≡ Menu

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 15 (12 –18 april, 2021).

13 788 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, vilket är en ökning med 167 inrapporterade dödsfall sedan förra veckan. Det är lätt att glömma att det är personer bakom alla siffror, men denna vecka är ett år sedan Adam Alsing avled i covid-19 – vilket gjorde just att siffrorna fick ett ansikte.
Men dödstalen fortsätter alltså att öka och den platå som konstaterades förra veckan har nu övergått i att kurvan över dödstal vänder svagt uppåt. Tegnell menar att han inte tror på en tredje dödsvåg, men vi ser åtminstone tendenser till det redan nu. Tydligast blir det i Adam Altmejds prognos:

Smittan fortsätter gå upp och smittotalen är fortsatt ett av Europas högsta. Den senaste inrapporterade veckan minskade antalet tester något, men antalet bekräftade är det tredje högsta veckosiffran som hittills noterats. Det är också en ökning med sju procent jämfört med föregående vecka. Totalt ökar smittan i 15 av Sveriges 21 regioner och i tre regioner ökade det med mer än 50 procent: Gotland, Jämtland/Härjedalen och Kronoberg. I Värmland noteras den högsta veckosiffran någonsin och regionen talar om ”katastrof”. Även Uppsala har ytterligare trappat upp tonläget och vädjar denna vecka att alla går in i personlig lockdown.

Smittan ökar jämnt i alla åldersgruppen, men minskar något bland de yngsta barnen, vilket antas bero på påsklov och att antal barn som då testar sig är färre. Värre är det då för de äldre barnen, där 15-17 och 18-19 är de åldersgrupper som ligger högst, räknat i antal fall per 100 000.

Läget på Sveriges sjukhus är extremt allvarligt. Antalet intensivvårdade har nu passerat den andra vågens toppnotering. I skrivande stund är 401 inlagda på intensivvård med covid-19. Det är fortfarande färre än under första vågen, då viruset var okänt och många därför tidigt lades in på IVA. Inför andra vågen halverades antalet som behövdes läggas in på IVA, vilket tydliggör hur allvarligt läget nu är. Allt fler regioner flyttar runt IVA-patienter mellan sjukhus för att få plats och i Uppsala och Östergötland är läget så pressat att det hotar ge ”allvarlig inverkan på liv och hälsa”. Sjukvårdspersonal fortsätter att larma om ett oacceptabelt läge där man gråter dagligen, säger upp sig eller går in i väggen. Totalt har fyra regioner under tio procents kapacitet kvar och tendensen att allt fler yngre läggs in på IVA kvarstår.

Den ökade smittan antas bero på den brittiska mutationen, som nu i princip helt tagit över i Sverige. Den sprids i högre grad av personer som ännu inte själva har insjuknat, tror smittskyddet i Uppsala. De tre mutationer som hittills varit av vikt (brittiska, sydafrikanska och brasilianska, varav de två sistnämnda inte fått särskilt fäste i Sverige) har nu fått sällskap av en indisk dubbelmutation, som i veckan nådde våra grannländer. Det är ännu för tidigt att slå fast på vilket sätt mutationen är annorlunda, men Folkhälsomyndigheten känner inte till några fall i Sverige och tycker inte att man ska vara orolig.

Hur bra är vi på att följa restriktioner? 62 procent av svenskarna tycker att andra är dåliga på att följa råden, men 80 procent tycker att de själva är bra på det. 30 procent svarade en dag tidigare att de träffat andra inomhus i mer än 15 minuter. Vi tycks också ha svårare att följa restriktioner på krogar. Vi går ut på krogen allt tidigare, och dricker allt snabbare innan stängning.

Så hur länge kommer smittan att öka? En vecka eller två till, sedan vänder det ner enligt Folkhälsomyndigheten – som lägger till att de är osäkra.

Vaccin

1 667 542 har nu fått minst en dos vaccin (20,4% av vuxna befolkningen), och 649 361 (7,9%) är fullt vaccinerade. Totalt har 2,3 miljoner doser vaccin nu delats ut i Sverige.

Prognosen över antal levererade doser vaccin har skruvats ner med ytterligare hundra tusen doser den senaste veckan, men det största avbräcket handlar om Janssen: Just som en första leverans var på väg till Sverige drog företaget själva i handbromsen efter att amerikanska myndigheter stoppat vaccinet. Anledningen är att en kvinna dött och totalt sex kvinnor fått blodproppar (av 9 miljoner vaccinerade), på liknande sätt som med Astra. Rätt beslut, trots få fall, tycker svenska experter.
Som vore det kompensation blev det i veckan klart att Sverige får en miljon extra doser från Pfizer, och nu talar vaccinsamordnaren igen om att vi kan uppnå det gamla målet om att alla kan få en dos innan sista juni.
Klart är att vi står inför en intensiv vaccinperiod och i veckan har flera reportage skrivits om pensionerade sjuksköterskor som kommer tillbaka för att leda Sverige genom den.

Vad händer med eventuella doser av Janssen eller Astra som inte kan användas? Det undrar också regionerna, som vill ha besked innan doserna från Astra behöver kastas. Det kan bli aktuellt att sälja till andra länder. Allt fler medborgare ratar också Astras vaccin, som ju idag tillåts endast för de över 65 år. I Stockholm får man inte längre veta vilket vaccin man får förrän strax innan vaccinering. Trots skepsisen är det tio gånger högre risk att drabbas av blodproppar av covid, än av vaccin.
I veckan gick också familjen till Christina, 61 år, ut i media och berättade hur hon dött på grund av Astras vaccin. Obduktionen visar att vaccinet skapade en inre kollaps där den enda yttre orsaken var Astras vaccin. Familjen är inte vaccinmotståndare, men vill ge ett ansikte till offret och få en ursäkt eller kontakt från Astra, något de inte fått.

Veckans stora nyhet är de nya lättade restriktionerna för de som vaccinerats med en dos (och sedan väntat tre veckor). Nu får de träffa människor från olika hushåll och även inomhus. Man ska även fortsättningsvis tänka på att inte orsaka trängsel, inte ha stora fester och stanna hemma + test vid symptom. Råden gäller för alla – utom i Värmland där man regionalt gjort ett undantag på grund av det extrema smittoläget.

Kalmar blev i veckan första region att påbörja fas 3 (60 år och uppåt) av vaccinationen och Jönköping följde strax därefter. I Jönköping kom också rapporten om att 1900 doser slängts – eftersom man råkat frysa dem. Ett annat företag, Vaccindirekt, har slängt totalt 1700 doser enligt en ny utredning.

Nyheter i korthet

Till sist

För exakt ett år sedan fick tidigare statsepidemiolog Johan Giesecke ett enormt internationellt genomslag efter att han medverkade i Lockdown TV. I veckan återvände han till programmet för att utvärdera hans tidiga påståenden. Det är en betydligt mer ödmjuk Giesecke som nu framträder och medger flera fel, men håller fast vid principer.

Det var allt för den här veckan, kommentera om du saknar något!

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få nya bloggposter direkt i mejlen!

* indicates required
{ 12 comments }

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 14 (5 – 11 april, 2021).

13 621 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, vilket är en ökning med 123 inrapporterade dödsfall sedan förra veckan. Och nu ökar dödstalen igen, jämfört vecka till vecka, men mer rättvist är kanske att säga att vi har hamnat på en platå i inrapporterade dödstal sett över tre veckors tid. Att dödstalen inte ökar mer – trots att smittan gör det – är en vaccineffekt, menar Anders Tegnell.

Smittan i Sverige är den senaste veckan bland de högsta i Europa (med brasklapp för att det varit påsk i hela Europa och datan kan vara fördröjd). Antalet som försökt testa sig har minskat något sedan förra veckans rekordnotering. Det går därmed se ett mönster att rekorden sker innan storhelger: Förra gången rekordmånga testade sig var veckan innan jul och den senaste rekordveckan, vecka 12, var veckan innan påsk.

Även om många säkert ville testa sig innan storhelger ska det också noteras att senaste inrapporterade helveckan, vecka 13, är den nu näst högsta noteringen hittills för tester. Och att smittan nu, till skillnad från i julas, fortsätter att öka. Totalt har smittan ökat i 9 av 21 regioner. I Kronoberg och Norrbotten ökade smittan med mer än 30 procent och i Uppsala är man på en maxnivå och uppger att allmänheten ska utgå från att alla de möter är smittade.

Det är också en rekordstor andel smittade i de yngsta åldrarna. Totalt står barn nu för 20 procent av de smittade. I de yngsta åldrarna, 5-9 och 10-14, har det de senaste veckorna noterats rekordhöga siffror. Aldrig har så många småbarn varit smittade som nu. Jag har tidigare beskrivit tendensen och att ökningen antas bero på brittiska virusmutationen som just nu nästan helt tagit över i Sverige. Ökningen ska också ses i ljuset av att allt fler testar sig, och att symptomen för de ungas smitta är väldigt mild. Det råder en konsensus kring att stängda skolor ännu är en för drastisk åtgärd. (Barn i förskoleåldrar, 0-6 år, rekommenderas än så länge inte att testa sig)

Vårdbelastningen är fortsatt extrem, vilket blir konstigt att skriva vecka efter vecka. Men ett sätt att förklara allvaret är att Sverige har lika många på sjukhus med covid-19 idag – som under första vågen. Vi har också lika många på intensivvården idag – som under andra vågen. För att ta ett axplock från sjukvårdspersonalens nödrop i veckan, så gråter IVA-personal, säger upp sig och vädjar om att allmänheten ska skärpa sig.

