≡ Menu

Coronaveckan som gått, v48

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 48.

(Read this story in English)

6 681 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, vilket är en ökning med 275 inrapporterade dödsfall jämfört med förra veckan. Vi får gå tillbaka till sista veckan i maj för att hitta en vecka med högre dödstal. Och mer ser det ut att bli. När EU:s smittskyddsenhet i veckan publicerade sin prognos för bland annat Sverige, menar de att vi kommer nå mellan 50-200 dödsfall per dag i december, mest troligt mellan 100-140 dödsfall per dag (turkos linje).

Att dödsfallen är på väg brant uppåt syns också tydligt i Adam Altmejds graf, som gör prognoser över hur dödsfallen kommer inrapporteras. Enligt den är vi redan uppe i 60 dödsfall om dagen.

Samtidigt är Sverige ganska långt ifrån samma höga tryck på intensivvårdsavdelningen som vi var i våras. Men det beror sannolikt på att andelen som behöver intensivvård halverats, något jag kunde rapportera om i veckan. Det innebär att vi i högre grad kan hantera covid-patienter i vanlig slutenvård. Men tittar vi på den totala beläggningen på sjukhus, ser vi att vi är nära vårens topp. Slår man samman slutenvård och IVA-vård (orange linje) och exkluderar Stockholm (andra grafen) är vi nu uppe i vårens topp.

Men detta är alltså beläggning. Om vi istället mäter antalet nyinskrivna, skrevs det under årets värsta vecka – vecka 15 – in 2 100 patienter. Nu, vecka 46, är antalet 1400. Men ännu har vi inte nått kulmen. Det menar även Folkhälsomyndighetens i deras nya scenario. I veckan berättade regeringen att Folkhälsomyndigheten varannan månad kommer att uppdatera en graf som visar ett tremånaders-scenario för hur smittan kan utvecklas. Enligt det senaste scenariot kommer smittan i Sverige nå sin topp runt 10 december för att sedan minska igen.

Hur många som just nu faktiskt är smittade finns det inga bra data på. Testkapaciteten har slagit i taket vilket gör att det både på nationell och regional nivå blir skeva bilder av smittoläget. Folkhälsomyndigheten tror i sin veckorapport ändå att den något mindre branta uppåtgående kurvan också beror på att smittspridningen inte längre ökar lika snabbt.

Sveriges samtliga regioner fick i veckan hård kritik för sin äldreomsorg under våren. Kritiken kommer från Inspektionen för vård och omsorg (IVO), en myndighet med ansvar för just den här typen av granskningar. Hittills i år har över 3 002 personer på äldreboenden dött med covid-19, nästan hälften av Sveriges samtliga fall. När IVO granskat journaler på de värst drabbade boendena framkommer att mellan 16 och 22 procent av de drabbade inte har fått individuella läkarbedömningar.
– Det är en väldigt hög siffra enligt IVO:s bedömning. Det är viktigt att inte bara se detta som siffror. Det handlar om människor. En sådan här hög siffra är inte acceptabel, säger generaldirektör Sofia Wallström enligt SVT.
Många har fått sin läkarbedömning på distans och 40 procent av de som inte fick läkarbedömning fick det inte heller av en sjuksköterska. I till exempel Sörmland fick alla patienter med symptom vård i livets slutskede direkt – oavsett om covid-19 var konstaterat.
Regioner, kommuner och vårdgivare kommer nu att få tillsynsbeslut och krävas på svar för att förklara hur man ska åtgärda bristerna. Reaktionerna på rapporten har varit många och hårda.

Den tunga instansen OECD placerar Sverige i botten i flera mätningar i ny rapport, kunde denna blogg rapportera. Saken fick stor uppmärksamhet i veckan, inte minst när det visade sig att OECD räknat fel. Men när OECD uppdaterade hade Sverige placerat sig sämre i ytterligare en mätning. Det är viktigt att påpeka att OECD inte bidrar med varken analyser eller slutsatser i rapporten. Men det har funnits gott om negativa sammanställningar i veckan. Som SCB, som i veckan sänkte medellivslängden på svenskar, eller Aftonbladet som räknat ut att Stockholm är den tredje hårdast drabbade huvudstaden i Europa. Kritiken har fått SVT:s politiske expert att säga att allt mer talar för att Sveriges hantering av pandemin var ett misslyckande. Statsministern tycker fortfarande det är för tidigt att dra några sådana slutsatser.
Samtidigt publicerade Bloomberg en positiv bild av Sverige – åtminstone när det gäller ekonomi, där Sverige placeras som land 16 av 53.

Sverige ska börja med snabbtester. Snabbtester visar resultat på 10-30 minuter, men kräver en hög virusnivå för att ge utslag. Därför ska testet framför allt användas på äldreboenden och på personal som har symptom.

Fackförbund kräver att förskolebarn ska sättas i karantän, om de har smittade föräldrar. Det finns riktlinjer för hur en smittad förälder ska kunna lämna barn på ett säkert sätt, men fackförbunden menar att det ökar arbetsbelastningen på ett orimligt sätt. Väldigt lite visar att de yngsta barnen smittar i någon högre utsträckning, men för fackförbunden handlar det mer om arbetsmiljöfråga än smitta: Hur pedagoger ska hinna bygga upp en säker slusshantering av enskilda barn.

Det blev stor trängsel på flera håll under Black friday-helgen. Trots regeringens extrainsatta presskonferenser och många uppmaningar om att undvika trängsel fylldes köpcenter av kunder i helgen. Nordstan i Göteborg var full, liksom i Malmö och i Stockholm tog polisen nedanstående bild. Vårdpersonal, som just nu går på knäna, blev knäckta när de såg bilden. Immunologen Agnes Wold tycker dock oron är överdriven, eftersom det är inomhus vid middagar smittan sprids bäst.

