Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 25.
5 053 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med totalt 179 fall eller ungefär 4 procent, vilket är samma procentuella ökning som förra veckan. Folkhälsomyndigheten uppdaterar från och med denna vecka inte siffror under helgen eftersom de har för stor eftersläpning, men Adam Altmejds graf estimerar antal dödsfall (bild här ovan) och där kan vi se att nedgången i dödsfall stannat på en svagt sluttande platå. Totalt antal döda för månaden maj är också inrapporterat och vi får nu gå tillbaka till 1927 för att hitta ett lika dödligt april/maj. Samtidigt är statistik komplext, för årets månadspar är inte dödligare än till exempel dec/jan 2009. Klart är hursomhelst att 5 000 är väldigt många avlidna och att Riksdagen med anledning av det höll en minnesstund för offren. Det är ovanligt och skedde senast vid mordet på Anna Lindh. Även utomlands har de 5 000 skapat stora rubriker. Norska och franska, medier skriver, liksom Newsweek, Daily mail och Financial times. Anders Tegnell kallade själv siffran för en ”förskräckligt hög siffra som jag tror ingen hade kunnat drömma om att vi skulle nå”, under torsdagens presskonferens. Samma presskonferens innehöll också två stora nyheter:
Antikroppar hos befolkningen
Tegnell har tidigare uttryckt skepsis till den antikroppsstudie hans myndighet redovisade i maj. Då visade det sig att bara 4,7 procent i Sverige och 7,3 procent i Stockholm hade antikroppar. Tegnell menade att det antagligen innebar att tre gånger fler bar på smittan i Stockholm i maj, men också att studien hade brister och att de väntade bättre data redan veckan därpå. Det skulle dröja fyra veckor och när den nu redovisades igen var det inget nytt, utan samma enkätunderlag: Blodgivare och provtagning på vårdcentraler. Och nu visade det sig att blodgivare med covid-19 i Sverige har tredubblats, på sex veckor, vilket var en ökning i linje med det förväntade. Däremot visade provtagning från vårdcentraler i nio regioner att andelen med antikroppar bara ökat från 4,7 till 6,1 procent (Stockholm särredovisas inte). I det redovisade resultatet är det märkliga skiftningar i hur många som totalt har utvecklat antikroppar över tid. Skiftningar som beror på slump, menar Tegnell, vilket i sin tur innebär att studien har samma problem som tidigare och inte är användbar för att beskriva immunitet hos befolkningen.
Tegnell hänvisade också till privata företag och deras resultat, som har bredare underlag och därmed också kanske är mer rättvisa. Ett sådant är Werlabs som har gjort totalt 50 000 tester på bland annat storbolags anställda. Testerna visar att 14 procent i Stockholm, 11,5 procent i Göteborg och 5 procent i Malmö utvecklat antikroppar. Stämmer siffrorna skulle det i så fall innebära att Sverige ligger långt före våra grannländer, där bara enstaka procent av befolkningen utvecklat antikroppar. Samtidigt gör till exempel tidningen Fortune en jämförelse med Italien, där Bergamo redovisat antikroppar hos 57 procent av invånarna.
Smittan sprids i kluster
Att smittan inte sprids lika snabbt som man trott beror enligt Tegnell på att covid-19 inte sprids jämnt över befolkningen, utan i kluster. Detta påstod förre statsepidemiolog Annika Linde redan för en månad sedan, men då avfärdades det av Tegnell och han avfärdade det igen så sent som i måndags. Men de nya fynden gör alltså gällande att smittspridningen i Sverige nu ändrat form och därför konstateras det nu också av Tegnell Se min och Tegnells hastiga mejldialog om saken här:
Det är också som kluster smittan nu allt mer kommer att uppstå, menar Tegnell. Ett bevis på det är veckans stora och allvarliga utbrott i Gällivare. Region Norrbotten har gått upp i förstärkningsläge och kommunen vill stänga ner trafiken in och ut från regionen. I andra regioner berättar man om hur studentfirandet gjort att smittan fått ny spridning och att sjukdomsfall ökat bland yngre åldrar. I ett uppmärksammat debattinlägg vädjade sjuksköterskor i veckan till ”skärpning” för alla som inte tar smittan på allvar och på Facebook fick ett annat inlägg från en IVA-sjuksköterska veckans kanske största spridning.
Trots Sveriges höga dödstal är Sveriges coronastrategi inte misslyckad, sa Stefan Löfven i SVT Agenda, något som blivit mycket omdiskuterat. SD, C och KD gick genast ut med stark kritik, Ulf Kristersson (M) skrev i Aftonbladet debatt och Liberalernas Nyamko Sabuni hotade bryta samarbetet med S. Stefan Löfven kontrade. Trots den återkommande kritiken ökar förtroendet för regeringens ministrar.
Sveriges ekonomi går dåligt. Konkurserna ökar – mer än i Danmark! – och Sverige bedöms minska BNP med tio procent under andra kvartalet. Totalt väntas budgetunderskottet för året blir 396 miljarder. Sverige har också satt hårt mot hårt när EU vill skapa en stödfond med 500 miljarder euro för att hjälpa medlemsländerna i krisen. Tillsammans med tre andra länder har statsministern skrivit en debattartikel om saken i Financial times. I Sverige är alla utom Liberalerna med på Statsministerns linje, men utspelet har mött en hel del kritik inom EU. Inte minst efter den här intervjun som tysk tv gör med utrikesminister Ann Linde (S) – där mer än bara EU avhandlas. Ulf Kristersson (M) kallar Lindes svar för ”arroganta och självtillräckliga”.
