Corona: Så är utgångsläget i sjukvården för Sverige – jämfört med Italien och Spanien

Corona-pandemin sprider ut sig i världen och än så länge har Sverige varit relativt förskonat. Men hur väl förberedda är vi – jämfört med de länder där viruset slagit extra hårt?
Här är en genomgång av vårdplatser, intensivvårdplatser och läkare i Sverige och andra länder.

Sverige ligger långt under andra länder i Europa, när det gäller vårdplatser per 1000 medborgare, bara 2,2 vårdplatser per tusen invånare. Det är en bra bit under Italiens kapacitet och även under USA som har 2,8. (källa)

Det är framför allt en dramatisk minskning sedan 1992, då Sverige hade nästan sju vårdplatser per 1000 invånare. Det var också en tid då Sverige var mer rustad för kris och framför allt krig, på grund av ”kalla kriget” som pågått i decennier och där Sverige bodde granne med det Ryssland som spelade en huvudroll.
Under 2000-talet har antalet vårdplatser minskat långsamt.

Men även om vi har få antal vårdplatser (som alltså inkluderar allt från intensivvård, till rehabiliteringssängar), har vi förhållandevis högt antal läkare. Med våra 4,1 läkare per 1000 invånare ligger vi över vårt grannland Danmark, men alltså bara någon decimal över det Italien som nu kallar in extraläkare från hela världen.
Viktigt här är att ”läkare” är en akademisk titel, men här inkluderar även de som inte praktiserar sjukvård kliniskt (källa).

Men en viktigare siffra är den om antalet intensivvårdplatser. Det är den kurvan, som absolut inte får överbelastas. Det är när vi överstiger antalet platser som sjukvården kommer att behöva bestämma vilka liv som ska räddas och inte.

Och här ligger Sverige uselt till, förhållandevis.

Italien har 12,5 intensivvårdsplatser per 100 000 invånare, alltså mer än dubbelt så många som Sverige. Det är bara Portugal som har färre platser än Sverige.

Statistiken, som publicerades i SFAI-tidningen förra året, konstaterar att antalet IVA-platser är bland de lägsta i Europa och gjorde en grafik över antalet platser med respirator:

Nu pågår flera försök att snabbt utöka antalet intensivvårdplatser, men samtidigt finns en återkommande kritik mot att statsepidemiolog Anders Tegnell sagt att Sverige har ett bättre utgångsläge än Italien.

I Svenska dagbladet har Tegnell försökt att förtydliga vad han menar:

– Vi har diskuterat detta på Folkhälsomyndigheten och det är inte alls omöjligt att vi tack vare en allmänt bättre folkhälsa kan komma att klara oss bättre igenom detta än många andra länder. Åratal av folkhälsoarbete kan betala sig, visst är det så.

Andelen dagliga rökare i Sverige är omkring 11 procent. I både Italien och Kina är siffran högre, drygt 23 procent medan den i Spanien är 28 procent.

– Till det skulle jag vilja lägga att vi ofta har en bättre fungerande vård av de riskgrupper som nu lyfts fram, säger Anders Tegnell till Svd.

I december förra året publicerades en rapport som visar att Sverige även står sig bättre i kampen mot vanlig influensa, än andra länder.

(Data/grafik framtagen av Robert Larsson)

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.