Antalet svenskar som dog under april och maj var 19 149, enligt preliminära siffror från SCB. Det är mycket, men inte historiskt mycket. I månadsskiftet december-januari dog det fler under 1995, 1993 och 1988. Relativt befolkningsmängd är det inte ens en av våra topp hundra dödligaste månadspar.
Men det ska inte användas för att rycka på axlarna åt corona. Överdödligheten under april-maj är unikt stor.
Hur går det ihop?
Varje vecka rapporterar Statistiska centralbyrån (SCB) hur många som dör i Sverige. I måndags blev de preliminära siffrorna för maj klara. Jag har tidigare skrivit om att april 2020 var en av våra dödligaste månader någonsin, men att flera månader under 90-talet varit dödligare, då influensan var ovanligt svår. När nu maj rapporterats in syns samma mönster även mätt över en tvåmånadersperiod.
December 1993 till januari 1994 dog totalt 20 245 personer i Sverige, vilket är drygt tusen fler dödsfall än april/maj 2020. Däremellan finns ytterligare två hårda influensaperioder som orsakat fler dödsfall än corona-månaderna:
Åke Nilsson var på 90-talet ansvarig för SCB:s befolkningsstatistik. Han minns de höga dödstalen under influensamånaderna på 90-talet och han minns tystnaden som omgärdade dem. När han nu letar sig tillbaka för att jämföra dödligheten på våra två corona-månader ser han att influensan fortfarande dödade fler än corona-månaderna 2020, mätt i absoluta tal. Han ser till och med hundratals månadspar där Sverige hade fler döda, om man mäter dödstalen relativt befolkningsstorlek.
Senast 2009 var dödligheten högre under januari och februari, då dog i 1,86 per tusen invånare, jämfört 2020 års 1,85. Bara mellan åren 2000-2009 finns hela nio månadspar med högre relativ dödlighet än nu.
Hur kan det vara så?
– Det beror på att vi har haft sådan framgång att trycka ned dödligheten varje år. Medellivslängden ökar och levnadsförhållanden förbättras. Och så de medicinska framstegen, säger Åke Nilsson.
Under sina år på SCB kunde Nilsson tydligt följa hur samhällets utveckling påverkade dödstalen i hans kalkylark. De nya medicinerna på 80-talet – som gjorde att hjärt- och kärlsjukdomar plötsligt minskade – innebar ett trendbrott så att männens medellivslängd ökade snabbare än kvinnornas. Och den nya livslängden gjorde i sin tur att samhället fick en växande grupp pensionärer, som gjorde att pensionssystemet byttes ut. Och så influensavågorna. Som flera gånger varje decennium gjorde att några tusen äldre bara dog – försvann! – utan att någon reagerade. Det tycker Åke Nilsson, idag 80 år, fortfarande är konstigt.
– Ja, det är märkligt. Statistiken har ju funnits i alla år, men ändå har det inte gjorts något åt det. Det är en nonchalans som visas mot äldreomsorgen. Men det är inget nytt och torde vara svårt att ändra på, säger Nilsson.
När covid-19 kom till Sverige var det under en period då Sverige vanligtvis inte ser särskilt många döda. Vi kom dessutom från en vinter som varit ovanligt mild, vilket i sin tur innebar att vi hade haft få dödsfall. Och vintern innan det, 2018/2019 var det samma sak. Rent statistiskt hade Sverige alltså medborgare som ett vanligt år hade avlidit av en infektion, virus eller influensa, men nu klarat sig. Det innebär också att Sverige 2020 har en åldrande befolkning. På tio år har andelen män över 90 år ökat med nästan 40 procent, kvinnor med nästan 20 procent. På bara ett år, mellan 2018 och 2019, ökade gruppen äldre än 90 år med 1 324 personer. Det var då covid-19 slog till. Vilket gör jämförelser komplexa.
Tomas Johansson heter mannen som idag har Åke Nilssons jobb på SCB. Han har tagit del av Åke Nilssons beräkningar, bekräftar dem, men framhåller just att de inte automatiskt visar på överdödlighet. Han har själv gjort beräkningar och jämfört månadsparet april-maj tillbaka i historien. Då får han gå tillbaka till 1927 för att hitta samma dödlighet med samma månadspar. I april i år dog 2 894 fler än normalt – alltså utifrån hur många som vanligtvis dör under en aprilmånad tidigare år (den överskjutande siffran kallas överdödlighet). I maj var överdödligheten 1603.
