på något som bevisar motsatsen. Det är klart jag inte vet något i sak om deras relation. Men jag kan inte låta bli att känna när jag ser… Kolla här.

Till höger när paret Obama besökte Vita huset första gången. Till höger när paret Trump gör det.

Det här är Donalds dag, Melania tycks vara helt oviktig. Inte ens när hon kommer upp för trappan får hon någon uppmärksamhet av sin make. Han knappt rör vid henne, med Barack försöker hjälpa sin fru att hitta någon plats att lägga presenten.

Det fortsätter under dagen. Under installationen, när de gör entré, sneglar Trump på Melania. Sedan är han helt upptagen av sig själv igen. Jämför med Obamas. Allt från hur Michelle trycker soldatens hand, till hur Barack välkomnar sin fru, till hur han kysser hennes hand.

Och under talen, eller i det här fallet en av bönerna, när Trump vänder sig mot sin familj, och sin fru. Säger något vänt till de andra. Vad är det som händer här, vad sägs?

Och ja, det är på riktigt.

Jag vet inte vad jag vill säga. Mer än att allt känns sorgligt. Rent objektivt är det förståeligt, Donald har fångats med förklaringar om hur han är otrogen och tar kvinnor mellan benen och impulskysser dem. Någonstans hade man hoppats att det fanns en annan version hos den som var honom närmast. Vi kan väl hoppas att så är fallet. 

 

{ 0 kommentarer }

Mest retweetade v3

av Emanuel Karlsten den januari 23, 2017

i Veckans tweet

Stora siffror denna vecka! Här är det mest retweetade i Sverige.

10) @gummidjuret

Minns ni 2012 och hajpen kring ”hästar finns inte”? Staffan skämtar vidare.

9) @moaedstroms

Livets stora problem.

8) @johaningero

Johans pappa översatte en skylt från portugisiska. Det blev veckans mest delade artikel, som jag skrev i listan i fredags.

7) @eeengstrand

Olagligt.

6) @linneahelmerss

Rean slutar aldrig.

5) @jlzetterlund

Sanningen.

4) @felixhagman

Jockiboibråket var förra veckans stora grej. Missade du? Lyssna ikapp med Mediepodden.

3) @mattiasljungbrg

Jockiboi-bråket engagerade hela Internet.

2) @kajsakex

Jag håller upp dörren.

1) @tindrajohansson

Så sorgligt.

Se tidigare veckors största tweets här.

Topp 10 mest retweetade tweets någonsin

Vad är Twitter? Gå en snabb twitterskola

{ 0 kommentarer }

Veckans största artiklar, v3

av Emanuel Karlsten den januari 20, 2017

i Medier och internet

Jag började förra veckan med att lista de artiklar som fått mest engagemang, inte bara nyheter, utan alla typer av texter som publiceras utanför sociala medier. Detta för att bredda bilden av vilka det är som får mest engagemang. Här är senaste listan, som vanligt sammanräknat av reaktioner i alla stora sociala medier.

1) Newsner: Skolan vill att föräldrarna ska ta ansvar – nu sprids skylten som en löpeld på nätet 59 000 reaktioner
Översättningen från läraren fick enorm fart och som vanligt var Newsner bäst på att kapitalisera på det.
2) Newsner: Nu ser vi till att hylla 11-årige Rasmus som räddade livet på livlösa 90-åringen, 42k
3) Skriv under: Låt Marwa stanna i Sverige!, 30k
Flera tidningar har skrivit om Marwas öde, men Skriv under-kampanjen från sajten med samma namn drog flest reaktioner.
4) Hippson: Barack Obama sätter stopp för hästplågeriet, 30k
I veckan har det varit mycket snack om hur stort häst-communityt är i Sverige. Enormt. Åtminstone engagemanget kring det.
5) Newsner: Har bara dagar kvar som president – väljer att skärpa lagen mot hästplågare, 28k
…Vilket även Newsner kapitaliserar på.
6) Expressen: Gardell: Varför är inte Ahmed värd att sörja?, 28k
Gardells stora Facebooksida i ryggen hjälper honom när han skriver saker. Även om ämnet Ahmed varit stort i veckan.
7) Newsner: Forskningsrapporten: Skalliga män är sexigare och manligare, 25k
Newsner friar till männen – och deras partners.
8) Expressen: Brottsplats Nordstan – så ser vardagen ut, 24k
9) Elisabeth Höglunds blogg: Nu är det dags för polisen att be militären om hjälp mot det accelerande våldet,
10) Svd: Skolan: ”Är hemma man lär sig säga ordet tack”, 21k
Även Svd valde att gå på den virala bilden som Newsner lyckade toppa denna lista med.

