Copyrightdirektivet

Tyskland vill att länkar och utdrag från medier bara får innehålla bilder som är max 128×128 pixlar stora – och videoklipp som är inte är mer än 3 sekunder långa. 
Det framgår när landets myndighet publicerat ett första utkast på lagförslag för hur Tyskland ska implementera delar upphovsrättsdirektivet.

I förslaget, som berör artiklarna 3-7, 15 and 16 (det vill säga, inte det kontroversiella “internetfiltret”) går igenom vilka rättigheter medier föreslås få på internet. I sektion 87g går man i detalj igenom vad sajter tillåts använda från en nyhetsartikel.

Detta får internetsajter visa från nyhetsmedier:

  • ”Enstaka ord eller väldigt korta utdrag” från en rubrik.
    Här tydliggörs inte vad detta exakt innebär, hur många ord det handlar om, men det tydliggörs åtminstone att privatpersoner med fritidsbloggar inte berörs av inskränkningen. Utöver rubrik gäller ”enstaka ord och väldigt korta utdrag även artikeltexten.
  • ”En liten förhandsgranskande bild med upplösning på 128 gånger 128 pixlar”
  • En bildsekvens som är max 3 sekunder

De två sista punkterna är särskilt anmärkningsvärda. Dels för att det tillåter kommersiella sajter att fritt använda nyhetsredaktioners bilder för att göra till exempel memes – men väldigt begränsat.

Det är tillexempel inte tillåtet att använda den här bilden, eftersom den är för stor.

Inte heller skulle det vara tillåtet för Politism att posta den här bilden, eftersom den är ungefär tre gånger för stor.

Den här bilden börjar närma sig i storlek – men då är den istället för lång! Kom ihåg: Max tre sekunder!

Och här, där Jimmie Åkesson är så glad, den är inom rätt gräns – på ena ledden. På andra är den alldeles för stor.

Istället behöver vi komma ner hit, för att vara inom den tillåtna gränsen. I Tyskland.

Detta blir maximal, tillåten storlek på ett nytt, tyskt internet, om utkastet står sig.

Utkastet går nu på remiss fram till 31 januari.

Under tiden har Frankrike och Nederländerna, som enda andra länder, tagit fram (och implementerat) delar av upphovsrättsdirektivet.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 kommentarer }

Google har gjort tester som visar på katastrofresultat för tidningar – men svenska medier är förvånansvärt kortfattade. Det framgår efter en genomgång av de svenska organisationernas inskickade kommentarer om ”länklicensen”, artikel 15 i det kommande upphovsrättsdirektivet.
Jag har läst samtliga handlingar som skickats in till Sveriges regeringskansli – här är en sammanfattning.

Om två år ska den svenska versionen av upphovsrättsdirektivet vara klar. Som förberedelse har justitiedepartementet satt samman en stor referensgrupp. Här representerar Google och Facebook, men också organisationer som STIM, Tidningsutgivarna och Bonnier. Det är en stor grupp och för att göra arbetet hanterligt har samtliga medlemmar ombetts skicka in sina kommentarer skriftligt.

Jag har gått igenom samtliga inskickade kommentarer. Sammanfattningsvis finns olika ambitionsnivåer. Möjligtvis handlar det om resurser, men medan Google skickade in 20 sidors kommentarer bara på artikel 15 (länklicens), skickade motparten Tidningsutgivarna in två sidor. Det är svårt att inte också dra slutsatsen att det handlar om engagemang? Redan förra året var frågan klar: Vill någon i Sverige verkligen ha länklicens? Det vill säga: Vill verkligen svenska medier att Google ska betala dem, för att nyheter ska synas i sökresultat?

För i korthet handlar artikel 15 om detta: Den som vill länka tidningsartiklar och använda en förhandsvisning från artikeln, rubrik, ingress och bild, ska betala för detta.

I Frankrike har det redan blivit lag och Google har förklarat att de kommer ta bort alla förhandsvisningar för medier som kräver betalt, vilket gjort att Frankrikes regering rasat.

Så hur resonerar nu svenska parter?

