facebook

Igår svämmade min Facebook över av folk som ville dela bilder på döda barn som sköljts upp på stränder.

Det görs av människor som i vanliga fall är restriktiva med att ens publicera ansiktet på sina egna barn. Men andras?

Jag tillhör dem som blev kraftigt omskakad av det. Som har googlat efter hur man kan hjälpa. Skrivit upp mig på en kurs för att bli god man till ensamkommande flyktingbarn. Som känner ett djupt äckel, oro och ångest i magen.

Men jag förstår också att imorgon är en ny dag. Nästa vecka har något annat hänt. Om ett år kanske jag har glömt.

Vad fick bilderna på de döda barnen för betydelse då? Kommer jag ha lättare att se nya bilder, ifall de publiceras? Blir det avtrubbande?

Jag antar att poängen är att skaka om. Få rasister och främlingsfientliga att förstå att gränsdragandet dödar barn. Barn dör. Såhär ser döda barn ut. Förstår du. Barn!

Jag har hittills inte sett en enda rasist omvändas.

Istället läser jag på svenska Reddit om en anonym person som försöker förstå varför han inte känner något för alla rapporter om människor som dör runt om i världen.
(Resten av krönikan nu publicerad i GP)

{ 0 kommentarer }

2010 jobbade jag på Expressen och hade en idé att sammanfatta året som gått i den digitala världen. Genom att göra topplistor skulle man kunna förklara och överskådligt visa vilket enormt inflytande den digitala världen har på oss och på samhällsdebatten. Vi publicerade tre listor då och sedan dess har jag gjort de där listorna varje år.

De två senaste åren i Dagens nyheter.

Så också i år.

I mellandagarna publicerade DN listorna, en om dagen, men eftersom jag var borta och gärna samlar listorna på ett ställe länkar jag de här.

Som vanligt var det väldigt, väldigt svårt och också nervöst att missa något stort, att inte ha fångat upp de allra största. Men med tanke på reaktionerna verkar det ändå ha gått detta år också.

Här är fyra listor som sammanfattar det digitala året 2014:

Årets bloggpost 2014

För mig blev det till sist Genusfotografen. Inte helt lätt val, men sammantaget är det svårt att bortse från hans genomslag för sitt bloggande reportage om American Apparel

Årets Tweet 2014 1-10

Även om det inte är det mest retweetade någonsin, är det ändå näst mest och sätter fingret på hela den valkarusell Twitter drabbats av under året. Och då pratar jag inte bara om de politiska valen. Nummer ett på listan blev därför en tweet från @fridadiana. Att hon dessutom bara har 250 följare ringar in det vackra med Twitter.

Årets youtubeklipp 2014

Nej, det kan inte bli Zlatan. Och ja, det är märkligt att det inte pratats mer om Kung Fury. Men ettan är ändå ytterst välförtjänt: @sthlmpanda

Årets Facebookstatus 2014

I alla år har jag aktat mig för det här. Facebookstatusars genomslag är extremt svåra att mäta. Men i år försökte jag ha en tidig strategi att fånga in dem efterhand och mäta dem med flera olika verktyg. Och till sist vågade jag lägga till en lista om årets största Facebookstatusar. Svårt. Även om ettan ändå var ganska självklar, inte minst med tanke på dess genomslag över tid.

Saknar du något på listan? Eller har en idé om hur man nästa år till exempel skulle kunna mäta och lägga till Instagram på listan? Hör gärna av dig!

{ 0 kommentarer }

LISTA: Facebooks populäraste statusar i Sverige

av Emanuel Karlsten den november 26, 2014

i Medier och internet

Vilka svenska Facebookstatusar, bilder, filmer eller kommentarer har fått mest engagemang? Det finns ingen officiell lista, men precis som med Twitter, artiklar och Instagramkonton har jag sammanställt en crowdsourcad lista här.
Listan sammanställer gillaklick och delningar. Vilket inte är ett fullständigt sätt att räkna engagemang, inte minst eftersom en delning ger betydligt mer engagemang. Det innebär också att Jimmy Fredrikssons Facebookpost antagligen är den som har haft störst spridning i Sverige genom tiderna, men eftersom gillamarkeringar var avslagna är den inte med på listan.
Vet du en post som fått mer engagemang? Hör av dig i kommentarsfältet eller på kontakt@emanuelkarlsten.se