– Totalt blir då överdödligheten under april och maj närmare 4 500 döda, säger Johansson.
Att jämföra bakåt med andra månadspar går såklart också bra, men man behöver förstå vad vi mäter och förstå skillnaderna i förutsättningar. Det framhåller också Åke Nilsson och gör jämförelsen med om covid-19-pandemin hade kommit i december. Eftersom grupperna som dör av influensa, är liknande de som dör med covid-19, hade det varit svårt att urskilja vad som varit en pandemi och vad som varit normal dödlighet.
– Då hade vi underskattat överdödligheten.
Jämförelsen är ett bra exempel på hur statistik kan missförstås, eller tolkas olika beroende på kontext. En jämförelse med något värre bakåt i tiden innebär inte att någon kan pusta ut eller tro att covid-19 är samma sak som en influensa.
Eller att 2020 inte varit särskilt dödligt.
Ett annat exempel finns från veckan som gått. Då cirkulerade uppgifter om att Sveriges dödlighet under årets första fem månader inte varit högre än de senaste fem åren. När Åke Nilsson får se siffrorna reagerar han.
– Argumentationen faller på grund av felräkningar och brist på insikt.
Åke Nilsson påminner igen om att det dels beror på att vi i början av 2020 hade få döda, men framför allt att diagrammet missat att räkna med ”avlidna med okänd dödsdag” under 2020, vilket är över tusen fall. Räknar man in det blir början på 2020, enligt Åke Nilssons nya beräkningar, den dödligaste perioden i närtid.
Statistik kan användas för att driva bevis och teser åt olika håll, därför ska det tolkas med försiktighet. Framför allt kan vi använda det för att se historiska mönster och lära oss framåt. I vårt fall verkar det här finnas flera läxor om hur vi hanterat våra äldsta.
Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen.
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Det finns inga vetenskapliga bevis för att 70+ är en riskgrupp. Det är visserligen många som dör i covid-19 som är 70+, men det är ju normalt att många som är 70+ dör. De som dör i covid-19 är ju för det mesta sådana som ändå skulle ha dött i en nära framtid.
För att få fram vilka åldersgrupper som är en riskgrupp, så skulle man behöva mäta överdödligheten för varje åldersgrupp, och se vilka som har den största procentuella överdödligheten. Men några sådana mätningar har inte vad jag vet gjorts. Så när FHM säger att 70+ är en riskgrupp, så verkar det bara vara åldersdiskriminering…
Bevis eller inte, det är ju ett faktum i statistiken att 90 procent av alla dödsfall i Sverige varit hos de 70 år eller äldre: https://emanuelkarlsten.se/06/over-90-procent-av-dodsfall-med-covid-19-i-sverige-ar-70-ar-eller-aldre/
Det är också i de äldsta åldersgrupperna som dödsrisken är högst, ungefär 5 procent av alla över 90 år har dött med covid-19 i Sverige.
Att 90% av alla dödsfall i covid-19 har varit 70+ säger egentligen inte att de är en riskgrupp. En intressant siffra i detta sammanhang, är istället hur många av samtliga dödsfall som har varit 70+. Ifall även denna siffra är 90%, så säger detta att 70+ inte har någon ökad risk att få covid-19, dvs de är inte alls någon riskgrupp.
Det finns sammanställningar av total överdödlighet uppdelad på kön och ålder, som SCB:s statistik, tabell 8, eller EuroMOMO för internationella jämförelser.
Om du har möjlighet att läsa Excel-filer så finns informationen på denna sidan hos SCB i den Excel fil de tillhandahåller och informationen du söker finns i Tabell 7:
https://scb.se/om-scb/nyheter-och-pressmeddelanden/svartolkat-trendbrott-i-statistik-om-dodsfall/
Sammanfattat visar den att överdödligheten är tydligast i åldersgrupperna 65-79 år och 80-89 år för män samt åldersgrupperna 80-89 år och 90+ år för kvinnor.
