≡ Menu

Så ska du läsa myndigheternas corona-statistik – och därför ska du vara försiktig med slutsatser

Överallt dyker det upp nya sajter och grafer som försöker förklara hur vi ska förstå corona-utbrottet i Sverige. Alla tycks visa olika bilder, trots att datan kommer från officiella källor. Hur ska man förstå skillnaderna?
Här är en genomgång av vad myndigheter säger och varför statistik så ofta feltolkas.

Folkhälsomyndigheten har kritiserats för att undanhålla det underlag de använder för beslut. Därför beslutade de i förra veckan att tillgängliggöra all data på en sajt. Där kan nu alla se den data myndigheten får in. Det har också skapat viss förvirring.

För medan Folkhälsomyndigheten publicerar data allt eftersom de kommer in, publicerar lokala medier och regioner motstridig data, eller data som ännu inte nått Folkhälsomyndigheten. Så hur ska man veta när man kan dra slutsatser från offentlig data och inte?

I lördags publicerade till exempel professor Agnes Wold grafen från Svenska intensivvårdsregistret, SIR. Grafen visade på en nedgång i antal nyinlagda intensivvårdspatienter med corona. Men var det sant?

Jag bad Folkhälsomyndigheten om en kommentar på lördagen, och de menade att det var för tidigt att svara.

Trots det skrev TT under söndagen en text där de drog en växel på siffrorna och blandade ihop citat från Tegnell som tidigare talat om att kurvan ”flackat”. Så var det sant, trots allts?

AnnaSara Carnahan är epidemiolog på Folkhälsomyndigheten. Hon förklarar att det är i medel två dagars fördröjning från det att intensivvården av en patient startar, till att det rapporteras till Svenska intensivvårdsregistret. Men att fördröjningen just nu är ännu längre.

– Särskilt på helgerna förväntas en fördröjning. Sedan igår, söndag, har data uppdaterats på SIR:s webbplats. Där ser vi att fler fall nu rapporterats, säger Carnahan.

Det innebär att den aktuella statistiken nu alltså ser ut såhär.

Det går därmed att dra en slutsats vi under 25-26 mars har en nedgång av antalet nya corona-patienter som skrivits in på intensivvården, jämfört med 23-24 mars. Något som också Folkhälsomyndighetens bekräftar.

– Något av en minskning kan skönjas.

Hon menar däremot att man ska vara försiktig med att dra slutsatser av några enskilda dagars minskning.

– Antalet fall per dag de senaste 3-4 dagarna kommer att justeras uppåt under kommande dagar, säger AnnaSara Carnahan.

Fördröjningen av inrapporterad data, och förvirringen i vem som publicerar vad, skapar också en större problematik för debatten. För när medborgare nu försöker bygga förståelse för hur Sverige klarar sig i krisen, blir färskheten i data kritisk. Och när grafer byggs i realtid, med data som eftersläpar, riskerar det skapa skeva jämförelser. Allra mest för de hobbybyggare, som just nu försöker skapa sajter, för att visualisera Sveriges kamp mot corona.

En av dem är David Hedqvist, som byggt en sajt som jämför hur bra Sverige klarar sig gentemot andra länder. Men ska han hämta data från Folkhälsomyndigheten, vars data alltså kan vara 3-4 dagar sen, eller från regionerna? Kanske medierna?

– Jag tycker att det är en viktig fråga då det på olika sajter cirkulerar olika siffror och Folkhälsomyndighetens dagssiffra alltid verkar vara utdaterad och inte stämma med regionernas siffror, säger David Hedqvist.

Folkhälsomyndighetens menar är att de är beroende av regionerna och att de i sin tur behöver rapportera fall för att de ska synas i myndighetens officiella statistik.
– Det kan de göra med fördröjning ibland. Vi uppdaterar dagligen klockan 14 med aktuell sammanställning från samtliga regioner, säger Sara Rörbecker, pressekreterare på Folkhälsomyndigheten.

Det är att svar som inte upplevs särskilt tillfredsställande för David Hedqvist, som menar att det snarare skapar större förvirring.