Listan uppdaterad 16/6 2015
Här är de tio största Facebookstatusarna i Sverige (räknat i likes+delningar) Uppdaterad 11/1

1) Polisen Hallstavik – 248 444

2) Solsidan – 244 279

(tipstack @moonhouse)

3) Kungahuset – 189 000

4) Sandra Hallen – 187 219 (status nu raderad, tidig skärmdump här nedan)
fbstatus

5) Malin Ström – 180 932

6) Kungahuset – 161 984

7) Jönssonligan – 159 668

8) Vi som vill ha den riktiga Kalle Anka – 148 200

9) Kungahuset – 145 788

10) Morran Kärringjävel – 139 400

Lystring! Gilla och dela bilden om ni vill se mig och bubben i en ny säsong. Är vi tillräckligt många så kanske vi får stanna kvar i huset. Kram från MorranMorran Kärringjävel

Posted by Morran Kärringjävel on Sunday, June 14, 2015

Tidigare med på listan:

(ut 15/6) Inte rasist men – 136 371

(ut 15/6) Solsidan – 135 000

Pierre Bahi om Kinnaman – 117 000
Mattias Lassén – 111 323
Malin Gustafsson – 104 800
Petter Georg Flyers Almgren – 98 505
Polisen Växjö/Alvesta – 96 747
Linda-Marie Nilsson

Andra listor:
Största svenska tweets
Största svenska Instagramkonton
Mest delade artiklar på Facebook

{ 5 kommentarer }

När blir en skärmdump journalistik?

av Emanuel Karlsten den september 11, 2014

i Medier och internet

Jag vill dela en tanke här.

Jag postade det här på Twitter tidigare idag:

 

Det är en skärmdump från en Facebookstatus som delats massor idag. Jag har ingen aning om den är sann och tyckte inte heller att det var extremt viktigt i det här fallet. Genom att ta bort personens namn så var själva storyn mer intressant. Som diskussionsunderlag eller tankebränsle om civilkurage och dess gränser.

Bilden blir allt mer spridd och Aftonbladet, Sveriges största tidning, jagar efter personen som skrivit bilden. De får inte tag på henne. Och tar då ett beslut att göra en skärmdump och göra en artikel bara kring det.

Det är en illa gjord artikel. Som först inte alls täckte över hennes namn, men en tid efter publiceringen ändå suddade ut det. Men trots det fortsätter hennes namn – det enda namn hon uppgett på Facebook – finnas i rubriken.

aftonb

Artikeln handlar inte om något mer. Aftonbladet säger att de ”förgäves” försökt att nå Johanna.

Så är det här journalistik? Nej.

Måste allt Aftonbladet gör vara journalistik? Nej.

Men visst finns ändå någon typ av ansvar att åtminstone låta personen själv få avgöra om den ska synas på Sveriges största tidning?

Vi har en situation nu där alla tidningar har förstått makten man har med sin egen räckvidd. Vilka snöbollseffekter det kan ge att snurra igång en viral post. Den här artikeln, som totalt inte kommer upp i ens 500 teckens text, har redan fått över 18 000 reaktioner på Facebook. Det är mer än vad facebookposten hade likes när den skärmdumpades.

Så vad är då skillnaden? Dels att Aftonbladet har ett särskilt och mycket större ansvar än den med 10 eller 100 000 följare på sociala medier. Och dels att det som gör dem unika är att deras artiklar gör anspråk på att vara journalistik, inte bara blinkningar och retweets. Det har vi sociala medier till.

Hur personen själv reagerat? Hon har stängt eller tagit bort sin Facebooksida. Utan att ge någon övrig hänvisning.

{ 6 kommentarer }

Jag måste bara i all hast skriva ner några tankar om Beatrice Ask fadäs på Facebook ikväll.

1560592_10152126843986070_1974454689_n Bild @joinsimon

 

Artikeln vår justitieminister länkar till är från en satirsajt, som tidigare bland annat rapporterat om hur Justin Bieber måste skyndas till sjukhus efter ”jättestånd”. Men hey, det kan vara svårt att se satir ibland.

