Anna Maria Corazza Bildt är sämst i Sverige på att trycka på rätt knapp under voteringar i EU-parlamentet. Och lika illa är det för partiet hon företräder, Moderaterna, som hamnar sist bland de svenska partierna.
Tillsammans med datajournalisterna på J++ har vi tagit fram unik data över de svenska ledamöternas mandatperiod i EU-parlamentet. 2014-2019. Det handlar om totalt 10 049 röstningar som ledamöter har haft möjlighet att rösta på under den uppmätta perioden. Men under flera avgörande lägen trycker ledamöter på fel knapp. Till exempel tryckte 13 ledamöter fel i den avgörande voteringen om Artikel13, vilket ledde till att direktivet inte kunde ändras.
Att komma väl förberedd och rösta rätt är en av ledamöternas viktigaste uppgifter. De har anställda assistenter som hjälper till med röstlistor och ger instruktioner om vilka knappar som ska tryckas på i tur och ordning under de tempofyllda rösttillfällena.
I plenum finns det tre knappar att välja på:
I efterhand kan ledamöter anmäla om de röstade fel. Det förändrar inte resultatet, men det kan föras in som en notering till protokollet. Det är den data vi, tillsammans med J++, nu tagit fram.
Moderaten Anna Maria Corazza Bildt har suttit hela mandatperioden och har rättat sina röster totalt 167 gånger. Det är överlägset sämst och innebär att 1,96 procent, eller ungefär var 50:e röst hon lägger blir fel.
Hon har inför denna artikels publicering avböjt att kommentera statistiken.
Efter Corazza Bildt följer moderaten Christofer Fjellner, med en felprocent på 1,27%. Sedan kommer Kristdemokraten Lars Adaktusson (0,72%), följt av Socialdemokraten Olle Ludvigsson (0,71%) och strax efter kommer den tredje och sista moderaten i parlamentet, Gunnar Hökmark (0,64%). Alla utom Adaktusson är mycket rutinerade och har suttit minst två mandatperioder.
– Det var pinsamt, säger Christofer Fjellner om sin placering.
Han vill samtidigt tona ner betydelsen av feltrycken.
– Det är många voteringar på kort tid och jag kan inte dra mig till minnes att jag har röstat fel i någon avgörande votering som varit viktig på riktigt.
Bäst klarar sig Marit Paulsen (L) och Isabella Lövin (MP), som inte tryckt fel en enda gång. Men ledamöterna hann bara sitta någon månad (Lövin) eller ett år (Paulsen) innan de lämnat parlamentet. Cecilia Wikström (L) har däremot suttit hela mandatperioden. På 10 049 voteringar har hon bara rättat feltryck tre gånger.
– Jag är väl förberedd, jag kan det här jobbet, säger Wikström.
När hon ser siffrorna över antalet feltryck från övriga ledamöter blir hon förvånad.
– Det är ju för mycket, det kan ju inte vara så svårt att skilja rött från grönt?, säger Wikström.
Wikström har suttit i parlamentet sedan 2009 och tror inte att det handlar om att ledamöter trycker fel, utan att de faller för grupptryck från partigrupperna.
–Ja, de röstar och så är det någon som kontaktar dem efteråt och säger ”Gud, varför tryckte du sådär” och då anmäler de att de tryckt fel.
Särskilt förvånas hon över Anna Maria Corazza Bildts stora antal korrigeringar av ”röstade inte”. Det vill säga: Ledamoten har inte tryckt på någon knapp alls under voteringen.
–Det är det värsta för det visar att man inte orkar fatta ett beslut, inte ens trycka på vit knapp. Jag satt bredvid en ledamot som gjorde det häromdagen. När vi skulle rösta sa han ”Nej, jag orkar inte stå för det här, det blir fel hur jag än röstar” och så avstod han från att rösta.
Vad sa du då?
–Men det är ju inte rätt? Du måste ju stå för vad du tycker? Då såg han väldigt generad ut. Men jag förstår inte det där. Om man är där för att fatta beslut måste man ha en åsikt och orka stå för det.
Wikström kommer i år lämna parlamentet. Efter en intern konflikt i partiet är hon petad från Liberalernas lista.
Men du menar att du har belägg för att det här handlar om taktik?
–Ja, ja, ja.
