- Annonsnej och varsamhet
- Skitch.com > emanuelkarlsten > Dagen.se – Nyheter om kyrka och samhälle
- Livlig debatt efter nej till Ekho-annons
– Dagens opinionsredaktör jämför EKHO-annonsen med att nykterhetsbladet aldrig skulle godkänna alkoholreklam. Jag hänvisar återigen till min bloggpost från igår. Ser vi det verkligen som en sådan kärnfråga att vi kan likställa det med hur nykterhetsbladet ser på alkohol?
– Den mest lästa artikeln de senaste sju dagarnas blev – efter att bara ha funnits publicerad en dag – en notis om att Dagens chefredaktör ska debattera homosexualitet i radio. I rest my case.
– Dagen (för övrigt med Lina Mattebo – minns ni henne? – bakom tangentbordet, hon gjorde sin första dag) skriver om annonsdebatten. Man pratar med pastorn för Sveriges största frikyrka, Piensoho, som säger följande:
Utan att kunna något om pressregler, så sympatiserar jag med att en tidning inte lyfter in annonser som uppenbart strider mot tidningens värdegrund. Jag stöder chefredaktörens beslut.
Då är det mer intressant att se hans nästa citat:
– Det finns ju säkert andra annonser som också tydligt strider mot vissa av de grundläggande principer som Dagen säger att man vill ha. Om helt sekulära företag med ledare som inte har en kristen grundsyn får annonsera blir det ju oerhört komplext.
Hejsanhoppsan.
- Det här med under och mirakler…
– Läs de här slutfrågorna om mirakel. Gör vi rätt i att göra de stora häpnadsväckande miraklerna normativa? Så bra, kolportören. Du är bra!
- Jesus och politiken
– Det här är roligt! Jesus var miljöpartist. Och moderat. Och sosse. Och…
Metaforer är ju inte exakt vetenskap direkt. Sedan är det kanske inte helt rättvist att plocka en av flera. Vi förlorar inte på att låta bli att förenkla. Jag kan tycka att liknelsen med politiska partier är bättre, man har mycket gemensamt, kanske tom det mesta, men det finns också tydliga och viktiga skiljelinjer.
Jag tycker inte att jag har plockat bara en? Läste du min bloggpost från igår?
Metaforer är ju inte exakt vetenskap direkt. Sedan är det kanske inte helt rättvist att plocka en av flera. Vi förlorar inte på att låta bli att förenkla. Jag kan tycka att liknelsen med politiska partier är bättre, man har mycket gemensamt, kanske tom det mesta, men det finns också tydliga och viktiga skiljelinjer.
Jag tycker inte att jag har plockat bara en? Läste du min bloggpost från igår?
Att Dagens chefredaktör debatterar en stoppad annons i radio – som rubriken löd – är ju absolut högintressant och inte alls något stöd (i sej själv) för tesen att någon är fixerad vid själva parbildningsfrågan. För frågan om annonspolicy är ju inte (i sej) samma sak som frågan om samlevnad och kan av rena tryckfrihets- och likabehandlings- m.fl.m.fl.-skäl verkligen anses jätteintressant alldeles bortsett från övriga aspekter. Det verkar du ju tycka själv. Eller hur?
Parbildningsfrågan? Jag har väl bara påstått att frågan om homosexualitet är den som upprör mest och tycker jag har ganska klara empiriska bevis från det (som jag nämnde och länkade till i den här bloggposten: https://emanuelkarlsten.se/06/dagen-och-avbojandet-av-en-annons/ )
Tack för svar! Men min poäng var bara att när det står som rubrik att Dagens chefredaktör diskuterar stoppad annons i radio behöver just intresset för DEN artikeln i sej inte handla om ”parbildningsfrågan” (you rested your case ju ;o) utan kan lika gärna (som t.ex. förmodligen just i ditt fall, för jag antar att du liksom jag var mycket intresserad av artikeln) handla om intresse för viktiga publicerings- och tryckfrihetsfrågor eller för bara en sån sak i sej som att Dagen visar sej i radio/tv (oavsett orsak).
I övrigt håller jag med dej om att vi är många som upprörs särskilt över hs-frågan, men i mitt fall inte på långt när så mycket över enstaka människors sexuella praktik som över de löftesbrott och politiska ingrepp som Svenska kyrkans reformarbete präglats av, samt över den till sina konsekvenser totalt absurda queerideologi som nu alltmer fungerar som kejsarens nya kläder (ifrågasätt inte substansen offentligt, för då är du bevisad oduglig till ditt ämbete i stat, kommun och kyrka).
Sen skulle det vara riktigt, riktigt intressant att få veta hur fri du Emanuel känner dej att lufta de allra, allra minsta anti-queera åsikter (om du har några?) på din Expressen-blogg (eller t.o.m. här) utan att din nya chefredaktör börjar undra vilken homofob redaktör för sociala medier de fått på halsen. Men jag kanske har fel, du kanske verkligen får tänka och bloggprata friare nu än under tiden på Dagen?