Jag har nu tittat närmare på den procentuella överdödligheten utifrån Tabell 7. Jag har då tittat på veckorna 14 -23 (i stort sett april, maj) Jag fick då:
Män Kvinnor
0-64 år 65-79 år 80-89 år 90+ år 0-64 år 65-79 år 80-89 år 90+ år
12% 29% 38% 39% −1% 23% 28% 28%
Man ser då att gruppen som har markant större överdödlighet, är Män 80 år och äldre. Den enda riktiga riskkruppen är alltså män över 80, och det är bara den gruppen som egentligen är en riskgrupp och som behöver vara extra försiktiga.
Samtidigt är det också så att just för att dödstalen (antalet döda i förhållande till folkmängden) ökar exponentiellt med stigande ålder för total dödlighet (både bland kvinnor och män), kommer en viss procentuell ökning av antal döda att innebära en större absolut ökning av dödsrisken under pandemin för äldre än för yngre.
Jag skulle säga att siffrorna tydligt pekar på att FHM har rätt. Restriktionerna är klart strängare för äldre och vi har varit tydliga med att föröska skydda dom mer. Trots detta har dom ädre högre (män) är liknande (kvinnor) överdödlighet.
Tack, Emanuel Karlsten för din utmärkta artikel. Och jag beklagar att den tabell jag tweetade om var felaktig. Jag har inte gjort den själv, och utgick ifrån att den var korrekt. Jag borde förstås ha kontrollerat detta.
Jag anser dock att den slutsats jag drog utifrån den felaktiga tabellen i stort sett stämmer även med Åke Nilssons reviderade tabell. Jag beskrev i min tweet att överdödligheten var högre än genomsnittet för åren 2014-2019, men inte i närheten så mycket som antalet rapporterade avlidna.
Snittet avlidna/100 000 åren 2014-2019 blir utifrån Åke Nilssons artikel 397. 2020 är siffran 426, alltså 29 gånger höften. Om detta multipliceras med 10 430 000, en uppskattad folkmängd 201231, blir det en högre dödlighet på 3 025. Antal rapporterade avlidna t o m 31/5 är idag 4 618.
Oftast jämförs överdödlighet för de närmast föregående fem åren, vilket i detta fall skulle gälla åren 2015-2019. Då blir genomsnittet istället 402, och 2020 har gett en helger dödlighet på 2 503.
Tryckfels-Nisse var visst framme i min kommentar, ”höften” och ”helger” ska ersättas med ”högre”.
Emanuel – denna pandemi har tyvärr gett mig vatten på kran för min sedan tidigare avoghet mot vissa medias vinklingar. Du däremot är ett härligt ljus i denna skara. Tack för att du håller yrkeskårens heder uppe 😊🙏
Glad midsommar ☀️😀
Det går att ställa många medicinska frågor utifrån statistiken: Hur många har verkligen dött av C-19? De flesta har varit multisjuka. Vad visar dödsattesterna? Hur många har dött av påtvingad isolering – inte minst på äldreboende? Hur många har dött pga att planerad behandling har skjutits på framtiden? Hur har den psykiska ohälsan påverkats? Rapporter från Paris talar om isoleringsstress!. Rapport från Berlin talar om ökad barnmisshandel! Ökat våld i nära relationer pga isolering? Försvårat tankeutbyte och medmänskliga relationer. Dämpad kreativitet pga strypt kultur och föreningsliv?
Den stora frågan är varför världsmedia ägnat så stor uppmärksamhet åt C-19. Det största i världshistorien!: Ett mediadrev utan motstycke, som skapta panik oro – och det utan veta dödlighet, smittorisk eller konsekvenser. Drevet startade enbart utifrån Wohan-provinsen, Sättet drevet startade på, får mig att gissa att den på något sätt organiserats. Utifrån marknadsliberalt tänkande måste det varit ”Den osynliga handen”.
För att förstå varför, hänvisar jag till Naomi Kleins bok: ”Chockdoktrinen”. Den analyserar hur katastrofer terroraktioner utnyttjats för att backa demokrati och mänskliga rättigheter, öka övervakningen ”(Storebror ser dig”)- samt inte minst skapat ny vinstmöljigheter för ett fåtal: Låt mig kalla dem ”Parasiter” = Dem som tjänar pengar på pengar.