Även moderaten Gunnar Hökmark vill tona ned siffrorna. Han tror inte att det handlar om grupptryck, men har en annan förklaring än Fjellner: Moderaterna avviker ofta från den partigrupp de tillhör i parlamentet, EPP. Och eftersom det är partigruppen som förser ledamöter med röstlistor, det vill säga hur ledamöterna ombeds rösta, kan det ibland bli så att Hökmark röstar mot sin egen övertygelse i en detaljfråga, något han i efterhand vill justera.
Men kan det inte finnas något problematiskt i att ha så många felröster?
–Nej, inte problematiskt. Andra bryr sig kanske inte om att rätta detta, några är kanske mer lojala med partigruppen, det här är snarare ett uttryck för att vi avviker.
Flera ledamöter framhåller just att det är av ärlighet som de rättar sina röster. Att de skulle ha kunnat ”mörka” sin felröst, men att ändringen istället är ett bevis på transparens och ärlighet. Socialdemokraternas Marita Ulvskog är en av dem som framhåller det, men menar också att röstningarna i plenum är kluriga.
– Det är inte lätt som en plätt, det är väldigt stressade situationer, stökig miljö, en ordförande som talar sitt egen språk och som sedan ska översättas i lurarna. Det är lätt hänt att man faktiskt trycker fel och det är uppenbarligen rätt många som har samma problem, säger Marita Ulvskog.
Cecilia Wikström verkar kunna klara av det och menar att det handlar om att komma förberedd? Är inte du det?
–Nej, jag är minst lika förberedd.
Marita Ulvskog var en av de som tryckte fel i omröstningen om Artikel 13, som blev avgörande för att direktivet inte gick att ändra.
Är det fel på systemet då när det är så många feltryckningar, även i avgörande lägen?
–Klart man kan tycka det, men det är inte så ofta det är avgörande, men det är klart det vore enklare med en annan typ av omröstning om man ska vara säker på att det ska bli helt korrekt, säger Marita Ulvskog.
Tror du att det har betydelse för väljarna, att ni inte lyckas trycka mer rätt?
–Nej, jag tror faktiskt inte det, det är ett komplicerat system.
Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara öppen.
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, allt material är fritt att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Fakta:
Statistiken över voteringar i EU-parlamentet togs fram av J++ och kommer från 25 maj 2014 till och med 10 april 2019. Den utgår från den data som sajten VoteWatch samlat. Vi har samlat in uppgifter om samtliga voteringar, inklusive om det gjorts en korrigering.
Som “feltryck” räknar vi alla voteringar där ledamoten aktivt röstat för, emot eller avstått och sedan gjort en korrigering i efterhand.
Andelen feltryck, som vi använder för att jämföra ledamöter och partier, är beräknat som antal feltryck, delat med antal voteringar där ledamoten varit närvarande. Arbetet med insamlingen har gjorts av J++
Hela detaljerade data från svenska ledamöters röstningar:
| MEP | Antal voteringar med närvaro | Andel rättningar (av voteringar där MEP varit närvarande) |
| Anna Maria Corazza Bildt, M | 8540 | 1.96% |
| Christofer Fjellner, M | 8675 | 1.27% |
| Lars Adaktusson, KD | 6547 | 0.72% |
| Olle Ludvigsson, S | 10035 | 0.71% |
| Gunnar Hökmark, M | 9710 | 0.68% |
| Marita Ulvskog, S | 9072 | 0.65% |
| Anna Hedh, S | 8689 | 0.43% |
| Aleksander Gabelic, S | 3085 | 0.42% |
| Malin Björk, V | 9650 | 0.41% |
| Jens Nilsson, S | 6063 | 0.41% |
| Jytte Guteland, S | 8435 | 0.38% |
| Jakop Dalunde, MP | 6488 | 0.37% |
| Jasenko Selimovic, L | 8359 | 0.32% |
| Soraya Post, FI | 9697 | 0.32% |
| Kristina Winberg, SD | 9333 | 0.31% |
| Max Andersson, MP | 9317 | 0.29% |
| Fredrick Federley, C | 9285 | 0.27% |
| Peter Lundgren, SD | 9195 | 0.25% |
| Bodil Valero, MP | 9885 | 0.24% |
| Anders Sellström, KD | 2227 | 0.22% |
| Linnéa Engström, MP | 7329 | 0.22% |
| Peter Eriksson, MP | 3243 | 0.19% |
| Cecilia Wikström, L | 9022 | 0.03% |
| Isabella Lövin, MP | 82 | 0.00% |
| Marit Paulsen, L | 1565 | 0.00% |