Sverige kommer att få sitt vaccin samtidigt som Tyskland. I veckan har det kommit rapporter om att Tyskland och Storbritannien börjat bygga mottagningar i förväg, men Sveriges vaccinsamordnare är tydlig med att åtminstone alla EU-länder kommer att få vaccinet samtidigt. Han tror att det blir tidigast i januari. Sverige har börjat förbereda, men logistiken är svår eftersom vaccinet behöver vara kraftigt nedkylt.

Munskydd. I veckan fick dels ett test i TV4 om bästa munskydd stor spridning. Sverige har fortfarande inte ändrat uppfattning, men Statsepidemiolog Anders Tegnell gav i veckan ett exempel på när det skulle vara lämpligt att bära munskydd på en arbetsplats:
”Om man är närmare än 1-2 meter från varandra och i mer än 15 minuter kan det vara lämpligt”, sa han till GP.

Nyheter i korthet från veckan som gått

Till sist:
Myndigheter kommer i kommande vecka göra en extra insats för att nå ut till unga genom influencers. Men redan i veckan togs en kontakt mellan Sveriges mäktigaste politiker och Sveriges mäktigaste influencer: Therese Lindgren höll en gemensam Instagram-live med statsministern. För den som vill förstå hur våra nya makthavare verkligen försöker ta ansvar så är detta ett måsteklipp:

Det var allt för den här veckan! Skriv en kommentar om du saknar något.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.

Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få nya bloggposter direkt i mejlen!

* indicates required


{ 3 comments }

Sverige rankade sämst på ett antal områden, enligt OECD. Men rapporten hade flera fel, menade experter. OECD hittade ett – och uppdaterade. Men då hamnade Sverige i botten även där.
– Det är det enda felet, våra experter har nu tittat på allt, säger Spencer Wilson, talesperson för OECD.

Efter att denna blogg förra veckan skrev om rapporten från OECD blev uppmärksamheten stor. Ministrar och experter, alla har de kommenterat resultatet från den ansedda organisationens rapport. Men det har också kommit kritik. I Svenska dagbladet skrev professor Anders Björkman om ett ”häpnadsväckande misstag” som gett Sverige, Tyskland, Nederländerna och Spanien sju gånger så hög testfrekvens jämfört med andra länder. Utöver det menar Björkman att rapporten inte tagit hänsyn till flera viktiga parametrar när det gäller hur snabbt smittspridningen minskat i Sverige.

”Enligt OECD:s analys tog det i Sverige 58 dagar (längst av 25 studerade europeiska länder) att vända epidemin (antal fall) nedåt (R-talet under 1) efter att den satte fart i våras jämfört med genomsnittliga 34 dagar. Men i verkligheten tog det cirka 30 dagar om man kontrollerar för den ökande testningsfrekvensen eller ser till trenden dödsfall i Sverige. 

Under fredagsmorgonen meddelade OECD, via Svt, att de nu kommer att uppdatera sin rapport. Vid lunchtid på fredagen var rapporten uppdaterad – med en enda rättelse. I figur 1.8 hade nu Sverige halkat från en av de länderna med bäst testkapacitet, till fjärde sämst.

Någon mer rättelse gör inte OECD. Enligt presstalespersonen Spencer Wilson har deras analytiker dubbelkollat hela rapporten.
– Detta är verkligen det enda. Det har kollat allt annat och det är korrekt.

Felräkningen med R-talet, alltså i vilken grad viruset smittar, tycker OECD att de inte kan eller behöver rätta.
– Eftersom varje land har ett olika metoder att räkna ut så har vi, i vår rapport, använt estimat som har utvecklats av en grupp forskare som använder samma beräkning för alla länder. Att de diffar mot hur länderna själva räknar är inte överraskande eller ett problem. Detta är vad som händer när du vill jämföra länder, säger Spencer Wilson.

Läs också: Anders Tegnell: En spännande rapport som saknar kontext

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.

Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få nya bloggposter direkt i mejlen!

* indicates required
{ 6 comments }

Karolinska institutet avviker från de allmänna rekommendationerna och kan komma samla upp till 120 studenter i flera timmar för tenta i samma sal.
Studenterna är oroliga, ansvarig minister har markerat – men universitetet tycker att de gör tillräckligt.

Uppdaterat: Enligt Ekot fortsätter de 20 största lärosätena med salstentor.

Under kommande veckor hålls viktiga tentamen på Karolinska institutets läkarprogram. Flera studenter är i slutskedet av sin utbildning och de sista proven blir avgörande för om de godkänns och kan ta ett första steg ut i arbetslivet. Läkare är på grund av pandemin hett eftertraktade av arbetsmarknaden och trycket är hårt på att få ut dem snabbt. Men läkarutbildningens ledning menar att examinationerna måste ske på plats. I sex timmar ska studenter därför sitta i samma sal. Detta eftersom distanstentamen inte ger tillräckligt stor rättssäkerhet eller kvalitetskontroll, menar universitetet.

Studenterna har protesterat. Hur kan ett universitet – ett av landets främsta! – bortse från de nya normerande råden om max åtta personer? Oron är stor bland studenterna. För att kartlägga exakt hur stor oron är skickade Studentkåren Medicinska Föreningens läkarsektion ut en enkät till samtliga läkarstudenter. Totalt svarade nästan tusen av studenterna på läkarprogrammet. 87 procent av de svarande uttryckte oro för att bli smittad under salstentamen.

En av studenterna är Anja Lind. Hon pekar särskilt ut stressen flera studenter känner att prestera och att det finns risk att de kommer till salen och tentar, trots symptom.

– Eftersom godkänd tenta är ett krav för att komma vidare i utbildningen nästa termin är sannolikt drivkraften att närvara vid tentamen mycket hög.

Farhågan får stöd i enkäten. Hälften av studenterna uppger att det är troligt att de kommer gå på salstentamen, även om de haft symptom dagen innan.

En annan student, som vill vara anonym, berättar att hans tenta är strax innan jul.
– Först packar de ihop ett hundratal studenter, vissa som till och med jobbar på covid-kliniker, i ett rum, för att sedan ha dem resandes över hela landet.