Google är de som har skrivit längst. De gör inledningsvis en uträkning som visar att Google skickar 3 000 besök till nyhetssajter i EU – per sekund. De hänvisar också till en extern rapport som menar att nyhetssajter tjänar i snitt en halv krona per besök. Ett rejält saltad uträkning?

Google hänvisar också till den liknande lag som tidigare införts i Spanien, där Google slutade hänvisa till medier, och de förluster som det medförde. Men det mest spännande delen är Googles redogörelse för ett helt färskt test:

”Tidigare under år 2019 genomförde Google ett experiment inom EU för att förstå effekten av upphovsrättsdirektivet med förutsättningen att endast URL:er kunde visas, mycket korta fragment av rubriker och utan några bilder att titta på i förhand. Alla versioner av experimentet resulterade i betydande trafikförlust till nyhetsutgivare. Till och med en begränsad version av experimentet (där visades publiceringstitel, URL och tumnagelbilder för video) ledde till en 45% minskning av trafiken till nyhetsutgivarnas hemsidor. Det visade sig att många användare i stället vände sig till webbplatser som inte är nyhetssidor, sociala medier och onlinetjänster för videor. Även sökningarna på Googles sökmotor ökade när användare sökte alternativa sätt att hitta relevant information.”

Övriga delar av Googles kommentarer handlar om detaljer i hur Sverige och EU ska avgöra vad som är ”mycket korta utdrag”, vilket fortfarande ska tillåtas. Länkar kommer tillåtas vara gratis, även om URL:en innehåller en upphovsrättsskyddad mening (tex rubrik), varför Google också försöker göra en poäng av att en bild kan vara en länk, och därför vill pröva om bilden på samma sätt kan vara undantagen.

Det finns även andra undantag i direktivet som Google understryker är viktiga att hålla koll på. Att även om medier kan skydda sitt innehåll och formuleringar från att synas hos Google, får de inte ha patent på fakta.

 ”Artikel 15 undantar även rena fakta från omfattningen av utgivarnas rättigheter av det viktiga skälet att ingen ska förbjudas att dela, diskutera eller vidare rapportera om faktiska frågor. Det är lika viktigt att se till att den första utgivaren som beskriver vissa fakta inte kan hindra andra från att använda dessa genom att göra anspråk på äganderätt till de ord som är nödvändiga eller sedvanliga för att uttrycka nämnda fakta.11 För att undvika tvetydighet bör införlivandet klargöra att undantaget för rena fakta sträcker sig till de grundläggande formerna igenom vilka dessa fakta uttrycks.”

Svensk biblioteksförening är inne på samma sak i sin kommentar. De påminner om att vetenskapliga artiklar är undantagna från länklicensen och hur viktigt det är att fakta måste få vara fritt öppet, för alla. Detta också för att vetenskapsartiklar inte är annonsfinansierade, utan bygger oftare på prenumerationer.

Wikimedia är de som är tydligast kritiska i sin text. De hänvisar till den franska situationen som bevis på att artikel 15 redan blivit kontraproduktivt.
De fokuserar mycket på hur regeringen borde tolka längden på de länkar som ska tillåtas, i direktivet formulerat som ”mycket korta utdrag”. Wikimedia argumenterar att direktivet inte anger om det innebär text, och varför också tumnaglar av bild skulle kunna räknas därtill. De ger också ett förslag på att ”mycket korta utdrag” ska vara minst 240 tecken långt.

Tidningsutgivarna, som är paraplyorganisationen för svenska tidningar, har skrivit två sidors kommentar. Det är tveklöst så att de tycker att länklicensen är viktig och vill stå upp för den, men inledningsvis gör de också en historiebeskrivning där de menar att ”de globala plattformsföretagen på ett otillbörligt sätt tillåtits utnyttja och också tjänat pengar på deras investeringar”.
Hur det har varit historiskt otillbörligt framgår inte och är anmärkningsvärt, eftersom det alltid varit enkelt för svenska medier att ta bort sitt innehåll från till exempel Google, genom filen ”robots.txt”.

