≡ Menu

Coronaveckan som gått, v38

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 38.

(Den här sammanfattningen finns också som video och ljud)

5 865 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med totalt 19 dödsfall, vilket är en större ökning jämfört med de 11 dödsfall som inrapporterades förra veckan. Siffran för antalet döda per vecka ligger i Sverige nu inom det normala för årstiden. Däremot ser vi lokala ökningar av antalet smittade – och framför allt att förkylningar fortfarande drabbar Sverige hårt – och misstas för covid-19.

Sverige har nu slagit ytterligare rekord i antalet provtagningar: 142 673 tester gjordes under vecka 37. Det är en ökning med 13 procent jämfört med förra veckans rekordnotering, men bara 1,2 procent av testerna var positiva. Det är samma nivå som veckan innan. Anledningen till att så många vill testa sig beror alltså fortsatt på en ökad spridning av vanligt förkylningsvirus.

Det höga trycket på testning innebär fortsatt långa väntetider för den som vill testa sig, vilket är problematiskt eftersom man då riskerar inte hinna upptäcka smittan. Det är fyra till sju dagars väntan i Stockholm och en vecka i Skåne. Det har fått flera regioner att försöka sålla bort ”onödiga tester” och en professor att konstatera att det är ”onödigt att testa alla som vill”.
Under den senaste veckan ökade andelen positiva prover (och därmed smittspridningen) i fem regioner: Jönköping, Dalarna, Uppsala, Västmanland och Örebro. Det minskade i Blekinge och Kalmar medan det var oförändrat i övriga regioner.
Även uppbrutet på åldersgrupper har det ökat – men här är bara förändringen i åldern 40-49 statistiskt säkerställd.

Eftersom barn nu har börjat provtas publicerar Folkhälsomyndigheten också statistik för de under 20 år. Även om nästan alla kurvor över antal smittade här pekar upp är bara åldersgruppen 10-12 år statistiskt säkerställd.

På totalen är Sveriges smitta ändå nedåtgående då vi totalt under den senast inrapporterade veckan har 15,5 smittade fall per hundra tusen invånare – vilket är bättre än veckan innan. Det gör också att svenskar nu fritt kan resa in och ut i Finland.

De förbättrade siffrorna gör att Sverige – ytterligare en vecka – hyllas som föregångsland i världspressen. Detta trots våra höga dödstal, sett till hela pandemin. Totalt ligger Sverige på 13:e-plats bland länder med flest dödstal per capita. Det är precis efter Italien och några placeringar framför Frankrike.

Ändå skrivs beundrande artiklar i de länder som har färre dödstal än oss. Som i Danmark (”Sverige har knäckt koden”), Kanada, men även USA (”Lockdowns were unnecessary”). Och i Storbritannien skrivs det att landet måste börja följa Sverige och The Sun kallar Tegnell för hjälte.
Mest beror hyllandet antagligen på att flera av dessa länder är på väg in i ytterligare lockdowns. I veckan nådde pandemin en ny topp globalt, med fler smittade per dag än någonsin tidigare. I Tyskland (plats 59 räknat i döda per capita), Frankrike (plats 16) och Spanien (plats 5) ökar smittan nu så mycket att det är tillbaka på vårens nivåer och myndigheter i respektive land varnar för nya restriktioner, Storbritannien (plats 11) säger till och med att hela landet nu kan stängas ned igen, något som Israel (plats 53) redan beslutat att göra. Israel kommer stängas ned i tre veckor, och blir alltså först i världen med att stänga ned totalt två gånger.

WHO varnar för att Sverige ”sannolikt” nås av smittvågen inom någon vecka. Detta säger WHO samtidigt som de både vill lära och studera den svenska strategin, som just nu håller smittotalen på en så låg nivå. Svenska experter tror också på ökad smittspridning, men att det dröjer längre än någon vecka innan vi ser den och att den kommer vara mild.

Så varför har Sverige så mycket högre dödstal än andra länder? Anders Tegnell menade i veckan att en anledning kan vara vår milda vinter. De som vanligtvis skulle dött i influensa överlevde och dog istället med covid-19. Svd granskade påståendet och upptäckte att våra grannländer haft samma milda vinter och influensa, utan höga dödstal under pandemin. Tegnell hänvisar då till en studie som bland annat nämns i ett populärt youtubeklipp. Vid direkt fråga förtydligar Tegnell att klippet är från den irländske Youtubern Ivor ”The Fat Emperor” Cummins. Videoklippet har, mycket riktigt, de senaste veckorna fått över en miljon visningar. Cummins är ingenjör i kemisk biologi och har annars mest specialiserat sig på dietråd.

Klippet har blivit hårt kritiserat för att vara slarvig med både beskrivningar och fakta. Här är till exempel en längre tråd, med lite tillspetsade (och slarviga) motargument, från doktor Dominic Pimenta:

Men studien Tegnell hänvisade till är inte så mycket en studie som en artikel som laddats upp som preprint. I den använder artikelförfattarna bland annat ett videoklipp från youtubern ”The fat emperor” som källa där de bland annat lånar hans begrepp ”dry tinder”. Men de använder också det anonyma twitterkontot ”Effectfacts” vars bilder sedan också lånas in i artikeln.
Att Tegnell väljer att luta sig på en en artikel med så svagt vetenskapligt underlag är anmärkningsvärt, eftersom han i många tidigare fall avvisat rapporter på grund av att artikelförfattare inte haft tillräcklig vetenskaplig tyngd.
Tegnells utspel har också fått grannländerna Finland och Norge att reagera, de tror inte att en mild influensa förklarar skillnaden mellan länderna.

Besöksförbudet på äldreboenden hävs 1 oktober. Alla som inte har några symptom får nu göra besök på äldreboendet. Däremot kan det finnas lokala variationer, där man på grund av högre smitta kan göra lokala avvikelser och införa besöksförbud. Besöksförbudet har gällt över hela landet sedan 1 april.

I korthet från veckan som gått:

  • Fyra av fem med antikroppar behåller dem efter fyra månader. Det visar nu en ny svensk studie. Studien kommer nu fortsätta att övervaka testgruppen för att mäta när och om antikroppar försvinner.
  • Regeringen vill förlänga restriktioner på serveringar till nästa sommar. De nuvarande restriktionerna om att hålla avstånd löper ut vid nyår. I veckan rapporterades också att var tredje krog bryter mot trängselregler.
  • Ullared ska under hösten granskas särskilt noga, så att handelsområdet håller avstånd och följer restriktioner. Det uppger Falkenbergs kommun.
  • Den som bor med någon som är smittad kan snart tvingas var hemma. Så är det inte idag, men förslaget utreds nu av Folkhälsomyndigheten.
  • Förbud för större loppisar var ett misstag, säger nu Folkhälsomyndighetens chefsjurist. Detta efter att polisen i veckan upplöst en loppis i Stockholm.
  • Karolinska sjukhuset häver det varsel man tidigare haft på sin vårdpersonal. Totalt är det 109 läkare och 157 sjuksköterskor. Regionen har nu hittat sätt att lösa situationen med naturliga avgångar. Varslet har varit politiskt känsligt, eftersom det tolkats som en opassande konsekvens av att sjukvårdspersonal jobbat särskilt hårt under pandemin.
  • Partiledaren Jimmie Åkesson kom hostande till riksdagen, men i veckan meddelade han att han nu testat sig och fått ett negativt svar.

Till sist, ett förlåt från Danmark:

Undskyld, Sverige

UNDSKYLD, SVERIGE! 😰🇸🇪 Du må ikke gå glip af Lasses sang til Sverige fra i morges. 😂 Skulle vi have gjort som svenskerne? Hør hele indslaget og meget mere i dagens podcast: http://bit.ly/morgen15sept

Publicerat av Radio 100 Tisdag 15 september 2020

Det var allt för den här veckan, har du tips på vad som saknas? Skriv gärna en kommentar.

Den här artikeln är gratis med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att denna journalistik ska finnas öppen och tillgänglig. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 17 comments }

Coronaveckan som gått, v37

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 37.