Men då får man alltså anta att Beatrice Ask inte tycker det är konstigt att folk dör som flugor på grund av marijuana? Läkaren säger just så i artikeln:
”I’ve put five college students in body bags since breakfast and more are arriving every minute.” och menar att hundratals kommer dö av marijuana kommande veckan.

Jag är verkligen varken expert eller har någon erfarenhet av marijuana. Men jag vet tillräckligt för att förstå att hundratals inte skulle dö på en enskild skola på grund av överdoser i preparatet. För någon som jobbar som lagstiftare och drivit politik i frågan borde det vara ännu klarare.
Det är faktiskt skrämmande, till och med en skandal, att man skryter om sin kunskap i ämnet och sedan länkar till en sådan här artikel.

Alla kan såklart göra fel, men det som gör det så oroväckande är att det är den här ministern som tar beslut åt oss svenskar. Som så sent som innan jul inte hade något att anmärka på att Säpo nu går runt och pressar operatörer att ge dem direkttillgång till vår data.
Jag skrev om det här häromdagen i DN och undrade vem det är som är ansvarig och varför ingen tar ansvar för vår integritet.
Beatrice Ask är onekligen en av dem som har störst och tyngst ansvar för vår integritet.
Det är hennes omdöme, hennes insyn i frågor som den om Säpo vi ska lita på.

Det är därför jag reagerar så starkt, det är därför fler borde reagera så starkt när man visar sig vara så extremt bortkopplad från verkligheten.

Läs gärna krönikan i DN från i lördags om den ansvarslösa cirkeln.

{ 70 kommentarer }

LISTA: Sveriges mest delade artiklar på Facebook

av Emanuel Karlsten den december 6, 2013

i Medier och internet

(Uppdaterat 23/8 2015) Det finns en återkommande debatt om hur journalister och medier i allt högre utsträckning stirrar sig blinda på vad som delas på Facebook. Det är inte så konstigt, det som delas mest på Facebook blir också till sociala objekt och därmed det som ofta innebär rekordmängder med trafik till sajterna. Men här finns också en uppfattning om att det som blir mest delat är ytligt eller till och med skadligt för journalistiken.
För att få lite ordning i vad det är vi pratar om är det här nu mitt försök att skapa en konstant, manuell lista över Sveriges genom tiderna mest delade svenska artiklar, oavsett om de är publicerade på en blogg, tidning eller kanalsajt. Till hjälp har jag bland annat använt statistik från Ted Valentins sajt socialanyheter.se och den crowdsourcade lista som tidigare publicerats på Ajour. Hittar du en svensk artikel som har fått större spridning, hör av dig!

Titeln till trots – listans topplista räknar inte bara delningar, utan slår ihop alla interaktioner som görs på Facebook.

Artiklarna med mest interaktioner på Facebook  (Uppdaterd senast – se början på texten)

1) Aftonbladet – Psykologen: Sluta göra era barn könsneutrala – 502 843 (366 090 gilla 57 836 delningar 78 917 kommentarer)

2) Sydsvenskan – Upphäv svenskt medborgarskap för dem som ansluter sig till IS – 452 336 (374680/43245/34441)

3) Café – Personligt meddelande  – 339 427 (201024/96404/41919)

4) Trettiotre anledningar 297 371 (186 175/71 498/38 398)

5) Veckorevyn – Se prästen som överraskar brudparet när han genomför ceremonin på ett minst sagt oväntat sätt 285 598 (191259/5764/38575)

6) Aftonbladet – Pappa dödade pedofil – frias – 283 872 (233201/21561/29010)

7) Mama – 35 fenomen från förr som våra barn aldrig kommer att fatta  253 403 (176962/48894/27047)

8) Helsingborgs dagblad – Lite föräldraansvar om jag får be 252 296 (171649/57744/22203)

9) Nerikes Allehanda – Pepparkaksgubbar fördbjuds i luciatåget 245 493 (93 080/41 643/110 770)

10) Veckorevyn – 16 bilder du kommer få panik över om du har kontrollbehov – 243 498 (133498/34936/75064)

Artiklar som tidigare var med på topp10 (datum när de åkte ut)