Rese-restriktionerna för Sverige lättas. Från och med sista juni får vi resa till en rad länder i Europa, medan avrådan utanför EU förlängs till 31 augusti. Beskedet förargade danskarna, som hamnade utanför listan. Danmark gav samma dag besked att de kommer öppna upp för skåningar och andra svenskar som kommer från regioner med låg smitta.
Grönt ljus för ny medicin, är en positiv nyhet från veckan. En slags kortison som ska dämpa inflammationen hos en covid-19-drabbad. Och apropå medicin är en annan positiv nyhet att läkaren som gav falska råd om covid-medicin har lämnat in sin läkarlegitimation.
Stockholmare kan gå till jobbet, trots milda covid-19-symptom. Så länge man varit till exempel feberfri i två dagar. Detta enligt smittskyddsläkare i Stockholm, vilket också får medhåll av Anders Tegnell.
Det var allt från veckan som gått, skriv gärna en kommentar om det är något du saknar.
Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen.
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Granska gärna olika länders överdödlighet, du har material här,
https://ourworldindata.org/excess-mortality-covid
Skulle vara intressant att se vad övriga länders får för dödlighet/milj befolkning om alla gråa ytor över förväntad dödlighet räknas med. De under förväntad dödlighet måste ju tas med oavsett då nedstängning av samhällen har minskat annan dödlighet.
Jag har nu gjort en mera noggrann beräkning av den procentuella överdödligheten, jämfört med 2019, under månaderna mars, april och maj. Siffrorna är tagna från Tabell 2 hos SCB.
Totalt Män Kvinnor
Månad 2020 0-64 år 65-79 år 80-89 år 90+ år 0-64 år 65-79 år 80-89 år 90+ år
mars 10% 7% 9% 16% 14% 13% 3% 12% 9%
april 44% 40% 49% 55% 50% 4% 38% 45% 40%
maj 24% 29% 25% 29% 33% 0% 15% 26% 21%
Intressant att se är att under april, så var den procentuella överdödligheten 50% bland män 65+, medan den var 40% för kvinnor 65+. Under maj sjönk motsvarande siffror till 30% för män och 20% för kvinnor.
En annan intressant iakttagelse under april var att bland unga män (under 65), så var den procentuella överdödligheten 40%, medan den för unga kvinnor (under 65) var nästan 0%.
I Socialstyrelsens statistik över döda till 15/6 är det t.ex. 22 kvinnor och 101 män som dött i åldersgruppen 50–59 år. Den kvinnliga totala överdödligheten i dessa åldersgrupper kanske tenderar att försvinna i bruset. Det är också fler män som IVA-vårdas i nästan alla åldersgrupper och fler män som vårdas på sjukhus generellt (enligt Socialstyrelsens statistik över slutenvårdade) i åldersgrupperna mellan 40 och 80, fast inte bland de yngre än 40. Kanske beror det till stor del på samma faktorer som gör att män oftare drabbas av kranskärlssjukdom i medelåldern.
Tegnell har ju haft noll rätt angående allting hittills när han killgissat sig genom tillvaron.
Han har ju lika ofta rätt som SMHI:s metrologer.
Är inte det minsta förvånad över att han även hade fel ang klustersmitta. AVGÅ. ALLA!
Har du en länk till socialstyrelsens statistik?
Den finns samlad här under rubrikerna för avlidna (baserat på dödsorsak angiven på intyg) och slutenvård. Den uppdateras en gång i veckan.
När Estonia förliste så omkom 501 svenskar. Vi är snart uppe i 11 förlista Estonia-skepp och vi fortsätter skicka ut skepp efter skepp efter skepp efter skepp … Och de ansvariga sitter på hamnkontoret och säger:
”Ja, det är en förfärlig siffra men strategin är det absolut inget fel på så vi fortsätter på inslagen väg. Och för övrigt tycker vi det är jätteunderligt att övriga länders medborgare inte vill åka med våra skepp. Men det är bara för att de är avundsjuka på oss och vår strategi.”
Ja, det har blivit en riktig fars med Tegnell.
Låt oss hypotetiskt tänka att man testar 10,000 personer varav 1000 har coronasmitta, 100 hamnar på iva och 10 dör. Men om man ökar testningen till 50,000?
Jo, smittade borde öka 4-5 dubbelt (kortare tidsperspektiv). Men om antal smittade och döda sjunker så vad säjer det?
Jo, man har nu lyckats skydda de äldre med underliggande sjd eller så har de flesta av denna grupp redan dött.
Kan det finnas annan förklaring?
Kommentarerna till denna och andra Covid-19-relaterade artiklar och twitterinlägg du skriver, Emmanuel, får mig att undra om du börjar känna dig som Ann Heberlein?
haha, eftersom svansen ibland också definierar rösten? Nej, jag känner inte så, snart så slår det över och de som känner att jag är deras röst igen tycker att jag är politiskt korrekt. Journalistik är missuppfattat på det sättet. Det går inte att ”heja på” utifrån ett politiskt perspektiv.