På grund av det tuffa smittoläget har regeringen och Folkhälsomyndigheten beslutat att förlänga en rad åtgärder: Restriktioner för serveringsställen och handel fortsätter till 2 maj, något branschen protesterar mot.
Även den kanske mer okända coronaregeln för spel om pengar, förlängs till november.
Men framför allt vill regeringen förlänga den pandemilag som möjliggör att det är i första hand regeringen, inte riksdagen, som kan styra åtgärderna. Lagen ger historiskt djupgående inskränkningar i medborgarnas rättigheter och har mest mötts med en gäspning.

Konsitutionsutskottets granskning av Sveriges coronahantering har fortsatt den här veckan. Och när socialminister Lena Hallengren pressades om strategin förklarade hon att Sverige inte har någon formell strategi utan ett ”förhållningssätt”. I klippet nedan, från riksdagens sändning av KU-granskningen, säger Hallengren ordagrant:
”Det finns alltså inte ett beslut som säger ’Här är ett underlag som är exakt Sveriges strategi’. Utan det här är förhållningssätt, det här är målområden”.
När hon ombeds förtydliga säger hon:
Nej, inget formellt beslutad, men ett mål som leder oss i detta arbetet (…) och förhållningssätt som handlar om hur vi ska förlita oss på beprövad vetenskap”.
I analyser efteråt konstateras att det därmed kommer bli svårt att beslå regeringen med några fel i strategin, eftersom sådan inte bokstavligen finns.

Debatten om långtidscovid fortsätter och i veckan rapporteras det om hur det bildats två läger i akademin: De som tycker att diagnosen ges för lättvindigt och de som tycker tvärtom. Samtidigt fortsätter studier om hur covid ger långvariga problem på mental hälsa och förlust av lukt och smak.

Vaccin

1 355 828 har nu fått minst en dos vaccin (16,6% av vuxna befolkningen), och 568 994 (6,9%) är fullt vaccinerade. Totalt har en 1,9 miljoner vaccinationer nu utförts i Sverige och kurvorna pekar stabilt uppåt under de senaste veckorna. Förra veckans enorma försändelse av doser vaccin har åtminstone inte ännu gjort några tydliga utslag i statistiken.

Enligt prognosen för leveranser så ska det komma ungefär en halv miljon doser i veckan under april, vilket ska öka till drygt 700 000 doser/v i maj och en miljon i juni. Den senaste veckan har 300 000 doser skjutits fram från april till maj, men i övrigt är det oförändrat. Det är framför allt Astras vaccin som är försenat igen, vilket Financial times skrivit om.

Folkhälsomyndigheten dröjer med nya riktlinjer för Astras vaccin och i veckan meddelade en expert att om det inte hade varit brist på vaccin i Sverige, hade Astras vaccin strukits. För de under 65 år som fått en första dos av Astras vaccin och väntar på en andra, kan det bli aktuellt att få två doser av något annat vaccin.
Hittills har 150 svenskar begärt ersättning för skador av covid-vaccin, anmälningarna utreds nu.

Viljan att vaccineras är fortsatt enormt stor (9 av 10 vill) och nu rapporterar allt fler om ett vaccinationsfiske – där äldre ringer runt till vårdcentraler i jakt på kortast kö, eller ett särskilt vaccin. I Stockholm har man haft stora problem att nå ut med information om vaccinationstider och har därför stått med tomma tider under påsk. Men det beror också på att bokningssystemen är för krångliga och digitala. Och när Stockholm bjöd in även 70-plussare att vaccinera sig, kraschade bokningssystemet.

”Vi ska bara ge en dos vaccin till de som har antikroppar, sa det hårt smittodrabbade Uppsala – men backade sedan. I början av veckan konstaterade regionen självsäkert att Folkhälsomyndigheten nog snart skulle följa efter. Anledningen är att studier visar att en dos räcker som skydd för den som redan haft en infektion, något som tidigare diskuterats och övervägts av Folkhälsomyndigheten. Experter gav stöd till lösningen, men Folkhälsomyndigheten drog i handbromsen och fick Uppsala att ändra sig, eftersom ”vinsterna inte anses tillräckligt stora”.
Att antikroppar inte alltid är ett bra skydd framkom av en annan nyhet från vecka: En person blev smittad av covid – två veckor efter att samma person gjort ett positivt antikroppstest.

Snart finns ett överskott av vaccindoser i Europa och därför kommer EU med start i maj börja dela med sig till länder på västra balkan. Tidigare har Sverige sagt att om vi ska skänka vaccin, kommer vi göra det inom Europa.

Vaccinationen fortsätter annars rulla på och de regioner som ligger längst fram förklarar att de i nästa fas kommer att prioritera de äldsta först. Varje region har möjlighet att göra egna prioriteringar i fas 3 och 4. Regeringen har avsatt ytterligare sju miljarder kronor för vaccinering. Och apropå regeringen har en första minister nu vaccinerats.

Hur ska de som redan vaccinerats få röra sig i samhället? Låt de få träffas fritt i stora grupper, menar en debattör, som kompensation för att de isolerats i så många månader. Exakt hur blir det blir återkommer Folkhälsomyndigheten om under nästa vecka.

Nyheter i korthet

Det var allt för den här veckan! Kommentera gärna om du saknar något.ak

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få nya bloggposter direkt i mejlen!

* indicates required
{ 19 comments }

Ali Mirazimi har de senaste månaderna varit flitigt citerad som vaccinexpert, men nästan aldrig nämns att han också är anställd på deltid hos Folkhälsomyndigheten. En rundringning visar att medier inte kände till anställningen – och att flera nu ser över sina rutiner.
– Vi kände inte till att han också jobbade för Folkhälsomyndigheten, säger Sveriges radio Ekot utgivare, Klas Wolf-Watz.

758 gånger har Ali Mirazimi omnämnts i svenska medier sedan årskiftet. Som vaccinforskare vid Karolinska institutet har hans insikter och synpunkter varit hett eftertraktade under vaccineringens olika faser. Allt mer ju längre vaccinering pågått. Bara under mars månad har han synts vid 316 tillfällen. Men mediernas publik får nästan aldrig reda på att Ali Mirazimi också är anställd på deltid hos Folkhälsomyndigheten – även om hans anställning där handlar om andra saker än vaccin.

Folkhälsomyndighetens hemsida står han listad som en av medarbetarna med pressbild.

Ali Mirazimi har ett uppdrag som utredare och sakkunnig inom hemorragiska febrar på Folkhälsomyndigheten. Han själv menar att han inte kan uttala sig för Folkhälsomyndigheten om vaccin.
– När jag framträder i media i samband med covid-19 så representerar jag bara min roll som forskare och expert vid Karolinska institutet. I och med att jag inte är involverad i Folkhälsomyndighetens arbete kring covid-19 kan jag inte uttala mig för dem, säger Ali Mirazimi.

Finns det ändå skäl för läsaren att känna till kopplingen till Folkhälsomyndigheten? Ja, tycker Vetenskapsradion, den redaktionen i landet med kanske störst vana av vetenskapsjournalistik. Redaktionen har ofta nämnt hans anställning, men har ibland också missat.
– Vi borde publicera det varje gång, viktigt!, tycker ansvarig utgivare, Alisa Bosnic.

Vetenskapsradion ska nu korrigera sina inslag och redaktionschef Ulrika Björkstén förklarar att deras regel är att alltid fråga om varifrån en forskare får lön. I fallet Mirazimi borde det också ha redovisats för lyssnarna, tycker Björkstén.
– Även om vi pratar med honom om frågor som inte direkt har att göra med Folkhälsomyndigheten så är det här en fråga som jag tror är så pass viktig att lyssnarna ska få känna till det. Oavsett om man jobbar specifikt med den frågan.
Utgivaren Alisa Bosnic håller med.
– Det har blivit allt viktigare med den utveckling som nu sker. Då är det viktigt att alltid veta var en forskares lojalitet ligger.

SVT nyheter håller med. För dem är Mirazimis anställning en nyhet. De poängterar att de inte använt honom som expert på vaccinstrategier, men att de ändå kommer göra annorlunda nu.
– Framöver kommer vi dock att nämna att han även har en tjänst på Folkhälsomyndigheten som forskare och sakkunnig på hemorragiska febrar, för transparensens skull, säger Charlotta Friborg, programchef SVT nyheter.

Inte heller Sveriges radio Ekot kände till anställningen.
– Vi får gå igenom dom tidigare publiceringarna och lägga till den informationen där den behövs, säger Klas Wolf-Watz, ansvarig utgivare på Ekot.

Flera andra redaktioner uppger att de känt till Mirazimis koppling, men att de inte alltid tycker att den är relevant att berätta. Så svarar bland annat Aftonbladet, Expressen och Svenska dagbladet.
– Det är känt på redaktionen att Ali Mirazimi har denna roll, och vår inställning är att det bör finnas med i de fall det kan vara relevant för läsarna att få informationen, säger Anna Careborg, chefredaktör på Svenska dagbladet.

Läs också: Johan Giesecke framträdde som expert i medier – fakturerade Folkhälsomyndigheten (maj 2020)

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få nya bloggposter direkt i mejlen!