Under hösten höll läkarprogrammet flera distanstentamen, men hade då flera problem. Framför allt ökade anmälningarna om fuskande studenter. Studenternas läkarsektion har förstått fuskandet som huvudanledning till att skolledningen under våren inte ens övervägt tanken på att återgå till distanstentamen.
– Det är olyckligt att man helt lämnat frågan om att utveckla bättre distanstentamina och bara kört på det gamla formatet, säger Läkarsektionens ordförande Ib Green-Petersen.

Hos regeringen är det Matilda Ernkrans som är minister för högre utbildning. Det är också hennes regering som försökt hamra in att åttapersoners-gränsen ska vara normerande. När hon hör om situationen på Karolinska påpekar hon att varje universitet och högskola är en fristående myndighet som själva fattar beslut, även om det ska göras i nära samråd med regionala smittskydd. Samtidigt är hon mycket kritisk.

– Jag förväntar mig att lärosätena förhåller sig till rådande läge och gör sitt absolut yttersta för att bidra till minskad smittspridning. Jag tycker att de hittills visat att de tar det ansvaret. Jag har dock svårt att se lämpligheten i att genomföra salstentamen med hundratals studenter och hur det kan vara i linje med rådande regler och rekommendationer, säger Ernkrans.

I en vecka har jag i flera omgångar sökt Karolinska institutet för förtydligande om vad som egentligen gäller. I lika många omgångar har nya besked kommit. Under måndagen meddelades att salstentorna nu ska delas upp på flera salar. Studenten Anja Lind får reda på att hennes tenta inte längre måste samla hundratals elever, utan kanske 70. För andra elever kan det se annorlunda ut. På torsdag får jag ut ett planeringsdokument från Karolinska som visar att salarna kommer att fyllas upp till 50 procent. För tentasalen i Solna, med plats för 240, innebär det 120 studenter i samma lokal. I en skriftlig kommentar skriver Karolinska senare att man inte alls samlar hundratals studenter på samma ställe.

”Salstentorna samlar inte hundratals studenter på samma ställe, de studenter som gör tentan sitter utspridda i stora lokaler och dessutom har en mängd olika åtgärder satts in för att minimera risken för smittspridning. Det handlar om allt ifrån tillgång till munskydd, handsprit och frekvent städning av lokalerna till ändrade klockslag för att undvika att studenter och lärare behöver ta sig till campus i rusningstrafik och personal på plats som ser till att trängsel undviks vid in- och utpasseringar.”

Senare återkommer Annika Östman Wernerson, vice rektor för utbildningsfrågor på KI, och meddelar i en skriftlig kommentar att det går att att ha 120 studenter i samma lokal, men att de hittills inte utnyttjat den möjligheten. Hon tycker att de hörsammat studenterna.
”KI tar studenters oro på stort allvar och har kontinuerlig dialog med studentföreträdare om det här. Vi har haft flera möten här i veckan med läkarsektionen och andra representanter för kårerna. Inte heller har vi fått några indikationer på att studenter eller medarbetare på KI inte följer de rekommendationer som finns”

Ni tar det här beslutet precis innan julhelgen, då många reser hem, har inte ni ett särskilt ansvar att inte skapa event som kan bidra till smittspridning?
”Vi menar att vi har en säker miljö ur smittskyddssynpunkt med de åtgärder som vidtagits och förutsatt att studenter och personal följer de rekommendationer och riktlinjer som finns. Det finns inga indikationer på att det förekommit någon smittspridning i samband med campusförlagd examination på KI eller på campus överhuvudtaget”, säger Annika Östman Wernerson.

Uppdaterat: På fredagsförmiddagen meddelar KI att de nu också kommer sätta ett tak på max 50 personer i samma tenta-sal.

Läkarstudenten Anja Lind uppskattar förbättringarna, men hade föredragit en distanstentamen. Framför all kan hon inte förstå varför universitetet inte gör mer.
– Önskvärt vore att dela upp oss på ännu fler salar, det borde KI rimligen ha möjlighet till.

Matilda Ernkrans vill inte kommentera något mer specifikt kring hur eller om hon tänker agera. Men hon har regelbundna avstämningar med lärosätena.
– Jag följer noga utvecklingen och är redo att vidta åtgärder om så krävs.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.

Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få nya bloggposter direkt i mejlen!

* indicates required
{ 13 comments }

Svensk sjukvård blir allt bättre på att behandla coronapatienter. Risken att dö har halverats, likaså behöver bara hälften så många intensivvård och respirator.
Det visar nya data – från en studie som i det närmaste passerat obemärkt förbi.

– Jag tänkte att någon skulle höra av sig, men det har inte varit så mycket intresse, säger Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen, när jag når honom på telefon.

Det har gått flera veckor sedan studien med den mycket positiva utvecklingen blev klar och Lindén är lite förvånad. Resultatet är ett styrkebesked för svensk sjukvård och all dess personal. I slutet på oktober skickade Lindén, tillsammans med arbetsgrupp på sju kollegor från svenska myndigheter, in en preprint till en ansedd tidskrift. Lindén nämnde också granskningen på en myndighetsgemensam pressträff, men det blev inte så mycket mer med det. Trots att siffrorna var betydande. Studien har ännu inte blivit publicerad, men gruppen har fortsatt samköra register från SCB, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Intensivvårdsregistret. Och trenden håller i sig. I ett nytt faktablad, publicerat förra veckan, har de hunnit göra jämförelser fram till oktober i år. Resultatet är en fortsatt enorm förbättring, nästan rakt över. Sedan mars har nu en halvering skett av den andel som dör efter att ha lagts in på sjukhus med covid-19.

I den nya körningen kan man också se att även andelen som behöver intensivvård (IVA) minskat dramatiskt. I mars stod IVA för 19,5 procent av alla sjukvårdsinlagda. I oktober är den siffran nere i 9,5 procent. Och ännu bättre: Andelen intensivvårdade som behövde respirator har gått från 86 procent i mars, till 46 procent i oktober.

Enligt Thomas Lindén handlar det om att sjukvården med tiden lärt sig allt mer.
– Den stora skillnaden tror jag är att man förstå värdet av proppförebyggande behandling. När man förstod att många fick proppar i inre organ, som lever och njure, kunde man behandla med proppförebyggande medel.