{ 0 kommentarer }

Veckans största artiklar

av Emanuel Karlsten den januari 16, 2017

i Mellansnack

Det finns en skev syn på vad som är stort. Medier tittar idag mycket på Ezyinsights, som mest mäter andra mediehus framgång i sociala medier. Men bloggosfären står helt utanför sådana mätningar. Liksom flera av ”alternativmedia” eller främlingsfientliga medier. Det skapar en skev bild av hur vilka texter som blir framgångsrika på nätet.

I Mediepodden gjorde vi en topplista över förra årets största artiklar, för att visa på det. Men kanske finns behov av att göra en oftare? För att ge en mer korrekt spegling av vad det är massorna engageras av?

Så jag publierar ett test denna vecka. Så får vi se hur det känns, är det relevant? Är det intressant? Borde vi göra detta varje vecka?

Här är de största artiklarna från årets andra vecka (räknat i reaktioner på Facebook/Twitter/Linkedin/Google+)

1) SKÄRP STRAFFEN FÖR NERLADDNING AV VÅLDTÄKT PÅ BARN – Min kampanj, 98 000 reaktioner
Organisationen LoveNepal är extremt duktiga på att skapa engagemang. Kombinerat med Aftonbladet/svd artikelserie om pedofiler har detta upprop fått extremt stor spridning. På bara några dagar är det redan topp 5 största publiceringar sett över en sexmånadersperiod.

2) Markus har skapat semlan som får Sverige i extas: ”Den tog slut direkt” – Expressen, 34k
Konditoriet gjorde en enkel Facebookstatus om sin nya idé. Gjorde en tävling för att pusha ut den, men det var när traditionella medier publierade som det smällde till.

3) Hund kastad från fjärde våningen – Expressen, 36k

4) Gardell: Varför är inte Ahmed värd att sörja? – Expressen, 26k

5) Polisen Boxiao stoppade fartdåren i 120 – då ser han föraren och kör i panik till sjukhuset – Newsner 24k

6) Tänd ett lagerblad i huset – din kropp kommer att tacka dig efteråt – Newsner, 24k

7) Nu är det dags för polisen att be militären om hjälp mot det accelererande våldet i Sverige! – Elisabeth Höglund blogg, 24k

8) Äldre som passar sina barnbarn lever längre – Expressen, 23k

9) 12-årige Albin hyllas som hjälte: Hjälpte mamma att föda i hallen – Newsner

10) Brottsplats Nordstan – så ser vardagen ut – Expressen

{ 0 kommentarer }

Det är något väldigt speciellt vi ser nu. En journalist och teveman som liverapporterar sina sista andetag.

Jag såg det igår kväll och det kändes så starkt. Och så typiskt för Siewert Öholm. Som hela sitt liv varit i strålkastarljuset, sökt sig till det, levt i det. Han var en av landets mest kända programledare.

För min egen del var Siewert mitt första riktiga möte med mediebranschen. Jag jobbade med Dagen och han hade nåt slags specialuppdrag där, där han gav tidningen flärd med sin närvaro. Jag tror hans formella titel vad näringslivsredaktör och tidningens ledning hade enorm respekt för honom. Svassade i hans närvaro. Det gjorde också jag. Det var drygt tio år sedan och jag var ännu inte journalist, utan hjälpte tidningen med en projekt under Almedalsveckan. Jag var representant från Frälsningsarmén som jag då jobbade för och som drev projektet ihop med tidningen Dagen. Jag såg det som min chans att visa vem jag var.  Framfötter, osv. Jag och en kompis kom på ett namn till projektet; sätta Gud som partisymbol (g) och kalla seminarieprogrammet (g) som i Gud. Siewert blev eld och lågor. Jag satte ihop en sajt, ett koncept. Öholm var dragplåster och senare blev projektet ”Årets varumärke” i Almedalen. Året efter blev jag anställd som webbredaktör på Dagen.

Jag fascinerades av Öholm. Hans enorma kontaktnät. Hela Almedalen var som att lajva hans adressbok. Han hade ett sätt att göra sig viktig och få andra att bli viktiga – om man var i hans fokus. Det var mäktigt. Men kunde också slå åt olika håll.

