Copyrightdirektivet

Polen har dragit upphovsrättsdirektivet till domstol. Sverige var ett av länderna som vill rösta ned det som kallades ”Artikel 13” – och nu efterfrågas deras stöd inför rättsprocessen.

Jag har tidigare skrivit om Polens långskott, att försöka dra det kontroversiella upphovsrättsdirektivet till domstol. För några veckor sedan registrerades Polens anmälan av domstolen och publicerades öppet. Anmälan riktar in sig på det som kallats ”internetfilter” och menar att det borde utgöra ett brott, eftersom det i praktiken är en begränsning av yttrandefriheten.

Daniel Westman, forskare och expert på IT- och medierätt, menar att läget ännu är svårbedömt eftersom det vi hittills fått se är kortfattat. Han menar också att det är problematiskt att det är just Polen som står för anmälan.

– Givet kontexten i Polen kan man oroa sig lite över hur väl de kommer att driva målet. Invändningen kan rent rättsligt framstå som abstrakt. Det blir intressant att se ett mer utförligt resonemang längre fram, säger Westman.

Polen önskar att fler länder ställer sig bakom anmälan, något som skulle ge symbolisk och politisk tyngd, men det avvisar regeringspartiet Socialdemokraterna.
– Med utgångspunkt i att Socialdemokraterna – som enda parti – stod bakom direktivet torde det framstå som självklart att vi inte delar Polens bedömning av artikel 17 (tidigare Artikel 13, reds anmärkning) eller stödjer det som sagts från polsk sida beträffande artikel 17, hälsar partiet genom sin presstalesperson.

Miljöpartiet nyfikna
Men regeringspartnern Miljöpartiet är nyfikna. Lorentz Tovatt är partiets ledamot i EU-nämnden och den som drev den historiskt, unika linjen att gå emot sin regeringspartner och tvinga regeringen att byta fot i Ministerrådet. Han menar att han och partiet nu följer anmälan med intresse.
– Just artikel 17, som det är Polen riktar in sig på att ogiltigförklara, är ett av de skälen till att vi gröna har varit emot direktivet så som det var utformat. Det är fullt rimligt att detta testas mot EU:s grundstadga om yttrandefrihet och informationsfrihet. Så som direktivet nu är utformat riskerar det att bli en munkavel på fri informationsspridning. Därför välkomnar jag Polens initiativ, säger Lorentz Tovatt.

Även Vänsterpartiet välkomnar anmälan, liksom Centerpartiet.
– Eftersom det politiska slaget är förlorat, står hoppet till domstolen, säger Fredrick Federley.

Svårt att ställa sig bakom
Men ingen av dem tror på att tvinga regeringen att ställa sig bakom det. Vänsterpartiets Ilona Szatmári Waldau, kommer inte kräva det och Fredrick Federley (C) menar att han inte ens är säker på hur det skulle gå till.

– Detta kommer ju inte som formellt ärende i vare sig riksdagen som helhet eller i EUN så svårt att tvinga dom där igen.

Sverigedemokraterna är dock av annan åsikt.
– Vi stödjer alla initiativ till att begränsa direktivet och avser begära att regeringen ställer sig bakom Polen i detta arbete, säger Martin Kinnunen gruppledare för SD i EU-nämnden.

Daniel Westman påminner dock att en domstol inte tar hänsyn till vilka som står bakom anmälan, utan vilka argument som anförs.
– Medlemsstater får intervenera, men det är en rättsprocess så antalet som ställer sig bakom är inte relevant utan vilka argument/bevis som förs fram, säger Daniel Westman.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 kommentarer }

Den nyvalda Europeiska kommissionen påbörjar nu det praktiska arbetet med Upphovsrättsdirektivet. Som en första åtgärd bjuds relevanta intressenter in till möte.

Vi har tidigare skrivit om det antagna Upphovsrättsdirektivet (med de tidigare artiklarna 13 och 11, ”internetfilter” och ”länklicens”) och hur den svenska regeringen påbörjat arbetet med lokal lagstiftning. Nu är det EU-kommissionens tur. I en öppen inbjudan skriver kommissionen att intressenter nu bjuds in till en dialog kring hur direktivet ska fungera i praktiken. Totalt 80 platser finns och platserna går till de som direkt kommer att påverkas av direktivet, eller har intressen som påverkas av det.

Mötet, som hålls i Bryssel den 18 oktober, ska hjälpa kommissionen att kartlägga om det redan idag finns erfarenheter kring att till exempel filtrera stora mängder innehåll i jakt på upphovsrättsskyddat innehåll, liksom om det finns erfarenheter kring hur användare i så fall har upplevt det.