Det handlar också om hanteringen av patienter. Att man lärt sig oftare lägga dem i bukläge, på mage, för att förbättra syreupptagningen. I andra fall att använda syrgas och bättre mediciner. Proppförebyggande behandling, men även kortison har varit särskilt viktigt. Allt detta har gjort att färre patienter behövt intensivvård. Och när man väl har behövt den, har det funnits fler alternativ innan man använt respirator – en åtgärd som är mycket fysiskt utmanande.

Utveckligen går också att spåra i Folkhälsomyndighetens rapporter som visar att Sverige nu har fler 80-åringar än någonsin på intensivvården. När intensivvården med covid-19 nu inte kräver ”invasiv respiratorvård”, blir det lättare att behandla även äldre, mer sköra patienter.


Det är inget Thomas Lindén vill eller kan kommentera, däremot påpekar han att det har funnits flera missförstånd gällande hur äldre covid-sjuka har behandlats. Det handlar om en skillnad mellan palliativ vård och vård i livets slutskede.

– Om död är oundviklig inom några dagar har syrgas ingen effekt, då hjälper istället morfin. Men vissa i debatten har läst slarvigt och tolkat det som att man inte ska ge syrgas alls på äldreboende. Man har argumenterat för nåt som inte står i Socialstyrelsens rekommendation.

Finns det risk också att ansvariga på äldreboenden skulle ha missförstått rekommendationen?
– Jag har svårt att tro att medicinskt utbildad personal skulle misstolka det. Syrgas är en hörnsten i behandling av covid, säger Thomas Lindén.

Hur sjukvården nu utvecklar sig vet inte Lindén. Han kan bara konstatera vad siffrorna hittills har sagt.
–– I stort så är det en ökad överlevnad i sjukvården, säger Thomas Lindén.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.

Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få nya bloggposter direkt i mejlen!

* indicates required

{ 11 comments }

Coronaveckan som gått, v47

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 47.

(Read this in english!)
Lyssna på sammanfattningen som podd – eller se video.

6 406 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, vilket är en ökning med 242 inrapporterade dödsfall jämfört med förra veckan. Alla har inte avlidit under denna vecka, men vi får gå tillbaka till första veckan i juni för att hitta en enskild vecka där det rapporterats in en högre siffra. Och tittar vi på prognosen för vad som kommer att rapporteras in i efterhand kommer denna vecka ligga på runt 40 dödsfall per dag.

Sverige fortsätter att slå rekord i antal tester per vecka och andel smittade. Under senast inrapporterade helveckan, vecka 46, passerades för första gången en kvarts miljon tester och 12,9 procent av dem var positiva. Ökningen är däremot inte lika snabb som tidigare, men det beror sannolikt på att regionerna nått maxkapacitet i testning. Det är därför svårt att veta om den utplaning som denna vecka finns i en del regioner beror på restriktionerna slagit igenom, eller testningen nått maxkapacitet.

Att det fortfarande är riktigt allvarligt beskrivs kanske bäst av att titta på vårdkapaciteten. Sverige och Stockholm är snart uppe i aprils nivåer när det handlar om covid-patienter inlagda på sjukhus.

Och inte minst ser vi en väldigt bekymmersam utveckling på landets äldreboenden. Men även här är det svårt att veta om det beror på ökad testning under våren, eller om smittan faktiskt ökat.

Det är med bakgrund av det Sveriges regering nu tagit ett unikt beslut: Max 8 personer får träffas vid allmänna sammankomster. Aldrig i modern historia har svenskars frihet begränsats genom lag på detta sätt. Lagen gäller i minst fyra veckor, men flera frågade sig direkt vad en allmän sammankomst är. Här är en fråga-svar, men kort sagt gäller det inte arbetsplatser, skolor och elitidrott, däremot offentliga och religiösa möten (men begravningar fick ett undantag med 20 personer). Svensk lag tillåter inte särskilt långtgående begränsningar av vår mötesfrihet och det är svårt att förbjuda någon att spontanträna fotboll eller vara fler än åtta personer i en butik eller buss. Därför fokuserade Statsministern istället på att lagen ska vara normerande: Normen är nu att aldrig samlas mer än åtta personer, helst bara träffa de man bor med. Inte gå på gym, bibliotek inte bjuda till middag. Inte hitta kryphål eller ursäkter. Under söndag kväll hölls ett tv-sänt tal till nationen med samma budskap.

Trots det hittades nya kryphål direkt. Dels bland hemmafestare, men också bland krögare, som var besvikna på den nya bestämmelse som trädde i kraft på lördagen: Ingen alkoholserveringen efter 22. Så några krogar stängde därför och öppnade 23 igen med matservering och folkölvilket är lagligt.

Regeringens nya tuffa linje står i kontrast med vårens hantering. Då var Folkhälsomyndighetens råd istället styrande. Nu framstår det allt mer som att regeringen vill hålla taktpinnen, med eller utan Folkhälsomyndighetens stöd, vilket flera medier skrivit om i veckan. Folkhälsomyndigheten tycker till exempel inte att restauranger driver smittan och i måndags gick Statsepidemiolog Anders Tegnell ut i radio och sa felaktigt att biografer kunde fortsätta ha öppet, trots nytt maxtak. Expressen har skrivit en lång och mycket läsvärd text om det nya politiska spelet där anonyma regeringsföreträdare målar en mörk bild av framtiden: Kanske kommer vaccin inte hjälpa oss?

Sverige har återigen seglat upp som ett hett ämne hos internationella medier. Artikel i Business insider, Washington post och Le monde har fått störst spridning. Alla med fokus på Sveriges förändrade strategi – och om vi lyckats eller misslyckats.

Vaccin. I veckan presenterades ett genombrott hos ytterligare ett företag. Moderna har nu ett vaccin som, precis som Pfizer, ger över 90 procents skydd. Sverige meddelade i veckan att de nu har säkrat vaccin till hela befolkningen. Men det beräknas ta tid att vaccinera alla och fortfarande är många i Sverige skeptiska mot vaccinets eventuella biverkningar.