Som läget är just nu i både kommunal skola och statskyrka KRÄVS det oftast att man antingen öppet instämmer i eller åtminstone tyst accepterar även rent absurda teser från Rfsl- och Ekho-håll, t.ex. att alla barn och ungdomar i både kyrka och skola, inte bara den enstaka procenten entydigt homosexuella, nu ska få lära sej att de som någorlunda vuxna precis lika gärna kan ha samlag med och prova bilda familj med någon av samma kön som med någon av motsatt – ifall kärleken och lusten faller på. Att det inte finns någon speciell vits med att ha just en mamma. Att det inte finns någon speciell vits med att ha just en pappa.
Och jag håller med dej Emanuel om att det finns ännu större dumheter här i världen att säga ifrån om (det borde du ha fått skriva ännu friare om på din Dagen-blogg). Men det är ändå absolut för dumt för att stillatigande accepteras, vare sej man är kristen eller inte, t.o.m. vare sej man är hetero eller inte (även om jag begriper att en som inte är det kan ha svårt att distansera sej från det som ser ut som den ultimata bekräftelsen – men som i själva verket försvårar förståelsen för det verkliga predikamentet).
Jag vägrar – då som nu – att låta mig definieras utifrån någon fråga som är så långt ifrån kärnan om vad kristendom handlar om.
När jag har adresserat det här har det alltid handlat om hur orimligt det är att tex du (som nästan aldrig tidigare har kommenterat på den här bloggen) först nu upprörs så mkt att du känner att du kraft, lust och behov att både kommentera och efterfråga om jag inte borde tycka något om homosexualitet.
Tack för svar igen! Jag ser dock inget orimligt i att jag reagerar på en blogg först när jag ifrågasätter ett resonemang – det är nog väldigt vanligt och kan förstås beklagas (fler tummen-upp, mindre gnäll!) men knappast betecknas som orimligt.
Jag delar heller inte åsikten att det är orimligt att som kristen förälder, lärare eller journalist ägna queer-frågan (som den har utvecklats till att bli) ett mycket stort intresse. Den är rykande aktuell och anses av de flesta ha implikationer på så många tunga områden (människorättsområdet, yttrandefrihetsområdet, barn- och skolområdet) att jag inte kan annat än dela Rfsl:s uppfattning om sakens oerhörda vikt.
Jag tycker ändå att du har en poäng i din kritik av mångas annons-jämförelser. Och din diskussion om kristendomens kärnvärden är viktig. Samtidigt upplever jag dock familjefrågor och liknande som ett verkligt kärnområde för tidningen Dagen och t.ex. kristdemokratin. Och det ligger det något klart orimligt i att bara Rfsu och Rfsl skulle få driva vissa frågor och nobba vissa annonser (”Bevara Äktenskapets” t.ex.) utifrån sina värderingar, utan att betraktas som sexfixerade och diskriminerande. Kanske lösningen är att bilda just en alternativ kristen organisation på detta område (som just har just sånt här som kärnfrågor!), för att faktiskt kunna hålla jämna steg med Rfsl utan att (av dej och andra) ständigt klandras för att hysa något slags närmast maniskt intresse för sex och svika de verkliga kärnfrågorna.
Min fråga till dej var dock i första hand ett undran om din bloggarfrihet verkligen är så mycket större på Expressen än på Dagen. Jag begärde inte att du skulle redovisa alla dina synpunkter på queer-ideologin i någon av dina bloggar, bara undrade om du verkligen skulle få göra det mer opåtalt än när du förde fram kritiska synpunkter åt andra hållet under din tid i Dagen.
En annan sak är att jag tror det här är en fråga som ingen i längden kan ”passa” på. Att vägra låta sej definieras som ”homofob” eller ”ultraliberal” (eller både och: det har jag fått höra!) utifrån en enda fråga är heller inte samma sak som att aldrig säga vad man tycker i denna fråga. (Risken är ju att man då blir stämplad ändå!). Och ingen åsikt är så klok att inte någon idiot delar den.
Ang din fråga: Ja, jag upplever att friheten är stor.
Att Dagens chefredaktör debatterar en stoppad annons i radio – som rubriken löd – är ju absolut högintressant och inte alls något stöd (i sej själv) för tesen att någon är fixerad vid själva parbildningsfrågan. För frågan om annonspolicy är ju inte (i sej) samma sak som frågan om samlevnad och kan av rena tryckfrihets- och likabehandlings- m.fl.m.fl.-skäl verkligen anses jätteintressant alldeles bortsett från övriga aspekter. Det verkar du ju tycka själv. Eller hur?
Parbildningsfrågan? Jag har väl bara påstått att frågan om homosexualitet är den som upprör mest och tycker jag har ganska klara empiriska bevis från det (som jag nämnde och länkade till i den här bloggposten: https://emanuelkarlsten.se/06/dagen-och-avbo… )
Tack för svar! Men min poäng var bara att när det står som rubrik att Dagens chefredaktör diskuterar stoppad annons i radio behöver just intresset för DEN artikeln i sej inte handla om ”parbildningsfrågan” (you rested your case ju ;o) utan kan lika gärna (som t.ex. förmodligen just i ditt fall, för jag antar att du liksom jag var mycket intresserad av artikeln) handla om intresse för viktiga publicerings- och tryckfrihetsfrågor eller för bara en sån sak i sej som att Dagen visar sej i radio/tv (oavsett orsak).
