Jag var, som bekant, på Google idag. Och fick bland annat en visning av Google glass. Ni vet? Glasögonen som förstärker verkligheten genom en liten genomskinlig datorskärm på ena linsen.
Kanske känner du inte till glasögonen så bra, men här finns till exempel en video som sammanfattar hur det ska förändra vårt liv.
Det som ser ut att vara hämtat från Star trek ska alltså släppas kommersiellt under nästa år. I USA. I resten av världen finns inga datum ännu.
Vilket inte är så konstigt.
Google glass bygger på röstigenkänning. Och bra svensk sådan tar säkert en stund att implementera.
Hursomhelst.
Det var väldigt roligt att testa glasögonen – jag som annars bara sett dem på bild. Men…
Jag är skeptisk. Det är ingen direkt wow-känsla. Man känner sig som ett UFO i glasögonen. Och den lilla skärmen på glasögat är som att titta i en kikare. Är den felvinklad ser man ”skärmen” inte så tydligt.
På skärmen ser jag flera alternativ som jag kan rulla mellan genom att göra olika fingerrörelser på sidan av glasögonbågen. Annars är det som sagt röststyrning som gäller. Jag säger ”ok google” och har sedan en uppsjö alternativ. Här krävs en ny inställning till mina sökningar. Den är mer guidande än informationshämtande. Att säga ”i want coffe” ger en guide till alla kaféer i närheten, dess öppettider, bilder på kafét och vägbeskrivning dit. Allt läses upp via en hörapparatsliknande teknik i ena änden av glasögonbågen.
Häftigast är nog hur den både fotar och filmar det man ber den om och hur jag därefter kan dela fotot i sociala medier.
Men igen.
Det kräver att jag skulle vilja ha på mig de här glasögonen. Som ser ut som en Star trek-memorablia. Det vill jag inte.
Vi pratade lite om det. Att det kanske är samma ufo-känsla med glasögonen nu som det var med headset till mobilen för tio år sedan. Men jag vet inte, funktionen då var tydligare än vad den är nu.
Tekniken som ska minska friktion mellan internet och verklighet är ännu inte helt friktionsfri, men jag älskar att Google testar, söker och försöker minska glappet.
Snart är vi där.
Hade det inte räkt med en intelligent hörsälsnäcka som kan ge en information? En ljuddisplay till internet typ?
Det är klart att det visuella är väldigt viktigt. Men om det sedan kan skötas på tex en klocka, i glasögon eller lins låter jag vara osagt.
Jag ser gärna lite Star Trekig ut.
För att inte tala om hur alla vi som redan har glasögon ska ta till oss tekniken …
hehe, det pratades om att det fanns någon lösning för det faktiskt!