Munskydd. I veckan har diskussionen fått extra bränsle av att medier tolkat det som att WHO gett Sverige en direkt uppmaning att bära munskydd. Men ordagrant säger WHO till Svenska dagbladet: ”Vi rekommenderar alla länder i situationer där det finns samhällsspridning att överväga användning av munskydd” och särskilt i trånga miljöer där avstånd är svårt.Det hjälpte inte heller att tunga Vetenskapsakademien rekommenderar munskydd: Folkhälsomyndigheten tycker fortfarande att det inte finns tillräckligt starkt underlag. I veckan kom dessutom den kanske största studien hittills på munskydd: I Danmark har man studerat 6 000 personer och kommit fram till att den som bär munskydd inte skyddas i någon större utsträckning.
– Den bästa studien som gjorts är den danska, eftersom den studerar verkligheten, kommenterar Anders Tegnell till denna blogg.
Själv tycker jag att Medpage today skriver den bästa texten om studien.

Nästa vecka drar Black friday igång och näringsministern gick i veckan ut med en vädjan att ta det lugnt och hålla avstånd. Butikspersonal uppges vara oroliga för den trängsel som kan komma uppstå.

Nyheter i korthet:

Till sist:

Min coronabevakning prisades i veckan med branschens finaste: Stora journalistpriset. Jag är enormt tacksam för priset och det stöd ni visat mig! Tack igen!

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.

Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få nya bloggposter direkt i mejlen!

* indicates required
{ 11 comments }

Uppdaterat: OECD har meddelat att de räknat fel i sin rapport. I en uppdaterad rapport hamnar Sverige lägre ner i ytterligare en mätning.

Sverige är sämst på att få ned smittan. Sämst på att isolera sig. Sämst på att skriva ut patienter från IVA. Det står klart när den tunga instansen OECD igår publicerade sin rapport.
Men Sveriges statsepidemiolog tycker rapporten är spännande snarare än bekymrande.
– Man har inte tagit med kontexten bakom, säger Anders Tegnell.

OECD är en tung internationell organisation som studerar ekonomi och utveckling i 35 medlemsländer. Sverige är en av medlemmarna och när den årliga rapporten i veckan presenterades var Anders Tegnell på plats. Fokus i år var på pandemin och Sverige pekas ut som sämst i klassen på en rad områden. Våra nordiska grannländer har lyckats väl, medan Sverige hamnar i botten på flera mätningar. Dels har vi förändrat vår rörlighet minst. Vilket givetvis har att göra med att vi inte hade någon hård nedstängning. Mellan mars och maj förändrades vårt rörelsemönster bara 7,4 procent, jämfört med Spaniens 22,2 procent.

Men än värre: Sverige hade unikt stora problem att få ner smittotalet R. Alltså, att få den smittade att i genomsnitt smitta färre än en person. När det för Island tog 18 dagar att få R-talet till under 1, tog det 58 dagar för Sverige.

Och värst: Sverige hade stora problem att få ner antalet nya patienter på intensivvårdsavdelningen (IVA). Det här är kanske den viktigaste mätpunkten, eftersom sättet patienter läggs in på IVA är ungefär detsamma över hela världen. När Frankrike och Nederländerna under våren kunde minska antalet nyinskrivna på fyra veckor, tog det elva veckor för Sverige att nå samma nivå.

Statsepidemiolog Anders Tegnell känner sig inte lika förskräckt av resultaten som intresserad. Han tycker att det är en ”i många delar spännande och intressant jämförelse”.

Är det inte snarare en extremt osmickrande bild av ineffektiviteten i den svenska strategin?
– Nej, för man inte har inte tagit med kontexten bakom. De olika kurvorna är extremt kontextberoende och det är väldigt svårt att göra de här olika slutsatserna.

Han får visst stöd av OECD i den hållningen. Rapporten riktar ingen kritik eller slutsatser, utan presenterar fakta och möjliga samband. I några fall gör man utvikningar och säger att det å ena sidan inte går att se ett tydligt samband mellan hård nedstängning och snabb nedgång av smittspridningen. Å andra sidan går det att se ett samband i att länder som tidigt förbjöd stora allmänna sammankomster också hade snabbare smittonedgång. Men OECD betonar att det behövs djupare studier för att veta om det bara korrelerar eller finns ett orsakssamband.

Det är också detta som Anders Tegnell tycker är intressant.

– Jag tycker det är jättebra att man har tagit fram underlaget och sedan behövs en fortsatt diskussion om vad det egentligen betyder. Att man snabbt kommer ner till under R1, till exempel. Den som testar mindre får ju snabbare resultat än den som testar mycket.

Men fanns det något i rapporten som du tycker pekade ut något som var galet med den svenska strategin?
– Ja, den höga dödligheten på våra äldreboenden. Där hade man önskat att vi då visste det vi vet idag. Och man skulle återigen vilja fundera på varför vår nedgång går långsammare, hur ska man se på den balansen. För det har gått långsamt nedåt, men det har också rört sig långsamt uppåt.

Tegnell menar att Sverige inte haft en lika brant uppåtgående smitta, men inte heller en lika brant kurva nedåt. Och att man kan diskutera både vad det beror på och om det är bra.

Så vad kan ni ta med er inför det som nu ser ut som en andra våg?
– Vi har tänkt väldigt mycket på den här andra vågen och jag vet inte om det finns något som kom fram här som vi inte tänkt på.

Kommer vi att nå vårens topp på antal intensivvårdade i höst?
– Det tror och hoppas jag inte.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.

Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få nya bloggposter direkt i mejlen!

* indicates required

Andes Tegnells foto av Frankie Fouganthin, cc-by-sa

{ 81 comments }

Folkhälsomyndighetens rapport om smittrisk bland skolpersonal har fått hård kritik. Igår publicerades här en detaljerad genomgång som visar att smittrisken för lärare sannolikt är högre än vad Folkhälsomyndigheten rapporterat. Skolministern har läst och säger sig vara beredd att göra mer.
– Vi har beredskap att införa ytterligare åtgärder, säger skolminister Anna Ekström.