Återstår en fråga: Förra året karakteriserades av bl.a. mycket klimat- och kvinnodemonstrationer, och andra oroligheter. Åtgärderna mot pandemin tvärstoppade detta. Är det en tillfällighet?
Det enda jag inte fattar är vad som är skillnaden mot våra grannländer. De har ju inte ens en tiondel döda mot vad vi har. Hur det det ut för dem andra år? Har de inga dödsfall i vanlig influensa då heller eller?
Känns som man med denna artikel ska dämpa allvaret i antalet som har dött. Men hur är jämförelsen med grannländerna då? Om det vanligtvis dör många i vanlig influensa årligen, har det dött ovanligt lite i våra våra grannländer?
Har inte kunskap nog för att analysera skillnaden mellan de nordiska länderna. Kanske finns svaret i Eurostats`databaser:
(https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/file_import/european-semester_thematic-factsheet_health-systems_sv.pdf)
Det är ju inte bara mellan de nordiska länderna det är skillnad i dödlighet:
Land % döda av smittade
Frankrike 19,1
Tyskland 4,7
Storbritt 14,1
Ryssland 1,4
Italien 14,5
Schweiz 5,4
Det verkar ju inte, som kraftiga restriktioner är avgörande. Enligt universitetet i Paduas undersökning av alla innevånare i regionen, har hela 40% av de smittade inga symtom. Sveriges och Frankrikes höga dödlighet kan alltså bero på få tester.
Andra gissningar för Sverige:
1) Största spridningen i Sverige är i Stockholms län. Här har utförsäljningar och privatiseringar härjat mer än i andra län!
2) Tydligen nekas 80+ respiratorvård allmänt i Sverige.
Källa: SVT studio Ett tisdag 09062020 1:17:40 in i programmet
Ingemar Siby
Kan svara dig på det för Norges del, eftersom jag bor där (och jobba(de) här också).
Norge stängde nästan alt :( i mars. Skolor, dagis, fritids, resturanger, frisörer …. Alla som kunde skulle ha hemma-kontor, och många andra blev permiterade.
Nu har vi så smått börjat att få betala räkningen för denna brutala stopp i samhället, men det är ännu bara starten på den resan.
I Sverige fick ju mycket fortsätta att fungera som tidigare, men med extra hensysnstagande och mildare restriktioner, så ni i Sverige spride nog virus og annat mer i den perioden. Men nu ser det inte riktigt likadant ut längre och Swe klarar sig väl minst lika bra, om inte bättre än flera andra.
Skall inte påstå att vare sig den ena lösningen är bättre än den andra, det beror på så många andra variabler. Men kan ju konstantera att det Norge gjort kostar samhället väldigt mycket mer pengar, och skapat ”ny” angst hos våra yngre :(
Enligt socialstyrelsens rapport är 49,8% av de som avlidit med Covid 19 85+. Tyvärr hittar jag ingenstans den genomsnittliga åldern av de avlidna, men om hälften är 85 år gammal eller äldre måste genomsnittsåldern ligga på samma nivå eller högre än medellivslängden i Sverige (enligt SCB 84,7 för kvinnor och 81,3 för män år 2019). Hur ska jag tolka detta? Finns det en jämförelse av den genomsnittliga åldern av de som avlidit med Covid 19 och de som avlidit i andra orsaker år 2020? Det måste ju vara relevant att jämföra dessa två värden (och kan inte vara särskilt svårt att få fram)?
Bra jobb du gör här E.K!
Så mycket onyanserade ”info” runt i kring, så det du gör behövs.
Något som slår mig i diskutionen, ”dessa experter mellan” i synnerhet den senare Tomas J. Det framställs ett syn på att det skulle vara lite ”fel” att jämföra 2 mån.per från olika månader, och att det blir mer ”riktig” att se på samma period!?
Om man skall göra sig sådana tankar och se de relationerna, då tänker jag som en komplett novis och lekman. Kan man över huvudtaget göra det utan att då beaktat betydligt fler omständigheter och en betydligt större mängd data/statistikk från fler fält??