Tidningsutgivarna hänvisar i övrigt till EU-kommissionens arbete som viktigare än det svenska. Att det är på central nivå flera detaljfrågor behöver avgöras, inte i svenska. Därför avstår de eller svarar de kort på flera frågor. De markerar dock mot idén att Google skulle kunna klassa en länk som en bild, och därmed runda regelverket om vad som är klassat som ett upphovsrättsbrott. ”Bilder är alltid upphovsrättsligt skyddade och kan aldrig anses vara undantagna rätten enligt direktivet. Detta oavsett om det handlar om en så kallad tumnagelbild eller en större bild”.

Journalistförbundet (SJF) skriver längre, men även de hänvisar till kommissionens arbete som viktigare än det svenska. De understryker dock vikten av att även tv-medier omfattas av länklicensen, även deras verk behöver skyddas, något som SJF uppfattat hamnat i skymundan.

Bonnier News, med flera av Sveriges största dags- och kvällstidningar i portföljen, skriver i en osignerad kommentar att det är viktigt att det i de svenska skrivelserna görs tydligt vilka publikationer som kan hävda sig mot till exempel Google. Det är rimligt att anta en skrivelse som ”utgivare av presspublikation” inte kommer vara särskilt begriplig om några år.
De påpekar också att det blir viktigt att särskilt nämna bilder i svenska lagstiftningen, så att det får ett särskilt skydd.
Bonnier har i övrigt inga särskilda synpunkter, utan menar att de håller med departementet om att det finns många frågor att utreda.

Justitiedepartementet kommer nu att göra en sammanfattning av de inskickade kommentarerna.

Denna blogg återkommer med en sammanfattning av parternas kommentarer till artikel 17, det så kallade ”internetfiltret”.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 kommentarer }

Frankrike blir första land att lägga fram ett förslag på hur EU:s ”internetfilter”, tidigare kallat Artikel 13, ska fungera i praktiken.
Men lagförslaget saknar allt det som kritiker lyckades förhandla fram. Inget skydd för ”memes”, satir eller parodi – och användarrättigheter syns knappt.
Däremot är det tydligt att internetfilter blir ett måste.

Frankrike var först med att implementera ”länklicensen”, i höstas. De stränga reglerna rundades direkt av Google, vilket följdes av en offentlig debatt med högt tonläge. Nu är det dags för nästa rond, den om ”internetfilter”.

Frankrike släppte i torsdags förslag till en ”audiovisuell reform”, där implementeringen av artikel 17 (tidigare Artikel 13) finns med. Det är än så länge bara ett förslag som ska antas av parlamentet i början av 2020. Men Frankrike har varit en av de största supportrarna av EU:s upphovsrättsdirektiv, där en överväldigande majoritet av de franska EU-ledamöterna var positiva. Därför är det sannolikt att förslaget inte möter något större motstånd från landets nationella parlamentariker.

Den här texten bygger i huvudsak på Frankrikes egna reformförslag, Politicos text ”Frankrike släpper bred reform” och Julia Redas (tidigare PP och ledamot som satt med under direktivets triloger) djupgående analys av förslaget.

Här är de viktigaste punkterna i förslaget:

Förslaget begränsas inte till stora plattformar

Kort sagt kan det sägas att Frankrike valt att tolka direktivet på hårdast möjliga sätt. Det som är bindande för EU-länder är det som står i direktivets artiklar, men artiklarnas skäl (som ej är bindande) ska vara vägledande. Där har Frankrike plockat lite som de vill.

När det i skälen står att direktivet ska begränsas till stora sajter, har Frankrike uteslutet alla skrivelser om storlek (det får avgöras senare, menar man). Men däremot väljer de att plocka fram de delar av skälen som kan inkludera sajter som även indirekt tjänar pengar på att användare laddar upp upphovsrättsskyddat material, till exempel nätdejtingsajter som Tinder. De tjänar inte pengar direkt på visningar av upphovsrättsskyddat material, men indirekt: eftersom de har en frivillig betaltjänst i botten. Skrivelsen gör att många fler sajter än de stora – och de som ”tävlar med andra ljud- och videoströmmande tjänster för samma målgrupp” (skäl 37a) – riskerar drabbas.

Filter krävs av alla

En knäckfråga i debatten efter direktivets antagande har varit om upphovsrättshavare kan kräva licenspengar från sajter, istället för att kräva att de ska filtrera bort deras innehåll. I EU-kommissionens arbete med rekommendationer är det den stora tvistefrågan. Frankrike tar här tydlig sida och öppnar för att upphovsrättsinnehavare kan kräva att deras innehåll ska blockeras av en sajt, vilket innebär att filter nu blir ett måste.