(Den här sammanfattningen finns även som video och podd)

5 846 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med totalt 11 dödsfall, vilket är en mindre ökning jämfört med de 14 dödsfall som inrapporterades förra veckan. Underdödligheten ökar nu också i Sverige enligt SCB, vilket är en följd av att många av de som dog i våras skulle dött nu, rent statistiskt.
Läget i Sverige är nu också bättre än samtliga av de scenarier Folkhälsomyndigheten la fram i somras. I det mildaste scenariet skulle 23 covid-patienter behöva vård denna vecka och 500 ha dött från juli fram till nu. Istället är det totalt 13 inlagda på IVA och 100 som dött. Anders Tegnell betonar att det man tog fram var scenarier, inte prognoser, men att man är överraskad av den snabba inbromsningen.

Även om covid-19 har bromsat i Sverige, verkar något annat fått fäste. För i veckan meddelade Folkhälsomyndigheten att Sverige för första gången – med råge! – passerat hundra tusen tester på en vecka. Totalt blev det 126 000 tester. Kapaciteten har nu funnits en tid – men då har istället intresset och behovet från allmänheten saknats. Men i takt med att jobb och skolor har dragit igång (och Umeå universitet gjort ett masstest) fick vi nu en 48 procentig ökning av antal tester – samtidigt som vi fick en rekordlåg procentandel som testades postivt: 1,2 procent. Det är den lägsta noteringen sedan Sverige fick samhällspridning av covid-19.

Så vad beror det på? Vad är det som fått en betydande andel svenskar att tro att de behöver testa sig för covid-19? Svaret finns antagligen i Folkhälsomyndighetens Hälsorapport:
Under pandemin har en webbpanel bestående av 4500 svenskar varje vecka fått svara på frågor om deras hälsotillstånd. Under vecka 35, då den första stora ökningen av tester kom, visar undersökningen att 9 procent av svenskarna blivit sjuka i ”akut luftvägsinfektion” (vilket är läkarspråk för förkylning – snuva, halsont, hosta).
Ökningen är dramatisk:

Mest är det barn som har drabbats, där har ökningen gått från 7 till 19 procent. Men även bland vuxna är ökningen stor: från 3 till 7 procent som alltså uppger förkylningssymptom.

Därför vallfärdar alltså svenskar till coronatestning just nu. Vilket – tillsammans med Folkhälsomyndighetens nya rekommendation om testning även för barn – har skapat ett enormt tryck. Många har vittnat om hur de inte fått tid för testning på en vecka. Vilket i sin tur är allvarligt, eftersom det efter en vecka är risk att inte upptäcka om man hade covid-19 eller inte. Dessutom innebär det nya harmlösa förkylningsviruset en ökad kostnad för regionerna, som nu får betala många fler dyra test.

Men varför sprids då förkylningsvirus så bra om vi nu håller distans, jobbar hemma och tvättar händerna oftare än vanligt? Och varför sprids i så fall inte covid-19 mer nu också? Experter ställer sig samma fråga, utan något annat svar än att detta ofarliga virus bara verkar spridas lättare. Vetenskapsradion har gjort en bra djupdykning i frågan, där även regioner och myndigheter får förklara vad som händer och när vi kan förväntas öka testkapaciteten (”snart, regionerna behöver tid”, är det kortfattade svaret).

Sveriges nya position i världen gör att världens medier fortsätter att förundrat iaktta (och skriva!). Grannlandet Finland äntligen öppna gränsen, samtidigt som Danmark nu har flest nya smittade per capita.
Det fick Facebookanvändare Jonas Riedel att skriva en komisk passning och föreslå att Sverige nu borde göra en tillbakakaka mot alla andra länder, och införa egna reserestriktioner (notera dock att Riedels sifferuppgifter är felaktiga). Inlägget blev veckans spridda.

Då är alltså Sverige det land i Europa med lägst smittspridning. Vi håller en linje medan andra länder stänger, öppnar…

Publicerat av Jonas Riedel Lördag 5 september 2020

Folkhälsomyndigheten avfärdade MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) tidiga krisscenario. Det framkommer i dokument som bloggaren Mats Engström begärt ut och som rapporterats av flera svenska medier. Dokumenten visar hur MSB i februari skickade ut en slags enkät till myndigheter för att få en lägesbild inför en potentiell pandemi. Folkhälsomyndigheten svarade kort och till synes irriterat. På frågan om utmaningat svarade de: ”att lugna myndigheter att inte överreagera och som inte har kunskap, samt hantera allmänheten som har oro eller sprider osanna uppgifter”. Folkhälsomyndigheten svarade i veckan att de står bakom uttalandet och att de till och med tog i i underkant.
I veckan fick Folkhälsomyndigheten också kritik från statsvetaren Bo Rothstein som menade att det inflytande som myndigheten haft varit historiskt unikt.

Jimmie Åkesson kom till riksdagens stora partiledardebatt förkyld. Saken väckte stor uppmärksamhet i veckan, eftersom han både snuvade och hostade under debatten. Det är särskilt pikant för Åkesson eftersom hans parti Sverigedemokraterna är det enda som tyckt att svenskar borde ha munskydd för stoppa smittan.

Anders Tegnell deltog i veckan ett tv-sänt seminarium med sin motsvarighet i USA, Dr Anthony Fauci. De båda personerna är världens kanske mest kända epidemiologer efter det senaste halvåret och träffades här offentligt (om än digitalt) för första gången under pandemin.
Under den efterföljande intervjun sa Tegnell att det enda han ångrar med Sveriges strategi är att vi inte tidigare lagrade med sjukvårdsmateriel, liksom lyckades skydda våra äldre bättre.

I korthet från veckan som gått:

  • Det svensk-brittiska läkemedelsbolaget Astra Zeneca pausade i veckan sin vaccinframställning. Detta efter att en av testpersonerna insjuknat. Stoppet är en rutinåtgärd som måste vidtas vid en ”potentiellt oförklarad sjukdom”, menar bolaget i ett pressmeddelande. Under helgen återupptogs testerna.
  • Regionernas råd för personer som kan ha smittats av covid-19 skiljer sig kraftigt åt, visar Sveriges radios genomgång. I vissa regioner rekommenderas man undvika kontakter, något som andra inte ens nämner. Nu efterlyses nationella riktlinjer.
  • 70plussare kan visst träffas inomhus, menar nu Tegnell. Så länge man håller avstånd och följer råden, så är det ok. Tegnell menar att myndighetens råd tolkats för hårt – och att nya rekommendationer kommer att komma.
  • Sverige gör ett dödligt misstag som inte rekommenderar munskydd i kollektivtrafiken. Det menar fem ledande experter som SvD talat med.
  • Björn Olsen ångrar ingenting. Mannen bakom de ”22 forskarna” får ett fint personporträtt i Svenska dagbladet där han inte ångrar något, men där hans spretiga uttalanden också får viss förklaring.

Till sist: Jonas Colting, Instagramprofil som driver flera idrottsevenemang, vägrar att följa myndigheternas råd. I 12 minuter långt tal på Instagram säger han att hans evenemang Borås swimrun och triathlon nu kommer genomföras – även om det skulle vara i strid med myndigheternas beslut. Han menar att eventet är så coronasäkrat att det bara kan vara byråkrati som nu sätter stopp. SVT sammanfattar.

Men. Under söndagskvällen meddelade Jonas Colting att de trots allt ställer in. De har fått avslag och av juridiska, polisiära och försäkringsskäl går det inte att genomföra:

Kommande helg tänkte vi arrangera Borås Triathlon på lördagen och Borås Swimrun på söndagen. Vi ställde självmant tidigt…

Publicerat av Jonas Colting Söndag 13 september 2020

Det var allt från veckan – skriv en kommentar om du saknar något!

Den här artikeln är gratis med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att denna journalistik ska finnas öppen och tillgänglig. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 24 comments }

Coronaveckan som gått, v36

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 36.

(denna sammanfattning finns även tillgänglig som video och podd)

5 835 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med totalt 14 dödsfall på en vecka, vilket är en liten ökning jämfört med de 11 nya dödsfall som inrapporterades under förra veckan. Antalet totalt inlagda för intensivvård är nu under 20 för första gången, bara 14 stycken är nu inlagda för intensivvård av covid-19 i Sverige.
Tidigare har det rapporterats om hur personal dansat när IVA-anläggningar stängts ned och nu börjar sjuksköterskor även dansa för att hela sjukvårdsavdelningar tömts på covid-19-patienter:

Antalet utförda tester nådde förra veckan en toppnotering, enligt Folkhälsomyndigheten. 85 060 tester togs, en 30 procentig ökning jämfört veckan innan. Kanske har det att göra med att Sverige nu är åter från semestrar och skolstarter. Mer anmärkningsvärt då är att antalet positiva också var väldigt lågt: Endast 1,6 procent testade positivt för covid-19.