Kan man säga att jämföra april-maj med tidigare april-maj perioder är mer riktigt (och det är ju heller inte samma virus/influensa som jämförs…)? När man inte tar med variabler som om vinteren var mild eller streng, kort eller lång? När influensa/virus sesongerna startat de olika åren (för de startar väl inte på samma dag varje år)
Kan man låta bli att titta på sådant som tillgången på (näringsrik) mat, eller andra ändringar i samhället som på värkar allmän hälsa, rörelse mönster og sosial kontkat yta?
Utan att gå djupt in i detaljer och fakta kan vi väl i dag fort konstatera att samhället såg helt annorlunda ut både när Honkong influensaen (1967) dvs. dagen sesongsinfluensa kom til Europa och ledde till ca 1,3-1,4 miljoner döda bara i Europa, och under spanska sjukan.
Det var inte så många som den gången tog flyg till bad- eller skid-semester, många familjer hadde 1 vuxen på jobb, 1 vuxen hemma som passade barn och hus. Få eller inga var på dagis, fritids…. Sosial kontakt yta var betydligt mindre, så också risken för smitt spridning. Men det förutsätter ju att vi vet lite om hur det var med hygienen den gången jämfört med nu då…, i samma 2 månadrers intervall?!
Oj, nej tror jag slutar här. Det blir ju inveklatt. Men en sak är säkert Statistik är Statistik, det är du som läser den som bestämmer vad den säger.
Eller som Josef S. skrev i sin bok ”De som röstar bestämmer inget, de som räknar rösterna bestämmer allt”
Hälsningar
Novisen
Hej jag jobbar inom sjukvården som specialistsjuksköterska. Vill lätta på min tyngd i bröstet och vill säga att jag och väldigt många andra inom sjukvården, gissar ca 95% känner att det är något som är väldigt fel med allt det här med covid-19, men nästan alla väljer att inte analysera den känslan (eller vågar inte). Det skulle kosta för mycket: bestraffningar av arbetsgivare och av samhället ,avsked, hot mot familj, en insikt om att man valt att handla fel och därigenom kan man säga mörda människor. Att människan i grund och botten är egoistisk och väljer omedvetet utifrån det och kan tillåta fruktansvärda handlingar är en skrämmande insikt. Något som också känns obehagligt och konstigt i backspegeln är att redan ca 1,5-2 år innan covid-19 kom ut hade vi ett tillägg i vår internutbildning, det började tryckas mer och oftare på att vi måste vara beredd på en viruspandemi och hur vi skulle agera och hantera en sådan. Det trycktes mycket på hur vi skulle agera mot media och allmänheten och att människor är okunniga och måste ledas in i en tankegång till varje pris. (undanhåll info, titta bort, rena lögner skulle förmodligen behövas) . Men såklart det uttrycktes på ett finare sätt. Vi ser att det som förmedlas i media och tidningar om sjukvården inte stämmer men det förklaras av ledningen och politiker med att det är för en god sak och krävs för att leda foket rätt. Det gjordes också klart att inget avsteg från den gemensamma linjen skulle tolereras och underförstått skulle bestraffas hårt. Med det som har hänt känns det otroligt konstigt och obehagligt, det känns som de visste precis vad som skulle komma. Hittills har ingen analys, kritiskt tänkande, ifrågasättande av allt som gjorts i den här sk. pandemin överhuvudtaget gjorts av någon inom sjukvården. Känns som allt som händer i Sverige/världen går efter något schema och ingen verkar bli överraskad eller förvånad. En mening som bränt sig fast i mitt medvetande var den ledningen på sjukhuset fastslog redan under den FÖRSTA MÅNADEN av virusutbrottet : Världen är förändrad för alltid , det finns ingen väg tillbaka till hur det var tidigare, vi kommer att få leva med det här för resten av våra liv och anpassningar/regleringar måste göras på alla områden i våra liv. Jag känner vad ska man hoppas på av två onda ting.. kanske är det bara jag som blivit snurrig i huvudet och det här bara är nån sorts konstig dröm… jag hoppas verkligen det… orkar inte så mycket mer
OBS mitt namn här är en alias, inte mitt rätta namn!