Skydd för satir och memes borta

”Memes är inte hotade”, lovade EU-kommissionen under direktivets slutförhandlingar. Stor möda lades på att specifikt förklara att ”satir, parodi och kritik” kommer undantas från alla filter – oavsett om det var på upphovsrättsskyddade verk (artikel 17.5). Alla sådan skrivelser är nu borta i det franska förslaget. Borta är också de skyddsmekanismer som ska skydda användare från felaktiga raderingar. Kvar finns bara krav om att sajter ska informera om möjligheten att överklaga. Men sajters skyldighet att inte kränka användares rättigheter (till exempel genom att radera kritik eller memes), finns inte med i de franska skrivningarna. Istället kommer allt material blockeras – om det råkar få med sig något upphovsrättsskyddat. Tycker man att blockeringen var fel får man överklaga. En process som kan ta dagar. Vilket är ointressant för en livestream där musik råkar spelas eller en upphovsrättsskyddad bild skymtar. Upphovsrättshavare har också rätt att blockera en uppladdning utan att precisera vad som är ett brott. Detta trots att direktivet säger motsatsen. Först när en användare överklagar behöver upphovsrättshavaren förklara sig.

Sammantaget

Det franska förslaget är kritikernas mardröm, eftersom den lyfter fram alla de mest negativa delarna med direktivet. Upphovsrättshavare får enorm kontroll och nästan ingen uppmärksamhet ges till vad det innebär för internetanvändares vardagliga användning och möjlighet att uttrycka sig eller kritisera.

Frankrike är också ett av EU:s största medlemsländer, varför detta första förslag väntas få stor betydelse för övriga länders arbete.
Beslut om förslaget väntas tas av parlamentet i början av 2020.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 kommentarer }

Deadline har passerat för svenska parter att skicka in synpunkter på den kommande lagen om ”internetfilter”, tidigare känt som artikel 13. Men bland de som skickat in finns nästan bara upphovsrättsorganisationer eller företag med upphovsrättsliga intressen. Detta trots flera försök att få in fler synpunkter till regeringen.

Lagen om ”internetfilter” ska vara klar sommaren 2021. Som förberedelse för det har svenska regeringen skapat en referensgrupp, där företag och organisationer som kommer påverkas av lagen om internetfilter representerar. Gruppen är ohanterligt stor, och därför har representanterna ombetts skicka in skriftliga synpunkter. Regeringskansliet har flera gånger flaggat för att gruppen har kraftig slagsida mot upphovsrättsföretag och saknar perspektiv från medborgarorganisationer. Wikimedia Sverige valde därför att inför deadline skapa ett formulär som skulle göra det enklare för organisationer att skicka in synpunkter. Det hjälpte föga.
Totalt kom det in synpunkter från 25 organisationer och företag, angående artikeln om ”internetfilter”, artikel 17.
Bland de som skickat in finns Google, Facebook, Bonnier och SVT. Men få, nästan inga, kritiska röster.

Här finns företag eller organisationer med upphovsrättsliga intressen, myndigheter, men i princip är det bara Svensk biblioteksförening, Sveriges konsumenter och Wikimedia som har ett kritiskt perspektiv.

Hela listan följer nedan (artikel 17 berör ”internetfilter”, tidigare 13. Artikel 15 berör ”länklincens”), samtliga utlåtanden kan läsas genom att klicka.

