≡ Menu

Svensk sjukvård blir allt bättre på att behandla coronapatienter. Risken att dö har halverats, likaså behöver bara hälften så många intensivvård och respirator.
Det visar nya data – från en studie som i det närmaste passerat obemärkt förbi.

– Jag tänkte att någon skulle höra av sig, men det har inte varit så mycket intresse, säger Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen, när jag når honom på telefon.

Det har gått flera veckor sedan studien med den mycket positiva utvecklingen blev klar och Lindén är lite förvånad. Resultatet är ett styrkebesked för svensk sjukvård och all dess personal. I slutet på oktober skickade Lindén, tillsammans med arbetsgrupp på sju kollegor från svenska myndigheter, in en preprint till en ansedd tidskrift. Lindén nämnde också granskningen på en myndighetsgemensam pressträff, men det blev inte så mycket mer med det. Trots att siffrorna var betydande. Studien har ännu inte blivit publicerad, men gruppen har fortsatt samköra register från SCB, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Intensivvårdsregistret. Och trenden håller i sig. I ett nytt faktablad, publicerat förra veckan, har de hunnit göra jämförelser fram till oktober i år. Resultatet är en fortsatt enorm förbättring, nästan rakt över. Sedan mars har nu en halvering skett av den andel som dör efter att ha lagts in på sjukhus med covid-19.

I den nya körningen kan man också se att även andelen som behöver intensivvård (IVA) minskat dramatiskt. I mars stod IVA för 19,5 procent av alla sjukvårdsinlagda. I oktober är den siffran nere i 9,5 procent. Och ännu bättre: Andelen intensivvårdade som behövde respirator har gått från 86 procent i mars, till 46 procent i oktober.

Enligt Thomas Lindén handlar det om att sjukvården med tiden lärt sig allt mer.
– Den stora skillnaden tror jag är att man förstå värdet av proppförebyggande behandling. När man förstod att många fick proppar i inre organ, som lever och njure, kunde man behandla med proppförebyggande medel.

Det handlar också om hanteringen av patienter. Att man lärt sig oftare lägga dem i bukläge, på mage, för att förbättra syreupptagningen. I andra fall att använda syrgas och bättre mediciner. Proppförebyggande behandling, men även kortison har varit särskilt viktigt. Allt detta har gjort att färre patienter behövt intensivvård. Och när man väl har behövt den, har det funnits fler alternativ innan man använt respirator – en åtgärd som är mycket fysiskt utmanande.

Utveckligen går också att spåra i Folkhälsomyndighetens rapporter som visar att Sverige nu har fler 80-åringar än någonsin på intensivvården. När intensivvården med covid-19 nu inte kräver ”invasiv respiratorvård”, blir det lättare att behandla även äldre, mer sköra patienter.


Det är inget Thomas Lindén vill eller kan kommentera, däremot påpekar han att det har funnits flera missförstånd gällande hur äldre covid-sjuka har behandlats. Det handlar om en skillnad mellan palliativ vård och vård i livets slutskede.

– Om död är oundviklig inom några dagar har syrgas ingen effekt, då hjälper istället morfin. Men vissa i debatten har läst slarvigt och tolkat det som att man inte ska ge syrgas alls på äldreboende. Man har argumenterat för nåt som inte står i Socialstyrelsens rekommendation.

Finns det risk också att ansvariga på äldreboenden skulle ha missförstått rekommendationen?
– Jag har svårt att tro att medicinskt utbildad personal skulle misstolka det. Syrgas är en hörnsten i behandling av covid, säger Thomas Lindén.

Hur sjukvården nu utvecklar sig vet inte Lindén. Han kan bara konstatera vad siffrorna hittills har sagt.
–– I stort så är det en ökad överlevnad i sjukvården, säger Thomas Lindén.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.

Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 5 comments }

Coronaveckan som gått, v47

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 47.

(Read this in english!)
Lyssna på sammanfattningen som podd – eller se video.

6 406 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, vilket är en ökning med 242 inrapporterade dödsfall jämfört med förra veckan. Alla har inte avlidit under denna vecka, men vi får gå tillbaka till första veckan i juni för att hitta en enskild vecka där det rapporterats in en högre siffra. Och tittar vi på prognosen för vad som kommer att rapporteras in i efterhand kommer denna vecka ligga på runt 40 dödsfall per dag.

Sverige fortsätter att slå rekord i antal tester per vecka och andel smittade. Under senast inrapporterade helveckan, vecka 46, passerades för första gången en kvarts miljon tester och 12,9 procent av dem var positiva. Ökningen är däremot inte lika snabb som tidigare, men det beror sannolikt på att regionerna nått maxkapacitet i testning. Det är därför svårt att veta om den utplaning som denna vecka finns i en del regioner beror på restriktionerna slagit igenom, eller testningen nått maxkapacitet.

Att det fortfarande är riktigt allvarligt beskrivs kanske bäst av att titta på vårdkapaciteten. Sverige och Stockholm är snart uppe i aprils nivåer när det handlar om covid-patienter inlagda på sjukhus.

Och inte minst ser vi en väldigt bekymmersam utveckling på landets äldreboenden. Men även här är det svårt att veta om det beror på ökad testning under våren, eller om smittan faktiskt ökat.

Det är med bakgrund av det Sveriges regering nu tagit ett unikt beslut: Max 8 personer får träffas vid allmänna sammankomster. Aldrig i modern historia har svenskars frihet begränsats genom lag på detta sätt. Lagen gäller i minst fyra veckor, men flera frågade sig direkt vad en allmän sammankomst är. Här är en fråga-svar, men kort sagt gäller det inte arbetsplatser, skolor och elitidrott, däremot offentliga och religiösa möten (men begravningar fick ett undantag med 20 personer). Svensk lag tillåter inte särskilt långtgående begränsningar av vår mötesfrihet och det är svårt att förbjuda någon att spontanträna fotboll eller vara fler än åtta personer i en butik eller buss. Därför fokuserade Statsministern istället på att lagen ska vara normerande: Normen är nu att aldrig samlas mer än åtta personer, helst bara träffa de man bor med. Inte gå på gym, bibliotek inte bjuda till middag. Inte hitta kryphål eller ursäkter. Under söndag kväll hölls ett tv-sänt tal till nationen med samma budskap.