– Entusiaster bakom till exempel c19.se publicerar aktuella siffror som uppdateras flera gånger dagligen genom att gå igenom vad regionerna publicerar på sina hemsidor. Men Folkhälsomyndigheten kan alltså ligga fyra dagar efter på grund av någon byråkratisk process.

Det är inte bara svenska hobbysajtbyggare som det innebär problem för, utan även globala, ansedda statistiksajter, som Worldometers.info.

– Worldometer verkar nu ha bytt från att visa siffror från regionerna, till att nu visa Folkhälsomyndighetens siffra, vilket gjorde att en dag som egentligen hade flera dödsfall enligt deras grafer, nu fått noll, säger Hedqvist.

Men om datainhämtning är ett problem, är förädling eller förståelse av datan ett nästan ännu större problem.

Financial times har tidigare gjort en genomgång av problemet med data kring corona-viruset. Just nu är det i genomsnitt 4,5 procent av de som testats positivt för corona som avlider. Siffran framstår som extrem jämfört med influensan, där endast 0,1 procent dör varje år. Men de 4,5 procenten tar inte hänsyn till att olika länder corona-testar i olika utsträckning (på Island testas massorna, i Sverige bara de som behöver sjukvård). Inte heller tar den hänsyn till om de som dör verkligen dött till följd av corona-viruset. Kanske hade de dött ändå av ett influensavirus?

Varje år dör ungefär 56 miljoner människor i världen, ungefär 153 000 per dag. Genom åren har världens befolkning blivit allt äldre och de som dör och är över 70 år blivit allt fler.

Att andelen döda i Italien är högt jämfört med antalet smittade, beror sannolikt på att åldern bland de som testats positivt för corona är väldigt hög (62 år, enligt Financial times). Förra veckan medgav Italien stora problem i corona-statistiken. När man granskade de som dött i corona, kunde bara 12 procent bevisas ha dött till direkt följd av viruset. 88 procent av de italienska patienterna som dött har haft minst en annan underliggande sjukdom, många har haft två eller tre, rapporterade The Telegraph.

Det är helt enkelt både oklart och kanske också omöjligt att just nu slå fast hur många av de döda som skulle överlevt, om det inte vore för corona-viruset. I Storbritannien uppskattar man att det kan handla om så många som två tredjedelar av landets döda, som dött av andra orsaker än coronaviruset.

Klart är åtminstone att när Sverige ska jämföra sin kurva med andra länder, blir det svårt. De kan kännas mest rättvist att jämföra med antal döda per capita, men en sådan jämförelse kan både överdriva och förringa ett utbrott. I en sådan jämförelse skulle till exempel Sverige just nu ligga i höjd med Frankrike i antal dödsfall per 100 000 invånare (se svart kontra grön linje)

Men samma jämförelse skulle också förminska utbrottet i Wuhan, Kina, eftersom landets total invånare är så många. Och vice versa: Det kan skapa bilden av att Danmark, San marino, eller andra mindre länder, är värst drabbade.

Financial times reporter beskriver det bäst:

Att jämföra olika länder, per capita, blir alltså missvisande, särskilt i ett tidigt stadie. Virus sprids inte jämnt över en hel nation, utan genom lokala utbrott. Därför skulle det kunna vara mer relevant att jämföra till exempel Stockholm och Lombardiet, för att förstå hur de olika regionerna klarat smittspridningen.

Allt det här är viktigt att ha med sig när man försöker tolka statistik och grafer som just nu sprids.

Tipsa gärna i kommentarsfältet om du har fler tips, ingångar eller kompletteringar.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.

Här ansvarar den som skriver kommentarer för sitt eget innehåll
  • Mattias mars 30, 2020, 14:24

    En sak som också kan vara värd att påpeka är att siffrorna från SIR avser antal ”vårdtillfällen”, där en och samma patient kan stå för flera vårdtillfällen, t ex genom att flyttas mellan olika vårdavdelningar.

    • Anna april 1, 2020, 11:04

      Det har är jätte viktigt. Man kan ser detalier bakom den bar graph för att se antal personer inskrivna varje dag. icuregswe.org är byggd för att säkerställa kvalatets vård inte för att reportera antalerna till publiken.

      Bäst antal som ligger i IVA just nu att jag har hittat är DNs egen undersökning. Någon vet någon annan käll för att vet hur sverige gör med tillgänglighet till IVA platserna?