Lärares smittorisk ökar ju äldre barn de undervisar, visar en ny studie som denna blogg skrev om igår. Det är betydligt mer komplext än så, men det finns en återkommande och hård kritik mot att Folkhälsomyndigheten inte djupare rapporterat om skillnaderna i smittrisk för lärare. Innebär det att makthavare sitter på fel beslutsunderlag?

Skolminister Anna Ekström har läst både denna bloggs genomgång och studien som refereras.

– Kunskapen om att äldre jämfört med yngre elever i något högre grad själva blir sjuka och sprider smitta har under en längre tid också påtalats av Folkhälsomyndigheten. I de beslut som regeringen har fattat om skolan har hänsyn tagits till detta, säger utbildningsminister Anna Ekström.

Ekström påpekar att regeringen så sent som i måndags också gav utökade befogenheter till gymnasieskolor att bedriva distansundervisning.

– Och vi har beredskap att införa ytterligare åtgärder, säger Anna Ekström.

Flera lärare har hört av sig efter artikelns publicering och berättar om sin oro och att den smittrisk de utsätts för inte tas på allvar. Att skolan inte får bättre stöd.

– Jag tar deras oro på allvar. Lärare ska känna sig trygga på sin arbetsplats, i alla situationer. Deras arbetsgivare bär ett stort ansvar för det. Det har sedan i våras funnits stödmaterial tillgängligt hos Skolverket och Folkhälsomyndigheten om hur man bör organisera arbetet i skolan under pandemin. De handlar om noggrann städning, om att hålla avstånd, om att tvätta händerna regelbundet och ha handsprit tillgängligt. De handlar också om att minimera aktiviteter som samlar många personer, till exempel öppet hus, föräldramöten och musikföreställningar för elever och föräldrar, säger Anna Ekström.

Får lärare tillräckligt med credd för den risk de tar?
– Lärare och annan skolpersonal, som andra yrkesgrupper som oförtrutet kämpar på i den här svåra situationen, ska så klart ha hela samhällets stöd, eller credd som du uttrycker det. Men det är knappast det som ger dem tryggheten att gå till jobbet. Istället är det noggranna överväganden och åtgärder av ansvariga chefer som skapar den tryggheten. Det är i ljuset av det som jag också har betonat att lärare ska kunna jobba hemifrån när de inte måste vara på plats. Lärare ägnar sig åt mer än undervisning, bland annat lektionsplanering och möten med kollegor. I dessa delar finns det möjligheter att arbeta på distans, säger Anna Ekström.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.

Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få nya bloggposter direkt i mejlen!

* indicates required
{ 1 comment }

”Lärare har ingen högre risk för att smittas av covid-19” slog Folkhälsomyndigheten fast i en rapport förra veckan.
Men är det helt sant?
Tre ekonomer har djupdykt i samma data och kan, i en ännu opublicerad studie, ge en mer komplicerad bild.

Folkhälsomyndigheten har i flera omgångar tittat på vilken risk olika svenska yrkesgrupper har att smittas av coronaviruset. I somras publicerades en första studie där yrkesverksamma taxichaufförer och pizzabagare hade högst risk, jämfört med andra yrkeskårer. Lärare konstaterades då knappt ha någon förhöjd risk alls och när man nu följer upp rapporten visas samma resultat: Den relativa risken, RR, mellan olika yrkeskårer ligger nära snittsiffran 1, nästan rakt igenom. Oavsett om du är lärare på grundskola, förskola eller gymnasium. Gymnasium ligger lägre, givet att lärarna där jobbade hemifrån under nästan hela perioden (här nedan mätt från 13 mars till 30 juni).

Folkhälsomyndigheten redovisar också en längre mätperiod, från 13 mars fram till 19 oktober. Det inkluderar delar av hösten när gymnasieelever åter varit i skolan, men det innefattar också den långa sommarperiod då lärare varit lediga. I den utökade mätningen ökar den relativa risken för gymnasielärare till strax över snittet, 1,05. Men högst risk har – även här – de skolfunktioner som i huvudsak träffar fler vuxna än barn; skolchefer och rektorer.

Grundskolelärare klumpas ihop

Störst gruppen yrkesverksamma i skolan är ”grundskolelärare”, med drygt 105 000 lärare. De har alltså en smittorisk som är nästan exakt på snittet i samhället, 0.99 under perioden 13 mars – 30 juni. Men varför delas inte redovisningen för lärare upp på fler nivåer? Det borde de göra, menar Jonas Vlachos. Han är nationalekonom och professor vid Stockholms universitet och har tillsammans med sina kollegor Edvin Hertegård och Helena Svaneryd gjort en studie på samma data som Folkhälsomyndigheten. I ekonomernas studie, som ännu inte är publicerad, har hög- mellan- och lågstadielärare redovisats separat. Nu blir det tydliga skillnader. Högstadielärare var under våren nästan dubbelt utsatta, jämfört med en hemmajobbande gymnasielärare.

Det är viktigt att tydliggöra att ekonomernas studie inte visar att lärare skulle vara ett högriskyrke. Det är ungefär lika riskfyllt att vara högstadielärare som att vara förälder till en högstadieelev (se ”Parents school years 7-12”, Lower sec, ex health i tabellen nedan). Men det är stor skillnad mellan högstadielärare och de gymnasielärare som under våren inte undervisade med elever i skolan.

Ekonomerna har också räknat hur smittan har varit för mellan- och lågstadielärare. Resultatet visar att risken minskar ju yngre barn som undervisas.
På lågstadiet finns 3,81 fall per 1000 lärare.
Mellanstadiet 4,82 fall per tusen lärare.
Högstadiet 5,91 fall per tusen lärare.

Så varför särredovisar Folkhälsomyndigheten inte olika läraryrken närmare? På grund av formella begränsningar.
– Vi har använt oss av data från SCB och där finns inte den informationen, säger Camilla Olofsson.