Trots det hittades nya kryphål direkt. Dels bland hemmafestare, men också bland krögare, som var besvikna på den nya bestämmelse som trädde i kraft på lördagen: Ingen alkoholserveringen efter 22. Så några krogar stängde därför och öppnade 23 igen med matservering och folkölvilket är lagligt.

Regeringens nya tuffa linje står i kontrast med vårens hantering. Då var Folkhälsomyndighetens råd istället styrande. Nu framstår det allt mer som att regeringen vill hålla taktpinnen, med eller utan Folkhälsomyndighetens stöd, vilket flera medier skrivit om i veckan. Folkhälsomyndigheten tycker till exempel inte att restauranger driver smittan och i måndags gick Statsepidemiolog Anders Tegnell ut i radio och sa felaktigt att biografer kunde fortsätta ha öppet, trots nytt maxtak. Expressen har skrivit en lång och mycket läsvärd text om det nya politiska spelet där anonyma regeringsföreträdare målar en mörk bild av framtiden: Kanske kommer vaccin inte hjälpa oss?

Sverige har återigen seglat upp som ett hett ämne hos internationella medier. Artikel i Business insider, Washington post och Le monde har fått störst spridning. Alla med fokus på Sveriges förändrade strategi – och om vi lyckats eller misslyckats.

Vaccin. I veckan presenterades ett genombrott hos ytterligare ett företag. Moderna har nu ett vaccin som, precis som Pfizer, ger över 90 procents skydd. Sverige meddelade i veckan att de nu har säkrat vaccin till hela befolkningen. Men det beräknas ta tid att vaccinera alla och fortfarande är många i Sverige skeptiska mot vaccinets eventuella biverkningar.

Munskydd. I veckan har diskussionen fått extra bränsle av att medier tolkat det som att WHO gett Sverige en direkt uppmaning att bära munskydd. Men ordagrant säger WHO till Svenska dagbladet: ”Vi rekommenderar alla länder i situationer där det finns samhällsspridning att överväga användning av munskydd” och särskilt i trånga miljöer där avstånd är svårt.Det hjälpte inte heller att tunga Vetenskapsakademien rekommenderar munskydd: Folkhälsomyndigheten tycker fortfarande att det inte finns tillräckligt starkt underlag. I veckan kom dessutom den kanske största studien hittills på munskydd: I Danmark har man studerat 6 000 personer och kommit fram till att den som bär munskydd inte skyddas i någon större utsträckning.
– Den bästa studien som gjorts är den danska, eftersom den studerar verkligheten, kommenterar Anders Tegnell till denna blogg.
Själv tycker jag att Medpage today skriver den bästa texten om studien.

Nästa vecka drar Black friday igång och näringsministern gick i veckan ut med en vädjan att ta det lugnt och hålla avstånd. Butikspersonal uppges vara oroliga för den trängsel som kan komma uppstå.

Nyheter i korthet:

Till sist:

Min coronabevakning prisades i veckan med branschens finaste: Stora journalistpriset. Jag är enormt tacksam för priset och det stöd ni visat mig! Tack igen!

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.

Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 9 comments }

Sverige är sämst på att få ned smittan. Sämst på att isolera sig. Sämst på att skriva ut patienter från IVA. Det står klart när den tunga instansen OECD igår publicerade sin rapport.
Men Sveriges statsepidemiolog tycker rapporten är spännande snarare än bekymrande.
– Man har inte tagit med kontexten bakom, säger Anders Tegnell.

OECD är en tung internationell organisation som studerar ekonomi och utveckling i 35 medlemsländer. Sverige är en av medlemmarna och när den årliga rapporten i veckan presenterades var Anders Tegnell på plats. Fokus i år var på pandemin och Sverige pekas ut som sämst i klassen på en rad områden. Våra nordiska grannländer har lyckats väl, medan Sverige hamnar i botten på flera mätningar. Dels har vi förändrat vår rörlighet minst. Vilket givetvis har att göra med att vi inte hade någon hård nedstängning. Mellan mars och maj förändrades vårt rörelsemönster bara 7,4 procent, jämfört med Spaniens 22,2 procent.

Men än värre: Sverige hade unikt stora problem att få ner smittotalet R. Alltså, att få den smittade att i genomsnitt smitta färre än en person. När det för Island tog 18 dagar att få R-talet till under 1, tog det 58 dagar för Sverige.

Och värst: Sverige hade stora problem att få ner antalet nya patienter på intensivvårdsavdelningen (IVA). Det här är kanske den viktigaste mätpunkten, eftersom sättet patienter läggs in på IVA är ungefär detsamma över hela världen. När Frankrike och Nederländerna under våren kunde minska antalet nyinskrivna på fyra veckor, tog det elva veckor för Sverige att nå samma nivå.

Statsepidemiolog Anders Tegnell känner sig inte lika förskräckt av resultaten som intresserad. Han tycker att det är en ”i många delar spännande och intressant jämförelse”.

Är det inte snarare en extremt osmickrande bild av ineffektiviteten i den svenska strategin?
– Nej, för man inte har inte tagit med kontexten bakom. De olika kurvorna är extremt kontextberoende och det är väldigt svårt att göra de här olika slutsatserna.

Han får visst stöd av OECD i den hållningen. Rapporten riktar ingen kritik eller slutsatser, utan presenterar fakta och möjliga samband. I några fall gör man utvikningar och säger att det å ena sidan inte går att se ett tydligt samband mellan hård nedstängning och snabb nedgång av smittspridningen. Å andra sidan går det att se ett samband i att länder som tidigt förbjöd stora allmänna sammankomster också hade snabbare smittonedgång. Men OECD betonar att det behövs djupare studier för att veta om det bara korrelerar eller finns ett orsakssamband.

Det är också detta som Anders Tegnell tycker är intressant.

– Jag tycker det är jättebra att man har tagit fram underlaget och sedan behövs en fortsatt diskussion om vad det egentligen betyder. Att man snabbt kommer ner till under R1, till exempel. Den som testar mindre får ju snabbare resultat än den som testar mycket.

Men fanns det något i rapporten som du tycker pekade ut något som var galet med den svenska strategin?
– Ja, den höga dödligheten på våra äldreboenden. Där hade man önskat att vi då visste det vi vet idag. Och man skulle återigen vilja fundera på varför vår nedgång går långsammare, hur ska man se på den balansen. För det har gått långsamt nedåt, men det har också rört sig långsamt uppåt.