Mötet är det första i en rad möten som ska hållas fram till 2020. Organisationer som tror sig vara intressenter har nu tre veckor på sig att skicka in en ansökan om att få delta i processen. EU-kommissionen kommer sedan själva välja ut relevanta organisationer och representanter till mötet.

Under 2020 kommer EU-kommissionen skicka ut en rekommendation till medlemsländerna om en praktisk implementering av Upphovsrättsdirektivet.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 kommentarer }

  • Sverige har börjat arbetet med artikel 13 och startat arbetsgrupp med tung övervikt av upphovsrättshavare – där Wikimedia inte fick plats.
  • Frankrike har, som första land, redan antagit en del av direktivet.
  • Polen greppar efter ett sista halmstrå – och tar direktivet till domstol, men behöver hjälp.

I mars antog EU det nya Upphovsrättsdirektivet, med artiklarna som då hette Artikel 13 och 11 (numera 15 och 17). Sedan dess har det varit ett EU-val (där frågan fick lite utrymme) och parlamentet och EU-kommissionen har bytts ut. Det betyder ingenting för det antagna direktivet – som tidigast kommer granskas av kommissionen några år efter att det implementerats som lag. Däremot har implementering börjat – som mött olika reaktioner.

Sverige startar implementeringen

I Sverige har det funnits ett kompakt politiskt motstånd i frågan (bara Socialdemokraterna är positiva). När nu direktivet trots det ska bli lag har regeringens lösning varit att bilda en referensgrupp för en öppen process.

I början av sommaren aviserade Regeringen att en arbetsgrupp (senare kallat referensgrupp) bildats och att en inbjudan gått ut till drygt 80 organisationer och företag. Gruppen har en stark övervikt av upphovsrättsorganisationer (ungefär en tredjedel) och antalet representanter gör den också svårhanterlig. Den ska därför kanske mest ses som ett sätt att bygga broar inför den kommande processen – antagandet av direktivet föranleddes av en mycket infekterad och polariserad debatt. Arbetsgruppen verkar heller inte vara särskilt exklusiv. Svenska Wikimedia, organisationen bakom Wikipedia, var inte inbjudna, men kunde efter påstötning i praktiken bjuda in sig själva och ingår numera i gruppen.

Det första mötet hölls 18 juni och där informerades bland annat att om att:

  • Regeringen startar ingen utredning. Det är för kort tid – allt ska vara klart som svensk lag om två år. Dessutom, menar regeringen, att det är ovanligt med utredning för den här typen av frågor. Det kan också ses som ett sätt för regeringen att behålla initiativet och greppet om frågan. Referensgruppens storlek indikerar hur svårt det skulle vara att välja en expertgrupp som skulle leda utredningen.
  • Regeringen kommer att upprätta en promemoria, som ska ligga till underlag för beslut om genomförande. Denna skickas ut på remiss nästa sommar, sedan skickas en proposition till riksdagen för att klubbas och bli lag senast 7 juni 2021.
  • Varför är det så många upphovsrättsorganisationer i gruppen? Regeringen förklarar att 1) Det är många intressenter, dvs direkt berörda. 2) Gruppen är öppen – förslag på fler namn välkomnas 3) Gruppen röstar inte, här tas inga majoritetsbeslut.
  • Referensgruppen kommer att träffas sju gånger i storgrupp. De hetaste frågorna, den om ”internetfilter” (tidigare artikel 13) och ”länkskatt” (tidigare artikel 11), ska diskuteras under de tre första mötena, 24 september, 22 oktober, 19 november.
  • Referensgruppens bredd gör att det blir svårt att diskutera under mötena, därför får deltagarna skicka in skriftligt underlag inför varje möte, som sedan sammanställs och presenteras av regeringen som inledning till mötena.
  • Det kommer också att, inför promemorian, göras individuella möten med utvalda intressenter.

Frankrike antog länkskatten

Frankrike har, som första land, antagit ”länkskatten” som lag. I EU-parlamentet var Frankrikes ledamöter nästan uteslutande positiva till direktivet som helhet och det gick alltså även snabbt i det egna parlament. Förra veckan, den 23 juli antogs artikel 15 (tidigare 11) i direktivet – det som kallats ”länkskatt” – av Frankrikes parlament. Kulturministern gick därefter ut och hyllade beslutet: ”Vi kan vara stolta som det första land att anta direktivet”. Men det är alltså inte hela direktivet, utan bara den delen som handlar om länkskatt.