Och i både sentinelen och den mer omfattande nationella undersökningen (med över 2 500 deltagare) hade noll personer en pågående infektion. Inte sedan på mitten av mars, när Sverige la om strategin, har vi haft så få bekräftade fall av covid-19.

Under veckan har Folkhälsomyndigheten också presenterat flera undersökningar om antikroppar. Högst notering gjordes i Rinkeby-Kista, där 18 procent hade antikroppar.

Det snabba tappet av antal smittade är världsunikt, menar statsepidemilog Anders Tegnell. Men våra grannländer håller inte med och tycker man ska vänta och se. Men faktum är att i faktiska tal har Danmark och Norge nu fler nya smittade än Sverige. Vilket givetvis till exempel danska medier tagit upp och ritat grafer på. Liksom de självklart också tar upp att Danmark faktiskt testar fler, per capita, än Sverige. Här kan du ser hur Danska DR ritat saken i en graf:

Det ska så klart också poängteras att Sverige har totalt ungefär nio gånger fler döda med covid-19 än vad Danmark har. Samtidigt har ytterligare regioner i Sverige börjat utreda sina dödsfall. I veckan rapporterades om ännu en region som gjort en journalgenomgång som indikerade att 14 procent av de som tidigare räknats som dödsfall med covid-19 egentligen dött av annan orsak. Totalt är det nu två svenska regioner som visat liknande siffror.

Världens blickar riktades i veckan än en gång mot Sverige, inte minst mot bakgrund av vår relativa framgång. Telegraph frågar sig till exempel om Sveriges strategival nu kommer tysta tvivlarna och Daily mail konstaterar hur det nu går sämre för Sveriges grannländer. Kanske var det rätt med den svenska strategin?, frågar sig Berlingske. Även i Tjeckien undrar medier om Sverige kanske haft rätt hela tiden.
Svenska dagbladet skriver (i en väldigt spännande text som också finns återgiven utan betalvägg – och i sämre version – hos Expressen) om två ledande virusexperter som berömmer Sveriges väg och en som är mer kritisk. Generellt påpekas dock hur korkat det är att hålla på att jämföra mellan länder. Sveriges förutsättningar – i både ekonomi, befolkningsdensitet och sjukvård – är ju helt annorlunda än andra länders. Ändå fortsätter mätandet. I veckan tog flera medier till exempel upp att USA nu passerat Sverige i antal döda per miljon invånare. Och USA är ett eget kapitel:

I USA:s inrikespolitik har Sverige – igen – hamnat i fokus. En ny rådgivare till president Trump, Scott Atlas, sägs vilja eftersträva Sveriges strategi och luta sig mot flockimmunitet. Saken har fått stor uppmärksamhet i amerikanska medier och väckt hård kritik. LA Times sammanfattar det som: ”Flockimmunitet är bara ett annat sätt att säga ’låt människor dö'”. Samtidigt har andra, ofta konservativa, medier skrivit hyllande artiklar till Sverige. Störst spridning fick den från Western journal, med nästan 200 000 Facebookreaktioner.

Barn ska börja testas mer. Tidigare har barn endast testats om de behövt vård för sina symptom, men i veckan kom nya riktlinjer: Barn i grundskola och gymnasium kan testa sig om de har symptom på covid-19. På så sätt kan de snabbare återgå till skolan, vid negativt resultat. Barn i förskola rekommenderas inte tester. De nya riktlinjerna gör att man på flera håll flaggar för att provtiderna nu kan ta slut snabbare.

Isoleringen för 70+ ska minska, men det kan dröja två månader innan reglerna ändras, säger Anders Tegnell. Den tidigare statsepidemiologen Annika Linde är kritisk till strategin och kallar den för ”åldersdiskriminerande”.

Några nyheter i korthet:

Till sist: Frank hade 70-årsfest, och löste distanseringen kreativt:

Det var allt för den här veckan, saknar du något? Skriv i kommentarsfältet.

Den här artikeln är gratis med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att denna journalistik ska finnas öppen och tillgänglig. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

(Uppdaterat: i en tidigare version stod att scb såg klimateffekter kopplat till pandemin redan under årets första kvartal. Det var fel. )

{ 3 comments }

Som denna blogg tidigare rapporterat har SCB jobbat på att snabbt ta fram färsk statistik över antalet döda i Sverige. Nu släpps den varje måndag.
Och från att först haft hög överdödlighet i Sverige, ligger vi sedan slutet på juli på en dödlighet som är under den förväntade.

(Read this story in English)

Hittills har det i Sverige funnits 5 808 bekräftade dödsfall med covid-19, enligt Folkhälsomyndigheten. Högsta noteringen är från 8 och 15 april, då 115 personer avled under respektive dag. Rapporteringen har en eftersläpning och fortfarande finns 5 dödsfall vars datum är märkt ”uppgift saknas” av Folkhälsomyndigheten.

Varje år dör runt 90 000 svenskar totalt, ungefär 250 personer om dagen. 2019 dog ovanligt få, 89 000. Inte sedan 1977 har det dött så få i Sverige, enligt SCB. Året innan, 2018, dog 92 000 och ovanligt många dog i influensa.

Antalet som dör beror också på hur stora årskullarna är. I Sverige var det relativt få som föddes på 20- och 30-talet, men desto fler som föddes på 40-talet. Vi lever också längre idag än vad vi gjorde för några år sedan och befolkningsmängden i Sverige har ökat kraftigt under 2000-talet. Det finns alltså flera skäl till varför det kan vara svårt att dra raka linjer över flera år.

SCB har valt ut de senaste fem åren och skapat ett snitt av hur många under denna perioden som dött per dag. Datan kan sedan jämföras med 2020, och utifrån det kan en så kallad överdödlighet konstateras.

Under vecka 15 uppmättes det högsta dödstalet i Sverige sedan millennieskiftet. Totalt 2 505 personer, 358 per dag, dog då. Inte sedan vecka 1, år 2000 har det dött så många i Sverige. Vecka 14 och 16 ligger på plats tre respektive fyra. April månad är också den totalt dödligaste i Sverige sedan 90-talet, med 10 458 dödsfall. Man får gå tillbaka till december 1993, då det dog 11 057 personer, för att hitta en högre siffra. Då var influensan ovanligt elakartad. Går man förbi den månaden, får man leta sig bak till 1918 och Spanska sjukan för att hitta en dödligare månad.

Samtidigt ska siffrorna också räknas gentemot folkmängd. Och mätt i folkmängd finns flera månader som varit mer dödliga. Senast var i december år 2000, då det dog 110,8 svenskar per 100 000 invånare, jämfört med 101,1 i april i år. Samtidigt finns flera anledningar att vara försiktig med jämförelser tillbaka i tiden. Läs gärna en mer djupgående genomgång av historisk statistik här.

Såhär ser den preliminära datan ut för antal döda i Sverige, per dag, jämfört med snittet (observera att de sista två veckorna kommer att justeras upp något).

Från att Sverige först har haft stor överdödlighet under pandemin har dödligheten under maj sjunkit för att till slut hamna på mer normala nivåer under juni. Från och med andra halvan av juni ser vi till och med underdödlighet, något som är förväntat efter en period av hög dödlighet i äldre åldersgrupper. Bortsett från vecka 28 och 32 har vi haft en liten ”underdödlighet” varje vecka sedan vecka 27.

Men att vi redan innan juli låg inom normala variationerna blir ännu tydligare om man tar in linjerna för dödligheten under samtliga fem år, 2015-2019, och jämför med 2020.

Enstaka regioner har varit hårt drabbade. I Stockholm ser vi hur antalet dödsfall legat en bra bit över snittet, men nu tagit sig ner till mer normala nivåer, och till och med underdödlighet. Nedanstående graf mäter antal rapporterade döda (preliminära siffror).

Andra län, som Västra götaland, har haft en annan kurva, men även de letar sig ner till underdödlighet.

Allt detta gör att vi har ett överskott av dödlighet, som nu, med en första tendens till underdödlighet, ska betas av – och som på sikt skulle kunna leda till att årets totalt antal döda blev betydligt lägre än vad våren hittills indikerat.