23/8 Aftonbladet – Sluta behandla era ungar som kungar – 243 232 (168035/66906/24051)

3/6 Expressen – Skäms för att vara svensk – 218 575 (102968/59704/51903)

5/2 2015  Expressen – Joel Kinnaman: Ingen som förgripit sig sexuellt på ett barn ska komma undan med bara böter 208 199 – (92442/105375/3982)

5/2 2015 Aftonbladet – Sverige har blivit fattigt 189 066 (96863/42186/39017)

24/11 2014 Nyheter 24 – Vi behöver riktiga karlar och inga jävla hen 166 147 (105191/1287/48149)

5/2 2015 Expressen – Åkesson hårt pressad av BBC 164 900 (92915 /22058/47927)

Fria tider – Muhammed, 22, deltog vid rekordvåldtäkt: Nu får han 130 000 kronor i ersättning av skattebetalarna – trots att han begick grovt sexbrott

2/2 2015:  Aftonbladet – Därför bryr jag mig inte vem du ligger med 160653 (120909/33481/6263)

9/9 2014: Dagens nyheter – Bästa Beatrice Ask  155 832 (105 117/33 200/17 515)

När listan uppdateras sätts en ny datumstämpel. Tipsa gärna om du känner till en artikel som inte är med!  

Andra topplistor:
Sveriges största Facebookstatusar
Sveriges största tweets

{ 5 kommentarer }

Se hur Facebook rankar dina vänner

av Emanuel Karlsten den november 11, 2013

i Medier och internet

Det finns en algoritm i Facebook som bestämmer hur viktig dina olika vänner är. Den bygger på hur ofta du pratar eller interagerar med dina vänner, till exempel.

Och nu kan du se exakt hur nära du är dina Facebookvänner.

En amerikansk programmerare har skapat ett skript som visar avståndet till dina vänner.

Allt du behöver göra är att dra den här länken till ditt bokmärkesfält i din webbläsare, logga in på Facebook och sedan klicka på bokmärkta länk i webbläsaren.

Då får du upp en lång lista där vänner överst, med lägst poäng, är de som står närmast dig just nu, enligt Facebook.

För mig blev det intressant. På toppen låg Julia, vilket är naturligt eftersom vi är tillsammans. Men närmast efter henne låg dem som jag skicka meddelanden till på sistone. Vilket säger något om hur viktigt Facebook anser det vara för att jag ska dyka upp på deras ranking. Men också människor som skrivit på mina statusar, och som jag möjligtvis gillat.

Det här ger en liten indikation om vad Facebook anser viktigt för att avgöra vem som är relevant för mig.

Testa, du också!

(via @lukasz)

{ 4 kommentarer }

Facebookdelningar. Så brukar kalla den siffra som står under en tidningsartikel. Så brukar vi också skriva när vi skryter om att något blivit viralt. ”Delat 100 000 gånger” och så vidare. Detta trots att vi har varit många som tidigare skrivit texter om att siffrorna inte alls är delningar, utan interaktioner.

Debatten fick ytterligare ett case när en Timbroskribent dömde ut Aftonbladet ledares skryttext om att de är mest delade i Sverige. En genomgång visade ”delningar” och att Aftonbladet ledare delas mest i Sverige. Det är jag ganska övertygad om att de gör, av flera skäl. Men det finns anledning att påpeka några saker.

Aftonbladet har på sina artiklar valt att använda Facebook för kommentarer. Ska man kommentera en artikel får man logga in på sitt Facebook-konto och posta en kommentar. Denna kommentar behöver inte synas på någon annan plats än under Aftonbladet-artikeln, men det är ändå Facebook som står för inloggningen och hanteringen.

Men vad som inte är lika uppenbart är att varje gång någon kommenterar så ökar siffran som vi brukar kalla ”Facebookdelningar”. Inte bara det. Varje gång någon gillar en facebook-kommentar som postats på Aftonbladet.se ökar siffran.

Vi  var några stycken som var tveksamma till det här, som jag skrev i en länkkommentar tidigare idag. Det verkade helt enkelt osannolikt att Facebook skulle ha skapat ett system som så lätt kunde manipuleras av att låta Facebook själva ta hand om artikel-kommentarerna.