Tegnell menar att Sverige inte haft en lika brant uppåtgående smitta, men inte heller en lika brant kurva nedåt. Och att man kan diskutera både vad det beror på och om det är bra.

Så vad kan ni ta med er inför det som nu ser ut som en andra våg?
– Vi har tänkt väldigt mycket på den här andra vågen och jag vet inte om det finns något som kom fram här som vi inte tänkt på.

Kommer vi att nå vårens topp på antal intensivvårdade i höst?
– Det tror och hoppas jag inte.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.

Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Andes Tegnells foto av Frankie Fouganthin, cc-by-sa

{ 76 comments }

Folkhälsomyndighetens rapport om smittrisk bland skolpersonal har fått hård kritik. Igår publicerades här en detaljerad genomgång som visar att smittrisken för lärare sannolikt är högre än vad Folkhälsomyndigheten rapporterat. Skolministern har läst och säger sig vara beredd att göra mer.
– Vi har beredskap att införa ytterligare åtgärder, säger skolminister Anna Ekström.

Lärares smittorisk ökar ju äldre barn de undervisar, visar en ny studie som denna blogg skrev om igår. Det är betydligt mer komplext än så, men det finns en återkommande och hård kritik mot att Folkhälsomyndigheten inte djupare rapporterat om skillnaderna i smittrisk för lärare. Innebär det att makthavare sitter på fel beslutsunderlag?

Skolminister Anna Ekström har läst både denna bloggs genomgång och studien som refereras.

– Kunskapen om att äldre jämfört med yngre elever i något högre grad själva blir sjuka och sprider smitta har under en längre tid också påtalats av Folkhälsomyndigheten. I de beslut som regeringen har fattat om skolan har hänsyn tagits till detta, säger utbildningsminister Anna Ekström.

Ekström påpekar att regeringen så sent som i måndags också gav utökade befogenheter till gymnasieskolor att bedriva distansundervisning.

– Och vi har beredskap att införa ytterligare åtgärder, säger Anna Ekström.

Flera lärare har hört av sig efter artikelns publicering och berättar om sin oro och att den smittrisk de utsätts för inte tas på allvar. Att skolan inte får bättre stöd.

– Jag tar deras oro på allvar. Lärare ska känna sig trygga på sin arbetsplats, i alla situationer. Deras arbetsgivare bär ett stort ansvar för det. Det har sedan i våras funnits stödmaterial tillgängligt hos Skolverket och Folkhälsomyndigheten om hur man bör organisera arbetet i skolan under pandemin. De handlar om noggrann städning, om att hålla avstånd, om att tvätta händerna regelbundet och ha handsprit tillgängligt. De handlar också om att minimera aktiviteter som samlar många personer, till exempel öppet hus, föräldramöten och musikföreställningar för elever och föräldrar, säger Anna Ekström.

Får lärare tillräckligt med credd för den risk de tar?
– Lärare och annan skolpersonal, som andra yrkesgrupper som oförtrutet kämpar på i den här svåra situationen, ska så klart ha hela samhällets stöd, eller credd som du uttrycker det. Men det är knappast det som ger dem tryggheten att gå till jobbet. Istället är det noggranna överväganden och åtgärder av ansvariga chefer som skapar den tryggheten. Det är i ljuset av det som jag också har betonat att lärare ska kunna jobba hemifrån när de inte måste vara på plats. Lärare ägnar sig åt mer än undervisning, bland annat lektionsplanering och möten med kollegor. I dessa delar finns det möjligheter att arbeta på distans, säger Anna Ekström.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.

Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 1 comment }

”Lärare har ingen högre risk för att smittas av covid-19” slog Folkhälsomyndigheten fast i en rapport förra veckan.
Men är det helt sant?
Tre ekonomer har djupdykt i samma data och kan, i en ännu opublicerad studie, ge en mer komplicerad bild.

Folkhälsomyndigheten har i flera omgångar tittat på vilken risk olika svenska yrkesgrupper har att smittas av coronaviruset. I somras publicerades en första studie där yrkesverksamma taxichaufförer och pizzabagare hade högst risk, jämfört med andra yrkeskårer. Lärare konstaterades då knappt ha någon förhöjd risk alls och när man nu följer upp rapporten visas samma resultat: Den relativa risken, RR, mellan olika yrkeskårer ligger nära snittsiffran 1, nästan rakt igenom. Oavsett om du är lärare på grundskola, förskola eller gymnasium. Gymnasium ligger lägre, givet att lärarna där jobbade hemifrån under nästan hela perioden (här nedan mätt från 13 mars till 30 juni).

Folkhälsomyndigheten redovisar också en längre mätperiod, från 13 mars fram till 19 oktober. Det inkluderar delar av hösten när gymnasieelever åter varit i skolan, men det innefattar också den långa sommarperiod då lärare varit lediga. I den utökade mätningen ökar den relativa risken för gymnasielärare till strax över snittet, 1,05. Men högst risk har – även här – de skolfunktioner som i huvudsak träffar fler vuxna än barn; skolchefer och rektorer.

Grundskolelärare klumpas ihop

Störst gruppen yrkesverksamma i skolan är ”grundskolelärare”, med drygt 105 000 lärare. De har alltså en smittorisk som är nästan exakt på snittet i samhället, 0.99 under perioden 13 mars – 30 juni. Men varför delas inte redovisningen för lärare upp på fler nivåer? Det borde de göra, menar Jonas Vlachos. Han är nationalekonom och professor vid Stockholms universitet och har tillsammans med sina kollegor Edvin Hertegård och Helena Svaneryd gjort en studie på samma data som Folkhälsomyndigheten. I ekonomernas studie, som ännu inte är publicerad, har hög- mellan- och lågstadielärare redovisats separat. Nu blir det tydliga skillnader. Högstadielärare var under våren nästan dubbelt utsatta, jämfört med en hemmajobbande gymnasielärare.

Det är viktigt att tydliggöra att ekonomernas studie inte visar att lärare skulle vara ett högriskyrke. Det är ungefär lika riskfyllt att vara högstadielärare som att vara förälder till en högstadieelev (se ”Parents school years 7-12”, Lower sec, ex health i tabellen nedan). Men det är stor skillnad mellan högstadielärare och de gymnasielärare som under våren inte undervisade med elever i skolan.