* indicates required
{ 1 comment }

Ett år in på pandemin finns fortfarande många frågor utan svar. Har Sverige bytt strategi? Varför var vi så oförberedda – och varför dröjde vi så länge med åtgärder?
I en serie artiklar gör jag en ettårskontroll av Sveriges hantering av pandemin. Genom intervjuer och granskning av utbegärda mejl går jag till botten med vad som hänt under kritiska perioder.
I del 1 granskade jag varför Sveriges åtgärder kom så sent.
I dag, i del 2, undersöker jag när smittan kom till Sverige.

***

”Om jag förstår det rätt har vi de första samhällsfallen nu”
– Jan Albert, måndag den 9 mars 2020, 14:36

Det är måndag eftermiddag den 9 mars 2020 och Jan Albert har skickat sitt fjärde mejl för dagen till Anders Tegnell. På tre veckor har det hunnit blivit 27 stycken trots att de har kontor bara några hundra meter från varandra; Tegnell på Folkhälsomyndigheten och Albert på Karolinska institutet. Jan Albert är professor med fokus på smittskydd och mikrobiologi. På pappret är Jan Albert kanske en av dem i Sverige som har bäst förutsättningar att förstå vad Sverige ska möta. Han står nu i ett allt mer intensivt flöde av information och expertkunskap. Hittills tycker han att Folkhälsomyndigheten hanterat utvecklingen bra, men han oroas över tonen i debatten där framför allt Anders Tegnell ansätts hårt. Skyttegravar har redan börjat grävas och Jan Albert är rädd att det ska skapa en låsning hos Folkhälsomyndigheten. Han försöker motverka det genom att odla goda kontakter. Det är därför han så flitigt har mejlat med Anders Tegnell. Först med allmänt hållna mejl om rapporter, studier och informationsflöden. Sedan om åtgärder och virusövervakning. Det senare är särskilt viktigt, eftersom Sverige ännu inte erbjuder tester för den breda allmänheten. Jan Albert har lobbat för att införa övervakning av coronaviruset i sentinelen; en slags stickprovstagning Folkhälsomyndigheten regelbundet gör för att kartlägga influensans utbredning i samhället. Om även coronaviruset skulle läggas till där skulle det vara ett sätt att veta om viruset spreds i samhället. Påtryckningarna har gett resultat och sedan 2 mars är covid-19 tillagd i sentinelen. 

De senaste dagarna har saker börjat röra på sig. Jan Albert har fått allt fler indikationer på att smittan ökar och att allmän smittspridning finns i samhället. Den 6 mars skickar han ett första mejl om saken, men Tegnell avvisade då att smittan ökat. Men nu, måndag 9 mars, har Jan Albert fått ytterligare indikationer. Nu finns det definitivt fall av covid-19 som inte kan kopplas till en utlandsresa. 

Om jag förstår det rätt har vi de första samhällsfallen nu”, skriver Jan Albert.

Minuten senare svarar Anders Tegnell.

Ja möjligen har vi de första samhällsfallen nu

Jan Albert vill få till ett möte. Det ville han redan tidigare och det har inte blivit mindre bråttom av att samhällsspridningen nu verkar vara ett faktum. Men det går inte. Anders Tegnell är på väg till Arlanda flygplats. Han ska på en sedan tidigare inbokad resa till Somalia för att bygga upp landets lokala hälsomyndighet. En eventuell samhällsspridning stoppar inte den planen. 
Allmänheten får ingen information om fynden. Samma dag skriver Folkhälsomyndigheten på sin hemsida: “Ännu syns inga tecken på spridning i samhället.”

Tisdag den 10 mars vaknar Anders Tegnell upp i Somalia medan resten av Sverige vaknar upp till nyheten om två bekräftade sjukhusfall av covid-19 som inte kan kopplas till någon utlandsresa. Fallen hittas dessutom i vitt skilda delar av landet: Ett i Stockholm och ett i Kungälv, vilket medier hade börjat rapportera om redan under föregående kväll. Folkhälsomyndigheten ser tecken, men vill fortfarande inte konstatera samhällsspridning. Risknivån höjs däremot från tre till fyra, den högsta nivån: ”Mycket hög risk för samhällsspridning i Sverige”. I ett internt protokoll från ett möte med smittskyddsläkarna samma dag, skriver Folkhälsomyndigheten att “senaste dygnet finns dock tecken till att det nu sker smittspridning även till personer utan reseanamnes eller annan tydlig utlandsexponering”. 
Fyndens omfattning anges inte, men det handlar rimligtvis om fler fall än det i Stockholm och Kungälv. Västra Götaland dementerar samma dag att det skulle finnas samhällsspridning i regionen.

Under den här tiden upptäcker Folkhälsomyndigheten fall i den sentinel Jan Albert tidigare försökt påskynda hos myndigheten. Bland de som slumpmässigt testats för influensasymptom har ett första positivt test med corona hittats någon gång mellan 2-8 mars. Det är ytterligare ett tecken på att viruset nu sprids utom kontroll. 

Under dagarna som följer slår Folkhälsomyndigheten gång på gång fast att det inte finns någon allmän smittspridning i Sverige. Ja, risken är hög och strategin har lagts om till att nu bara dämpa takten på smittspridningen, men Anders Tegnell förklarar att “en handfull fall” utan koppling till utlandsresa inte är ett bevis på något.
“Nej, för vi har inte någon spridning i samhället än”, säger Tegnell i DN, fredag den 13 mars.

Men i Danmark har man andra uppgifter.

Lördag den 14 mars får Kåre Mölbak ett mejl från regeringskansliet i Danmark. Mölbak är chef på Statens serum institut i Danmark och en slags motsvarighet till Anders Tegnell i landet. Danmark har börjat se en allt högre smittspridning och danska regeringen är mycket bekymrad över landets testkapacitet. Tonläget är högt och i efterhand ska mejlkonversationen läcka ut i dansk press och beskrivas som ett bevis för interna maktstrider. Men för Sveriges del är det något annat som är intressant – något som aldrig tidigare offentliggjorts. För i sitt svar avslöjar Mölbak att han vet något som ingen annan i Sverige känner till:

(…) vi ved helt fortroligt, at svenskerne allerede har fundet ny coronavirus i deres influenzaovervågning i uge 10 og 11, svarende til at der er udbredt smitte i dele af Sverige fra primo marts.

Kåre Mölbak skriver alltså att det i delar av Sverige finns “utbredd smitta”. Det har varit så sedan början av mars och det vet Mölbak eftersom han ”helt förtroligt” fått information om Sveriges influensaövervakning. 
Att influensaövervakningen larmar om utbredd smitta har Sverige aldrig delgetts. Faktum är att resultaten från sentinelen aldrig nämnts på varken presskonferenser eller i medier. Inte heller dagen efter Mölbaks mejl, när Anders Tegnell framträder i Agenda eller när statsministern håller presskonferens, konstateras någon utbredd smitta i samhället. 

Först måndag den 16 mars, två dagar efter Mölbaks mejl, konstaterar Anders Tegnell att det nu finns allmän smittspridning i Sverige. 

Det är nu så många fall att “man måste anse att vi har en samhällsspridning”. Fortfarande nämns inte fynden från sentinelen. Först fredag den 20 mars, nästan en vecka efter Danmarks mejl, kommer Folkhälsomyndigheten skriva om vidden av vad man hittat, längst ner i veckorapporten
”För vecka 11 har 207 prover analyserats varav 6 prover (2,9 %) var positiva för covid-19. För vecka 10 analyserades 67 prover varav ett prov (1,5 %) var positivt för covid-19.”

Hur länge hade danska myndigheter känt till Sveriges “utbredda” smittspridning? Statens serum institut vill i efterhand inte ge några kommentarer om hur eller vem de har fått informationen av. 

“Samhällsspridning” är heller ingen medicinsk term, utan en slags diagnos som kan konstateras först när det förankrats på flera nivåer i samhället. Det är en förklaring till varför det kan upplevas som att Sverige dröjde med konstaterandet, menar Anders Tegnell idag.
– En analys behöver ta tid och ett så viktigt ställningstagande kräver att alla är med, säger Anders Tegnell.

När han i efterhand läser mejlen och tidslinjen menar han att Sverige absolut inte tolkade resultaten från sentinelen som en samhällsspridning. Inte heller att Sverige i förtid har berättat för Danmark om en konstaterad samhällsspridning. Han förstår inte varför den danska myndigheten har tolkat det så. 

De säger ju att de har fått veta det här “helt förtroligt”, då har ni väl berättat om det i något möte?
– Nej, det vet jag inte vilket möte det skulle vara. Vi försöker ju vara extremt transparenta med allt sådant här. Och all data läggs ju in i våra system och syns i vår statistik med en gång efter att de var administrerade, säger Anders Tegnell.

Så det här är inget nytt, menar du?
– Nej, det här är inget nytt.

Men det stämmer inte. De många fynden i sentinelen redovisas först den 20 mars av Folkhälsomyndigheten. Innan dess fanns bara en notering av ett tidigt första fynd i vecka 10 publicerad, långt ner på en tillfällig utbrottssida. Den datan kommunicerades varken till medier eller på presskonferenser. Däremot delgavs den – inklusive nyare och mer omfattande fynd – till danska myndigheter.
Anders Tegnell ber om att få återkomma med var senare data ska ha funnits tillgänglig, men varken han eller pressavdelningen lyckas hitta något. Han förstår fortfarande inte varifrån Danmark har fått informationen. 
– Vi har inte kommunicerat detta officiellt med Danmark alls. Det kan möjligen ha nämnts i ett informellt möte någon dag innan rapporten kom ut. Det är inte ovanligt att vi delar siffror som ännu inte publicerats vid dessa möten, men då kommer de ut max några dagar senare.