I debatten inför beslutet framhöll nätjättarnas part att man önskade ett förtydligande till vad som nu är tillåtet att länka. Enligt direktivet står det klart att till exempel Googles sökmotor bara får använda ”väldigt korta utdrag” från en artikelingress, till skillnad från idag. Så var går gränsen? Parlamentet brydde sig inte om att adressera det, utan hänvisade till domstol för tolkning i den frågan.

Det som nu händer är – när beslutet träder i kraft – att nyhetsmedier får besluta om de vill avstå eller utnyttja rätten att tvinga till exempel Google att betala för ”snippets” i deras tjänster. Och för till exempel Googles del handlar det om att besluta om de kanske helt enkelt ska strunta i att visa nyhetsmedier i sina tjänster. Du kan läsa mer om utmaningarna här: ”Vem vill ha en urvattnad länkskatt?”

Polens anmälan till EU-domstolen

Polen är ett av de länder som har varit starkast kritiska mot direktivet, även i EU-parlamentet. Den 24 maj anmälde landet hela direktivet till EU-domstolen, eftersom de menar att det förstör balansen mellan medborgares integritet och företagens rättigheter. Den ansedda tidningen Wired har skrivit en artikel om saken och rapporterar där att anmälan mest ska ses som en markering gjorda av inrikespolitiska skäl – för att vinna poänger hos de egna (yngre) medborgarna. Experter är förvånade, särskilt som just Polen inte gjort sig känd som försvarare av yttrandefrihet. Samtidigt öppnar det för andra länder att ansluta sig för att ge anmälan tyngd. En politisk tjänsteman som Wired talat med menar att det skulle vara avgörande:
”Allt beror på en faktor: Huruvida minst två andra länder kommer ansluta sig. Det är möjligt, eftersom sex länder i ministerrådet röstade mot direktivet och tre avstod från att rösta”, säger Paweł Jabłoński, vice ordförande på International Project Coordination Department hos den polska statsmininstern.

Fallet kommer antagligen avgöras av domstolen först nästa år, och skulle domstolen då anse att direktivet är olagligt, skulle det innebära att direktivet stoppades från implementering i EU.

Fakta

EU har röstat igenom en stor reform av upphovsrätten, kallad Upphovsrättsdirektivet. Den har varit kontroversiell, framför allt på grund av två artiklar: 13 och 11. Kritiker tycker att de gör för stora intrång i yttrandefriheten, medan andra menar att den är nödvändig för att skydda upphovsrättshavare.
Två lagstiftande församlingar i EU har nu antagit direktivet och Sverige har haft en högprofilerad roll. Dels genom att två svenska ledamöter röstade fel i parlamentet, dels genom att Sveriges riksdag tvingade regeringen att ändra sin röst i Ministerrådet.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 kommentarer }

KOMMENTAR. Nu är det klart. Nu finns det inte ens några formella hinder kvar. Nu är Upphovsrättsdirektivet, med Artikel 13, helt antaget.
Det finns mycket att säga, men framför allt två saker: Politiker och etablerade medier bär ett tungt ansvar för direktivets utformning.

Över 5 miljoner namnunderskrifter, hundratusentals demonstranter på gator och torg. Och parlamentsledamöter som berättar om fler mejl och starkare lobbytryck än som upplevts i någon annan fråga – någonsin.

Man skulle kunna tänka att det skulle leda till att Europas redaktioner hårdbevakade utformningen av upphovsrättsdirektivet. Att fler skulle sätta sig in i frågan, fler skulle ha koll. Men så blev det inte. När jag själv snubblade över frågan för ett år sedan utgick jag från att frågan kanske bara behövde en knuff. Att de journalistiska kvarnarna sedan skulle börja mala, bevakningen öka. Intresset fanns ju där? Läsarna också – vilket är ovanligt när det handlar om EU-frågor. Men nästan ingenting hände. Jag reste själv ned till parlamentet och bevakade EU-parlamentets första votering i frågan. Efter röstningen intervjuade SVT mig, istället för ledamöter eller den egna korrespondent. Och i mars, i den avgörande voteringen, var bevakningen fortsatt så låg, men engagemanget så högt, att jag på några dagar kunde samla in över 100 000 kronor för att finansiera ett eget litet team som åkte ned och rapporterade om frågan – på flera språk.

Men vad som är värre: Inte ens politikerna har tagit frågan på allvar.