Ekonomerna har också räknat hur smittan har varit för mellan- och lågstadielärare. Resultatet visar att risken minskar ju yngre barn som undervisas.
På lågstadiet finns 3,81 fall per 1000 lärare.
Mellanstadiet 4,82 fall per tusen lärare.
Högstadiet 5,91 fall per tusen lärare.

Så varför särredovisar Folkhälsomyndigheten inte olika läraryrken närmare? På grund av formella begränsningar.
– Vi har använt oss av data från SCB och där finns inte den informationen, säger Camilla Olofsson.

Olofsson är utredare på Folkhälsomyndigheten och den som varit med och författat rapporten om smittan bland lärare. Och mer utförligt svar än så vill hon inte ge på varför de inte ändrat. För redan i somras, efter myndighetens första rapport, kom kritik mot att man inte använde andra data, som hade möjliggjort en mer detaljerad kartläggning.
– Man kan följa utvecklingen på olika sätt. Vi följer det på nivåerna förskola, grundskola och gymnasieskola. Vi följer fortsatt utvecklingen och justerar vid behov, säger Olofsson.

En uppdelning på hög- och mellanstadie skulle kunnat tydliggöra att den relativa risken var högre för till exempel högstadielärare. Det måste inte innebära att skolor ska stängas, men det skulle kunna ge allmänheten en rättvisare bild av de risker lärare får ta. För hittills framstår den relativa risken nästan obefintlig för lärare idag. Men även här finns frågetecken.

När Folkhälsomyndigheten räknar relativ risk inkluderas bara yrkesgrupper med minst ett smittofall. Det kan tyckas rimligt, men det innebär att miljontals yrkesverksamma exkluderas. Totalt 1,8 miljoner yrkesverksamma, vårdpersonal borträknat, saknas i Folkhälsomyndighetens rapport. Professor Jonas Vlachos är kritisk till det och menar att det skapar en skev bild av smittorisken.
– Det är sant att man måste ha minst ett (1) fall för att kunna beräkna relativ risk på det sätt som Folkhälsomyndigheten gör. Problemet är att metoden, tillsammans med deras smala yrkeskategorier, gör att de tappar en betydande del av den mindre drabbade delen av arbetsmarknaden. Metoden skapar alltså bias, säger Jonas Vlachos.

Folkhälsomyndigheten håller inte med. De menar att de har kompenserat för det jävet på andra sätt. Utredaren Camilla Olofsson menar att de gjort den mest rättvisa jämförelsen.
– Vi har matchat fallen mot populationen på ålder och kön för att det inte ska bli en skev jämförelse, säger Olofsson.

Jonas Vlachos är skeptisk och förstår inte varför man inte väljer en annan metod. Han menar att skevheten blir tydlig bara genom att titta på Folkhälsomyndigheten två olika mätperioder. I den längre mätperioden har samtliga lärares smittorisk ökat. Vilket skulle kunna bero på att de under sommaren varit lediga och träffat fler vuxna, men mest sannolikt handlar det om att smittan nått in i fler yrkeskategorier. När fler yrkeskategorier räknas med, stiger den relativa risken för lärarna. För nu finns det helt enkelt fler yrkesverksamma att mäta risken mot.

– Vi vet, per definition, att de 0,6 miljoner yrkesverksamma som kommit in i urvalet mellan juni och oktober tillhör yrken med låg risk. Annars hade dessa yrken varit med redan i juni.

Bland Sveriges epidemiologer tolkas Folkhälsomyndighetens rapport på olika sätt. Jonas Björk är professor i epidemilog vid Lunds universitet. Han tycker rapporten har slarvats fram och har även hittat andra problem. Som att myndigheten mäter risk för hela landets yrkesverksamma, utan att beakta skillnaderna i smittspridning i olika regioner. Eftersom smittan är störst i storstäderna och vissa yrkeskategorier är överrepresenterade där, kan det skapa en felaktig bild.
– Det är oklart om och hur detta påverkar slutsatserna beträffande lärarnas risk, men det är besvärande att man inte använder state-of-the-art epidemiologisk metodik för att försöka besvara denna fråga, säger Björk.

Folkhälsomyndigheten svar på det är att uppdrag handlar om riksnivå. Och andra, som Martin Kulldorff, svensk professor och epidemiolog på Harvard, är mer positiv. Han tycker generellt man ska vara försiktig i tolkningarna, eftersom till exempel både Folkhälsomyndighetens rapport och Vlachos studie i grunden säger ungefär samma sak: Lärares smitta är inte särskilt hög.

– Exakt nivå och vad det beror på är en annan frågeställning som kräver mer djupgående analyser. Det står vilken forskare som helst fritt att göra sådana mer detaljerade studier. Att kritisera Folkhälsomyndigheten för att inte ha gjort dem är underligt. Folkhälsomyndigheten är en folkhälsomyndighet, inte ett forskningsinstitut, säger Kulldorff.

LÄS OCKSÅ: Skolministern: Jag tar lärarnas oro på allvar

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.

Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 5 comments }

Coronaveckan som gått, v46

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 46.

Read this story in English

6 164 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, vilket är en ökning med 142 inrapporterade dödsfall jämfört med förra veckan. Som vanligt har inte samtliga dödsfall skett under veckan som gått, men prognosen är att vi denna vecka är uppe i junis nivåer av dödsfall, med drygt 20 döda per dag.

Smittan ökar fortsatt snabbt. 228 023 testades under senast inrapporterade helvecka och 10,9 procent var infekterade, vilket innebär totalt 25 483 personer. Det är rekord, men antalet är antagligen ännu högre, eftersom det stora trycket på testning gjort att inte alla kunnat testa sig.

Sverige har just nu den snabbast ökande sjukhusinläggningen av coronapatienter i hela Europa, men statsepidemiolog Anders Tegnell menar att det beror på att vi är i en annan del av kurvan och börjat på en lägre nivå än andra länder i Europa. Samtidigt är Tegnell orolig för läget och tror att immuniteten är lägre än vad Folkhälsomyndigheten i våras uppskattade.