Anders Tegnell försäkrar igen att någon data inte medvetet dolts.
– Om det på nåt sätt kan tolkas som att vi hade kännedom om samhällsspridning tidigare än vi deklarerat, så är det inte så, säger Anders Tegnell.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hitBilden på Anders Tegnell är under CC-SA och fotad av Frankie Fouganthin, bilden på Mölbak kommer från SSI.

{ 8 comments }

Ett år in på pandemin finns fortfarande många frågor utan svar. Har Sverige bytt strategi? Varför var vi så oförberedda – och varför dröjde vi så länge med åtgärder?
I en serie artiklar gör jag en ettårskontroll av Sveriges hantering av pandemin. Genom intervjuer och granskning av utbegärda mejl går vi till botten med vad som hänt under kritiska perioder.
Det här är del 1: De sena åtgärderna.

***

Missa inte mina tidigare granskningar av Tegnellmejlen – så fick ”flockimmunitet” fäste i Sverige

***

Danmark stängde ner 11 mars. Norge en dag senare och Finland meddelade nedstängning den 16 mars. Men Sverige? Vi införde knappt några åtgärder alls. Först den 1 april 2020 gav Folkhälsomyndigheten råd om att hålla avstånd.
För Sverige tror inte att det hjälper.

“Problemet(…)är att man möjligen kan se teoretiska vinster, men finns lite evidens om det verkligen hjälper” 
– Anders Tegnell i mejl, 9 mars 2020.

Det är i början på mars 2020. Pandemin är ännu inte konstaterad och någon allmän smittspridning finns inte i Sverige. Anders Tegnell har trots det en av sina mest intensiva perioder och mejlar dagligen med experter som dyker upp i hans mejlbox. Mest mejlar han med företrädaren och tidigare mentorn, Johan Giesecke, men han har allt mer börjat skriva med andra experter. Som matematikern Tom Britton. 

Tom Britton är professor i matematisk statistik och har sedan några veckor lagt undan allt annat arbete för att helt fokusera på det nya coronaviruset. Han har tidigare forskat och publicerat flera böcker om smittsamma sjukdomars utbredning och har förstått att det här är hans tid. På många sätt är det här det han har förberett sig för. Han kan inte så mycket om medicin, men desto mer kan han om smittspridningsmodeller. De är vad han sedan en tid nu skissat på, till och med hunnit hålla föredrag om, vilket gjort att svenska medier börjat få upp ögonen för honom. På kort tid har Britton fått ett för matematiker ovanligt stort utrymme i medier – och under de kommande månaderna ska det bara bli större.

Anders Tegnell och Britton har träffats en handfull gånger, men framför allt känner Britton till Folkhälsomyndighetens analysavdelning. En av hans gamla doktorander arbetar där och han har publicerat sig ihop med en annan. Han känner väl till enhetschefen, Lisa Brouwers och därför skriver han, den 6 mars 2020, ett mejl till både Brouwers och Anders Tegnell. Britton är orolig över att myndigheten kanske inte förstått magnituden av de stundande riskerna. Hade de gjort det, hade de väl agerat hårdare?

Det är fredag morgon och på lördag ska Melodifestivalens final fylla hela Friends arena. Sådana samlingar är fortfarande fullt tillåtna och Folkhälsomyndigheten har än så länge bara publicerat en skrivelse på hemsidan om att tvätta händerna, men den nämns inte särskilt ofta.

Hej Anders, Bråda dagar för dig. Här är några rader från en som inte har lika bra koll på verkligheten (men däremot på smittspridningsmodeller)”

Britton förklarar att hans modeller pekar på att Italien inte är unikt, de råkade bara vara först. Sverige står oundvikligen på tur, men enkla åtgärder kan fördröja eller till och med minska skadan. Som att till exempel bara uppmana alla med symptom att stanna hemma. Tegnell svarar intresserat om smittspridningsmodellerna, men undviker att kommentera åtgärderna. Britton fortsätter att trycka på, närmast vädjar om åtgärder, eftersom varje liten sådan – tvätta händer, undvika kram och handskakning – får stora effekter i hans smittspridningsmodeller. 

Till slut svarar Anders Tegnell.

Tom Britton förstår inte. Ska Sverige inte ha några åtgärder alls? Britton försöker precisera vad han menar. I ett nytt mejl ritar han upp tre nivåer: 1) Enbart smittspårning 2) starka rekommendationer och 3) tvångsåtgärder. Varför har Sverige ännu inte höjt upp till nivå två, och infört starka rekommendationer?

Under helgen börjar kollegor höra av sig till Britton, allt mer frustrerade över hur lite Sverige gör. Flera vill skriva debattartiklar, förklara betydelsen av vad även de minsta åtgärder kan betyda just nu. De vill att Britton ska skriva under, men han är tveksam. Läser vad de formulerat, men tycker det är för kantigt. Han avböjer och uppger att han “jobbar på” Tegnell på andra sätt. Han vill inte stöta sig med Folkhälsomyndigheten. “Jag måste väga in att mitt samarbete med dem (…) kan försämras vid en debattartikel ‘mot’ Folkhälsomyndigheten”, skriver han till kollegorna. 

Tom Britton är inte ensam i sina försök att påverka Anders Tegnell. En annan tungviktare, Jan Albert, professor i smittskydd och mikrobiologi på Karolinska institutet, lobbar hårt för frågan om åtgärder. Nästan helt parallellt med Britton har Jan Albert försökt boka möte på möte med Tegnell om saken. När det väl blir av tar han med sig stora namn, som Denis Coulombier på EU:s smittskyddsenhet och stjärnläkaren Johan von Schreeb, grundare av svenska delen av Läkare utan gränser. Nu ska Tegnell övertygas om vikten av att åtminstone införa någon typ av normerande åtgärd innan smittan är spridd i samhället. Men mötet och övertalningsförsöken är till ingen nytta. Tegnell är helt avvisande, vilket Svenska dagbladet tidigare rapporterat.

Till Tom Britton mejlar nu Anders Tegnell en förklaring. Statsepidemiologen menar att han egentligen inte tror på restriktioner och att starka rekommendationer kan ha teoretiska vinster, men att bevisläget är lågt. I mejlet hänvisar han till den trestegs-trappa Britton ritat upp.

Tom Britton förstår inte. Han svarar och skriver en sammanfattning av hur han tolkar mejlet. Inte kan Sveriges hållning vara så pessimistisk att inga åtgärder nu hjälper? 

Så då är det bara att vänta tills vi är i Italiens situation och då låsa in Stockholm, Gbg, m.m.? Låter i mina ögon som en alldeles för pessimistisk inställning, även psykologiskt olämplig, dvs om man går ut och säger att det inte finns något att göra mer än smittspårning.”

Anders Tegnell svarar:

“Nej, det fungerar förstås inte kommunikativt”

Efter svaret framstår debattartikeln i Dagens nyheter som en sista livlina. Samhället måste förstå allvaret. Britton går tillbaka till texten hans kollegor författat. Inser att han kan skriva om den, göra den mer diplomatisk. De skickar in den reviderade artikeln, men DN avböjer. Den skickas till Svenska dagbladet istället, men där dröjer det ytterligare dagar innan artikeln publiceras. Då är det för sent. 

Sverige har börjat få en allmän smittspridning av coronaviruset. 

Den 10 mars inför Sverige en första åtgärd och sedan följer ett pärlband av åtgärder. Men jämfört med grannländerna är de mycket milda.

När Sverige beslutar om förbud för samlingar med mer än 500 personer, beslutar Danmark att stänga ner hela samhället i två veckor.
När Sverige uppmanar de med milda symptom att stanna hemma, beordrar Norge alla medborgare att jobba hemifrån.
När Sverige uppmanar gamla att självisolera och övriga att “överväga” hemmajobb, vill Finland stänga skolor och förbereda stängda gränser.

FAKTA: SVERIGES ÅTGÄRDER
10 mars: Den med milda symptom rekommenderas begränsa alla sociala kontakter och alla uppmanas avstå onödiga besök på äldreboenden.
11 mars: Lag på max 500 personer i allmänna sammankomster.
13 mars: Även de med väldigt milda symptom uppmanas stanna hemma. Karensdagen slopas.
16 mars: Riskgrupper och 70+ rekommenderas isoleras, övriga rekommenderasöverväga att jobba hemifrån.
17 mars: Distansundervisning rekommenderas för Universitet och gymnasieskolor.
19 mars: Allmänheten rekommenderas undvika onödiga inrikesresor.
23 mars: Alla rekommenderas jobba hemifrån
24 mars: Föreskrifter för särskilda åtgärder för restauranger.
27 mars: Lag på max 50 personer i allmänna sammankomster.
1 april: Rekommendation om att allmänheten ska hålla fysiskt avstånd.

Berodde Sveriges mjuka hållning på att Folkhälsomyndigheten aldrig trodde på restriktioner? Och är det i så fall fortfarande Folkhälsomyndighetens hållning?

Ja, delvis. När Anders Tegnell idag läser sina gamla mejl har han inga större problem med formuleringarna. 
– Enligt de flesta genomgångar som gjorts av pandemier innan denna har så kallade icke medicinska åtgärder svag evidens och inte särskilt stora effekter. Vilket inte betyder att de trots allt kan ha betydelse – som till exempel handtvätt – om de används rätt. 