Den tidigare befolkningsstatistikern Åke Nilsson har tidigare förklarat hur till exempel tio tusen döda med covid-19 inte nödvändigtvis kommer innebära att det dör tio tusen mer i Sverige i år, än förväntat.

Varför det inte dör fler totalt, trots en så dödlig sjukdom, är komplicerat. Dels skulle man kunna se det som annars skulle ha dött av influensa, inte gör det nu. Folkhälsomyndighetens råd om att tvätta händerna, verkar till exempel fått effekt och att vinterkräksjukan – som i vissa fall leder till dödliga infektioner – stannade tidigare än vanligt i år.

Att vinterkräksjukan dog ut i mars skulle eventuellt kunna gett ett tidigt utslag på antal döda, men det skulle också kunna innebära att samma personer istället blivit smittade av covid-19. Det finns såklart också en risk att de som är magsjuka inte längre har sökt vård, men ett vanligt sätt att se hur utspridd influensan är, är att mäta antalet googlesökningar på ordet. I år ser vi att det minskat på ungefär samma tidiga sätt.

Samtidigt är det också rimligt att tänka att antalet som dött i trafiken eller av andra stressrelaterade sjukdomar minskat. Liksom det finns varningssignaler om att antalet som begått självmord ökat.

Vad som däremot inte framkommer i några jämförelser ovan är hur sjukvården ställt om och i vissa regioner gått upp i krisläge. Hade Sverige inte gjort det, hade dödstalen rimligtvis varit större. Det är också därför det är viktigt att platta kurvan, det vill säga hålla nere antalet allvarligt sjuka, så att sjukvården inte överbelastas.

Till sist. I statistiken är det som tidigare rapporterats också tydligt: De utrikesfödda är procentuellt sett drabbade mycket hårdare än inrikes födda – och där ser vi ännu ingen underdödlighet.

Har du fler perspektiv, eller saker som inte är med? Tipsa gärna!

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 109 comments }

Coronaveckan som gått, v35

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 35.

5 821 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med totalt 11 dödsfall på en vecka, vilket är betydligt färre jämfört med de 27 nya dödsfall som inrapporterades under förra veckan. Antalet totalt inlagda för intensivvård är nu 22 och bara enstaka nya fall har lagts in under veckan.

Inte heller antalet nya smittade ökar. I samtliga åldersgrupper står antalet nya fall antingen på samma nivå som tidigare, eller går ner. Detta trots att Sverige under veckan utfört fler tester än tidigare, enligt Folkhälsomyndighetens veckorapport. Antalet nya fall nu 16 per 100 000 invånare.

Flera regioner berättar också om en kraftig minskning. Undantaget är Kalmar och framför allt Skåne, där det finns en uppåtgående trend.

Under veckan har Folkhälsomyndigheten också beslutat att ta bort totalt 3 700 positiva fall från totalen, eftersom man i upptäckt att testen som använts är felaktiga. De positiva fallen som nu makuleras inträffade mest under sommarens första veckor och nästan hälften var tagna i Stockholm. Testerna anmäls nu till Läkemedelsverket.

Samtidigt rapporterar DN att 550 000 personer har testats i Stockholm under sommaren – till en kostnad av en halv miljard. Antikroppstesterna visar att totalt 16 procent (av 400 000 testade) har antikroppar – vilket är bland de högsta noteringarna i världen:
”Man har sett antikroppsnivåer på uppemot femton procent i New York, och i Madrid med omnejd samt i vissa delar av norra Italien, säger Jan Albert, professor i mikrobiologi och smittskydd vid Karolinska institutet.”

Det har funnits viss oro för att skolstarten skulle medföra en ökad smittspridning, vilket alltså ännu inte märkts. Så hur är det med barns smitta? I Sverige testas barn endast vid svårare fall, men i Finland gjordes tester på 11 000 barn för att studera förekomsten av smittan. Bara fem av 11 000 tester var positiva. Även i Storbritannien har liknande studier gjorts där de konstaterar att risken är ”försvinnande liten”.

Människor världen över har en positiv bild av hur Sverige hanterat pandemin, visar Nations brand index. Vi placerar oss på plats 10 av 50 när det gäller hur trygg man är att besöka Sverige och 15 av 50 när det handlar om hur vi hanterar hälsokriser. Resultatet bedöms komma ge effekt på framtida turism.

Även WHO:s expert har i veckan berömt Sverige och hävdat att andra borde följa vårt exempel. Ett beröm Folkhälsomyndigheten inte var sen att slicka i sig, även om det för den som lyssnar noga kanske inte är så mycket specifikt beröm från WHO:s expert.

När sjukhusens belastning minskar har vården också inlett ett antal sparkrav. Region Stockholm varnar till och med om varsel för sjukhuspersonal. Och de sjuksköterskor som under våren hyllades med applåder orkar inte längre. Bara på Karolinskas intensivvårdsavdelning har ett 30-tal sagt upp sig under sommarmånaderna. Anledningen är arbetsvillkor och avsaknad av uppskattning från arbetsledning. ”Ingen verkar bry sig om hur vi mår”, säger en sjuksköterska i en stor intervju i Svd.

Samtidigt undrar kultursverige när samhället ska öppna upp igen. Frågan kom i veckan från Jonas Gardell som nu vill ha ett datum. Det verkar behövas, inte minst för landets musiker. En undersökning av Musikcentrum riks visar att var tredje musiker nu överväger att lämna sitt yrke. Folkhälsomyndigheten har inte gett ett svar på deadline, men däremot gett ett remissvar på regeringens förslag om nya maxgränser. Folkhälsomyndigheten föreslår nu att max 500 personer kan samlas för till exempel idrott och kultur – om det är sittande publik och avstånd på en meter kan hållas. Tegnell har också kommenterat att eventuellt tillåta fotbollsarenor fyllas ut till 30 eller 40 procent.
Polisen säger i sitt remissvar nej till höjt max-tak, och verkar mest undra från var resurserna ska tas för att se till att de nya reglerna efterlevs.
Flera organisationer har nu skickat in remissvar till regeringen och 1 oktober väntas de nya reglerna – vilka de nu blir – verkställas.

Sverige smittspårar nu covid-19 på samma sätt som klamydia: Det är den smittade som har ansvar för att kontakta de som de kan ha smittat. Det berättade Anders Tegnell under söndagens SVT Agenda, han fick senare kritik från flera håll.

Svenskarna utan skydd från eventuella biverkningar av ett vaccin?Sverige har köpt upp vaccin via EU, men om det skulle visa sig ge biverkningar står svenskarna utan skydd. Detta på grund av ett komplicerat upplägg och samarbete med Läkemedelsförsäkringen, som gett vaccinet nobben. Läs mer i Svd.
Samtidigt kommer också rapporter om att äldre kanske inte kommer få ett fullgott skydd av vaccin.

I korthet från veckan som gått:

Till sist: Svenskarna är säkra på att andra har blivit sämre på att följa rekommendationer kring covid-19, visar en ny undersökning. Men samtidigt är vi nästan lika säkra på att vi själva inte blivit sämre – kanske snarare bättre på desamma.

Det var allt för veckan som gått – har jag missat något? Tipsa gärna i kommentarerna.

Den här artikeln är gratis med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att denna journalistik ska finnas öppen och tillgänglig. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 13 comments }

Den ansedda forskaren Akiko Iwasaki vid Yale har kommenterat fallet där en person i Hong kong upptäcktes vara infekterad en andra gång med covid-19. Detta trots att personen tidigare visat antikroppar. Fallet har väckt stor uppmärksamhet, men ändå finns ingen anledning till oro, menar Iwasaki, som tillåtit mig översätta hennes text:

”Det här är ingen orsak till oro, utan ett skolboksexempel på hur immunitet ska fungera. Andra infektionen var asymptomatisk. Även om immuniteten inte var tillräcklig för att blockera en återinfektion, skyddade den personen från sjukdom.

Patienten hade inga upptäckbara antirkoppar vid tillfället för återinfektion, men utvecklade påvisbara antikroppar efter återinfektionen. Det är uppmuntrande.

Eftersom återinfektion kan förekomma så är det osannolikt att flockimmunitet genom naturlig infektion kan eliminera covid-19. Det enda ofarliga och effektiva sättet att uppnå flockimmunitet är genom vaccination.