1Astrid Lindgren Aktiebolag (artikel 17)
2Svenskt Näringsliv (artikel 17) (artikel 13-16)
3Bonus copyright (artikel 17) (artikel 15)
4Dataspelsbranschen (artikel 17)
5Epidemic Sound (artikel 17)
6Facebook (artikel 17)
7Filmtvp yttrande (artikel 13-14) (artikel 13) (artikel 17)
8Google (artikel 17) (artikel 15)
9Ifpi Sverige (artikel 17)
10Musikförläggarna (artikel 17)
11NENT Group (artikel 17)
12Patent- och registreringsverket (artikel 13-16) (artikel 17)
13Rättighetsalliansen (artikel 17)
14Svenska Fotografers Förbund (artikel 14)
15Sveriges Konsumenter (artikel 17)
16Stiftelsen Svenska Filminstitutet (artikel 17)
17Svensk biblioteksförening (artikel 17) (artikel 13-16)
18Sveriges Filmuthyrareförening (artikel 17)
19SVT (artikel 17)
20Bonnier Broadcasting (artikel 17)
21Digisam (artikel 13-16)
22Konkurrensverket (artikel 17)
23Wikimedia (artikel 13-16) (artikel 17)
24Svensk Scenkonst (artikel 17)
25Bildleverantörernas Förening (artikel 13-16)
26SFIR (artikel 13-16) (artikel 17)
27Bildupphovsrätt (artikel 13-16) (artikel 17)
28TU medier  (artikel 15) Journalistförbundet 15
29Bonnier (artikel 15) (artikel 17)
30Svensk scenkonst (artikel 17)
31STIM (artikel 17)

Det som händer härnäst är att regeringskansliet kommer sammanfatta det inskickade synpunkterna och presentera det för referensgruppen i kommande möten. Regeringskansliet kommer också att hålla individuella möten med utvalda parter.
Målet med arbetet är att nå fram till en promemoria som blir till underlag för beslut om genomförande. Denna promemoria skickas på remiss i sommar, för att bli en proposition till riksdagen och klubbas som lag senast 7 juni 2021.
Läs mer om förutsättningarna här.
Läs fler om uppdateringar angående Upphovsrättsdirektivet.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 kommentarer }

Förberedelserna inför att sjösätta Upphovsrättsdirektivet i Sverige fortsätter. Sedan tidigare har denna blogg berättat hur en referensgrupp tillsatts för att hittat sätt att implementera direktivet i svensk lag.

Idag, tisdag, träffades gruppen för tredje gången, nu med fokus bland annat på artikel 15, som också kallats ”länkskatt” eller ”länklicens”.

Flera som var närvarande har försett denna blogg med information från mötet, här är de viktigaste punkterna:

Gruppen var förstärkt – men många färre deltog. Tidigare har justitiedepartementet efterfrågat fler deltagare och fler perspektiv till gruppen, eftersom balansen varit ojämn: Långt många fler från upphovsrättssidan än från organisationer med medborgarperspektiv har varit med. Ett antal nya representanter fanns nu med i gruppen, bland annat spelhobbyförbundet Sverok och Sveriges museer. Men under mötet deltog också långt färre deltagare än under tidigare möten. Kanske var det för att den mest kontroversiella punkten, ”internetfilter”, inte avhandlades? Eller för att det är uppenbart att mötenas betydelse just nu är av informerande karaktär, input ges via skriftliga utlåtanden.

Ämnet var var artikel 13-16. Vilket i huvudsak är långt mycket mindre kontroversiella än artikel 17, internetfilter. Men här finns artikel 15, den så kallade länklicensen, vars effekt i september åkte på ett stort bakslag, när Google menade att de inte kommer att betala licenser till medieföretag mot synlighet i deras tjänster.

Promemorian innehöll få kontroversiella förslag. Det förefaller också som att de flesta som deltog på mötet inte hade hunnit läsa igenom promemorian innan mötet och därför inte hunnit ha någon kvalificerad åsikt. Promemorian är även denna gång en tjänstemannaprodukt och alltså inte ens regeringens inofficiell åsikt. Eventuella synpunkter på materialet behöver referensgruppen skicka in senast 22 november.

Här kan du läsa promemorian.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 kommentarer }

Frankrikes regering har reagerat kraftfullt på Googles utspel om att medier nu kommer att få minskad synlighet. Kulturministern menar att det är ”oacceptabelt” och ska nu kontakta sina ministerkollegor för att kräva att Google ändrar sig och öppnar plånboken.
Men flera experter menar att Frankrike har lite att hämta.

Bakgrunden är att det i upphovsrättsdirektivets artikel 15 (tidigare 11) krävs att kommersiella sajter ska betala om de vill förhandsvisa en tidningsartikels ingress, rubrik eller bild (läs mer). Vill de inte det måste de ta bort allt utom ”enstaka ord” eller ”väldigt korta utdrag”. Det är alltså denna väg som Google valt, vilket gör att mediers synlighet på Google kommer att minska.