Antal inlagda på intensivvård fortsätter att öka kraftigt och tendensen från förra veckan, att andelen 80+ är ovanligt hög, fortsätter. Generellt har åldern på IVA stigit under denna andra våg av smittan, men de 80+ är nu fler än de någonsin var under våren. Det skulle kunna indikera att läkare under våren var mer restriktiva med att låta de över 80 år få intensivvård, i rädsla för att IVA-platserna skulle ta slut. Men det kan också handla om att vi har mer kunskap nu. En svensk registerstudie visar att dödligheten på sjukhus har gått ned från 24,7 procent i mars till 13,3 procent i juni. Dödligheten på IVA gick ned från 36% till 20%. Det beror dels på bättre medicin, men också på ökad kunskap. Till exempel får inte IVA-patienter per automatik respirator, något som är mycket fysiskt påfrestande, framför allt för äldre.

Ett dödsfall i den äldsta IVA-åldersgruppen blev veckans mest uppmärksammade: Skådespelaren Sven Wollter, 86 år, dog med covid-19. Wollter har tidigare under hösten turnerat, men det var vid ett besök hos familjen i Stockholm han blev smittad.

Men allt är inte mörkt. I veckan har Uppsala – den region som var först ut med de nya rekommendationerna – börjat se en något utplanad kurva över antal smittade. Det är först denna vecka som utfall av den regionala strategiomläggningen har kunnat mätas.

Men kurvan är trots allt inte nedåtgående ens i Uppsala.

Regeringen beslutade därför i veckan att stänga all alkoholservering på restauranger och barer efter klockan 22. ”Vi står inför ett läge som riskerar att bli nattsvart”, sa Statsministern och meddelade att beslutet gällde fram till 20 februari. Restauranger är särskilt utsatta för smittspridning, särskilt i kombination med alkohol, menade Lena Hallengren. Men flera krögare ifrågasatte den bilden, som Thomas Sjögren:

Så var smittas vi lättast? Enligt en stor amerikansk studie så är restauranger följt av gym de enskilt största smittplatserna (arbetsplats och hemmet är inte med i mätningen). I Sverige finns ingen liknande studie, men regionernas smittspårare gör inrapporteringar om vilka offentliga miljöer som spridning sker i. Rapporteringen görs i mån av tid och är trubbig och restaurang finns inte ens med som alternativ. I den svenska sammanställningen är arbetsplatsen och ”idrottsaktiviteter” den plats där det oftast finns smittspridning. I dessa aktiviter inkluderas förvisso ”after work” och ”fest med laget”, enligt Folkhälsomyndigheten. Minst smittspridning har förskola och ”färdmedel”.

Vad är den svenska strategin? Det råder viss förvirring i frågan. Efter sommaren la flera regioner i Sverige om sin strategi, eftersom Folkhälsomyndigheten bedömde att Sverige skulle drabbas av kluster, inte en ny våg. Nu känner sig samma regioner tagna på sängen, rapporterar DN. Flera tror också att de lugnande beskeden under sommaren fått allmänheten att slappna av, vilket också syns i mobildata om hur svenskarna rört sig. I veckan kom till och med en studie som visade att var femte svensk misstror myndigheters information om viruset.
Statsepidemilog Anders Tegnell håller inte med om att de varit otydliga, men ångrar att de höjde maxtaket för publik till 300.
Regeringen har märkt av förvirringen och gav i veckan berörda myndigheter i uppdrag att ”stärka och utveckla kommunikationsinsatserna”. Kort sagt: Tydliggör den svenska strategin.

Det finns ett vaccin mot covid-19! Det var Pfizer som blev först ut med en rekordsnabb vaccinutveckling. Vaccinet ska ha 90 procents skydd och Sverige kan få sina första doser i januari. Men fortfarande är det många frågetecken. Dels är vaccinet känsligt, behöver förvaras i minus 80 grader och vi vet ännu lite om hur länge immuniteten håller i sig. I Sverige finns det till exempel redan 150 återinfekterade fall av covid-19, blir det skillnad med vaccin? Inte heller är det känt om det finns biverkningar. Testet är gjort på drygt 40 000 personer och tanken är att Pfizer ska följa vaccineringen noga för att där spåra avvikelser.

Är covid-19 luftburet? Ja, visar en publicerad studie från Uppsala akademiska, som hittat arvsmassa från viruset i ventilationssystemet. Arvsmassan är inte smittsam och just på grund av det menar Anders Tegnell att studien inte förändrar något i myndighetens råd.

En svensk undersköterska har utförsäkras. Hon jobbade med coronaviruset i våras, men smittades själv och åkte sedan på en lång rehabilitering. Nu har hon utsatts för den regel som innebär att hon hamnat mellan stolarna. Ska regeln ändras behövs ett politiskt beslut, som ännu inte har stöd i riksdagen. Nyheten om utförsäkringen blev en av veckans största.

Test-före-fest, har blivit en ny trend i Sverige. Unga testar sig för corona, för att – om negativt – kunna gå på fest. Trenden får hård kritik. Inte minst givet att 20 av 21 regioner nått eller är nära att nå taket för sin testkapacitet. Samtidigt menar den italienska läkare som först upptäckte coronaviruset i Europa, att masstester är fel väg att gå. Dels för att det missbrukas, dels för att det är osäkert. Istället borde självisolera. Folkhälsomyndigheten vill dock utöka testerna ännu mer. Regionerna menar att de kommer ha bättre kapacitet inom några veckor.

Nyheter i korthet från veckan som gått:

Till sist:

Tyska regeringen har gjort en film för att inskärpa allvaret om smittspridningen och vad som egentligen krävs av oss just nu. Den är fantastisk, så missa ej:

Artiklar jag jobbar på inför nästa vecka:
– Har Folkhälsomyndigheten räknat rätt om smittan bland lärare?
Vill du hjälpa mig få mer tid att skriva här? Överväg då stötta:

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.

Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 13 comments }

En återkommande fråga är om de nordiska länderna räknar antal döda med covid-19 på samma sätt. Det korta svaret är ja, men här kommer en genomgång:

Norge

Dödsfall räknas in i corona-statistiken när en person avlidit inom en månad efter positivt covid-19 test+ läkares bedömning. Vid dödsfall av covid-19 är det upp till läkare att kontakta kommunen, som sedan rapporterar till landets myndigheter. Utöver det går man också igenom landets befolkningsregister och om en person som dött har haft ett positivt covid-19-test de senaste 30 dagarna, räknas dödsfallet med i statistiken. Norge räknar därmed både antal dödsfall med och av covid-19.
Källa: FHI.no

Finland

Dödsfall räknas in i corona-statistiken när en person avlidit inom en månad efter positivt covid-19 test.
Om en person har avlidit inom en månad efter provtagning bedöms det som att covid-19 har bidragit till ”händelsekedjan som lett till döden”. Uppgifter om dödsfall hämtas med hjälp av ”befolkningsdatasystemet”.
Källa: THL.fi

Danmark

Dödsfall räknas in i corona-statistiken när en person avlidit inom en månad efter positivt covid-19 test.
Det innebär däremot inte att covid-19 måste vara orsaken till dödsfallet.
Källa: SST.dk

Sverige

Räknas in i statistiken ifall en person avlidit inom 30 dagar efter positivt covid-19 test.
Statistiken kommer med viss eftersläpning från regionerna till Folkhälsomyndigheten och visar antalet personer med bekräftad covid-19 som avlidit, oavsett dödsorsak. Det är dessa siffror som rapporteras utåt i Sverige och internationellt.
Socialstyrelsen gör en parallell beräkning över antal avlidna där läkare fastslår covid-19 som dödsorsak, oavsett ett positivt covid-19-test. Socialstyrelsen statistik stämmer ganska exakt med Folkhälsomyndighetens
Källa: Folkhälsomyndigheten

Överdödlighet mellan länderna

Euromomo sammanställer överdödlighet i Europa och i deras data är det tydligt att Sverige har den absolut högsta överdödligheten, även om den sedan sommaren är inom det normala. Inget annat nordiskt land har passerat över gränsen för ”substantial increase”.

Sverige har haft en period av låg dödlighet både innan och efter vår stora puckel av dödsfall under mars och april.

Under augusti nådde Sverige rekord i låg dödlighet – men det säger nästan ingenting om något, enligt befolkningsstatistiker.

Sverige har tidigare haft både en månad och månadspar med högre dödlighet på grund av influensa. Men det är viktigt att vara försiktig med tolkningarna av den datan.

Läs vidare:

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.

Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 10 comments }

Coronaveckan, v10 – en tillbakablick

Varje vecka sammanfattar jag veckan som gått – men vad hände under de tidiga veckorna? Då knappt någon trodde att pandemin skulle få fäste i Sverige.
Det här är en genomgång av vecka 10
.

Den här artikeln möjliggörs på grund av läsare som varje månad stöttar ekonomiskt, överväg att göra det du också.

Ännu har ingen i Sverige avlidit med covid-19 och det är nu veckan efter Stockholms sportlovsvecka. Förra veckan, vecka 9, blev ett slags försiktigt genombrott för smittan i Sverige. Innan veckan var slut hade Sverige gått från två till tolv fall. Smittan var dock ännu inget stort samtalsämne. Några klagade över att det inte gjordes kontroller på Arlanda eller stoppades flyg från Iran. Några läkare flaggade för att Sverige inte hade beredskap för ett utbrott, att barn från sportlovsresor borde stanna hemma, men annars var tonerna mer: Lugna! Panik är värre än smittan. Statsministern var såklart informerad och hade tagit ett första symboliskt grepp och samlat Krishanteringsrådet för första gången sedan skogsbränderna 2018. Men allt det var alltså vecka nio.

Nu är det vecka 10. Men inte heller den här veckan gör coronaviruset ett särskilt stort intryck. Det finns ännu ingen konstaterad pandemi och Sverige pratar den här veckan mer om ”Lilla hjärtats” död och protesterar mot att Jimmie Åkesson rest till Grekland för att dela ut flygblad för att mota bort flyktingar.

Statsepidemiolog Anders Tegnell är ännu inte älskad. Tvärtom är han hårt kritiserad, närmast häcklad. Inga särskilda åtgärder mot viruset har tagits. Visst, det finns några allmänna råd om att tvätta händerna, stanna hemma om man är sjuk och hosta i armvecket, men inget mer. Under en presskonferens hostar Tegnell inte alls i armvecket, utan rakt i händerna. Moderate riksdagsledamoten Hanif Bali slår inte först, men träffar hårdast och snart skrattar sociala medier åt den gråa myndighetspersonen som påstås leda oss igenom en eventuell kris.

Nya fall upptäcks i rask takt under veckan. Ännu testas bara de som kommer från något av de länder som är i riskzoner, i huvudsak Kina, Iran och områden kring Alperna. Från Iran har flygtrafiken till Sverige nu stoppats, vilket gjort att några svenskar fastnade i det hårt drabbade Iran. Men att stoppa flyg nu är för sent, menar infektionsöverläkare Björn Olsen. Och framför allt kommer flera vittnesmål från de som tror sig vara smittade, men inte får testas: Berättelsen om ”Maria” som träffat Italienare i Berlin, men inte får testas, cirkulerar i medier denna vecka.

De som får testa sig är totalt 4 200 under vecka 10. Totalt får Sverige denna vecka 200 bekräftade fall, en ökning med nästan 2 000 % jämfört med veckan innan. Två tredjedelar av fallen kommer från Stockholm och över hälften är äldre än 40 år, enligt Folkhälsomyndigheten. Åtta procent av fallen fick smittan i Sverige, av någon som varit utomlands.

Under vecka 10 får Sverige också sina första fall på intensivvården. Fyra fall med covid-19 lades in under vecka 10. Samtliga hade insjuknat veckan innan.


Folkhälsomyndigheten börjar se ett kraftigt eskalerande läge. Under måndagen höjer man risknivån för allmän spridning från 2 till 3. Nu försöker man också hitta sätt att övervaka en eventuell smittspridning på samhällsnivå. Det beslutas att använda den sentinel som används för att övervaka influensan: En slags stickprovs-undersökning som läkare gör på vårdcentraler för att få koll på hur utbredd influensan är. På onsdagen berättas det om beslutet, men det är först senare myndigheten kommer få veta att man under veckan fångar 1 fall, bland 67 testade. Det kom att bli ett första oroande tecken på samhällsspridning.

Medierna börjar fyllas på med coronanyheter, men de får inget stort fäste hos allmänheten. Nyheten om att viruset kan spridas på ytor som dörrhandtag och räcken blir de coronanyheter som sprids mest på sociala medier, tillsammans med att någon skickar bluff-sms om corona. Reaktionerna kan generellt sammanfattas med att man antingen tycker mediers rapportering är överdriven, eller underdriven. Eller att man blir panikslagen av vad man får läsa. Det senare drabbade till exempel den buss med svenskar som reste hem från Italienska alperna. De får ta emot hot inför hemresan och är oroliga för att gå av bussen. Eller som barnet med asiatiskt ursprung. Som åker spårvagn och får ta emot påhopp och rasism kopplat till corona på grund av sitt utseende.