Så med @hampusbrynolf’s hjälp gjorde vi ett test: en bloggpost med facebook-kommentarer påslagna. Varje gång vi skrev en kommentar där ökade antalet ”facebooklikes”, som Facebook valt att kalla det. Varje gång vi gillade varandras kommentarer ökade det också.
Vi testade vidare att dela länken till bloggposten i en sluten Facebook-grupp. Siffran ökade. Däremot ökade den inte när vi testade att kommentera länken i den slutna gruppen. Inte ens när länken postades som en egen ”trådstart” i den slutna gruppen.
Sista testet var att posta länken som en Facebook-status på min privata profil och sedan kommentera på den. Siffran ökade inte bara efter att jag postat, utan också för varje kommentar som skrevs på min Facebookstatus och varje gång någon ”gillade” min Facebookstatus. Siffran ökade inte varje gång någon gillade kommentarer som skrivits på Facebookstatusen.

Under hela testet använde vi Facebook graph. Där såg man tydligt hur Facebook räknade interaktioner. Varje gång någon delade länken i en status eller en kommentar blev det en ”share”. Varje gång någon kommenterade, antingen i bloggposten eller under Facebookstatus som länkat bloggposten, blev det en ”comment count”. Här fanns också ytterligare ett fält där Facebook faktiskt särskiljde på kommentarer som postats under själva bloggposten i den så kallade ”comment box”, men de sorterades ändå inte ut när totalen räknades samman.
Till sist räknades också alla ”likes”, det vill säga de gånger någon klickat ”gilla” på antingen en kommentar i bloggposten, eller en facebookstatus som innehåller en länk till bloggposten.

Är det förvirrat? Det är hela poängen. Det är extremt krångligt.

Och är du fortfarande förvirrad, läs @hampusbrynolf’s försök att reda ut det.

 

Det viktigaste att förstå dock är att facebooksiffran aldrig visar antalet delningar. Skulle man bryta ner siffrorna är alltid antalet delningar den lägsta siffran. Varför det i framtiden blir viktigt att kalla det ”interaktioner” istället.

I det sammanhanget blir faktiskt Aftonbladet ledares mätning grovt missvisande.

Tittar vi bara på den mest delade artikeln på Aftonbladet ledare under mätperioden har den över 6 000 ”likes” – det vill säga interaktioner. I denna siffra räknas alltså de 385 kommentarer som postats under Aftonbladet i Facebooks kommentarbox.

screenshot 2013-10-10 kl. 17.59.01

Men i antalet ”interaktioner” räknas också de ”gilla” som klickats på kommentarerna. Den första kommentaren har alltså fått 87 ”gilla”. Den andra i  bild här ovanför har fått 54 ”gilla”. Detta innebär att bara dessa två kommentarer har piskat upp totalt 143 av vad Facebook kallar ”likes”, vad vi har kommit kalla ”delningar”, men vad som egentligen bara är ”interaktioner”.

Går vi sedan vidare och räknar ihop de 16 kommentarer som syns (utan att man behöver klicka sig vidare) under krönikan blir totalen 747.

Alltså: de 16 första kommentarerna på Aftonbladets krönika jag räknar står för drygt 12 procent av de totala delningarna.

Totalt har artikeln:  4715 likes,  516 shares och 1066 kommentarer. Total: 6297. Men sannolikt kommer alltså majoriteten av interaktionerna från just att Aftonbladet har påkopplade kommentarer.

Så: är detta fel? Man kan ju tycka att det är smart av Aftonbladet att passa på att utnyttja systemet för att bumpa upp antalet Facebookinteraktioner. Och det är det kanske när man ska göra sådana här jämförelser.

Men det säger väldigt lite om hur många som faktiskt engagerats av Aftonbladets ledare.

Allt detta åt sidan: Aftonbladet skulle leda även om vi bara mätte delningar, tror jag. Vilket Aftonbladets genomgång med svenskan hintar om. 
Kanske är det ett mer rättvist sätt att mäta genomslag.

Läs också Kullin som gjort en större genomgång och sammanställning om det här.

{ 4 kommentarer }

Polisens omdömeslösa bild på Facebook

av Emanuel Karlsten den september 15, 2013

i Medier och internet

Jag har länge och ofta varit en högröstad supporter av polisens satsningar i sociala medier. Det är jag fortfarande. Men precis som jag har försvarat dem när andra tycker att de tramsar är det också viktigt att markera när de har gått för långt.