Direktivet ska bli lag i hela europa, men än så länge är det bara Frankrike som kommit så långt att parlamentet röstat igenom det som lag. I oktober ska lagen träda i kraft och därför har Google nu börjat förbereda medier över hela Europa – även Sverige – om konsekvenserna.

Läs mer: ”Google listar medier som kommer försvinna från sökresultatet: ”Svenska medier får mejl i dagarna”

Kulturministern menar att beslutet är ”oacceptabelt”, eftersom hela direktiv bygger på att fler ska betala för det skapade värdet, menar ministern.

Men den svenska juristen och IT-rättsexperten Daniel Westman är skeptisk till att en sådan argumentation skulle ha någon reell bäring.

– Jag har svårt att se det. Däremot finns det ett konkurrensrättsspår som jag tror har prövats i Tyskland. Det vill säga att man säger att Googles agerande innebär ett missbruk av dominerande ställning.

Westman syftar på det liknande försök som gjordes i Tyskland för några år sedan, där en lokal lag skulle tvinga Google att betala, eller annars sluta visa upp ”rika länkar” över tidningsartiklar. Google valde även där att minska mediernas synlighet och medierna valde då i sin tur att ge Google rätt att, kostnadsfritt, använda deras ingresser och bilder – trafikbortfallet blev för stort. Istället överklagades Googles beslut till tyska myndigheter, eftersom man menade att Google missbrukade sin dominerande ställning.-

Julia Reda, tidigare EU-ledamot för Piratpartiet, Tyskland och ledande representant för den Gröna gruppen i parlamentet, den grupp som varit största kritiker till upphovsrättsdirektivet. Hon har varit med och förhandlat fram detaljerna i direktivet och ser inte hur Googles beslut skulle gå emot någon del i direktivet. Hon kan inte se att Frankrike har något att hämta i det konkurrensrättsspår som testats i Tyskland. Det är redan avfärdat av tyska myndigheter.

– I grunden handlar det om att antingen är det bra för publicister att finnas på Google, och då missbrukar inte Google sin position genom att erbjuda att länkar till medier. Eller så är det dåligt för publicister att vara på Google, och då borde de ju vara glada att Google följer lagen och tar bort dem och deras snippets, kommenterar Julia Reda till denna blogg.

Hon menar att den aktuella tyska myndigheten, Bundeskartellamt, tydligt slagit fast att Googles dominans på marknaden är oviktig i just den här frågan.

– Publicister erbjuder en tjänst för pengar och företag, oavsett deras storlek, står fria att tacka nej till ett sådant erbjudande, säger Julia Reda.

I Sverige är det Tidningsutgivarna som varit den mest högljudda supportern för ”länklicensen” i Upphovsrättsdirektivet. Jan Fager är organisationens jurist och ser inte heller hur Googles agerande skulle strida mot någon del i upphovsrättsdirektivet.

– Googles agerande i Frankrike förefaller att ligga i linje med direktivet, det vill säga det står Google fritt att om de håller sig under de i direktivet angivna utdragen så ska ingen licens krävas. Hur stort detta utrymme blir får i slutändan EU domstolen avgöra samt vi får också avvakta vad EU-kommissionen ger för riktlinjer under implementeringstiden.

När det gäller vad som händer i Sverige, menar han att det är för tidigt att säga, eftersom det ännu inte blivit lag här och att lagen kan se annorlunda ut än i Frankrike. Men han menar också att förhållandena i Sverige är annorlunda.

– Vad avser den nordiska marknaden är den trafik som kommer till mediehusen via Google sök och liknande låg. Den svenska implementeringen pågår som du vet för fullt och Sverige ligger i denna process bland de första nordiska länderna, säger Jan Fager, jurist Tidningsutgivarna.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 kommentarer }

Google support-sida

Google meddelade igår att de inte kommer öppna plånboken och betala medier för att visa ingresser och bilder i sökresultatet. Detta efter att en del av upphovsrättsdirektivet träder i kraft i Frankrike nästa vecka.
Men nu meddelar Google också att de gjort en lista över alla medier som kommer kommer uteslutas.