Att Sveriges riksdag, fem i tolv, krävde att regeringen skulle ändra sin röst i Ministerrådet var unikt. Det var första gången någonsin regeringspartiet Miljöpartiet röstade emot sin koalitionspartner Socialdemokraterna och rapporterna inifrån mötet var spektakulära. Men varför först nu? Varför var inte riksdagsledamöterna investerade i frågan under de dryga två år direktivet förberetts? Näringsutskottet i riksdagen har knappt lämnat några synpunkter i ärendet. Och att nu, när allt var klart, försöka få regeringen att ändra sig framstår närmast som populism?

Inte för att Socialdemokraterna haft någon typ av konsekvent hållning. De har flackat fram och tillbaka och har uppenbarligen inget grepp alls om hur direktivet ska fungera i praktiken, vilket framkommer till exempel i denna intervju. Och när ansvarigt statsråd får instruktion av den riksdag de förväntas företräda, går han efteråt till lobby-organistionen och ber om ursäkt.

Och det mest otroliga: När våra ledamöter till slut ska rösta om ett beslut som väntas förändra det internet som vi känner – så trycker tre ledamöter på fel knapp. Två dyker inte ens upp. Det dödade därmed möjligheterna att föra in förbättringar, eller stryka artikel 13, ”internetfilter”.

För vi behöver komma ihåg det. Att Upphovsrättsdirektivet har många väldigt bra och viktiga delar. Det skapades med en intention att göra internet bättre, tydligare, men blev problematiskt under vägen. För att tvinga nätjättarna till förhandlingsbordet, få dem att öppna plånboken och teckna licenser med världens alla licenshavare, kom kravet om att det är sajterna som ska bära straff- och skadeståndsansvar för upphovsrättsbrott. Och med det kom filter som konsekvens. Både om en sajt vill slippa betala licens (då får inget upphovsrättsskyddat publiceras), eller för att hålla borta det som upphovsrättshavare inte vill ska finnas tillgänglig (då måste dessa specifika verk blockeras).

Man kan tycka olika om det. Ett nödvändigt ont för yttrandefriheten, för att stärka en omöjlig situation för kulturarbetare. Eller ett alldeles för stort intrång i det öppna internet och yttrandefriheten.

Men klart är att vi aldrig fick chansen att diskutera det på bred front.

Den skulden bär medier och politiker gemensamt.

FAKTA:
EU har röstat igenom en stor reform av upphovsrätten, kallad Upphovsrättsdirektivet. Den har varit kontroversiell, framför allt på grund av två artiklar: 13 och 11. Kritiker tycker att de gör för stora intrång i yttrandefriheten, medan andra menar att den är nödvändig för att skydda upphovsrättshavare.
Två lagstiftande församlingar har nu antagit direktivet och Sveriges har haft en högprofilerad roll. Dels genom att två svenska ledamöter röstade fel i parlamentet, dels genom att Sveriges riksdag tvingade regeringen att ändra sin röst i Ministerrådet.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 kommentarer }

Rysaren är över. Den andra lagstiftande församlingen i EU, Ministerrådet, godkände Upphovsrättsdirektivet med de kontroversiella artiklarna 13 och 11. Och det blev till slut inte så mycket rysare, trots att Sverige bytte hållning i sista stund. Istället blev det 71 procent som röstade för direktivet:

Det som skapade spänning var att det tyska regeringspartiet SPD den senaste veckan krävt ett protokolltillägg för att godkänna direktivet. In i det sista var det osäkert om ett sådant kom till stånd. Men Ministerrådets möte under måndagen förklarade den tyska ministern att tillägget var klart och läste sedan högt från ett uttalande om vad Tyskland förväntar sig av direktivet. I huvudsak handlade det om att Tyskland vill säkerställa att direktivet inte ska leda till ”censur” och uppladdningsfilter. Tyskland betonade särskilt hur viktigt det därför blir att få till avtal med de största sociala medierna, så att dessa kan fortsätta tillåta spridning och inte behöver filtrera material från att synas.

”Om det innebär en begränsing av yttrandefriheten, då kommer Tyskland reagera och se till att man korrigerar”, förklarade Tysklands minister.

Du kan läsa Tysklands uttalande här.

Beslutet innebär nu att direktivet ska implementeras som lag i EU inom två år.