Anders Tegnell och Folkhälsomyndigheten får mer kritik ju längre veckan går. Varför avråder man inte alla som varit i högriskområden att stanna hemma? Varför tar man inte det säkra före det osäkra? Tegnell svarar att det är lättare att få kontroll om alla agerar som vanligt, det vill säga bara stannar hemma om man är sjuk. Om de utan symptom stannar hemma från jobbet är risken att de börjar utöka sitt umgänge till andra personer – vilket skulle försvåra smittspårningen. Går de till jobbet och blir sjuka blir det lättare att snabbt kartlägga vilka de smittat.
Tegnell medger också att han och myndigheten missbedömt virusets spridning från Kina. Tidigare trodde han inte viruset skulle leta sig hit, vilket var fel. Han menar ändå att myndigheten försöker ta beslut på så fast vetenskaplig grund som möjligt.

Dagens nyheters publisher Peter Wolodarski hamnar denna vecka ovanligt nog på samma sida som Göteborgspostens ledarskribent Alice Teodorescu Måwe. Wolodarski undrar varför Folkhälsomyndigheten är så ”plågsamt långsamma” och Teodorescu Måwe varför vi inte gör mer. Immunitetsprofessorn Agnes Wold börjar profilera sig i debatten och tar tydlig position: Myndigheterna ska hyllas för sitt arbete hittills.

Under torsdagen säger Anders Tegnell att antalet importfall snart har peakat och ”sannolikt” snart kommer klinga av, förutsatt att det inte finns nya områden med stor smittspridning. Han rättar sig på lördagen och menar att han inte hade räknat med senfärdigheten i systemets rapportering, men håller kvar vid sin prognos. Nu kommer importfallen istället klinga av nästa vecka, men nu vill Tegnell inte längre vara lika säker i sin prognos. Han vill till och med säga att han är osäker på om vi kommer kunna undvika allmän smittspridning. Till Svenska dagbladet säger han att om viruset skulle börja sprida sig skulle man ställa om från att stoppa viruset, till att minimera dess spridning, framför allt hos äldre. Han fortsätter dock betona att myndigheten inte tycker att skolor ska stänga ned. Det gör ändå Campus Manilla, skolan där prinsessan Estelle går. Det irriterar Anders Tegnell som i ett reportage behöver ”någon som kan skriva bra”, på officiellt brevpapper med ärendenummer så att regionerna kan ”sticka det under näsan på rektorer”.
Svenska dagbladet frågar hur Tegnell hade känt om det i framtiden blev en allmän smittspridning och många människor dött.
”Det hade varit jättejobbigt förstås, men världen är sällan så svartvit. Så viktiga är inte våra beslut, så många andra aspekter skulle spela in i ett sådant läge”, säger Tegnell

Långt senare ska vi genom en undersökning av virusstammar få veta att Sverige just nu har fått smittan från många olika länder. Långt många fler än Italien och länderna runt alperna. Men det vet ännu inte Folkhälsomyndigheten.

Nyheter i korthet från vecka 10:

Till sist:

På lördagen fylldes Friends arena flera gånger om, när Melodifestivalen har två genrep och en final framför publik.

Samma dag håller en privatperson en stor fest som ska leda till att 70 procent av de närvarande blir sjuka. Det kallas coronans ground zero och är bara början.

På måndag ska Sverige börja se de första tendenserna på samhällsspridning.

Kommande artikel:
Coronaveckan, v11 – en tillbakablick av vad som egentligen hände under de första veckorna. Vill du möjliggöra kartläggningen? Överväg att stötta:

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.

Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 4 comments }

Coronaveckan som gått, v45

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 45.

ENGLISH TRANSLATION

6 022 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, vilket är en ökning med 84 inrapporterade dödsfall jämfört med förra veckan. Inte sedan juli har så många döda rapporterats in, och nu börjar det bli aktuellt att åter plocka in Adam Altmejds graf över antal rapporterade döda per dag. Det är tydligt att kurvan pekar tydligt uppåt även framåt och att vi är på väg in i något som börjar likna vårens situation. Sverige har den senaste månaden haft fler dödsfall än hela norden haft tillsammans och nästan alla höstens dödsfall har drabbat svenskar över 70 år.

Antalet inskrivna på intensivvårdsavdelningar ökar också kraftigt. Även här är vi uppe i julis nivåer:

Trenden är mycket bekymmersam, allra mest eftersom de över 80 år är den åldersgrupp som ökar snabbast. Statistiken kommer från Folkhälsomyndigheten som ännu bara har fullständig data från vecka 44, men i den är antalet i gruppen 80+ som skrivs in på IVA snart uppe i samma nivå som i våras. Åldersgruppen 60-69 år, är de som nu (precis som i våras) har flest antal nyinskrivna på IVA.
Värt att notera är också att gruppen 80+ under hela våren var relativt underrepresenterad på IVA. Kritiker menar att detta är för att sjukvården valde bort de äldre från intensivvård, bland annat i rädsla för överbelastning. Andra menar att äldre generellt sett har svårare att klara intensivvård och att det därför var naturligt.

Smittan har mer än fördubblats under den senast inrapporterade veckan. Antalet testade var rekordhöga 189 000 och andelen smittade slog också rekord: 9,7 procent, totalt 18 489 fall.

Fortfarande är det de yngsta, 20-29 år, som är den åldersgrupp som har högst andel smittade och glädjande nog är den uppåtgående trenden för de 70+ något avtagande.

Värre är då att andelen smittade på äldreboenden nästan dubblerats på en vecka.

Allt detta har gjort att Folkhälsomyndigheten utökat rekommendationerna till att gälla fler regioner. De skärpta råden (som i korthet går ut på att undvika inomhusmiljöer och annat umgänge än de man bor med) gäller nu också Halland, Jönköping, Örebro, Kronoberg och Sörmland. Därmed är sju av tio svenskar i något som liknar en nedstängning.