Olofsson är utredare på Folkhälsomyndigheten och den som varit med och författat rapporten om smittan bland lärare. Och mer utförligt svar än så vill hon inte ge på varför de inte ändrat. För redan i somras, efter myndighetens första rapport, kom kritik mot att man inte använde andra data, som hade möjliggjort en mer detaljerad kartläggning.
– Man kan följa utvecklingen på olika sätt. Vi följer det på nivåerna förskola, grundskola och gymnasieskola. Vi följer fortsatt utvecklingen och justerar vid behov, säger Olofsson.

En uppdelning på hög- och mellanstadie skulle kunnat tydliggöra att den relativa risken var högre för till exempel högstadielärare. Det måste inte innebära att skolor ska stängas, men det skulle kunna ge allmänheten en rättvisare bild av de risker lärare får ta. För hittills framstår den relativa risken nästan obefintlig för lärare idag. Men även här finns frågetecken.

När Folkhälsomyndigheten räknar relativ risk inkluderas bara yrkesgrupper med minst ett smittofall. Det kan tyckas rimligt, men det innebär att miljontals yrkesverksamma exkluderas. Totalt 1,8 miljoner yrkesverksamma, vårdpersonal borträknat, saknas i Folkhälsomyndighetens rapport. Professor Jonas Vlachos är kritisk till det och menar att det skapar en skev bild av smittorisken.
– Det är sant att man måste ha minst ett (1) fall för att kunna beräkna relativ risk på det sätt som Folkhälsomyndigheten gör. Problemet är att metoden, tillsammans med deras smala yrkeskategorier, gör att de tappar en betydande del av den mindre drabbade delen av arbetsmarknaden. Metoden skapar alltså bias, säger Jonas Vlachos.

Folkhälsomyndigheten håller inte med. De menar att de har kompenserat för det jävet på andra sätt. Utredaren Camilla Olofsson menar att de gjort den mest rättvisa jämförelsen.
– Vi har matchat fallen mot populationen på ålder och kön för att det inte ska bli en skev jämförelse, säger Olofsson.

Jonas Vlachos är skeptisk och förstår inte varför man inte väljer en annan metod. Han menar att skevheten blir tydlig bara genom att titta på Folkhälsomyndigheten två olika mätperioder. I den längre mätperioden har samtliga lärares smittorisk ökat. Vilket skulle kunna bero på att de under sommaren varit lediga och träffat fler vuxna, men mest sannolikt handlar det om att smittan nått in i fler yrkeskategorier. När fler yrkeskategorier räknas med, stiger den relativa risken för lärarna. För nu finns det helt enkelt fler yrkesverksamma att mäta risken mot.

– Vi vet, per definition, att de 0,6 miljoner yrkesverksamma som kommit in i urvalet mellan juni och oktober tillhör yrken med låg risk. Annars hade dessa yrken varit med redan i juni.

Bland Sveriges epidemiologer tolkas Folkhälsomyndighetens rapport på olika sätt. Jonas Björk är professor i epidemilog vid Lunds universitet. Han tycker rapporten har slarvats fram och har även hittat andra problem. Som att myndigheten mäter risk för hela landets yrkesverksamma, utan att beakta skillnaderna i smittspridning i olika regioner. Eftersom smittan är störst i storstäderna och vissa yrkeskategorier är överrepresenterade där, kan det skapa en felaktig bild.
– Det är oklart om och hur detta påverkar slutsatserna beträffande lärarnas risk, men det är besvärande att man inte använder state-of-the-art epidemiologisk metodik för att försöka besvara denna fråga, säger Björk.

Folkhälsomyndigheten svar på det är att uppdrag handlar om riksnivå. Och andra, som Martin Kulldorff, svensk professor och epidemiolog på Harvard, är mer positiv. Han tycker generellt man ska vara försiktig i tolkningarna, eftersom till exempel både Folkhälsomyndighetens rapport och Vlachos studie i grunden säger ungefär samma sak: Lärares smitta är inte särskilt hög.

– Exakt nivå och vad det beror på är en annan frågeställning som kräver mer djupgående analyser. Det står vilken forskare som helst fritt att göra sådana mer detaljerade studier. Att kritisera Folkhälsomyndigheten för att inte ha gjort dem är underligt. Folkhälsomyndigheten är en folkhälsomyndighet, inte ett forskningsinstitut, säger Kulldorff.

LÄS OCKSÅ: Skolministern: Jag tar lärarnas oro på allvar

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.

Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få nya bloggposter direkt i mejlen!

* indicates required
{ 5 comments }

Stora journalistpriset 2020 – jag vann!

Coronabevakningen på den här sidan har tilldelats Stora journalistpriset i klassen Förnyare!

Se länge ner för video från prisutdelning, och TUSEN TACK alla som prenumererat genom Patreon och stöttat detta projekt ekonomiskt!!

Här kan du läsa mer om vad projektet uppnått under 6 månader och vad jag lärt mig.

{ 11 comments }

Coronaveckan som gått, v46

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 46.

Read this story in English

6 164 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, vilket är en ökning med 142 inrapporterade dödsfall jämfört med förra veckan. Som vanligt har inte samtliga dödsfall skett under veckan som gått, men prognosen är att vi denna vecka är uppe i junis nivåer av dödsfall, med drygt 20 döda per dag.

Smittan ökar fortsatt snabbt. 228 023 testades under senast inrapporterade helvecka och 10,9 procent var infekterade, vilket innebär totalt 25 483 personer. Det är rekord, men antalet är antagligen ännu högre, eftersom det stora trycket på testning gjort att inte alla kunnat testa sig.

Sverige har just nu den snabbast ökande sjukhusinläggningen av coronapatienter i hela Europa, men statsepidemiolog Anders Tegnell menar att det beror på att vi är i en annan del av kurvan och börjat på en lägre nivå än andra länder i Europa. Samtidigt är Tegnell orolig för läget och tror att immuniteten är lägre än vad Folkhälsomyndigheten i våras uppskattade.

