Hur många har egentligen smittats i Sverige? Nu kommer första undersökningen, som visar att totalt 6,7 procent av den vuxna befolkningen (exklusive seniorer) hade smittats fram till påskveckan.
Beskedet är viktigt för Sverige som varit pressat av internationella siffror som visat lägre siffror från värre drabbade länder.
Från och med den här veckan och åtta veckor framåt kommer nu Folkhälsomyndigheten publicera resultat av testning på befolkningen. Varje vecka testas drygt tusen svenskar i nio regioner. Och det första resultatet visar hur immuniteten såg under vecka 18.
Under presskonferensen förtydligade Anders Tegnell att det här innebär att de testerna visar innebär att dessa personer sannolikt insjuknat senast vecka 15, den första påskveckan.
Stockholm är hårdast drabbat, där var resultatet 7,3 procent. 4,2 procent i Skåne och 3,7 procent i Västra götaland. Bland den vuxna befolkningen, exklusive seniorer, var totalt 6,7 procent smittade. Under presskonferensen gjorde Tegnell också en poäng av att det låga antalet smittade seniorer visar att rekommendationerna tas på allvar av denna grupp. Det låga antalet smittade barn visar också att det här inte är gruppen där smittan härjar som värst, enligt Tegnell.
Siffrorna är viktiga för både Folkhälsomyndigheten och Sverige eftersom flera länder rapporterat om låga antal antikroppar i befolkningen. Studien i Spanien, som gjordes samma vecka som Sverige, visade alltså på något lägre immunitet än Sverige. Samtidigt är resultatet inom ramen för vad WHO har sagt: Att länder runt om i världen rapporterat mellan 1-10 procents immunitet hittills.
I en uppmärksammad modell i april räknade Folkhälsomyndigheten att 26 procent av Stockholmarna skulle vara smittade av covid-19 den 1 maj. Och enligt Tegnell ligger resultaten inom ramen av myndighetens modeller, ”möjligen några procent under”, förklarade han under dagens presskonferens.
Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen.
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Proverna är tagna på patienter som besökt vårdcentraler. Det kan påverka resultat i sig liksom att det utesluter alla på äldreboenden. För övrigt rör det sig om ca 50-60 positiva prover utspridda på befolkningen i nio regioner och alla åldersgrupper. Ser fram emot att någon matematiker eller statistiker sätter tänderna i dessa siffror.
Har varit smittade, inte var. Dvs vi pratar om alla fram tills v15 som har haft viruset, inte aktivt hade det då.
Om man går på dessa siffror: Hur kan det komma sig att andelen med antikroppar i Skåne är cirka 60% av andelen i Stockholm, men de populationsjusterade dödstalen är i storleksordningen 8 gånger lägre i Skåne?
Det här är faktiskt en väldigt intressant fråga. Kollar man på antalet döda per procentEnhet som utvecklat antikroppar (som är ett bra mått på samhällsspridningen), så är skillnaden i dödlighet ca 7ggr så stor i Sthlm vs Skåne. De modeller som använts som jag sett, skulle inte klara av att beräkna så stora skillnader utan att gå in på ett mycket stort detaljdjup i spridningsvektorer.
Nu plötsligt säger Tegnell att det är en myt att vi kommer uppnå flockimmunitet. Herregud. Då kan man verkligen fråga sig varför vi offrat så många i Sverige. Jag säger bara följande: Senaste veckan hade Norge i genomsnitt en halv död i covid-19 per dag medan Sverige ligger på cirka 68 döda per dag. ( Precis som i Sverige är en stor andel av de döda i Norge äldre på äldreboende så inte ens det kan man skylla på – om nu de äldre anses som mindre värda vilket man ibland får en obehaglig känsla av. )
Från 20:e maj och 7 dgr bakåt har det enligt senaste data avlidit 20 pers per dag i cv19. Senast det avled fler än 60 pers per dag var 10:e maj.
Nej, tyvärr. Du bortser från eftersläpningseffekten (och just nu har vi förmodligen extra mycket eftersläpning pga att torsdagen var helgdag). Exempelvis finns det visserligen just nu bara 11 avlidna med 20:e maj som registrerat dödsdatum, men precis som vanligt kommer det fyllas på för varje dag. Om cirka 10 dagar (när dödsregistreringarna mer eller mindre ”hunnit ikapp”) så kommer det varken vara 11 avlidna på den 11:e maj eller 20 avlidna eller 30 utan betydligt fler. Ta en titt igen om cirka 10 dagar.
( Till och med Anders Tegnell säger att vi nu ligger på cirka 68 avlidna och han har inte precis varit den som överdrivit dödssiffrorna.)
Nu har det gåttt en vecka sedan du skrev att vi låg på 68 döda per dag… så eftersläpningseffekten är i stort sett kompenserad. Om man tittar på veckan innan 21/5 så dog i genomsnitt 35 personer/dag. Dvs, c:a hälften av vad du sa.
Vad har du för intresse av att överdriva antalet döda?
Och det är bara Sverige som har ”eftersläpningseffekt”?
Princip alla andra länder har säkert också eftersläpning men de har ett annat redovisningssätt. Om exempelvis norska motsvarigheten får in den 20:e maj information om ett dödsfall så tillskriver dem det dödsfallet till den 20:e maj i sin corona-avliden-statistik (även om själva dödsfallet kanske skedde den 16:e maj).
Däremot svenska FHM gör på följande vis: Om de får in den 20:e maj information om att 88 nya avlidna skett så tittar de på själva dödsdatumet och fördelar ut de 88 på respektive dödsdatum, dvs kanske 10 stycken av dessa läggs på 11:e maj, 8 stycken på 12:e maj, etc, och kanske bara några enstaka på den 20:e maj. Den 21:e maj sker motsvarande, etc, och på så sätt byggs FHMs avlidenstaplar upp successivt. Man måste i princip titta minst 10 dagar bakåt i FHMs stapeldiagram för att erhålla en sann siffra pga detta redovisningssätt.
Ok Så man kan egentligen bara jämföra siffror 10 dagar bakåt i tiden, bara att vänta o se m a o.
Frågorna som måste ställas till Tegnell: Kan dödligheten i Covid-19 påverka vilken strategi Sverige ska tillämpa? Då antalet döda är känt, men antalet smittade ytterst osäkert så är dödligheten än så länge okänd. Har Folkhälsomyndigheten satsat tillräckliga resurser i rätt tid för att ta reda på antalet smittade, och därmed dödligheten?