Ännu verkar rekommendationerna inte haft någon effekt. I Uppsala, som var första region med de nya rekommendationerna för två veckor sedan, syns ingen nedgång i antal smittade. I det närmaste har det skett en dubblering mellan de senaste rapporterade veckorna. Men lokala myndigheter menar att det är först nästa vecka åtgärderna kommer visas sig i statistiken.

Vad som däremot är tydligare är att råden inte efterföljs särskilt i regionen. Lokaltrafiken uppges ha ökat antal resenärer och i Googles veckovisa rapport om rörelsemönster i samhället ser man att Uppsala förvisso har 17 procent lägre aktivitet än förra året, men ingen märkbar nedgång efter att de nya rekommendationerna trädde i kraft. Tvärtom en ökning av rörelse på shopping och nöjes-områden under höstlovet.

Uppsala, rörelsemönster ”shopping och nöje”/Google

Alla dessa rapporter får smittskyddsläkare och regering att oroas. Regioner har gått upp i stabsläge under veckan och Tyskland kategoriserar nu Sverige som riskzon. Sjukvården vädjar till allmänheten och ytterligare nio regioner vill också införa skärpta råd. I Uppsala vädjade i veckan en Uppsalaläkare att göra en ”hård nedstängning”. Hälsoministern menar att nedstängning är vad Sverige i praktiken gjort och att någon ny lag inte är aktuell. Regeringen ska däremot bjuda in samtliga övriga partier till samtal om framtida strategier.
Anders Tegnell påstår också att vi än så länge bara är uppe i 10-15 procent av den smitta vi hade i våras och att smittan under hösten inte varit lika dödlig som under våren. Inte heller är den nuvarande utvecklingen mycket mer allvarlig än de scenarior som myndigheten målade upp i somras, men det klättrar snabbt. Folkhälsomyndigheten avfärdar fortfarande att munskydd skulle vara räddningen, eftersom man inte sett positiva effekter på länder som infört allmänna krav på sådana.

Så hur ska man tolka alla nya rekommendationer? I veckan kom till exempel en ny nationell maxgräns för 8 personer per bord på restauranger. Den skulle mest ses som ett avgränsande av befintliga restriktioner än en uppmuntran för stora sällskap att gå på restaurang, uppgav Folkhälsomyndighetens generaldirektör. Men att vi ska jobba hemma, undvika inomhusmiljöer och träna utomhus är klart. Till DN föreslår Stockholms smittskyddsläkare att man ska tänka som i våras och upprätta en ”tät social bubbla” med några få nära personer. I data som Folkhälsomyndigheten samlat in är det tydligt att de flesta som smittas gör det i jobbet, eller i hemmet på privata middagar och fester.

Försökte Anders Tegnell medvetet styra Sverige mot en strategi som skulle innebära tusentals döda? Författaren Johan Anderberg tycks mena det i sin kommande bok ”Flocken”. Folkhälsomyndigheten har i veckan sagt att det varken är ”sant eller relevant”. Men när Svenska dagbladet i veckan publicerade ett utdrag ur boken påstås Tegnell erkänna ovanstående i en konversation med Peet Tull, tidigare chef på Smittskyddsenheten på Socialstyrelsen.
Under söndagkvällen har denna blogg fått mejlkonversationen av Peet Tull, efter att även författaren godkänt det. Då blir det tydligt att Tegnells två meningar långa svar inte var återgivet tillsammans i bokutdraget. Läst i kontext blir det nu tydligare att Anders Tegnell väljer Tulls ”Alternativ 3” eftersom Sveriges spridning är så stor att de övriga alternativen ”nog inte skulle funka”.

Det gör mejlet mindre explosivt, däremot helt i linje med det som denna blogg redan i somras kunde avslöja: Anders Tegnell och Folkhälsomyndigheten kalkylerade med flockimmunitet som en faktor redan i ett tidigt stadie.

Minkar kan ha muterat coronaviruset och allt är Danmarks fel. Eller det är i alla fall där det fått störst konsekvenser efter att människor först smittat minkar med covid-19 och viruset sedan muterat och återinfekterat människor. Nu ska därför 15 miljoner minkar avlivas. Även i Sverige har minkar smittats, men här har det ännu inte återinfekterat människor och inte heller finns beslut om massavlivning.

Ekonomi

Flera nyheter gällande ekonomi har kommit i veckan.

Budgettillskott: Regeringen skjuter till tio miljarder kronor till regioner och kommuner för att hantera ökade sjukvårdskostnader och 3 miljarder för kostnader i samband med tester. Det senare tycks behövas, eftersom till exempel Västra Götaland och Stockholm i veckan flaggat för att de nått ett tak i testning.
Bidrag: Enskilda firmor kan nu söka ekonomiskt stöd. Tidigare har det bara varit aktiebolag som kunnat få hjälp, men en ändring har nu kommit som börjar gälla från 9 november. Nu börjar snart också bidrag från kulturrådet delas ut till kulturarbetare.
Korttidspermitteringar går ut vid nyår, men nu vill tre riksdagspartier förlänga dessa och även inkludera kulturarbetare.
Konkurser minskar i Sverige. Faktum är att konkurserna i år är färre än året innan. Detta antas bero på de många statliga stöd och bidrag som finns.

Några nyheter i korthet:

I dag så vill jag berätta om en sak som jag fick veta i går eftermiddag. En person i min närhet har i sin tur vistats…

Publicerat av Stefan Löfven Torsdag 5 november 2020

Till sist:

Att Statsepidemiolog Anders Tegnell har en minst sagt avslappnad inställning till videointervjuer har vi sett prov på många gånger. Men frågan är om veckans tv-intervju inte tog priset, när hans fru passerar i bakgrunden i morgonrock.

Det var allt för den här veckan, tipsa gärna om du saknar något.

Pågående arbeten för denna blogg:
– Granskning av rapporten kring vilka yrken som smittar.
– Vilka personer påverkade Sveriges tidiga strategi + genomgång av de senaste avslöjade mejlen kring Peet Tull.
– Arbetsförmedlingen.
I veckan får vi också reda på om denna blogg vinner Stora journalistpriset.

Vill du vara med och möjliggöra fortsatt arbete?

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.

Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

RÄTTELSE: I en tidig version av denna text kunde det läsas som att författaren Johan Anderberg hade dolt andra meningen i Tegnells mejlsvar. Sant är att han återgett den längre fram i svd-texten, men då inte som citat. Min text är uppdaterad för att tydliggöra detta.

{ 51 comments }