Till sist, även om detta är ett bra exempel på hur en första infektion kan förhindra sjukdom i en efterföljande infektion, behövs fler studier för att fullt förstå vad som kan hända under en återinfektion. ”

{ 4 comments }

Sedan mars har mamman hållit sina tre barn hemma från skolan. Skolan har förklarat att det är olagligt och hotat med orosanmälan. Under sommaren kom det slutgiltiga beskedet: Kom tillbaka, eller betala vite på 285 kronor per dag och missad skoldag. Totalt skulle det bli över 17 000 kronor i månaden för familjens tre barn. 

Ia Almström bor i Kungälv utanför Göteborg och är mamma till tre barn i grundskoleåldern. När coronaviruset började spridas i mars blev hon orolig. Hon har astma och misstänker att yngsta också har det, och covid-19 är ju ett virus som sätter sig på lungorna. Var hon i riskzonen? Skolorna skulle säkert stängas snart, tänkte hon och beslutade att hålla barnen hemma redan i förtid. Men inte med tvång.

– Vi pratade om det. Jag var övertygad om att skolorna skulle stänga ändå, så jag frågade barnen om de vill plugga hemifrån.

Det ville de. Hon fick med sig barnens pappa på beslutet. De är skilda, men både jobbar hemifrån och kunde turas om att ta hand om barnen. Sedan i mitten på mars har alla barnen fått vara hemma och senare också undervisats hemifrån – av föräldrarna. Barnen, som gick i tvåan, femman och sjundeklass fick hjälp av deras respektive lärare.

– Lärarna har varit jättehjälpsamma och barnen har gjort allt som deras klasskamrater har gjort i skolan: Hemkunskap, idrott, allt! Det enda det varit svårt med har varit träslöjden.

Efter tre veckor ringer representanter från alla tre av barnens skolor. De är vänliga och säger sig inte vara oroliga, men förklarar att Sverige har skolplikt och att det föräldrarna gör är olagligt. Ia har vid det här laget fått veta att astmatiker inte tillhör en riskgrupp, men står på sig, tycker att hon skyddar sig och sina barn.

– Vi ska ju göra allt i vår makt för att skydda oss från smittan, det säger ju Statsministern. Jag tycker att det är vad jag gör och borde ha rätt att göra.

Så barnen fortsätter att vara hemma, lärarna fortsätter att hjälpa till med undervisningsmaterial. Och skolan fortsätter att skicka tillsägelser. Dennis Reinhold, skolchef i Kungälv, kopplas in. Han varnar familjen att en orosanmälan kan komma att göras om barnen inte inställer sig. Någon sådan görs inte, men däremot får familjen en tjock bibba dokument där kontentan är att familjen ska betala vite om de inte låter barnen återgå till skolan. Ia Almström begär uppskov, men i augusti fattar kommunen beslut om ett föreläggande, förenat med vite.

I sammanträdesprotokollet från sociala myndighetsnämnden i Kungälv står att skolan följt alla rekommendationer och att familjens oro för smittspridning inte trumfar skolplikten. 

”Med hänsyn till den numera långa frånvaron och dess konsekvenser för eleverna finns det skäl att förena föreläggandet med vite”.

I protokollet står att Ia och barnens pappa tillsammans ska betala 285 kronor per barn och dag – för varje skoldag barnen missar. Med tre barn och fem skoldagar i veckan blir det 4275 kronor i veckan, eller 17 100 kronor i månaden. Det är priset för att hålla barnen hemma från skolan.

Skolchefen Dennis Reinhold menar att åtgärden är ovanlig, och att vitet framför allt ska tolkas som ett påtryckningsmedel att följa föreläggandet.

– Vår erfarenhet lokalt och nationellt är att det sällan går så långt att vitesbelopp utgår. Huvudmannen arbetar i första hand med dialog för att komma tillrätta med frånvaron i skolan. I några få fall leder inte dialogen till önskat resultat, säger Dennis Reinhold.

Ia Almström vacklar nu. Frågar sina barn. Några av dem ska börja nya skolor. De saknar skolan, men vill framför allt inte hamna utanför. 

– Jag ville inte hålla de hemma med tvång, de vill ju vara som alla andra, inte avvika, säger Ia Almström.

De beslutar att barnen ska få gå tillbaka till skolan. Något vite utgår därför inte och nu har barnen gått sina första skoldagar på nästan ett halvår. Ia Almström märker att de är ovana. 

– Första dagen kom de hem och sa “mamma det är jättetrångt, det enda de gjort är att sätta upp tre klisterlappar i början på kön till maten, sen trängs vi jättemycket vid buffen”.

Ia Almström accepterar situationen. Hon vet att astmatiker inte är en riskgrupp och hon är heller inte längre särskilt rädd. Men hon brinner fortfarande för frågan. Inte så mycket för sin egen skull, som för andra oroliga föräldrar. Under månaderna som gått har hon fått kontakt med föräldrar runt om i Sverige som tagit samma beslut. Föräldrar som är i riskgrupp och där konsekvensen skulle kunna bli dödlig om barnen kom hem med smitta.

– Det kan inte vara rätt. Man ska isolera sig om man är riskgrupp, men om man har barn som tvingas iväg till skolorna kan man inte det. Det är så sjukt att man inte får isolera utan att betala för det. Det kan inte vara förenligt med de mänskliga rättigheterna?, säger Ia Almström.

Hon berättar om föräldrar som har flytt Sverige. En familj har bosatt sig i Norge, även Åland är populärt. Där finns inte skolplikt för barn, en lag Sverige är relativt ensam om i världen. 

I Sverige har skolminister Anna Ekström tidigare sagt att hon inte inte vill stänga skolor, även om ett regelverk finns förberett ifall det skulle bli aktuellt. När hon får höra om fallet med Ia Almström säger hon att hon inte kan kommentera just det fallet, men har förståelse för oron pandemin orsakar, men att Folkhälsomyndigheten gjort bedömningen att friska elever kan gå i skolan.

– Det är mycket liten risk att barn får allvarliga följder av covid-19, även om de har något av de tillstånd eller sjukdomar som innebär en ökad risk för vuxna och äldre. Personal inom skolan har inte heller diagnostiserats med covid-19 i högre utsträckning än andra yrkesgrupper, säger utbildningsminister Anna Ekström.

Ia Almström tycker resonemanget är konstigt.

– Man tycker ju att de som har möjlighet – de som vill och kan – borde kunna få stanna hemma. Det glesar ju bara ut antalet som får gå i skolan?

Utbildningsministern håller inte med.

– Det är bra för barn att gå i skolan, och en bruten skolgång innebär stora risker för såväl individen som samhället. Vissa elever kan dock behöva vara hemma, exempelvis därför att de i fråga om sin egen personliga situation följer allmänna råd eller rekommendationer från Folkhälsomyndigheten. I sådana fall är det möjligt för huvudmannen att ge eleven fjärr- eller distansundervisning. Huvudregeln är dock att skolpliktiga elever ska delta i verksamheten om de inte har giltigt skäl att utebli, säger utbildningsminister Anna Ekström.

Den här artikeln är gratis med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att denna journalistik ska finnas öppen och tillgänglig. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Artikeln är sampublicerad med Göteborgsposten.

{ 4 comments }

Coronaveckan som gått, v34

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 34.

5 810 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med totalt 27 dödsfall på en vecka, vilket är sju fler jämfört hur många som inrapporterades döda förra veckan. Sverige är sedan några veckor tillbaka också inne i en period av underdödlighet, det vill säga att det dör färre än normalt i Sverige (även om det är olika i regionerna). I veckan fick en rapport från Region Östergötland stort utrymme eftersom de granskat hälsotillståndet på de som dött med diagnostiserad covid-19 i hemmet eller särskilt boende. I bara 15 procent av fallen var coronaviruset den direkta dödsorsaken, även om det i 70 procent av fallen var en bidragande orsak. I 15 procent berodde dödsfallet på något annat. Ändå räknas samtliga in i totala statistiken, eftersom de diagnostiserats med covid-19 inom 30 dagar från dödsdatumet. Efter Östergötlands rapport vill Socialstyrelsen nu att fler dödsfall ska granskas.
Samtidigt släppte SCB i veckan en rapport över första halvåret i Sverige (alltså innan underdödlighet fått fäste) som visar att det inte dött så många svenskar nu, sedan svälten 1869. Sammansättningen och storleken på befolkningen var givetvis annan då, men SCB menar att det ändå är rimligt att jämföra. SCB:s pressansvarige förklarar:

Även om antal dödsfall och intensivvårdade ligger på stabilt låga nivåer, ser vi en fortsatt ökning av antal smittade. Det är framför allt de unga vuxna som smittas, enligt statistik från Folkhälsomyndighetens veckorapport. Under veckan kom också flera rapporter om hur unga struntar i avstånd och när klubbar stängt igen anordnar egna svartklubbar i skogen.