I övrigt håller jag med dej om att vi är många som upprörs särskilt över hs-frågan, men i mitt fall inte på långt när så mycket över enstaka människors sexuella praktik som över de löftesbrott och politiska ingrepp som Svenska kyrkans reformarbete präglats av, samt över den till sina konsekvenser totalt absurda queerideologi som nu alltmer fungerar som kejsarens nya kläder (ifrågasätt inte substansen offentligt, för då är du bevisad oduglig till ditt ämbete i stat, kommun och kyrka).
Sen skulle det vara riktigt, riktigt intressant att få veta hur fri du Emanuel känner dej att lufta de allra, allra minsta anti-queera åsikter (om du har några?) på din Expressen-blogg (eller t.o.m. här) utan att din nya chefredaktör börjar undra vilken homofob redaktör för sociala medier de fått på halsen. Men jag kanske har fel, du kanske verkligen får tänka och bloggprata friare nu än under tiden på Dagen?
Som läget är just nu i både kommunal skola och statskyrka KRÄVS det oftast att man antingen öppet instämmer i eller åtminstone tyst accepterar även rent absurda teser från Rfsl- och Ekho-håll, t.ex. att alla barn och ungdomar i både kyrka och skola, inte bara den enstaka procenten entydigt homosexuella, nu ska få lära sej att de som någorlunda vuxna precis lika gärna kan ha samlag med och prova bilda familj med någon av samma kön som med någon av motsatt – ifall kärleken och lusten faller på. Att det inte finns någon speciell vits med att ha just en mamma. Att det inte finns någon speciell vits med att ha just en pappa.
Och jag håller med dej Emanuel om att det finns ännu större dumheter här i världen att säga ifrån om (det borde du ha fått skriva ännu friare om på din Dagen-blogg). Men det är ändå absolut för dumt för att stillatigande accepteras, vare sej man är kristen eller inte, t.o.m. vare sej man är hetero eller inte (även om jag begriper att en som inte är det kan ha svårt att distansera sej från det som ser ut som den ultimata bekräftelsen – men som i själva verket försvårar förståelsen för det verkliga predikamentet).
Jag vägrar – då som nu – att låta mig definieras utifrån någon fråga som är så långt ifrån kärnan om vad kristendom handlar om.
När jag har adresserat det här har det alltid handlat om hur orimligt det är att tex du (som nästan aldrig tidigare har kommenterat på den här bloggen) först nu upprörs så mkt att du känner att du kraft, lust och behov att både kommentera och efterfråga om jag inte borde tycka något om homosexualitet.
Tack för svar igen! Jag ser dock inget orimligt i att jag reagerar på en blogg först när jag ifrågasätter ett resonemang – det är nog väldigt vanligt och kan förstås beklagas (fler tummen-upp, mindre gnäll!) men knappast betecknas som orimligt.
Jag delar heller inte åsikten att det är orimligt att som kristen förälder, lärare eller journalist ägna queer-frågan (som den har utvecklats till att bli) ett mycket stort intresse. Den är rykande aktuell och anses av de flesta ha implikationer på så många tunga områden (människorättsområdet, yttrandefrihetsområdet, barn- och skolområdet) att jag inte kan annat än dela Rfsl:s uppfattning om sakens oerhörda vikt.
Jag tycker ändå att du har en poäng i din kritik av mångas annons-jämförelser. Och din diskussion om kristendomens kärnvärden är viktig. Samtidigt upplever jag dock familjefrågor och liknande som ett verkligt kärnområde för tidningen Dagen och t.ex. kristdemokratin. Och det ligger det något klart orimligt i att bara Rfsu och Rfsl skulle få driva vissa frågor och nobba vissa annonser (”Bevara Äktenskapets” t.ex.) utifrån sina värderingar, utan att betraktas som sexfixerade och diskriminerande. Kanske lösningen är att bilda just en alternativ kristen organisation på detta område (som just har just sånt här som kärnfrågor!), för att faktiskt kunna hålla jämna steg med Rfsl utan att (av dej och andra) ständigt klandras för att hysa något slags närmast maniskt intresse för sex och svika de verkliga kärnfrågorna.
Min fråga till dej var dock i första hand ett undran om din bloggarfrihet verkligen är så mycket större på Expressen än på Dagen. Jag begärde inte att du skulle redovisa alla dina synpunkter på queer-ideologin i någon av dina bloggar, bara undrade om du verkligen skulle få göra det mer opåtalt än när du förde fram kritiska synpunkter åt andra hållet under din tid i Dagen.
En annan sak är att jag tror det här är en fråga som ingen i längden kan ”passa” på. Att vägra låta sej definieras som ”homofob” eller ”ultraliberal” (eller både och: det har jag fått höra!) utifrån en enda fråga är heller inte samma sak som att aldrig säga vad man tycker i denna fråga. (Risken är ju att man då blir stämplad ändå!). Och ingen åsikt är så klok att inte någon idiot delar den.
Ang din fråga: Ja, jag upplever att friheten är stor.