Anders Tegnell menar att rätt åtgärd ska införas vid rätt tid. För att få följsamhet är det därför rimligare att införa åtgärder när smittan redan finns i samhället. 
Ändå skriver Tegnell i de utbegärda mejlen att han är tveksam om åtgärder alls har någon effekt, men att de behövs rent “kommunikativt”.

Ska man tolka att till exempel ”fysisk distansering” har mer att göra med kommunikation än att bromsa smitta?
– Nej, vid den nuvarande covid-pandemin talar de flesta försöken till utvärderingar för att det har en ganska viktig effekt, åtminstone på kortare sikt.

Vad betyder “kortare sikt”? Har det liten eller ingen betydelse på längre sikt?
– Det handlar om att hållbarheten i åtgärden verkar vara svår att upprätthålla, vilket syns i den återkommande ökande smittspridningen trots att man först har fått viss effekt av åtgärder.

Tycker du att vi generellt har en övertro på restriktioner som broms mot den här smittan?
– Svårt att veta hur man tänker, men ja troligen. Eller kanske mer på möjligheterna att över tid få dem att fungera.

Tom Britton och Jan Albert minns de tidiga mejlen och samtalen med Anders Tegnell tydligt än idag. Britton tycker inte att det finns mycket att tillägga, han har ingen annan analys om vad som låg bakom uttalandet mer än vad som går att läsa.

Hade Sverige kunnat undvika ett stort utbrott om tydligare åtgärder kom på plats tidigare? Jan Albert är osäker, men tror ändå att tidigare åtgärder hade varit bra.
– Jag tycker att man borde ha gjort mer för att motverka tidigt inflöde och smittspridning, till exempel karantän för hemvändande efter sportlovet. Även om det ändå hade blivit ett stort utbrott hade vi kunnat köpa tid för bättre förberedelser om man förstått risken med pandemin tidigare, säger Jan Albert idag.
Varken han eller Britton vill ha en lockdown med poliser på gator. Det har andra negativa effekter som samhället märker först långt senare. 

Så har Anders Tegnell rätt, hjälper inte åtgärder? Det tror varken Jan Albert eller Tom Britton. Men eftersom viruset är nytt kommer vi långt senare veta vilka åtgärder som är mest effektiva.
– Folkhälsomyndigheten var sena på bollen och man hade kunnat köpa sig tid med tidigare åtgärder. Sedan när smittspridningen var på plats, då var det ett nytt läge igen, säger Jan Albert.

Och att det fanns samhällsspridning av viruset kände Jan Albert till tidigt. Tidigare än de flesta.

Men frågan är: När visste egentligen Sverige att det fanns en allmän smittspridning? 

Läs del 2 i Ettårskontroll av en pandemi – imorgon. Skriv upp dig på mejl här nedan för att få en påminnelse när nästa artikel kommer.

Missa inte mina tidigare granskningar av Tegnellmejlen – så fick ”flockimmunitet” fäste i Sverige

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.

Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit. Bilden på Anders Tegnell är under CC-SA och fotad av Frankie Fouganthin

Få nya bloggposter direkt i mejlen!

* indicates required

Artikelserien sampubliceras med Expressen.

{ 27 comments }

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 13 (29 mars -4 april, 2021).

13 498 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, vilket är en ökning med 96 inrapporterade dödsfall sedan förra veckan. Det är därmed en tydlig minskning jämfört med förra veckan, men på grund av påskledighet kan det finnas eftersläpning i siffrorna.

Under den senaste inrapporterade helveckan har rekord slagits i antal tester: Totalt 329 080. En elvaprocentig ökning från förra veckan och alltså högre än det tidigare rekordet från veckan innan jul.

Även antal bekräftade fall fortsätter att öka kraftigt. Inte sedan i början av januari har så många fall bekräftats. Ökningen syns i 16 av 21 regioner och i fyra regioner ökade det med mer än 30 procent: Blekinge, Gotland, Kalmar och Örebro. I Örebro har man infört att påbud om munskydd i alla offentliga inomhusmiljöer. Av de nästan 38 000 fallen står Stockholm för 9 000 och Västra götaland för 7 200 – tillsammans alltså nästan hälften av alla fall.

Sjukhusbeläggningen ökar kraftigt över hela landet. Totalt 332 personer är inlagda med IVA-vård under påsken och situationen kallas ”bisarr”. I Stockholm tog den sista IVA-platsen slut på ett av sjukhusen och läget i regionen blir allt mer kritiskt. I Västra götaland har man haft extremt stark ökning senaste veckan och i regionen vädjar man nu till alla att bara umgås med de man bor med. SVT har gjort en kartläggning av de hårdast drabbade regionerna just nu. I veckan konstaterades också att de som läggs in på IVA i snitt väger 11 kg mer än andra patienter.

Flera Länsstyrelser larmar om att svenskarna bryter mot restriktionerna, men det tillbakavisas av data som visar att svenskarna fortsätter att jobba hemifrån och undvika handeln. Experter tror snarare att det är mutationer av viruset som gör att smittan ökar. Den brittiska mutationen står just nu för 80 procent av alla positiva svar, medan övriga mutationer verkar ha fortsatt svårt att få samma fäste.

Den stora smittspridningen gör att regeringen förlänger restriktionerna till den 3 maj. Tidigare har det flaggats om lättnader 11 april, vilket alltså inte längre är aktuellt. Det innebär också att Allsvenskan får starta för tomma läktare, liksom andra kulturevenemang som hade hoppats på lättnader.

Regeringen föreslog i veckan nytt kulturstöd på totalt 5,3 miljarder kronor: 1,3 miljarder kronor till kulturområdet, 1 miljard till idrotten och 3 miljarder till verksamheter som kommer tvingas ställa in. Det senare är viktigt för evenemangsbokare som nu ska våga investera i nya evenemang och shower utan att behöva drabbas ekonomiskt av eventuella nedstängningar. Branschen välkomnade beskedet och Skansen, som fick särskilt stöd, jublar. Riksdagen väntas fatta beslut om stöden 21 april.

Under veckan har påsken pågått och kyrkorna har fått acceptera 8-personers regeln och istället försökt pussla sig runt restriktionerna. Folkhälsomyndigheten har fått rycka ut och reda ut vad som gäller för privata påskmiddagar, efter att Johan Giesecke menat att den som är vaccinerad kan leva helt som vanligt. Att ha påskkalas hemma är att gå för långt. På sina håll har det varit livat under veckan: Bilträffar med raggare har försökt samlas runtom i landet, vilket fått polisen att rycka ut.

Hur blir det egentligen med framtiden och sommaren? Folkhälsomyndigheten har i veckan publicerat tre scenarior för hur Sverige ska öppna upp.
Nivå 3, den högsta, är när smittan och restriktionerna är som idag.
Nivå 2 är när smittan är relativt låg och sjukvården hänger med. Då kommer fler tillåtas vid samma bord på restaurang och fler trängas inomhus. Maxtaket för åtta personer kommer att ökas.
Nivå 1 är när få smittas i samhället och få vårdas på sjukhus. Men även då kommer det finnas restriktioner. Mest handlar det om att minska trängsel och det är osannolikt att de största arenorna kommer att kunna fyllas. Och restriktioner om att jobba hemma kommer att vara kvar – åtminstone fram till sommaren. En sommar som Anders Tegnell för övrigt tror blir lugn, men att det kan bli svårt med utlandsresor.
Ännu väntar fyra av tio svenskar med att planera sina sommar.

Vaccin

1 167 532 har nu fått minst en dos vaccin (14,3% av vuxna befolkningen), och 447 606 (6,1%) är fullt vaccinerade. Totalt har en 1,6 miljoner vaccinationer nu utförts i Sverige. Men datan är något eftersläpande eftersom den bara rapporterats fram till torsdag.
En glädjande siffra är att bara 200 av de totalt 400 000 fullvaccinerade har smittats av coronaviruset. Det innebär alltså att det hittills bara är 0,06% av de vaccinerade som smittats.

Målet att alla vuxna ska få vaccin innan sommaren har nu slutligen skrotats. Efter förseningar, problem och kritik backade till slut regeringen i veckan. Det föregicks av att regeringens vaccinsamordnare först gav prognosen att alla skulle ha fått en dos till halvårsskiftet, vilket direkt möttes med skepsis. Senare höll regeringen presskonferens och slog fast att det nya målet är att alla vuxna ska ha fått en dos vaccin senast 15 augusti. Då handlar det alltså om 1 dos – inte att alla är fullvaccinerade. Oppositionspartierna har kritiserat regeringen för förseningen, men vaccinsamordnaren tycker allt är ”ganska odramatiskt”.

Vaccinet är nu på väg in i Sverige med allt högre hastighet, men vilka som ska prioriteras i de kommande faserna är inte helt klart. Det blir regionerna själva som får prioritera vilken ordning det blir.

Sverige borde skänka vaccindoser till andra länder – så snart riskgrupperna fått sina doser. Det tycker biståndsministern och han får stöd av både Carl Bildt (som numera är särskilt WHO-sändebud) liksom experten Björn Olsen. För om inte hela världen kan bygga immunitet kommer nya mutationer utvecklas som kan slå ut de vaccin vi byggt upp – och då måste vi börja om igen.

Nyheter i korthet

Till sist:

Efter att i ett år har lärt oss att nysa i armvecket, ska vi nu lära om. Detta eftersom tröjan är bra mycket smittsäkrare, enligt Vetenskapsradion. Här är en liten demonstration:

Cough in elbow and shirt, slow 16x from University of Twente / LISA on Vimeo.