R-talet, det som indikerar hur många en smittad person smittar, låg också högt – 1,2 under början på augusti – vilket ändå inte oroar Anders Tegnell. Oro känner dock flera för barnen nu när skolan drar igång. Under veckan öppnade grundskolan runt om i landet och även om det finns anekdoter om hur vissa förskolor drabbats, finns ingen enhetligt statistik om att barn är de som driver smittan, tvärtom visar statistiken på en stabil och låg nivå när det gäller bekräftade fall.

Ännu är det så klart tidigt att säga något om skolornas smittspridningseffekt, men skolministern var i veckan tydligt med att hon inte ville medverka till att stänga några skolor under hösten.

Apropå barn fick Sverige det första fallet av smitta bland spädbarn i veckan. En nyfödd bebis i Skåne vårdas just nu och troligtvis har barnet smittats av sin mamma under graviditeten. Fallet är ovanligt och internationellt har det bara rapporterats om några enstaka liknande fall. Samtidigt har det lett till problem då det saknas rutiner i att hantera smittade spädbarn, vilket gjort att andra föräldrar larmat.

Gränsen på max 50 personer blir kvar, men kanske att det finns någon gyllene mellanväg för kultur- och idrottsbranschen. Det var det luddiga besked som gavs i veckan om ett redan luddigt regelverk. Det finns ett förslag om att sittande publik skulle kunna tillåtas vid större evenemang, men frågan ska nu ut på remiss hos Folkhälsomyndigheten. Kulturministern har tidigare varit hårt pressad att komma med ett svar om framtiden för kulturbranschen. Idag tillåts ett större antal personer i lokaler som är restauranger och affärer, men inte om en artist används som dragplåster. I Göteborgs skärgård försökte en restaurang komma runt detta genom att inte annonsera ut sin artist Ebbot Lundberg, men istället låta Göteborgsposten skriva en artikel om deras snillrika kryphål. Men polisen stoppade eventet.

Sveriges hållning till munskydd fortsätter att förbrylla omvärlden. Dels för att Sverige snart är helt ensamma med att inte rekommendera munskydd, men också för att fler svenskar tror att det hjälper, än att det inte hjälper. Två av fem vill till och med se krav i kollektivtrafiken och det moderata Trafikrådet i Stockholm har redan börjat bära munskydd. Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson pressades om Sveriges hållning under Lördagsintervjun i P1 och menade där att Folkhälsomyndigheten undersöker saken och ska återkomma, även om han inte tror på någon större effekt av dem.
”Vi kan tänka oss att föreslå munskydd, men då ska man ha uttömt de möjligheter som finns verkligen att arbeta med distansering, arbeta ytterligare med hygien och information om att inte röra sig. Annars kan vi aldrig öppna samhället för 70-plussare och människor med riskbakgrund.”

Sverige har via EU köpt in 6 miljoner vaccindoser. Det står klart i veckan, då EU valt att handla upp doserna via Astra Zeneca, förutsatt att alla tester godkänns. Samtidigt förhandlas det med ytterligare aktörer och totalt hoppas Sverige nu att det ska finnas tillräckligt för hela vår befolkning. Experter tror dock att det kan bli svårt att få svenskar att vaccinera sig, var femte svensk uppger i en undersökning att de inte vill. Vaccinet tros vara tillgängligt i Sverige tidigast januari 2021.

Intensivvårdsavdelningarna stängs runtom i landet, en efter en. Nu börjar också personal komma tillbaka från semestrar och kan berätta om deras minnen. Aftonbladet har gjort ett reportage med några sjuksköterskor i veckan och Expressen har gjort en lång intervju med IVA-sjuksköterskan Eveline Jacobson, vars sommarprat blev ett av sommarens största. I intervjun framgår till exempel att P1 aldrig hade hört henne innan inspelningen och helt enkelt chansade på att Eveline skulle ro iland det.

Finland lättar på gränsdragningen, för gränskommunerna. Sverige och Finlands olika strategival blev förödande för Tornedalen, som ligger på båda sidor landsgränsen, men vars samhälle skars itu av gränskontrollerna. I veckan har Finland därför beslutat att lätta på gränsen, just i dessa få kommuner där samhällen blir särskilt drabbade. ”Det kommer underlätta vår vardag väsentligt”, säger kommunstyrelsens ordförande i Haparanda.

Till sist, i korthet:

Det var allt för den här veckan, saknades något? Skriv gärna en kommentar!

Den här artikeln är gratis med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att denna journalistik ska finnas öppen och tillgänglig. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 11 comments }

Coronaveckan som gått, v33

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 33.

5 783 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med totalt 20 dödsfall på en vecka, vilket är samma ökning som förra veckan. Flera dagar under den gångna veckan har det inte rapporterats något dödsfall alls, vilket brukar justeras upp under kommande vecka. Då är det kanske mer anmärkningsvärt att det under 30 juli fortfarande är registrerat 0 döda – kan det bli första dagen Sverige har noll döda med covid-19 sedan mars? Trots den positiva utveckling i antalet döda finns en bekymmersam ökning i smittotalen. Det är en tendens som pågått sedan slutet av juli nu, trots att antalet tester minskat (föregående vecka gjordes drygt 50 000 tester)

Den åldersgrupp som driver upp smittotalet är framför allt de yngre, i Folkhälsomyndighetens veckorapport indelat i 20-49 år.

Det är inte oväntat att smittspridningen skulle öka efter sommaren, än mindre oväntat att det skulle visa sig tydligare i andra halvan av augusti – båda sakerna var med i Folkhälsomyndighetens scenarios inför sommaren resande. Gotland är den senaste veckan till exempel den region som i relativa tal drabbats hårdast.

40 procent av de nya smittade på Gotland kommer från fastlandet, men det handlar alltså om ganska låga nivåer, 34 fall totalt. Det ska dessutom noteras att det testats mer på Gotland än i någon annan region i Sverige, mätt i relativa tal.

Att smittan sprids är kanske inte konstigt givet alla fullpackade stränder, och Västra götaland, som har haft näst mest smittspridning i veckan, säger att de är oroliga. Den ökade smittan har också gjort att andra länder nu ändrat sina rekommendationer för Sverige. Norge har nu återigen rödlistat flera svenska regioner, till exempel Värmland och sätter landsmän som ändå åker över i karantän, vilket dryga femtiotalet norrmän i veckan fick erfara. Grekland ändrar också sina rekommendationer, vilket nu hänt så ofta att svenska charterbolaget Ving tröttnat och med omedelbar verkan ställt in alla resor till landet. Men kanske har Grekland också tröttnat? Veckans mest uppmärksammade artikel handlar om svenske Tim som åkte till Grekland trots positivt corona-test. I Grekland fastnade han i en stickprovskontroll, testade positivt och fick sitta på karantänhotell istället för charter. Anders Tegnell är hur som helst kritisk till de europeiska ländernas olika besked och menar att det blir förvirrande.

Vilken plats har flockimmuniteten i den svenska strategin? I veckan publicerade jag en stor granskning av interna mejla mellan tjänstemän på Folkhälsomyndigheten. Mina två texter publicerades också av Expressen. Texten har fått stor uppmärksamhet även internationellt, där bland annat Telegraph och Newsweek skrivit, men även flera nordiska länder.

Internationellt fortsätter annars hyllningståget till Sverige. Tyska Focus skriver ytterligare långt reportage med anledning av landets rädsla för en andra våg. Artikeln avslutar med ett ”Takk så mykke Sverige” eftersom Sverige visat hur man ska hantera smittan. Daily mail skriver att ”Sverige kan få sista skrattet”. Skynews jublar över Sverige och Telegraph har två hyllande kolumner: Dels att lockdowns supporters inte kan stå ut med att Sverige får rätt. Och dels skriver deras näringslivsredaktör att Tegnell är pandemins hjälte, eftersom vi inte tappat så mycket ekonomiskt som många trodde. Vilket är sant, men:

Sveriges BNP står sig förvisso bättre än andra länder under andra kvartalet, men jämfört med norden går det dåligt.