Genom åren hamnade vi ofta i konflikt. Vi fajtades öppet i debatten, men alltid med blanka svärd. Han hann lämna Dagen innan jag började där, gick längre ut i den konservativa kristenhetens media, sökte sig till tidningen ”Världen idag” och Livets ord, skrev intervjubok med pastorn Ulf Ekman. Öholm hade extremt svårt att acceptera den nya medievärld som växte fram. Hans egen karriär hade skapats helt utan dem, där han själv dikterade villkoren. Bloggosfären var motsatsen till allt detta. Han avskydde den, skrev debattartiklar om att man skulle lyssna på P2 istället. Jag var hans antites och därför följade flera, stora och uppblåsta konflikter. Han kallade mig ”magsur, rädd, konspiratorisk spionchef med besserwisserkomplex och ‘sittande på ett elfenbenstorn'”. Han ringde och skällde ut mig flera gånger.

Men tiden gick obönhörligt vidare. Och Öholm backade in i framtiden. Till slut började även han att blogga, och skrev om vår ”hatkärlek”. Snart var han också på Facebook och Twitter och mellan oss har det aldrig funnits personlig bitterhet. Våra strider var ju med blanka svärd. Vi tyckte olika i mycket, men kunde se bortom våra olikheter och uppskatta saker hos varandra. Han hos mig, jag hos honom. Det är unikt i den känsliga värld som heter mediebransch. I efterhand har jag uppskattat det mycket.

Jag hade med honom i min och journalisten Andreas Ekströms podd om kristendom i Sverige, ”Gudgubbar”. Givetvis laddade han med en rad provokativa uttalanden. För sådan är Siewert. Han har fingertoppskänsla för sprängstoff. En mästarregissör för bataljer.

En av mina bästa anekdoter kommer från Miljöpartiets fd språkrör Birger Schlaug. Han berättade om programmet Svar direkt där Öholm isolerade kombattanter innan programmet. Innan programmet gick Öholm in i respektive loge och eldade på dem: ”du, din motdebattör sa just [något politiskt provocerande]  om dig, stämmer det?”. Sedan gick han in till nästa debattör, sa samma sak. Resultatet blev två politiker som mötte varandra på scen, uppeldade och förbannade. Fenomenal tv.C2SNmxSXcAAWk9d

För sådant kan Siewert Öholm. Han förstår vad som fungerar, vad som väcker känslor. Han kan det allra mest för att han lever i det och av det.

Därför är hans adjö på Facebook naturligt. Nu när cancern lovat ”100 procent död” och familjen räknar timmarna tillsammans.

Det känns så självklart att han orkestrerar sitt sista adjö till den medievärld som han älskat och varit en produkt av. Ett liv av utspel, debatter och journalistik där medier gav honom en sista löpsedel.

Jag menar inte att det var hans syfte eller någon tidnings hyllning. Jag menar att det är typiskt för Siewert Öholm. Han skapade uppmärksamhet och berörde med allt han gjorde. Och nu fick han se frukten av det – in i sista stund.

Jag unnar dig det, Siewert. Tack för alla debatter genom åren och för vad jag lärt mig av dem.

{ 0 kommentarer }

Mest retweetade v2

av Emanuel Karlsten den januari 15, 2017

i Veckans tweet

Vecka två, och topplistan har betydligt högre aktivitet än årets första vecka. Jag vetesjutton men det kan ha att göra att VT17 har börjat.

10) @ohnoalicia

9) @freddiebobo

8) @clokkren

Bästa Tinderpresentationen.

7) @gee_nkpng

6) @mustigamauri

Ja, detta är faktiskt en av de bättre kortintervjuer som finns.

5) @milkovicher

SKAM-febern håller i sig. SVT uppgav nyligen att det är Svt plays mest tittade serie någonsin, större än julkalendern. Men Frida tar upp något märkligt: Hur serien får oss att hålla på ett svin.

4) @maksaustli

Försöker vinna tillbaka lite fiendeskap med norge.

3) @swebus

Det här var kvickt av Swebus. Blev stort i alla sociala medier.

2) @wilmarinaldo

Ända sedan november har lärarummen kokat av fnissiga skämt likt dessa. Nu är tiden äntligen här då de kan brisera.

1) @mattiasljungbrg

GW!

Se tidigare veckors största tweets här.

Topp 10 mest retweetade tweets någonsin

Vad är Twitter? Gå en snabb twitterskola

{ 0 kommentarer }

De tio största Facebookstatusarna 2016

av Emanuel Karlsten den januari 11, 2017

i Medier och internet

I veckans avsnitt av Mediepodden listar vi de tio artiklar – alltså texter som skrivits utanför sociala medier – som engagerat mest i Sverige under året som gått. Förvånande nog är det flera bloggposter som slår de stora drakarna, liksom alternativmedier.