Det var allt för den här veckan! Saknar du något, skriv en kommentar!

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få nya bloggposter direkt i mejlen!

* indicates required
{ 12 comments }

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 12 (22-28 mars, 2021).

Den här veckan är det ett år sedan jag började fokusera på att kontinuerligt bevaka coronapandemin och finansiera det med hjälp av Patreon. Coronaveckan började författas först några veckor senare, men den här tweeten blev ändå startskottet på den mycket märkliga resa som detta år varit. Så vill börja denna veckorapport med att tacka er som har stöttat genom året. Vilken otrolig resa det blev! Har skrivit tidigare om min strategi här, i samband med halvårsjubileet.

13 402 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, vilket är en ökning med 140 inrapporterade dödsfall sedan förra veckan. Det är därmed ett trendbrott: För första gången sedan vecka 2 ökar nu antalet döda.

Trots trendbrottet visar statistik från John Hopkins att Sveriges totala antal döda med covid-19 nu är lägre än EU-ländernas genomsnitt. Det är första gången sedan april förra året.

Givetvis har det med vaccin att göra, men samtidigt har alla EU-länder fått relativt likvärdigt med doser. Anders Tegnell kommenterar saken i ett mejl till denna blogg:

”Möjligen har vi varit mer träffsäkra med vaccineringen och nått en grupp med hög risk snabbare än andra länder. Att satsa på särskilda boenden som vi gjort kan ha haft den effekten”

DN har i veckan också publicerat en sammanställning av vilka det är i Sverige som hittills dött med covid-19. Sammanfattningsvis är det låginkomsttagare, lågutbildade och utrikes födda som är särskilt drabbade.

Om vi istället tittar på antal smittade per capita, ligger vi just nu högst i västeuropa.
Under den senaste inrapporterade helveckan noterade Folkhälsomyndigheten att rekordmånga testat sig, över 300 000. Det är en kraftig ökning från veckan innan och nästan tusen fler än tidigare rekordet, från veckan innan jul.

Men även bekräftade fall ökar alltså. Det har gått upp 16 procent jämfört med förra veckan, totalt 33 070 fall.

Antalet inlagda för vård, både vanlig slutenvård och IVA, fortsätter också att öka över hela landet. I Stockholm har antalet nya patienter som behöver IVA-vård ökat med 80 procent på två veckor. Stockholm ser hur smittan och antalet allvarliga fall kryper ner i åldrarna. För första gången är nu majoriteten av regionens IVA-patienter under 70 år. Även i Uppsala noteras en liknande trend, där var fjärde covid-patient har hamnat på IVA.

Smittan ökar ganska jämnt över hela landet – totalt ökar det i 16 av landets 21 regioner. I fem av regionerna raketökar smittan med 30 procent jämfört med förra veckan: Kalmar, Kronoberg, Norrbotten, Sörmland och Uppland. I nästan samtliga regioner tror man att trycket på vården kommer att fortsätta öka. Folkhälsomyndigheten tror att en minskning först är aktuell om någon vecka, tidigt i april.

Att smittan nu ökar så snabbt och i vissa regioner drabbar ovanligt många unga antas bero på mutationerna. Det brittiska viruset fortsätter ta över i hela Sverige och står nu för 70 procent av fallen. I Gävleborg och Jönköping är andelen högst, där är runt 90 procent av fallen den brittiska mutationen.

Den Sydafrikanska mutationen är fortfarande stark i Uppsala. Där ser man att mutationen nu sprids fritt i samhället och att den drabbar yngre särskilt hårt. Den brasilianska mutationen tycks däremot ha svårt att få fäste i Sverige.

Trots den ökande smittspridningen och återkommande slarv med restriktioner kommer inga nya åtgärder inför påsken. Snarare lättas restriktioner. Dels för resenärer från våra grannländer, dels för skolorna. Regeringen lyfter från och med 1 april rekommendationen om distansundervisning för gymnasieelever. Skolor får fortsatt själv avgöra om undervisning ändå ska ske på distans. Regeringen menar att beskedet inte ska ses som att faran är över, snarare att slutet på skolåret är avgörande, att eleverna burit en tung börda och att skolan är en samhällsviktig verksamhet. Lärarfacken kallar beskedet för ett ”aprilskämt” och hoppas huvudmännen för skolorna ändå kommer bedriva åtminstone delvis distansundervisning. Inte minst eftersom barn och unga den senaste tiden stått för 18 procent av alla fallen.

I veckan inleddes också Konstitutionsutskottets granskning av regeringens hantering av pandemin. Bland annat moderaterna har anmält regeringen och granskningen ska gå till botten med om regeringen tagit sitt ansvar, eller om det delegerats till myndigheterna. Under torsdagen och fredagen hölls de första utfrågningarna när generaldirektörer från Folkhälsomyndighetens, Socialstyrelsen och MSB sammankallades. Där framkom bland annat att Folkhälsomyndigheten tycker att de har gjort mestadels rätt under pandemin och inte ändrat strategin. Utfrågningen fortsätter nästa vecka.

Vaccin

Över en miljon, mer exakt 1 034 547 , har nu fått minst en dos vaccin (12,6 % av vuxna befolkningen), och 447 606 (5,5%) är fullt vaccinerade. Totalt har en 1,5 miljoner vaccinationer nu utförts i Sverige.

I veckan har Folkhälsomyndigheten beslutat att godkänna Astra Zenecas vaccin igen – men bara för de äldre än 65 år. För de yngre sätts vaccinet fortfarande på paus. Nyttan med vaccinet är större än faran, men faran – ungefär en på miljonen har drabbats – har hittills bara rapporterats hos personer under 65 år. Därför anses det nu ofarligt med vaccinet för äldre. Den svenska 61-åring som förra veckan dog med Astras vaccin som enda avvikelse är nu ett av 30 fall som utreds i Europa. Vetenskapsradion har också undersökt om det kan vara sättet som vaccinet ges som kan vara problemet. Tekniken ”aspirera” används inte alltid av den som vaccinerar och en expertgrupp vid EU:s läkemedelsmyndighet ska utreda om detta kan vara orsaken till de ovanliga biverkningarna.

Trots det är vaccinviljan fortsatt stor, 94 procent vill vaccinera sig enligt en ny stor mätning. Mest angelägna om vaccin är de över 65 år. Samma undersökning visar också att 8 av 10 svenskar vill att det ska finnas vaccinkrav för vissa yrken, framför allt i vården. Och den som vill välja har inget val: I Sverige får man den dos man tilldelas och den som tackar nej till sin vaccindos hamnar sist i kön.

Men avbräcket med vaccinstopp innebär att det är i praktiken omöjligt att nå målet att alla som vill ska få vaccin till sommaren. Det är nu hundra dagar kvar och då måste 150 000 få vaccinet varje dag för att målet ska nås. Folkhälsomyndigheten har i veckan också skrivit ner prognosen på antal levererade doser till 10,9 miljoner. Det är 4,1 miljon färre än vad som behövs och 6,5 miljoner färre än vad som utlovades i december. Men strax efter det beskedet meddelade EU att de godkänt två nya fabriker som kan börja producera de godkända vaccinen. Det skulle kunna innebära att Sverige får fler doser än hittills utlovat.

Regeringen menar att det fortfarande går att nå målet om leveranser kommer och vaccin finns på plats. Samtidigt har Sveriges vaccinsamordnare i helgen sagt att han tror att bara fem miljoner svenskar kommer att vara fullt vaccinerade i juni.

Nyheter i korthet

Till sist:

Ralf, 95 år, har äntligen vaccinerats – och kan nu gå tillbaka till jobbet. Se klippet här:

Det var allt för den här veckan! Saknar du något – skriv en kommentar!

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få nya bloggposter direkt i mejlen!

* indicates required
{ 4 comments }

Pressen får förtur när regeringen ska informera om restriktioner. Regeringen säger sig förstå kommunernas ”frustration”, men kommer inte att ändra sig under en ”pågående pandemi”.
Det svarar man efter att var tredje kommun kritiserat regeringen för informationsgången.

När regeringen ska informera om nya restriktioner och åtgärder, kontaktas först pressen – sedan de kommuner och regioner som ska verkställa besluten. I en stor enkät jag publicerade förra veckan menade hälften av Sveriges kommuner att regeringens informationsgång är dålig. I enkätsvaren kallade man det ”management by presskonferens” och 70 procent av de svarande kommunerna önskade större framförhållning. Men regeringen kommer inte att agera – åtminstone inte nu. Lena Micko är civilminister med ansvar för att kommuner och regioner ska ha rätt förutsättningar att klara sina uppgifter. Hon vill inte svara på frågor över telefon, men svarar via mejl att
”regeringen förstår den frustration som uppstått hos en del av kommunerna när det gäller informationsgången mellan regeringen och kommunerna.”
Men trots det kommer inget att ändras.
”Pandemin har prövat oss alla på ett eller annat sätt och samtidigt belyst områden som framöver kan behöva ses över för att få till en struktur som fungerar mer ändamålsenligt under kristider. Ansvarsprincipen är dock en fortsatt viktig utgångspunkt och regeringen anser inte att det har varit läge att ändra på befintliga strukturer mitt under en pågående pandemi.” (läs hela det skrivna svaret längst ned)

Lena Micko hänvisar till coronakommissionen och menar att det är deras ansvar att lägga förslag på hur en eventuell förändring ska ske. Svaret går i linje med hur Sverige tidigare agerat: Systemet justeras efter, inte före, en kris. Det har expertis från Försvarshögskolan tidigare både konstaterat och kritiserat. Civilministern medger i sitt skrivna svar också att det, precis som denna blogg tidigare avslöjat, inte finns någon reglerad ordning för hur regeringen ska informera i kris. På ett antal frågor om vad regeringen i så fall menar sig inte kunna ändra, har civilministern inte återkommit med svar.