FAKTA:
EU har röstat igenom en stor reform av upphovsrätten, kallad Upphovsrättsdirektivet. Den har varit kontroversiell, framför allt på grund av två artiklar: 13 och 11. Kritiker tycker att de gör för stora intrång i yttrandefriheten, medan andra menar att den är nödvändig för att skydda upphovsrättshavare.
Två lagstiftande församlingar har nu antagit direktivet och Sveriges har haft en högprofilerad roll. Dels genom att två svenska ledamöter röstade fel i parlamentet, dels genom att Sveriges riksdag tvingade regeringen att ändra sin röst i Ministerrådet.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 kommentarer }

Just som Sverige bytt ställning och kommer att rösta nej till artikel 13, kommer uppgifter om att också Estland ändrar sin röst.

I ett dokument från Ministerrådets hemsida, som nu sprids i sociala medier, står följande:

Estland har tidigare varit för direktivet i Ministerrådet, trots att en majoritet av landets EU-ledamöter röstade mot direktivet. I uttalandet menar Estland nu att det inte finns tillräckligt balans, men framför allt att Estland nyss haft val och därför inte kunnat ta ställning till den slutgiltiga texten.

Om det innebär att landet röstar emot eller avstår, framgår inte av texten. Uppdaterat: Under helgen publicerades ett nytt dokument som tydliggjorde att Estland lägger ned sin röst.

Samtidigt kommer nya uppgifter om att det i Tyskland pågår förhandlingar på hög nivå i regeringskoalitionen, angående det protokolltillägget som kan bli avgörande för landets röst. Får tyska socialdemokrater inte igenom sitt krav, kan de använda det för att antingen tvinga regeringen att avstå från att rösta eller meddela att de lämnar regeringen. Alternativt lägga sig platt för CDU.

Tysk media hävdar att förhandlingarna kommer att pågå under helgen.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.

Become a Patron!

FAKTA:
EU är på väg att rösta igenom en stor reform av upphovsrätten, kallad Upphovsrättsidirektivet. Den har varit kontroversiell, framför allt på grund av två artiklar: 13 och 11. Kritiker tycker att de gör för djupa inskränkningar i yttrandefriheten, medan andra menar att den är nödvändig.
Två lagstiftande församlingar behöver anta direktivet innan det blir lag i EU: parlamentet och ministerrådert. EU-parlamentet har redan antagit direktivet. Ministerrådet väntas godkänna samma direktiv måndagen den 15/4. Sverige och Estland kommer att rösta emot. Om också Tyskland röstar emot kan inte direktivet godkännas.

Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela, återpublicera och remixa, om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 kommentarer }

Photo credit: Jan Ericson

This is a translation, original here.

The latest meeting of the Swedish Parliament EU Committee is over. Minister of Justice Morgan Johansson was called to the meeting, where he was instructed by Parliament to vote against the EU Copyright Directive during the upcoming decisive meeting of the Council of Ministers on Monday.

Among Swedish MPs on the Committee voting for the decision was the Green Party, junior coalition partners to the Social Democratic Party in government. This is the first time the Greens have voted against the Social Democrats*.

According to Swedish Moderate Party MP Jan Ericson, the committee began with a presentation by the Minister of Justice, after which all parties indicated that they wanted the government to vote no.

“Today’s EU Committee started with a presentation from the Minister of Justice.

Tomas Tobé (Moderate Party) then moved an opposing motion. We want the government to vote against the copyright directive in the Council of Ministers. All parties except the Social Democrats then made the same demands. The Centre Party, the Left Party , Sweden Democrats, the Green Party, the Liberals, the Christian Democrats …”

He continued to tweet his observations from within the meeting:

“Green Party MP Lorentz Tovatt opposes that which he calls ‘the Social Democrat proposal’ to support the Copyright Directive. The Minister for Justice responded sharply that it was ‘the Government’s proposal’. Are the Greens part of the Government or not?”

Moments later, the decision was made: the Swedish government now has to change its vote at the Council of Ministers.

According to Moderate Party MP and EU Committee Vice Chair Tomas Tobé, this kind of action is not at all common, “…extremely unusual. I can’t remember a single occasion during my 13 years in Parliament, but maybe I’ve missed sometime”.

Centre Party MP Annika Qarlsson is pleased with the decision, and sends a message to other member states:

“We now hope that the proposal will be sent back to the EU’s negotiating table so that these two articles can be changed before we decide on whether or not to adopt the Directive. We also hope that more member states will use their common sense and also vote against the Copyright Directive, so that the proposal as it is now being drafted is stopped”.

The Government also believes that they’ve already sought support for their position in Parliament, and had secured broad agreement. Justice Minister Morgan Johansson was surprised, more than anything, by how the Green Party voted, which he says is “unique”. “I haven’t experienced it before”, said Johansson to Swedish news agency TT.