Det är artikel 15 (tidigare 11) i Upphovsrättsdirektivet som reglerar att om kommersiella sajter vill länka med ingresser eller bilder till nyhetsmedier, måste de betala. Googles svar på det har varit att böja sig, men inte på det sätt som medier hoppades. Istället väljer de att sluta länka medier med ingresser eller bilder, vilket fått Frankrikes regering att rasa.

Men nu meddelar Google att de gjort en lista över samtliga medier som kommer att beröras. På en svensköversatt support-sida skriver Google:

”Eftersom lagen inte innehåller någon förteckning över vilka publikationer som påverkas har Google varit tvungen att skapa en första lista med presspublikationer som vi identifierar som europeiska presspublikationer.”

Publicister kan själva logga in och kolla om de är berörda, och om de i så fall vill avsäga sig ersättningsanspråk och åter släppas in sökresultatet med ingress och bild. 

En källa med god insyn säger att Google under de närmaste dagarna kommer att skicka mejl till berörda svenska publicister och meddela att de berörs av förändringarna.

Varken Dagens nyheter eller Aftonbladet har nåtts av ett sådant meddelande, men den digitala tidningen Breakit har fått meddelandet.

–  Vi har fått mejl om det. Så ja, vi blockas nu i Frankrike, säger Olle Aronsson, medgrundare av Breakit, i en kommentar per mejl.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 kommentarer }

ccbysa

Efter att franska Google under dagen förklarat att de kommer sluta visa rubriker, ingresser och bilder för medier som kräver pengar för att synas, reagerar nu regeringen.
Frankrikes kulturminister Franck Riester skriver i ett
pressmeddelande att Googles uttalande är ”oacceptabelt”. Han kommer nu samla sina europeiska kollegor för att komma tillrätta med Googles hållning.

Googles svar på upphovsrättsdirektivet blev en överraskning i Frankrike. Flera representanter från franska mediehus har reagerat och sagt att ”kampen fortsätter”.

Och den franska kulturministern har alltså reagerat kraftfullt.

Efter att i ett pressmeddelande först förklarat Googles svar ”oacceptabelt” fortsätter han att förklara att andan i direktivet inte kan läsas på ett sätt som möjliggör denna utväg för Google.

”Lagen är extremt tydlig: att tillåta en rättvis fördelning av det skapade värdet/…/Utifrån det perspektivet är Googles förslag uppenbarligen inte acceptabelt, som jag sagt till Mr. Gingras och hans team (Google, reds anm)”.

Kulturministern kräver nu att det ska ske förhandling på en högre nivå mellan Google och utgivare över hela Europa.

”Jag kommer snart att prata med mina europeiska motsvarigheter för att åtgärda denna situation”, avslutar Franck Riester.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 kommentarer }

Frankrike blev det första land att införa delar av Upphovsrättsdirektivet som lag och i oktober träder det i kraft. Och nu svarar Google på hur de kommer att agera: De kommer att sluta visa innehåll från medier i sökresultaten.

Den nya lagen utgår från en del av direktivet som heter artikel 15 (tidigare 11) och som populärt kallats ”länkskatt” eller ”länklicens”. Det röstades igenom som fransk lag av parlamentet i juli och ska träda i kraft i landet i oktober.

I korthet går lagen ut på att kommersiella sajter ska betala om de vill visa ”rika länkar” från mediehusens artiklar. Det vill säga det som ser ut såhär i sökresultaten:

Vill till exempel Google fortsätta visa sökresultat på det här viset måste de betala de mediehus som kräver det. Vägrar Google, tvingas de korta ner vad de citerar till ”enskilda ord” eller ”väldigt korta utdrag” – i jämförelse med de redan korta utdrag som visas idag.

Frågan har varit hur Google och Facebook ska reagera på denna lag. Och nu svarar alltså Google.

I ett blogginlägg skriver franska Google att de nu ”inte längre kommer att visa en översikt över innehållet från europeiska pressförlag/…/Detta gäller för sökresultat från alla Googles tjänster.”