Regeringens besked möts med kritik från bland annat Varberg kommun. Kommunikationschef Krister Svahn tycker att regeringen inte förstått hur central information är vid varje kris. Men mest förundrad är han över att regeringen väljer presskonferenser som informationskanal.
– Jag frågar mig faktiskt om det vi ser ens är presskonferenser? De är ju lika mycket ”aktivera-kommunerna-konferenser”, dit media är inbjudna? Och visst är det kort varsel för besluten, men oftast inget sekunddrama. Vad händer om regeringen först höll sin konferens med enbart kommun- och myndighetsrepresentanter och därefter kopplade upp sig mot media och allmänhet? Då hade vi fått något lite mer tid att fundera och planera och hade haft bättre förutsättningar att ge bearbetad, enhetlig och tydlig info till allmänheten. Denna tydligare info borde ju också kunna underlätta medias arbete?

Han får medhåll av Helena Gullberg, säkerhetssamordnare i Örebro kommun. Hon understryker att det inte handlar om kritik mot att ta snabba beslut eller snabbt nå ut med. Men i många fall har regeringen tid, men då får kommuner ändå vänta.

– När det ska fattas snabba beslut förstår alla att det kan bli som det blir. Kritiken handlar ju om när det inte är lika kort om tid. Då tas det stor hänsyn till medias behov, men nästan ingen hänsyn till vad kommunerna och länsstyrelserna behöver.

Inför en presskonferens får medier pressmeddelanden utskickade med tidpunkt, ämne och talare – allt anpassat för ett maximalt genomslag utifrån mediers nyhetscykel. Men för de som ska verkställa besluten – kommunerna — finns väldigt lite hänsyn. Helena Gullberg tar som exempel de pressträffar som utlyses vid 06-tiden på morgonen och genomförs vid 08.30.

– Det är nog ytterst osannolikt att statsråden suttit och skrivit sina talmanus under natten. Det är påfrestande att tjänstemän i kommunerna måste ha nyhetsflash om pressträff som väckarklocka, när regeringskansliet kunnat meddela om den planerade pressträffen i de befintliga kanalerna till exempel via länsstyrelserna redan kvällen innan, säger Helena Gullberg.

Civilminister Lena Micko har inte återkommit med svar innan denna artikels publicering.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få nya bloggposter direkt i mejlen!

* indicates required

Här är hela Lena Mickos skriftliga svar:

Vi har det senaste året haft en extraordinär situation. Som du själv skriver i din artikel är det inte reglerat i lagstiftning hur kommunikationen mellan regering och kommun ska gå till. Utifrån pandemins utveckling har regeringen med väldigt kort varsel behövt vidta åtgärder som bedömts nödvändiga i syfte att minska smittspridningen. Regeringen har löpande kommunikation med myndigheterna och givetvis en ambition att kommunicera åtgärder med så god framförhållning som möjligt. Besluten har i många fall kommunicerats i nära anslutning till att besluten fattats vilket begränsat möjligheterna att ge ”heads up” till kommunerna. Regeringen förstår den frustration som uppstått hos en del av kommunerna när det gäller informationsgången mellan regeringen och kommunerna. Besluten har dock bedömts vara helt nödvändiga för att minska smittspridningen.
Pandemin har prövat oss alla på ett eller annat sätt och samtidigt belyst områden som framöver kan behöva ses över för att få till en struktur som fungerar mer ändamålsenligt under kristider. Ansvarsprincipen är dock en fortsatt viktig utgångspunkt och regeringen anser inte att det har varit läge att ändra på befintliga strukturer mitt under en pågående pandemi. Under kommande år kommer hanteringen av pandemin att utvärderas och utredas. Coronakommissionen ska bl.a. utvärdera regeringens och berörda myndigheters åtgärder för att hantera virusutbrottet och utbrottets effekter och lämna de förslag på åtgärder som kommissionens iakttagelser ger anledning till.
SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) som är kommunernas och regionernas egen intresseorganisation har varit en viktig kontaktyta för att nå ut med information till samtliga 290 kommuner. SKR har betydande kunskap om hur det ser ut i kommunerna eftersom de har möjlighet att ha direkt kontakt med alla kommuner som regeringen inte har möjlighet till i varje enskilt fall. Kontakter och överenskommelser mellan regeringen och SKR har varit särskilt betydelsefulla under pandemin för att regeringen snabbt ska kunna få en bild av hur situationen ser ut i kommunerna, men också för att bl.a. få igång åtgärder snabbt, och för att utbyta betydande information mellan varandra för att kunna vidta ytterligare åtgärder.
Regeringen har och har även haft en nära dialog med länsstyrelserna under krisen. Länsstyrelserna är statens förlängda arm och har en samordnande roll, där det ingår att stödja och ha dialog med regioner och kommuner. Hur denna samverkan ser ut kan skilja sig runt om i landet.De samverkansstrukturer som redan fanns på plats när pandemin slog till har visat sig vara viktiga för genomslaget för snabba förändringar i hela länet. Vår bild är att samverkan mellan stat (ofta genom länsstyrelserna) och kommun i överlag har fungerat väl, men det kommer även här finnas lärdomar att dra när krisen är över.

{ 2 comments }

Coronaveckan som gått, v11

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 11 (15-21 mars, 2021).


13 262
 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, vilket är en ökning med 116 inrapporterade dödsfall sedan förra veckan. Antal avlidna fortsätter alltså att minska och det veckoliga talet har nu, med ett undantag, minskat sedan vecka 2. Allt givetvis mest beroende på att samhällets sköraste har vaccinerats – i Sverige har 90 procent av de som dött med covid varit 70 år eller äldre.

Smittan fortsätter däremot att öka, även om situationen är något komplex. Antalet som testat nådde förra veckan en rekordnotering för året: Totalt drygt 270 000 testade sig.

Även det totala antalet bekräftat smittade ökade, men mer blygsamt.

Den lägre ökningen av antalet smittade och det höga antalet testade, innebär att andelen positiva är något minskande efter att förra veckan legat på en platå – allt enligt Folkhälsomyndighetens veckorapport över senast inrapporterade helvecka.

Men för att vara tydlig: Vi är fortfarande i ett väldigt allvarligt läge som liknar situationen vi befann oss i förra året vid den här tiden. Och vi är inte mycket bättre skyddade nu, 80-90 procent av svenskarna saknar fortfarande antikroppar. Och framför allt börjar smittan på en mycket högre nivå. Exakt hur allvarligt läget är förklaras kanske bäst av graferna på vårdbelastningen, som inte längre ökar bara i Stockholm, nu är den uppåtgående kurvan tydlig även i resten av Sverige.

Vad som också är annorlunda nu är hur smittan ökar tydligt i de yngsta åldrarna. Tittar vi på senaste veckan ökar det mest hos barn i åldrarna 0-9 år (+16 procent) och deras föräldrageneration, 30-39 år (+4%) – även om smittan hos barn ökar från låga nivåer. Men andelen smittade bland de yngsta är nu högre än någonsin tidigare. Vilket delvis har att göra med provtagning tidigare inte gjorts bland barn, men det sker samtidigt som det rapporterats om att allt fler skolor noterat en smittökning. Varför barn drabbas nu är inte helt klart, men Folkhälsomyndigheten noterar att under andra smittovågen fann man fler barn med antikroppar än under första smittvågen och att någon form av utveckling alltså har skett. Ökningen sker också parallellt med att de nya mutationerna fått fäste i Sverige.

Den brittiska mutationen har nu upptäckts i mer än hälften av alla positiva tester Folkhälsomyndigheten undersökt. Andelen varierar mellan regioner (40-84 procent), men utvecklingen är tydlig:

De sydafrikanska och brasilianska mutationerna (som är allvarligare eftersom det är osäkert vilken effekt vaccinet har på dessa) är fortfarande på en mer begränsad nivå med 170 respektive 8 upptäckta fall. Det sydafrikanska har upptäckts i Uppsala i samband med studenter som haft fester – något som fått ansvarig minister att ryta ifrån.

Generellt kommer allt fler rapporter om att svenskarna börjar slarva med restriktionerna. Statsministern höll en presskonferens i veckan och vädjade om att hålla ut och begränsa det kommande påskfirandet. Som vore det ett svar följde i helgen flera planerade demonstrationer mot corona och restriktionerna. Samtliga demonstrationer i landet upplöstes snabbt.

Vaccin

910 425 har nu fått minst en dos vaccin (11,1 % av vuxna befolkningen), och 383 498 (4,7%) är fullt vaccinerade. Totalt har en 1,3 miljoner vaccinationer nu utförts i Sverige och grafen över de som fått en första dos fortsätter att peka allt skarpare uppåt.