On Monday, European agriculture ministers will meet to vote on a number of ‘A’ items on the agenda; items expected to be voted through without debate. At this stage, Sweden will have to change its vote.

However, the Government isn’t legally bound to conform to the wishes of Parliament in such instances. There’s no law that forces ministers to vote according to Parliament’s demands, but the Constitutional Committee would be keen to discuss it with them if they didn’t.

So what might happen on Monday is still not settled.

Questions remain as to whether the Copyright Directive is completely settled. Not only Sweden, but even Germany needs to change its approach as well, but that’s complicated and not especially likely. Germany’s Justice Minister has said that the Secretariat of the Council of Ministers has demanded that member states have a clear stance by Friday at 12 noon. Nothing has yet been communicated that indicates Germany changing its position on the issue.

In practice, however, each country can change its vote at the last minute, ahead of voting in the Council of Ministers on Monday.

Update: On Friday a new document from the Council surfaced, where Estonia claims to change their vote in the Council:

You can read more about it in Swedish here.

This article is free of charge, and is made available thanks to monthly financial contributions from people who believe in open journalism.
You can contribute too, using Patreon.

The article is published under the CC-BY license, and is free to share, republish and remix, as long as you link back here.

Links in Swedish where indicated with *
Read the 
original post in Swedish.

{ 0 kommentarer }

Foto: Jan Ericson

EU-nämndens möte är över. Justitieminister Morgan Johansson var kallad till mötet där han alltså instruerades av riksdagen att rösta nej till Upphovsrättsdirektivet under det avgörande Ministerrådet på måndag.
Med bland de som ställde kravet var regeringspartiet Miljöpartiet. Det är första gången partiet har röstat emot Socialdemokraterna.

English translation

Enligt moderaten Jan Ericson inleddes nämnden med en föredragning från Justitieministern. Därefter krävde samtliga partier att de önskar att regeringen röstar nej.

Moderaternas Jan Ericson rapporterar inifrån mötet att Miljöpartiet meddelade att de, som är regeringsparti, tar avstånd från Socialdemokraternas förslag. Justitieministern svarar då skarpt att det är ”regeringens förslag”.

Strax senare klubbades beslutet: Regeringen måste ändra sin röst i Ministerrådet.

Enligt nämndens vice ordförande Tomas Tobé (M) är greppet mycket ovanligt.

– Extremt ovanligt. Kan inte komma på en enda gång under mina 13 år i riksdagen men kanske har jag missat någon gång.

Annika Qarlsson (C) är nöjd med beslutet och skickar med en hälsning till övriga medlemsländer.

– Vi hoppas nu att förslaget skickas tillbaka och kommer upp på förhandlingsbordet i EU för att dessa två artiklar ska kunna ändras, innan vi kan ta ställning till att anta direktivet. Vi hoppas även att fler länder i EU tar sitt förnuft till fånga och också röstar nej till upphovsrättsdirektivet så att förslaget som det nu är utformat stoppas.

Regeringen menar att de har sökt stöd för sin hållning i riksdagen tidigare, och då fått ett brett mandat. Justitieminister Morgan Johansson är nu förvånad över att framför allt Miljöpartiets röstar mot, något som han kallar ”unikt”.
– Jag har inte varit med om det tidigare, säger Morgan Johansson till TT.

På måndag ska Europas jordbruksministrar mötas. Planen har varit att detta möte även ska behandla ett antal så kallade ”A-punkter”. Dessa har inte med jordbruk att göra, utan är frågor som redan är färdigförhandlade och bara formellt ska röstas igenom. Det är under detta möte Sverige nu alltså ska ändra sin röst och rösta nej.

Men. Regeringen måste inte lyssna på riksdagen. Det finns ingen lag som tvingar ministrar att rösta enligt riksdagen, men skulle de inte göra det väntar konstitutionsutskottet.

Vad som händer på måndag är alltså fortfarande inte avgjort. Inte bara Sverige, utan framför allt Tyskland måste ändra sin hållning. Det är komplicerat och kanske inte heller särskilt troligt att Tyskland ändrar sig. Tyskland justitieminster menar att Ministerrådets sekretariat krävt att medlemsländerna måste ha en klar hållning innan fredag kl 12, men i praktiken kan varje land ändra sin röst i sista sekund, innan voteringen i Ministerrådet på måndag.

Uppdaterat: Även Estland ändrar sin röst

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.