Anledningen tros vara att Sveriges ekonomi är mer beroende av export än andra länder. I veckan publicerades en kalkyl som menade att om Sverige hade följt en tysk lockdown hade vår BNP kunnat minska ytterligare 3-4 procentenheter under första halvåret.
Arbetslösheten ökar nu också i Sverige och framför allt är det unga som drabbas.
Men en positiv nyhet i sammanhanget är att kanske bara hälften av de som ansökt om permittering utnyttjat den. Det kan vara en signal om en arbetsmarknad som är starkare än vad som förutspåtts.

Hur mycket smittar egentligen barn? Eftersom flera skolor i Sverige drar igång den här veckan har frågan uppmärksammats på olika sätt. De 22 forskarna (som numera varierar i antal) publicerade på DN debatt en text där de menar att forskning säger att barn smittar och att därför fler åtgärder borde vidtas. Tegnell slår tillbaka och menar att forskarna drar felaktiga slutsatser och att barn och elever inte driver pandemin. Både Tegnell och WHO är dock eniga i att unga nu är de som driver smittan, men Tegnell menar att skolans roll i det inte är viktig eftersom unga träffas ändå. Klart är dock att myndigheter är oroliga för trängsel i kollektivtrafiken inför skolstarten och därför till exempel uppmanat kommuner till senare lektionsstart. I Göteborg får därför alla kommunala skolor obligatorisk sovmorgon.

Munskyddsdebatten fortsätter. Efter att Danmark nu meddelat om munskyddskrav på buss och även Norge gett samma råd för vissa av landets regioner, är det i princip bara Sverige kvar i Europa som inte rekommenderar munskydd. Karolinska institutet tog i veckan ställning för munskydd och rektor rekommenderar det nu i skolan för platser där trängsel inte kan undvikas. Men Folkhälsomyndigheten håller kvar vid sin linje. Till DN säger Tegnell att det som saknas handlar inte om att munskydd stoppar virus, utan bevis på munskydds effekt ute i samhället. ”Jag tror att signalvärdet är den största funktionen med munskydd i dag, säger Anders Tegnell.
Sveriges hållning kring munskydd fortsätter också väcka stor internationell uppmärksamhet, i veckan till exempel i tyska Bild och NTV.
Men opinionen i Sverige är på väg att sväng, till fördel munskydd, åtminstone i kollektivtrafiken där 4 av 10 svenskar önskar det. Samtidigt har en av veckans mest delade Facebookuppdateringar handlat om munskydd och stöd för Folkhälsomyndighetens hållning:

Hur ska det gå för Sveriges kulturarbetare? Förra veckans krav på avgång för kultur- och idrottsminister Amanda Lind har fortsatt denna vecka. DN gör en sammanfattning av det politiska spelet och åsikterna kring kulturpolitiken den senaste veckan. Men kort sagt har inget hänt den senaste veckan, även om Folkhälsomyndigheten har upprättat en rekommendation för körer runt om i Sverige.
Amanda Lind lovade redan förra veckan besked ”inom några veckor”, men i veckan har hon till exempel talat med Dplay om hur hon ser på idrotten och kulturens förutsättningar:

Och under tiden fortsätter kulturbranschen att vara påhittig. Ett coverband skapade till exempel en konsert riktad ut mot havet, som lockade hundratals båtar.

I korthet från veckan:

Det var allt för denna vecka – saknar du något? Skriv gärna en kommentar.

Den här artikeln är gratis med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att denna journalistik ska finnas öppen och tillgänglig. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 17 comments }

Flockimmunitet. Hela världen förknippar Sverige med ordet, men ändå vill ingen säga att det varit vår strategi. Så hur har strategin formats hos de ledande tjänstemännen på Folkhälsomyndigheten? Genom tillgång till hundratals utbegärda mejl har jag kunnat kartlägga vad som byggt grunden för Sveriges covid-19-strategi.

Läs del 1, Berättelsen om Johan Giesecke och Folkhälsomyndigheten.

Det här är del 2, om hur begreppet flockimmunitet fick fäste hos Folkhälsomyndigheten.

Egentligen är det Annika Linde som förklarar det först. Eller kanske bäst? Annika Linde var statsepidemiolog innan Anders Tegnell och den 13 mars publiceras en lång text på Facebook där Linde förklarar att det inte vore så dumt med “lite långsam spridning bland skolbarn och deras föräldrar för att successivt bygga upp en flockimmunitet”. Hon tillägger att det är “i själva verket vår Folkhälsomyndighets strategi”. Anders Tegnell slår tillbaka direkt. Till DN förklarar han att det finns “absolut inga ambitioner att låta smittan spridas på det sättet”. Målet är istället en lugn spridning så att inte sjukvården överbelastas.

Samma kväll läser Anders Tegnell ett mejl från en pensionerad läkare. Läkaren undrar om man inte kan hantera covid-19 som vattkoppor hanterades förr i tiden. Använd hotellen, skriver läkaren, de står ändå tomma. Låt friska få gå dit och bli smittade, så behöver de inte vaccineras sedan. 

Anders Tegnell skickar vidare mejlet till generaldirektör Johan Carlson, men även till Mika Salminen. Han är hälsosäkerhetschef på THL, Finlands motsvarighet till Folkhälsomyndigheten, och en nyckelperson i Finlands hantering av krisen. Tegnell kommer under de närmaste månaderna ha flitig kontakt med sina kollegor ute i Europa. Mest kommer han att skriva med Islands statsepidemilog Þórólfur Guðnason, men ofta också med Norges Frode Forland och Storbritanniens Paul Cosford. Liksom alltså finska kollegorna på THL. Men korrespondensen mellan dessa är oftast sekretessbelagd. Mejlet med Salminen är ett undantag.

Tegnell bifogar en kort kommentar till det vidarebefordrade mejlet: “En poäng skulle tala för att hålla skolorna öppna för att snabbare nå herd immunity”.

Salminen svarar Anders Tegnell efter någon minut: “Det har vi också tänkt på. Men under tiden kommer barnen ändå att sprida infektionen…”. Salminen skriver vidare att THL har kört en modell med just detta scenario som estimerar att “åldringarnas attack rate” minskar med “kanske 10 procent”.

Tegnell svarar att han önskar ett möte och frågar: “10 procent kanske kan vara värt det?”

Idag, fem månader senare, säger Anders Tegnell att det inte var flockimmunitet som var anledning till att Folkhälsomyndigheten valde att hålla skolorna öppna. “Min kommentar var på en möjlig effekt inte på en förväntad som var en del av bedömningen av lämplighet av åtgärden. Att hålla skolor öppna för att få immunitet var alltså aldrig aktuellt”, säger Anders Tegnell, efter att ha läst konversationen igen.

Dagen efter dialogen med finska THL mejlar Annika Linde till sin efterträdare, Anders Tegnell. Hon har dåligt samvete för vad hon startade med sin Facebookpost. Hon skriver att hon ska försöka hålla sig ”ännu bättre undan media i fortsättningen och låta er sköta detta på ert eget vis”. Samtidigt skickar hon med några förklaringar kring hur hon tänkt.

Anders Tegnell tackar för “din lojalitet eller hur man ska uttrycka det” men uttrycker skepsis till att barn skulle vara en motor i epidemin. 

Dagen efter mejlen med Linde kommenterar Tegnell begreppet flockimmunitet för Aftonbladet. Storbritannien har ännu inte gått in i lockdown och har ännu en hållning som liknar Sveriges: Gamla och sjuka isoleras och smittan får spridas bland den friska befolkningen under kontrollerade former. “De flesta får en väldigt mild smitta och kan bygga upp en slags flockimmunitet så att fler är immuna mot denna sjukdom och vi minskar smittspridningen samtidigt som vi skyddar de som är mest sårbara”, sa Patrick Vallance till BBC. Hälsominister Matt Hancock säger att flockimmunitet inte är ett mål, utan ett vetenskapligt begrepp som är ett rimligt slutscenario på epidemin.

Det är en hållning Anders Tegnell sympatiserar med. “Vi är väldigt lika skulle jag vilja påstå”, säger han till Aftonbladet den 16 mars.

“Jag har lyssnat på vad britterna säger och de säger precis som vi gör i Sverige. Det är två länder som sticker ut i att vi, tycker vi i alla fall, håller en lite mer vetenskaplig linje i detta. Balansen mellan politik och vetenskap hos oss är lite annorlunda än i en del andra länder.”