  • Johan mars 30, 2020, 14:58

    Att majoriteten är multisjuka betyder inte att de skulle dött utan Corona. Risken hade förmodligen varit hög vid godtycklig infektion men medans de kan vaccinera sig mot influensa samt troligen haft influensor tidigare så är risken att insjukna mycket mindre än för Corona. En relevant jämförelse är hur många som dött årligen de senaste åren i olika åldrar på olika platser. Om det inte funnits en enorm overdodlighet så hade kapacitet med intensivvårfsplatser. Inte varit ett problem.

  • Erik Bidö mars 30, 2020, 15:51

    Det finns även en stor överdödlighet i Lombardiet den senaste tiden. Antal döda >> antal som dör ett normalt år + de som dött i covid-19. Man vet inte hur man ska tolka detta, är det fler som dör av corona (utanför sjukhusen) och/eller dör de för att de inte får relevant vård för andra sjukdomar.

  • Ylva Munther-Svensson mars 30, 2020, 19:14

    Så svårt m statistik, men det går likt din artikel visar, nästan trolla fram vilket resultat som helst..

    Intressant, fastän ämnet är mycket allvarligt..

    Tack för påminnelsen

  • Mats Fahlgren mars 30, 2020, 22:07

    Vad gäller SIR: Vore det inte bättre att publicera statistiken först när varje dygn är färdigrapporterat? Nu blir det ju bara ögonblicksbilder som uppenbarligen förvirrar många av oss, t o m Anders Tegnell verkar det som.
    Hellre rätt än snabbt!

    • Tomas april 2, 2020, 14:17

      Problemet är att kunskapen om intensivvård påbörjats finns bara lokalt på varje avdelning, det går därför inte att centralt veta när varje dygn är färdigrapporterat eftersom det inte finns dedikerad administrativ personal för det uppdraget på varje avdelning.

  • Pontus Hammarberg mars 30, 2020, 23:58

    Skulle vara intressant att se variation i generell dödlighet under denna period och samma period tidigare år även om detta inte ger indikation på vad variationen beror på eller Covid19s dödlighet.

  • Andreas Hellström mars 31, 2020, 09:41

    Att jämföra med Kina överhuvudtaget är inte tillförlitligt. Att Kina med sin stora population ska ha så låga smitt- och dödstal kan helt enkelt inte stämma om man jämför med andra länder. Och dessa misstankarna är inte obefogade om man säger så: https://www.businessinsider.com/coronavirus-boris-johnsons-government-reportedly-furious-with-china-2020-3

  • Mikael Rasmusson april 1, 2020, 10:55

    Det går att utmärkt att jämföra dödsfallens utveckling om man tar hänsyn till befolkningsmängden i olika länder. Bara lite fladdriga data för mindre länder eftersom antalet dödfall blir färre i absoluta tal. Sverige ligger på Italiens linje och har gjort så hela tiden.

  • Sanna Norlander april 1, 2020, 16:19

    Hej, Har du sett statistik på denna sida? https://platz.se/coronavirus/ Den har mycket informativ statistik.

    • Andreas april 1, 2020, 18:18

      Hej, ytterligare potentiella felkällor i Sverige som du ej nämnt ovan inkluderar :
      * dödsfall pga corona men där ingen testning skett. T ex på äldreboende eller akut.
      * sjukhus olika prioriteringar av vem som får intensivvård o vem bara intermediärvård. I Sthlm finns vittnesmål om att de äldsta diskvalificeras o sålunda ej syns i IV-talen

  • Niklas Möllerstedt april 2, 2020, 15:12

    Ca 90000 personer dör normalt i Sverige/år vilket ger ca 240-250 styck/dygn. Finns det info om vad totalen är per dygn den senaste månaden?

  • Lars Cornell april 5, 2020, 05:35

    Tack Emanuel. Niklas Möllerstedt har samma problem som jag.
    Var kan man hitta statistik över totalt antal avlidna dag-för-dag år 2020?

  • Olle april 5, 2020, 14:21

    Enligt Mark Twain finns det tre sorters lögn: lögn, förbannad lögn och statistik.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.