FAKTA:
EU är på väg att rösta igenom en stor reform av upphovsrätten, kallad Upphovsrättsidirektivet. Den har varit kontroversiell, framför allt på grund av två artiklar: 13 och 11. Kritiker tycker att de gör för djupa inskränkningar i yttrandefriheten, medan andra menar att den är nödvändig.
Två lagstiftande församlingar behöver anta direktivet innan det blir lag i EU: parlamentet och ministerrådet. EU-parlamentet har redan antagit direktivet. Ministerrådet väntas godkänna samma direktiv måndagen den 15/4. Sverige och Estland kommer att rösta emot. Om också Tyskland röstar emot kan inte direktivet godkännas.

Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela, återpublicera och remixa, om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 kommentarer }

Sverige och Tyskland kan fortfarande välta Upphovsrättsdirektivet. Men då måste några avgörande saker hända idag. I båda länderna.

Uppdaterat:Sveriges riksdagsledamöter har just inlett processen som ska tvinga justititieminister Morgan Johansson att ändra sig – och rösta nej till direktivet på måndag. Du kan läsa mer om det här.

Tysklands koalitionsregering å sin sida, har tuffa timmar framför sig (läs mer om bakgrunden här). Det Kristdemokratiska regeringspartiet CDU vill rösta igenom direktivet, men deras koalitionspartner Socialdemokraterna, SPD, sätter sig på tvären. Nu har justitieminister Katarina Barley (SPD) satt en deadline till klockan 18.00.

Vad det gäller – ett protokolltillägg

Katarina Barley, SPD

Socialdemokraterna i Tyskland (SPD) är egentligen emot artikel 13 i direktivet, men känner att det vore oansvarigt att rösta emot och splittra den redan sköra koalitionsregeringen. Deras lösning är därför att föra ett tillägg till protokollet om att Tyskland vill göra undantag i direktivet.

Enligt tyska medier handlar det om en skrivelse att landet kommer införa det som står i direktivet, men ”med mål att göra det utan instrument som filtrerar uppladdningar”. I direktivet finns ingen text där det uttryckligen står något om ”filter”, däremot att det ska finnas en funktion som ser till att otillåtet material inte publiceras. Det är också oklart om en protokollnotering betyder något i praktiken. I regelverket för Ministerrådet tydliggörs att ett protokolltillägg inte kan begränsa ett direktiv, utan bara bekräfta en tolkning av direktivet. Protokollet kan med andra ord bli ett slag i luften, men är oavsett en symboliskt viktig markering för SPD.

Ministerrådets deadline – och en omröstning

Sekretariatet för Ministerrådet har krävt att medlemsländerna ska ha sin hållning klar klockan 12.00 på fredag. Det hävdar Tysklands justitieminster Barley. Det innebär att Sverige kommer klara det med liten marginal, eftersom EU-nämnden möts på fredag förmiddag.

För Tyskland är det värre. Förbundskansler Merkel har sagt att formuleringen i ett tillägg måste godkännas genom ett röstningsförfarande. Och ett sådant röstningsförfarande har man lagt in i nästa vecka. Vilket alltså är efter både sekretariatets deadline och Ministerrådets möte på måndag. Att kräva en sådan votering skulle omöjliggöra SPD att motsätta sig direktivet eller kräva någon särskild skrivning.

Frågan är nu hur SPD därmed reagerar.

Det är bara timmar kvar – sedan vet vi mer om den sista möjligheten att stoppa Artikel 13 var lika osannolik som den tidigare framstått.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen.
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela, återpublicera och remixa, om du hänvisar tillbaka hit.

FAKTA:
EU är på väg att rösta igenom en stor reform av upphovsrätten, kallad Upphovsrättsidirektivet. Den har varit kontroversiell, framför allt på grund av två artiklar: 13 och 11. Kritiker tycker att de gör för djupa inskränkningar i yttrandefriheten, medan andra menar att den är nödvändig.
Två lagstiftande församlingar behöver anta direktivet innan det blir lag i EU: parlamentet och ministerrådet. EU-parlamentet har redan antagit direktivet. Ministerrådet väntas godkänna samma direktiv måndagen den 15/4. Sverige och Estland kommer att rösta emot. Om också Tyskland röstar emot kan inte direktivet godkännas.

{ 0 kommentarer }

Axel Voss, tyska CDU, andra från vänster. Foto: Herman Caroan, ccby

Sverige kommer med stor sannolikhet att ändra sin röst i Ministerrådet, rapporterade vi igår. Men det räcker inte för att fälla Upphovsrättsdirektivet. Inte ens om sex andra länder byter hållning kommer det innebära en förändring, läs mer ingående om det här.