Däremot fortsätter problemet med tillgången. Två regioner har i veckan fått pausa i brist på vaccin. I prognosen över levererade doser uppger Folkhälsomyndigheten nu att Pfizer ökar sin leverans med knappt hundra tusen i mars, men i övrigt går det långsamt: Nyligen godkända Janssen minskar leveransen något under april och maj, medan Astra Zeneca ökar leveransen. Regeringen vill fortfarande inte säga något om målet (att alla ska vaccineras innan sommaren) men Sveriges kommuner och regioner menar att det är omöjligt med nuvarande plan. Folkhälsomyndigheten har i veckan kommit med en ny rekommendation, där man ska dra ut på tiden mellan första och andra dosen (max sex veckor) för att öka möjligheten för fler att få en första dos.

Men den stora vaccinnyheten den här veckan handlar om att Astra zenecas vaccin stoppas i Sverige. När andra länder pausade höll Sverige länge emot, men valde till slut att också pausa när nya signaler om biverkningar kom: Nu handlade det inte bara om blodproppar, utan också allvarligare rubbningar i blodsystemet (om än i ytterst sällsynta fall). Pausen skulle hålla i sig fram till att EU:s läkemedelsmyndighet yttrat sig. Det gjorde de på torsdagen och de kunde då varken bekräfta eller avskriva ett orsakssamband mellan vaccinet och blodpropparna. Folkhälsomyndigheten ska ge besked hur de går vidare under nästa vecka. Vaccinexperter tror att det kommer att godkännas och att den som fått Astras vaccin inte ska vara orolig – men observant. I Sverige har det funnits ett dödsfall som kopplas samman med Astras vaccin och det utreds nu på EU-nivå.
Folkhälsomyndigheten har valt att gå ut med råd om att den som vaccinerats med Astra zenecas vaccin ska vara vaksam på:
– Blåmärken och/eller punktformade blödningar i hud/slemhinna
– Näsblödning som är svår att stoppa
– Svullnad, rodnad eller uttalad ömhet i ben eller arm

”Blodpropp stoppar vaccin – medan 100 miljoner kvinnor käkar p-piller som också ger förhöjd risk för blodpropp”, skriver ungdomstidningen Baaam, som påpekar att 1 på 10 000 får blodpropp av p-piller, jämfört med vaccinets 37 på 17 miljoner.
Och veckans mest lästa artikel kommer från läkaren som menar att ”om man kan ta alvedon kan man ta vaccin”.

Nyheter i korthet

Till sist:

Sverige hamnar ofta sist i olika mätningar med våra grannländer om hur vi hanterat pandemin. Men vi är bäst i norden på att minska vårt resande! Detta enligt en ny sammanställning med mobildata från Telia, som Folkhälsomyndigheten presenterade i veckan. Även om våra grannländer var bättre precis i början av pandemin tog Sverige snabbt på sig ledartröjan och har totalt minskat sitt resande mest.

Det var allt för den här veckan!

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få nya bloggposter direkt i mejlen!

* indicates required

{ 5 comments }

Coronaveckan som gått, v10

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 10 (8-14 mars, 2021).

13 146 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, vilket är en ökning med 147 inrapporterade dödsfall sedan förra veckan. Efter trendbrottet förra veckan, då antalet inrapporterade döda inte minskade jämfört med föregående vecka, minskar nu igen antalet döda och Sverige är just nu bland de med lägst dödlighet i Europa. Det får antas åtminstone delvis bero på att fas 1 i vaccineringen nu i princip är genomförd i hela landet.
I veckan höll kungafamiljen en gudstjänst för att hedra minnet av de avlidna, eftersom det i veckan både var ett år sedan WHO utropade en pandemi och ett år sedan första dödsfallet med corona i Sverige. Men i veckan har det också kommit data från Socialstyrelsen kring att antalet som faktiskt dött i covid-19 mot slutet av förra året är 15% färre än Folkhälsomyndighetens siffror, men osäkerheten är ännu stor.

Klart är att vi ser positiva trender i antal smittade. R-talet (som visar hur många en smittad smittar) var i veckan under 1 och medan antalet testade fortfarande ökar, är andelen positiva på en oförändrad nivå, vilket är ett välkommet trendbrott. Folkhälsomyndighetens Sara Byfors menar att det kan handla om en avtagande kurva medan Anders Tegnell inte alls vill tala om en tredje våg.

Mer negativt blir det om vi ser på beläggningen på sjukhus. Antalet inlagda för slutenvård ökar i hela landet, mycket på grund av ökningen i Stockholmsregionen. I övriga riket ligger det på en oförändrad nivå.

Men det ska sägas: Mätt i absoluta tal ser vi fortfarande en ökning i antal smittade nationellt. När fler testar sig blir det också fler positiva fall, även om andelen är kvar på samma nivå.

Ökningen i absoluta tal syns också ute i landet där 16 av 21 regioner visade på en ökning under senaste inrapporterade helvecka. Endast Västra götaland visade en statistiskt säkerställd (men tillfällig!) minskning. Landets Länsstyrelser har också rapporterat om att folk följer restriktioner dåligt. Även om läget är allvarligt pekar flera regioner på det positiva i att man nu ser en tydlig minskning av fall bland de sköraste grupperna. Nationellt ser det ut såhär:

Allt detta samtidigt som mutationerna fortsätter att ta över. Efter att den brittiska varianten sedan förra veckan finns i samtliga regioner, har nu det sydafrikanska viruset spritts i nio regioner – totalt 139 fall – och av det brasilianska finns det 8 bekräftade fall. De två sistnämnda mutationerna är särskilt allvarliga, eftersom vaccinets skyddsnivå mot dessa är oklar. För någon vecka sedan rapporterade jag att Sveriges vaccinsamordnare sagt att vaccinet skyddar mot samtliga nu kända virus, men all tillgänglig fakta visar att det är fel – och vaccinsamordnaren har trots återkommande påstötningar inte återkommit med en förklaring till sitt påstående. Så här ser Svd:s grafik ut över hur väl vaccinen skyddar mot de olika mutationerna.

Gör en ”rejäl nedstängning” under några veckor, krävde Centerpartiet, men Tegnell är osäker på om det behövs. Regeringen har ändå gjort en beräkning på vad en sådan skulle kosta: 2,6 miljarder i månaden, enligt beräkningar som publicerades i veckan.

Trots det allvarliga läget förbereder Folkhälsomyndigheten för att – om smittan inte går upp – införa lättnader. Allsvenskan har fått ett halvt löfte om att läktarna inte kommer att behöva gapa tomma vid premiären, 11 april. Och nöjesparker och muséer har fått ett förslag för hur de ska kunna öppna vid samma datum. Men medan Allsvenska jublar är nöjesparker besvikna över förslaget – som nu går på remiss.

BRIS årsrapport visar hur barn utsatts av pandemin. Samtal om ångest har ökat med 61 procent, och samtal om familjekonflikter ökade med 43 procent – den högsta ökningen någonsin. När föräldrar tillbringar mer tid hemma bråkar de mer och våld i nära relationer ökar, vilket antas drabba barn. Även nedstängda skolor pekas ut i rapporten. Folkhälsomyndigheten kommenterade i veckan att ”vi riskerar att förlora en hel generation” och skolministern har också kommenterat.
Apropå skolor har det i veckan också frågats varför skolor drabbats så mycket av coronautbrott nu. Det korta svaret är: Folkhälsomyndigheten vet inte om så är fallet, eftersom sådan data inte samlas in på riksnivå.

Vaccin

758 884 har nu fått minst en dos vaccin (9,3 % av vuxna befolkningen), och 335 031 (4,1%) är fullt vaccinerade. Totalt har en miljon vaccinationer nu gjorts i Sverige och grafen för de som fått en första dos fortsätter att peka allt skarpare uppåt.

Och det är ju glädjande, men i övrigt är det mest dystra nyheter kring vaccin den här veckan. Astra zeneca levererar preliminärt 3,3 miljoner färre doser än utlovat. Vilket är ett hårt slag, eftersom att Sverige behövde totalt 15 miljoner doser för nå målet att alla som vill ska vaccineras innan sommaren. Anledningen är ett politiskt krig där Astra lagt ut produktionen av 75 miljoner doser på fabriker i Storbritannien, Indien och USA. Där finns de färdiga, men länderna vägrar exportera doserna till EU. USA hänvisar till exempel till exportregler som inte använts sedan 40-talet. Detta från ett USA som inte ens godkänt Astras vaccin i landet.

Utöver det har Folkhälsomyndigheten skruvat ned prognosen för nästan alla andra vaccin. Det enda som ligger kvar är Janssen, vars vaccin godkändes i veckan. Curevac har ännu inte godkänts, varför deras leveranser skjuts upp till juni. Några hundra tusen doser från Moderna skjuts på framtiden och 340 000 doser från Pfizer flyttas fram från april till juni.
Räddningen kan nu bli att bara ge en dos till de som redan haft covid-19, något som Tegnell tidigare varit öppen för.
Regeringen säger att de ska se över vaccin-målet om att alla ska vaccineras till sommaren.

Astra zeneca har också fått en rad rubriker om att deras vaccin kan ge ökad risk för blodproppar – som kan leda till död – vilket gjort att flera länder pausat vaccineringen. Sverige har inte varit ett av de länderna och på söndagen publicerades en ny studie som visar att vaccinet inte ger förhöjd risk.

Nyheter i korthet:

Till sist:

Vi kan klaga mycket på hur det är med restriktionerna i Sverige, men läs Jennifer Wegerup som i veckan jämför med Italien. Det är en välbehövlig tankeställare om mycket.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få nya bloggposter direkt i mejlen!

* indicates required
{ 25 comments }