Det tycker jag polisen i Huddinge gjorde på Facebook igår.

Jag tror det är viktigt att polisen informerar om alla delar av sitt jobb. Även de lustiga och triviala. Jag tycker det är bra att polisen fotar sig själva när de är ute i olika situationer, ibland kan det säkert till och med vara okej när de gör sig lustiga på brottslingars bekostnad. Men här blir det olustigt av flera skäl.

Bilden är tagen efter ett vad svensexa. Mannen på bilden har tejpats upp utmed någon väg på en lyktstolpe. Någon har ringt polisen som kommer på plats för att hjälpa mannen. När polisen kommer dit skrattar de, vilket är förståeligt. Men en av poliserna poserar också framför offret, skrattandes, medan hans kollega fotar. Det är här det blir kränkande.

Polisen själv ursäktar sig med att de har fått lov från mannen att publicera fotot. Men också att fota innan? Hur gick det då till? Ponera att de frågar mannen EFTER de har tagit bilden. Då är det ju enormt kränkande. Men också om vi tänker att polisen frågar när de kommer till platsen är det kränkande.

Föreställ dig följande scenario: Polisen kommer fram, ser en man upptejpad på en lyktstolpe och innan de hjälper honom frågar de honom om de får fota. Vad ska en upptejpad, sannolikt gravt generad, man svara de som är där för att rädda honom? Det är svårt att tänka annat än att han godkände saken.
Polisens agerande skulle möjligtvis mildras något och kunnat ursäktas som en del av rapportarbetet om det inte var för att polisen också valde att posera flinande framför den upptejpade mannen.

Men det riktigt kränkande blir såklart publiceringen. Det spelar ingen roll vilken relation mannen själv har till fotot, om han vill bli internetkändis eller inte. Det spelar heller ingen roll vilken sedelärande historia polisen vill berätta kring det aktuella fallet. Här åsidosätter polisen sitt första och största uppdrag: att allmänheten ska veta att de inte blir gjorde till åtlöje också av polisen när någons vänner utsätter dig för en pinsam svensexa.

Det skapar inte närhet till polisen, utan distans.

Vilket är exakt motsatsen till det polisen vill uppnå med sociala medier.

{ 9 kommentarer }

Det finns flera saker att säga om artikeln i Aftonbladet i dag.

1) Hur KUNDE jag tillåta Aftonbladet att spara den där bedrövliga bylinebilden där jag har ett SIGNALLJUS till FINNE i pannan.

2) Det _är_ viktigt för Facebook att ta sitt ansvar. Om någon äger en lokal där mobbing underlättas finns det ett ansvar även för lokalägaren. Facebook tar det i viss utsträckning med sina anmälningsfunktioner, men jag tror man behöver vara mer på tå där. Men lika viktigt är det att finnas tillgänglig. Vi har sett hur Google har kommit undan mycket enklare i Sverige de senaste åren. Mycket tack vare ett svenskt kontor (som inte bara är här för PR och sälj) som ökat sin transparens, gjort sig tillgänglig för media. Facebook fortsätter att vara svårtåtkomliga. Det cementerar bilden av dem som svåra att nå.

3) Facebook är inte de enda som ska ta ansvar. Inte heller de som ska ta mest ansvar. Det är du, jag, föräldrar och lärare som har ansvar att finnas med våra barn, där barn finns. Detta borde kanske kommit fram mer i artikeln utifrån hur mycket vi talade om det, men vinkeln var på just nätjättarnas ansvar.
Mer om vårt ansvar här: http://ajour.se/det-unika-instagramupproret-ar-inget-bevis-for-internets-ondska/

4) Den trevande process vi är inne i nu, där vi kräver ansvar från olika håll, är smärtsam. Och måste få vara just smärtsam. Vi kan inte greppa efter enkla lösningar. Vi måste hålla debatten levande. Vilket Joakim Jardenberg skriver föredömligt om:http://ajour.se/debatten-om-instagramupploppet-behover-smarta-inte-mer-kontroll/

{ 2 kommentarer }