Men. Det räcker att Tyskland ändrar sig – och då behöver inte något annat land byta hållning. Så hur sannolikt är det? I tyska parlamentet finns i teorin redan en majoritet mot direktivet – trots det är det inte sannolikt att landet kommer att byta hållning i det avgörande Ministerrådets sammanträde på måndag. Men saken är komplicerad.

Tyskland har redan röstat emot Direktivet i Ministerrådet – påstås ha vänt efter kohandel

För bara två månader sedan röstade Tyskland, tillsammans med Sverige, mot direktivet i Ministerrådet. De formella trilogerna avbröts då i flera veckor och i kulisserna förhandlade Frankrike med Tyskland för att få dem att vända tillbaka. Tysklands näst största dagstidning, FAZ, publicerade uppgifter om att Frankrike köpslog med att ge stötta byggandet av Nordstream 2, en gasledning till Ryssland. Det fick Tyskland att vända och rösta för direktivet.

Direktivet har letts av en tysk ledamot

Men Tyskland är också det land där den föredragande ledamoten för direktivet, Axel Voss, kommer från. Och det land där lobbytrycket kanske varit som hårdast. I landet finns ett av de mediehus som lobbat hårdast i frågan, den mäktiga mediekoncernen Axel Springer. Det i sig är inget konstigt – även svenska mediehus har anställda som arbetar med påverkan och lobbyism i EU – men det gjort frågan oerhört infekterad och polariserad i Tyskland. Det har också lett till en rykten – bland politiker, men också kritiska aktivister – om att medier skulle ha villkorat sin bevakning av ledamöter, utifrån hur de röstade i frågan. Något som Voss under en frågestund medgav (översättning), för att senare kraftfullt dementera.

De tyska Socialdemokraterna avgör frågan

Nyckeln är ett av regeringspartierna, de tyska Socialdemokraterna (SPD). Partiet har haft det mycket tufft i de senaste valen och ligger konstant på stora minussiffror i opinionsmätningarna. Partiet har i flera år varit stödparti till den kristdemokratiska (CDU) regeringen i landet, vilket gjort att partiet tappat tydlighet gentemot väljarna. Trots det valde partiet att, efter senaste valet, än en gång ingå i en regeringskoalition, som en nu ännu mindre spelare. Men det beslutet röstades igenom med mycket liten marginal. Splittringen är därför stor i partiet och har lett till att enskilda ledamöter profilera sig i frågor som går emot regeringens. Till exempel har EU-ledamoten Tiemo Wölken (SPD) valt att positionera sig starkt mot direktivet och blivit en ledande kritisk röst i frågan. Det har också lett till åtminstone individuellt positiva opinionsmässiga effekter.

SPD:s hållning i frågan blir därför avgörande.

I år väntar tre olika val där tyska socialdemokrater måste prestera bättre. Att då gå ut och bära ansvar för att direktivet gått igenom skulle vara tufft. Men alternativet är att rösta mot regeringen och därmed bryta upp den redan sköra koalitionen. Det menar flera tyska socialdemokrater vore oansvarigt. Det skulle inte minst bryta mot den sköra överenskommelse och koalition som leder landet.

Förra veckan höll tyska Bundestag en debatt om direktivet, men regeringen sköt fram ett röstningsförfarande i frågan till efter Ministerrådets röstning. SPD ville då, i utbyte mot stöd, åtminstone få invändningar förda till protokollet. Det avfärdade CDU, vilket gör att SPD:s position är något oklar.

SPD:s Tiemo Wölken menade åtminstone förra veckan att partiet och Tyskland därför borde avstå från att alls rösta i rådet.

Skulle Tyskland göra det, skulle det räcka för att stoppa direktivet, eftersom EU då inte skulle nå upp i 65 procents stöd.

Resultat utifrån EU:s röstningskalkylator

Ifall det händer, kan EU-kommissionen dra tillbaka direktivet. Om Ministerrådet däremot röstar ned direktivet med en majoritet får EU-kommissionen kliva in och arbeta fram ett nytt förslag som tar hänsyn till invändningarna hos Ministerrådet. Sannolikt blir det ett direktiv utan artikel 13, eller åtminstone utan ett ”internetfilter”. Detta får sedan Europaparlamentet på nytt ta ställning till under 6 månader, innan de igen måste rösta på det och det kan återgå till votering även i Ministerrådet.

Uppdaterat: Regeringspartiet CDU kommenterar under onsdagen på Twitter, och CDU:s ungdomsförbunds ordförande tar ställning mot direktivet.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen och tillgänglig. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela, återpublicera och remixa, om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 kommentarer }