Men i sammanhanget har vi givetvis kartlagt svenska Facebookstatusar också. Det här är de statusar som fick mest engagemang (kommentarer, gillaklick och delningar) under året som gått.
Jag har gjort en mer redaktörad lista till GP, eftersom denna får en KRAFTIG övervikt av Kungahuset – vilket mest speglar hur internationellt intresset är. Men ändå. Här är rålistan:

DE TIO MEST ENGAGERANDE FACEBOOKSTATUSAR 2016

1. Kungahuset

2. Kungahuset

3. Kungahuset

4. Fotbollskanalen

5. Newsner

6. Kungahuset

7. Sven Melander

8. SVT

9. Morgan Alling

10. Mia Skräinger

Lyssna på analysen av Mediepodden här:

Partner för mediepodden är Mediedagarna

{ 0 kommentarer }

Veckans mest retweetade – v1

av Emanuel Karlsten den januari 9, 2017

i Veckans tweet

Nytt år, nya veckolistor! Här är första veckans mest retweetade!

10) @filippzorz

Appen som är enorm bland barn och unga tonåringar, där man spelar in sig själv mimandes och dansandes till musik.

9) @erccyy

sanningen kommer alltid fram

8) @johannablom4

7) @ChanelleKazemi

Påstår att de blivit för kända för kärlek. Är med i program som gör dem ännu mer kända.

6) @Palstrobaek

5) @fwikingsson

Det bästa jag läst i år.

4) @djangokillen

Årets event.

3) @palstrobaek

2) @filippzorz

lustigkurrarna!

1) @okejellen

Youtuber-paret gör filmer om raggning och…

Se tidigare veckors största tweets här.

Topp 10 mest retweetade tweets någonsin

Vad är Twitter? Gå en snabb twitterskola

{ 0 kommentarer }

Nu är du här, ute bland oss

av Emanuel Karlsten den januari 5, 2017

i Pappablogg

”Nu är huvudet ute”. Barnmorskan säger det nästan mekaniskt. Julia vrider sig i smärtor. Jag flackar, vet inte var jag ska ta vägen. Försöker känna av stämningen i rummet, tyda sköterskornas mummel. Är de stressade? Jag väljer att fokusera på Julia. Trösta, klappa, plåstra. Lyssnar på ljuden i rummet. Är barnet friskt? Varför är alla så tysta? Visst är det bra att de är tysta?

Jag fortsätter lägga fokus på Julia, det tycks vara det enda rimliga. Håller hårt i hennes hand medan hon kvider och skriker.

Så: Ett dämpat bebisgråt. Det går inte att beskriva. Det vackraste ljudet. Någon använder sina första andetag till att ta i så mycket en kan, men har varken kapacitet eller kroppsresonans för att skriket ska uppfattas som mer än en sprucken, ljuv viskning.

Barnmorskan puffar på mig. ”Kolla”. Jag vågar inte. Det känns så orimligt att vi, som redan har världens bästa barn, skulle få ett till friskt och levande. Jag tittar, blinkar bort tårar. En sköterska torkar bort blod och fett från barnet. Jag ser barnet, men fattar inte. Är allt bra? Alla sköterskor jobbar. Resolut, metodiskt, men lugnt. Det måste väl innebära att allt är bra? Det är bra.

Jag försöker luta mig mot Julia. ”Vi klarade det”. Men det finns inget ”vi” i det här. Jag har varit åskådare till en nio månaders lång resa, en medgångsupporter som slutit upp vid slutspurten för att ivrigt heja på under målgången. I övrigt har det här varit hennes kamp. Ibland har jag fått glimtar av insikt om hur tuff resan varit – av fler skäl än vad jag behöver nämna här – men oftast har jag mest varit en oförstående, helt frisk man, som kunnat leva ett vanligt liv vid sidan av hennes gravidmara. Jag är skyldig henne så mycket, vårt barns liv.

Barnmorskan lägger barnet på Julias bröst. Jag får klippa navelsträng. Jag klipper och det skvätter blod i ögat på mig. Det blandas ut med fler tårar. Barnmorskan ber mig ta av mig tröjan och lägger sedan ett kladdigt, varmt alldeles nyfött barn på mitt bröst.

Det är helt otroligt. Ett friskt, barn, med en tunn, darrig röst som förskräckt ryckts (klippts!) från en trygg tillvaro inuti min frus mage.

Nu är du här, ute bland oss. Det är det bästa som hänt oss.

15539012_1710265969283777_2263436512177684480_n

{ 4 kommentarer }