I en bild visar Google vad det är som är upphovsrättskyddat från mediehus och som alltså inte längre kommer visas för de som bor i Frankrike, efter att lagen trätt i kraft:

Google Frankrike tillägger också att ändringen gäller för de publicister som gör dessa anspråk och lanserar därför samtidigt en funktion där medier aktivt kan gå in och meddela om det är okej för Google att fortsätta indexera och visa tidningarnas innehåll gratis.

Samtidigt som Google Frankrike meddelar sin hållning tydliggör också Google internationellt att de aldrig kommer att betala publicister för trafik till deras sajter. Precis som de inte tar emot betalning för att andra ska synas i det organiska sökresultatet.

I ett blogginlägg skriver Richard Gingrad, VP of News:

”We don’t pay publishers when people click on their links in a search result.”

Läs också: Frankrikes kulturminister – ”Oacceptabelt”

Beslutet innebär ett dråpslag för de mediehus som lagt mycket resurser på att lobba igenom lagen och hoppades att det skulle tvinga nätjättarna att öppna plånboken.

I Sverige har upphovsrättsdirektivet ännu inte blivit lag. Du kan läsa mer om den svenska processen att göra direktivet till lag här.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Läs också:

{ 0 kommentarer }

Justitiedepartementet har idag, tisdag, hållit det första skarpa mötet om upphovsdirektivets artikel 17, det som kallats ”internetfilter” och tidigare hette ”artikel 13”.

Mötet hölls under två timmar med de 70-talet inbjudna som denna blogg tidigare publicerat en lista på.

Flera källor har till denna blogg berättat om mötet som kan sammanfattas på följande sätt:

Inga enskilda fick komma till tals
Mötet var mest en presentation av departementets tolkning av direktivet, som nedtecknats i den promemoria som tidigare publicerats på denna blogg. Det var ingen öppen diskussion, vill någon av deltagarna tycka till och bidra ska det framöver göras skriftligen.

Referensgruppen har ”skev” representation
Under mötets gång menade departementsrådet att listan på inbjudna var ”skev”. Det specificerades inte mer, men givet att de inbjudna framför allt kommer från rättighetsinnehavare och väldigt få representanter från användarsidan, är det rimligt att anta att det är just detta som avses. Departementsrådet vädjade till de samlade att identifiera fler som kunde bjudas in. Detta inte minst för att departementet i sin promemoria pekar ut att flera frågor kring användare fortfarande är obesvarade. Det verkar också ha varit svårt att identifiera svenska plattformar som man tror berörs av artikel 17.

Departementets tolkning av artikel 17
Den tydligaste nyheten var kanske departementets tolkning av artikel 17.4. Det är svårtydda texter i direktivet och kanske det mest kontroversiella, det är det som gjort att kritikerna pratar om att ett ”internetfilter” behöver införas. Flera som var på mötet hos departementet reagerade på att tjänstemännen gjort en flexibel tolkning. I promemorian har de skrivit följande:

”När det gäller dessa två moment ska Delningstjänsterna som utgångspunkt göra vad de kan (eng. made best efforts). Den svenska översättningen av artikel 17.4 kan ge intryck av att Delningstjänsten närmast med alla till buds stående medel ska uppfylla de två momenten. Av direktivet framgår dock tydligt att så inte är fallet. De begränsningar som anges i artikel 17.5 innebär – på ett övergripande plan – att det ska göras en helhetsbedömning av vidtagna åtgärder där samtliga relevanta omständigheter ska vägas in och en proportionalitetsbedömning ska göras. Sammantaget syftar bestämmelserna – som anges i skäl 66 – till att Delningstjänsten ska vidta alla de åtgärder som en samvetsgill operatör skulle ha vidtagit, ett begrepp som tangerar EU- domstolens praxis på området. /…/De närmare gränserna och förutsättningarna för att en Delningstjänst ska anses ansvarsfri enligt artikel 17 kommer att övervägas mycket noga i det fortsatta svenska genomförandearbetet.”

Det är viktigt att påminna om att ovanstående text inte är regeringens, utan tjänstemännen och att frågan är öppet ställd till referensgruppen kring hur de ställer sig till departementets tolkning. Det är i ljuset av det också intressant hur viktigt departementet tycker att det är att få med en större bredd av åsikter och infallsvinklar.

Nästa möte sker 22 oktober.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 kommentarer }