Tegnell påpekar nu att strategin är att platta kurvan, låta sjukdomen kontrollerat sippra igenom befolkningen för att inte “skada samhället mer än nödvändigt”. Men han aktar sig för ordet “flockimmunitet”.

“Vi har varit lite försiktiga med att använda det ordet för det andas ju lite att man har gett upp och det är ju inte alls det som det är frågan om”, sa Anders Tegnell då. Han tillägger: “Men grundtanken börjar nog bli mer och mer relevant ju mer vi ser av det här viruset, att det är dit vi behöver komma. Vi kommer inte att få kontroll på det på något annat sätt.”

En dag senare rekryteras Annika Lindes företrädare, Johan Giesecke, som konsult på Folkhälsomyndigheten. Utöver att vara tidigare statsepidemiolog har Giesecke också varit Tegnells mentor, enligt Giesecke själv. De har en nära, professionell relation, att döma av hur de pratar både med och om varandra. 

I samma mejltråd som Giesecke erbjuds kontrakt ställer Tegnell frågor om modellering av flockimmunitet.

Johan Giesecke kommer veckan därpå in på myndigheten med en klar uppfattning om hur covid-19 kommer att spridas. Det är “mer smittsamt än influensa” och det finns redan “tusentals smittade” i Sverige varav merparten inte blir särskilt sjuka. Det hela upphör “när så många blivit smittade och sedan immuna så att viruset inte har någonstans att ta vägen (kallas “herd immunity”). Så sammanfattade han läget till Tredje AP-fonden, bara några dagar innan tillträdandet på Folkhälsomyndigheten. Två månader senare, i maj, upprepar han en liknande analys i en artikel i den ansedda vetenskapstidskriften The lancet, en artikel som kommer i svensk variant på Svenska dagbladets debattsida: “alla på jorden kommer att exponeras för covid-viruset, och de flesta kommer att smittas/…/Vår viktigaste uppgift är inte att försöka stoppa spridningen, vilket är närmast utsiktslöst, utan att koncentrera oss på att ge de olyckliga offren en optimal vård.”

Sedan mars har frågan om flockimmunitet förföljt Tegnell och Folkhälsomyndigheten. Gång på gång har de upprepat att flockimmuniteten inte är ett mål, men en möjlig biprodukt av strategin. Myndigheten har kritiserats för otydlighet, men Tegnell har poängterat att tydlighet kring målet är viktigare än tydlighet kring strategin.

Men hur tydligt har målet varit? Den 4 april håller Norrbottens smittskyddsläkare Anders Nystedt en presskonferens. Han har förberett en presentation och på en av sidorna står det: “Mål => Flockimmunitet”

Under presskonferensen förtydligar Nystedt att flockimmunitet ska ske lugnt och stilla, men att “nog många i vår befolkning i Norrbotten ska bli immuna, naturligt”. Han poängterar att det skulle vara bra om det gick snabbare hos de unga. “Jag tror att alla norrbottningar…nej alla är för mycket, men en stor del kommer att behöva gå igenom den här infektionen”. 

Det blev ingen snabb smittspridning i Norrbotten och inte heller några tydliga effekter av flockimmunitet. I juni hade bara två procent antikroppar mot covid-19 i regionen, jämfört med förväntade tio procent. 

– Om avsaknad av antikroppar innebär risk för att smittas och bli sjuk, då har vi länge kvar innan vi är “i hamn”, säger Nystedt när jag når honom.

Målet med flockimmunitet, var det ett lokalt uppsatt mål, eller pratades det också om från Folkhälsomyndighetens håll, eller på någon annan nationell nivå?

– Både och. Det var väl primärt något som kom från Folkhälsomyndigheten.

Hur kommunicerades det från Folkhälsomyndigheten? 

– Det jag minns nu var att det diskuterades i media. Flera aktörer. Jag tror jag såg det först i någon artikel med förre statsepidemiologen Annika Linde. Sen var det ju många som pratade om det och det var kurvor och grafer överallt. Statistik-Britton var ofta i ropet. Men jag minns däremot inte om jag sett det i något Folkhälsomyndighets-dokument. Men det är logiskt. När vi får en immun befolkning, då kommer de svåra fallen att sakta försvinna och de som smittas en andra gång blir lindrigare sjuka och mindre smittsamma. Så flockimmunitet är fortsatt något att längta efter. 

Otydligheten i vad som gäller, vad flockimmunitet är och om vi använder oss av det eller inte, får många att frustreras. 22 forskare profilerade sig tidigt genom att i olika debattartiklar rikta kritik mot Folkhälsomyndigheten. “Flockimmunitet är en farlig strategi”, skrev forskarna. En av dessa, Cecilia Söderberg-Nauclér, menar att tiotusentals kommer att dö om detta fortsätter. Hon vill att Tegnell avgår säger hon till en journalist, men ångrar sig sedan. Det är för sent, artikeln är skriven. I ett mejl ber hon senare Tegnell om ursäkt. Hon vill ha en statsepidemiolog som lyssnar på henne, kanske skulle hon få det om Tegnell avgick och någon annan tog hans plats? 10 000 kommer till sommaren att dö bara i Stockholm ifall inget görs, menar Söderberg-Nauclér. Hon tar upp hur Folkhälsomyndigheten räknat fel i sina rapporter, varför kan hon och andra inte bara få hjälpa? Hon ber ändå om ursäkt.

Tegnell accepterar ursäkten, säger att han förstår att medier driver på saken.

Idag säger Söderberg-Nauclér att hon står fast vid både ursäkten och kritiken:

“Man påstår att Sveriges strategi var att hålla smittan nere så att sjukvården mäktar med. Det är en efterkonstruktion. Man hade, precis som vi anat, inte räknat på sjukvårdsbehovet innan Rocklöv och jag tog upp det i media den 15 mars”.

Även om Söderberg-Nauclér inte känner sig lyssnad på, visar interna mejl att det kritikerna publicerar studeras. Flera forskargrupper hör frekvent av sig till både Tegnell och Folkhälsomyndigheten. De skickar studier som modellerar hur tusentals svenskar kommer dö – varje dag! – om Sveriges strategi inte ändras. I ett av fallen menar några kritiska forskare att deras modellering visar att Sverige kommer att få 16 000 IVA-patienter per dag i slutet på maj. Även den granskas, men myndigheten upptäcker snart stora brister. I ett vidarebefordrat mejl till Johan Giesecke skriver Tegnell att “redan vid en enklare analys verkar den vara så dålig att om den publiceras får man ifrågasätta reviewers jäv”.

Folkhälsomyndigheten håller kvar vid sin strategi: Skydda de sköra och gamla, se till att platta kurvan så vården klarar av trycket, det vill säga få en kontrollerad spridning av covid-19 i samhället. 

Internationellt finns det egentligen bara en bild av Sverige: Flockimmunitet. Det rapporteras hela tiden och fortsätter väcka enorm uppmärksamhet. Bara under den senaste veckan har till exempel tyska magasinet Focus nämnt det och tidningen Newsweek skrev för två veckor sedan att Sverige “siktade mot att nå flockimmunitet”, en artikel som fick enorm spridning – över en miljon Facebook-reaktioner.

Och det är inte konstigt, för den som frågar har hört hur Tegnell återkommande har lutat sig mot principen om flockimmunitet. Redan i april sa Tegnell att han tror att Sverige kommer att nå en högre nivå av flockimmunitet, innan vi har fått ett vaccin. När han idag kommenterar utspelet, menar han att vi redan är där.

– En flockimmunitet som stoppar spridningen helt är aldrig möjlig utan ett vaccin. En immunitet som minskar hastigheten har vi med stor säkerhet redan, säger Anders Tegnell.

Så om det nu alltid varit en del av Sveriges strategi (om inte annat som ett vetenskapligt faktum att luta sig mot), men inte ett ett mål i sig: Varför har frågan om flockimmunitet varit så känslig? Jag mejlar frågan till Tegnell. Han ska snart upp på scen för ytterligare en presskonferens. Då ska han återigen föredra siffror från myndigheten, upprepa mantrat om att platta kurvan, tvätta händer. Hans svar är kort:

Den här artikeln är gratis med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att denna journalistik ska finnas öppen och tillgänglig. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Artikeln är sampublicerad med Expressen.

{ 22 comments }