Antal inlagda på intensivvård fortsätter att öka kraftigt och tendensen från förra veckan, att andelen 80+ är ovanligt hög, fortsätter. Generellt har åldern på IVA stigit under denna andra våg av smittan, men de 80+ är nu fler än de någonsin var under våren. Det skulle kunna indikera att läkare under våren var mer restriktiva med att låta de över 80 år få intensivvård, i rädsla för att IVA-platserna skulle ta slut. Men det kan också handla om att vi har mer kunskap nu. En svensk registerstudie visar att dödligheten på sjukhus har gått ned från 24,7 procent i mars till 13,3 procent i juni. Dödligheten på IVA gick ned från 36% till 20%. Det beror dels på bättre medicin, men också på ökad kunskap. Till exempel får inte IVA-patienter per automatik respirator, något som är mycket fysiskt påfrestande, framför allt för äldre.

Ett dödsfall i den äldsta IVA-åldersgruppen blev veckans mest uppmärksammade: Skådespelaren Sven Wollter, 86 år, dog med covid-19. Wollter har tidigare under hösten turnerat, men det var vid ett besök hos familjen i Stockholm han blev smittad.

Men allt är inte mörkt. I veckan har Uppsala – den region som var först ut med de nya rekommendationerna – börjat se en något utplanad kurva över antal smittade. Det är först denna vecka som utfall av den regionala strategiomläggningen har kunnat mätas.

Men kurvan är trots allt inte nedåtgående ens i Uppsala.

Regeringen beslutade därför i veckan att stänga all alkoholservering på restauranger och barer efter klockan 22. ”Vi står inför ett läge som riskerar att bli nattsvart”, sa Statsministern och meddelade att beslutet gällde fram till 20 februari. Restauranger är särskilt utsatta för smittspridning, särskilt i kombination med alkohol, menade Lena Hallengren. Men flera krögare ifrågasatte den bilden, som Thomas Sjögren:

Så var smittas vi lättast? Enligt en stor amerikansk studie så är restauranger följt av gym de enskilt största smittplatserna (arbetsplats och hemmet är inte med i mätningen). I Sverige finns ingen liknande studie, men regionernas smittspårare gör inrapporteringar om vilka offentliga miljöer som spridning sker i. Rapporteringen görs i mån av tid och är trubbig och restaurang finns inte ens med som alternativ. I den svenska sammanställningen är arbetsplatsen och ”idrottsaktiviteter” den plats där det oftast finns smittspridning. I dessa aktiviter inkluderas förvisso ”after work” och ”fest med laget”, enligt Folkhälsomyndigheten. Minst smittspridning har förskola och ”färdmedel”.

Vad är den svenska strategin? Det råder viss förvirring i frågan. Efter sommaren la flera regioner i Sverige om sin strategi, eftersom Folkhälsomyndigheten bedömde att Sverige skulle drabbas av kluster, inte en ny våg. Nu känner sig samma regioner tagna på sängen, rapporterar DN. Flera tror också att de lugnande beskeden under sommaren fått allmänheten att slappna av, vilket också syns i mobildata om hur svenskarna rört sig. I veckan kom till och med en studie som visade att var femte svensk misstror myndigheters information om viruset.
Statsepidemilog Anders Tegnell håller inte med om att de varit otydliga, men ångrar att de höjde maxtaket för publik till 300.
Regeringen har märkt av förvirringen och gav i veckan berörda myndigheter i uppdrag att ”stärka och utveckla kommunikationsinsatserna”. Kort sagt: Tydliggör den svenska strategin.

Det finns ett vaccin mot covid-19! Det var Pfizer som blev först ut med en rekordsnabb vaccinutveckling. Vaccinet ska ha 90 procents skydd och Sverige kan få sina första doser i januari. Men fortfarande är det många frågetecken. Dels är vaccinet känsligt, behöver förvaras i minus 80 grader och vi vet ännu lite om hur länge immuniteten håller i sig. I Sverige finns det till exempel redan 150 återinfekterade fall av covid-19, blir det skillnad med vaccin? Inte heller är det känt om det finns biverkningar. Testet är gjort på drygt 40 000 personer och tanken är att Pfizer ska följa vaccineringen noga för att där spåra avvikelser.

Är covid-19 luftburet? Ja, visar en publicerad studie från Uppsala akademiska, som hittat arvsmassa från viruset i ventilationssystemet. Arvsmassan är inte smittsam och just på grund av det menar Anders Tegnell att studien inte förändrar något i myndighetens råd.

En svensk undersköterska har utförsäkras. Hon jobbade med coronaviruset i våras, men smittades själv och åkte sedan på en lång rehabilitering. Nu har hon utsatts för den regel som innebär att hon hamnat mellan stolarna. Ska regeln ändras behövs ett politiskt beslut, som ännu inte har stöd i riksdagen. Nyheten om utförsäkringen blev en av veckans största.

Test-före-fest, har blivit en ny trend i Sverige. Unga testar sig för corona, för att – om negativt – kunna gå på fest. Trenden får hård kritik. Inte minst givet att 20 av 21 regioner nått eller är nära att nå taket för sin testkapacitet. Samtidigt menar den italienska läkare som först upptäckte coronaviruset i Europa, att masstester är fel väg att gå. Dels för att det missbrukas, dels för att det är osäkert. Istället borde självisolera. Folkhälsomyndigheten vill dock utöka testerna ännu mer. Regionerna menar att de kommer ha bättre kapacitet inom några veckor.

Nyheter i korthet från veckan som gått:

Till sist:

Tyska regeringen har gjort en film för att inskärpa allvaret om smittspridningen och vad som egentligen krävs av oss just nu. Den är fantastisk, så missa ej:

Artiklar jag jobbar på inför nästa vecka:
– Har Folkhälsomyndigheten räknat rätt om smittan bland lärare?
Vill du hjälpa mig få mer tid att skriva här? Överväg då stötta:

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.

Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få nya bloggposter direkt i mejlen!

* indicates required
{ 13 comments }