Coronaveckan som gått, v18: Få tar fjärde dosen/ Sverige bland de bästa i EU räknat i överdödlighet/ Semesterkris i sjukvården – personal får 100 000

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 18 (2 – 8 maj 2022):

18 824 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med 52 dödsfall sedan förra veckan.

Smittan fortsätter att minska, men takten har stannat av. I delar av landet är smittan fortfarande kvar på samma nivå som föregående vecka. Något fler testades, men färre bekräftade fall rapporterades nationellt.
Även antalet personer med förkylningssymptom (”akut luftvägsinfektion”) minskar för fjärde veckan i rad.

Antalet intensivvårdade minskar också för första gången sedan mitten på mars. Det är en liten minskning, men ändå ett trendbrott och vi får gå tillbaka till september 2020 för att hitta en tidpunkt då så få intensivvårdades med covid. Samtidigt är läget i vården fortsatt ansträngt. I Västra götaland säger personal upp sig för att säkra sin sommarsemester och i flera regioner erbjuds personal upp till 100 000 kronor om de skjuter upp sina sommarsemesterveckor.

Trots Folkhälsomyndighetens scenario om att smittan nu ska gå upp tror få regioner att smittan kommer att vända upp under maj månad – även om flera har beredskap. Däremot finns viss oro för vad som kommer att ta fart efter sommaren. Experter tror att vi kan glömma flockimmunitet sedan vi fått de nya virusvarianterna, men att det fortsätter dyka upp sådana – som de senaste omikronvarianterna i Sydafrika – gör att det finns anledning till fortsatt vaksamhet.

En ny beredskapsplan har tagits fram för hur Sverige ska agera om smittan åter hamnar på en farlig nivå. Ännu finns inga sådana indikationer, men om vi når dit har Folkhälsomyndigheten i veckan tagit fram tre olika åtgärder: I den första versionen, ”A”, behövs inga nya åtgärder. I situation ”B” kommer råd och rekommendationer användas (som att hålla avstånd) och i situation C används restriktioner, som att avråda från evenemang. För plan C är problemet att det inte längre finns någon pandemilag, men då kan ordningslagen användas, som begränsar hur många som får mötas vid allmänna sammankomster. Covid-19 skulle också återigen kunna klassas som en samhällsfarligt sjukdom.

WHO har sammanställt överdödlighet under pandemins två första år och kommit fram till att det handlar om totalt 15 miljoner som dött på grund av covid-19 – tre gånger fler än vad det tidigare talats om. Sammanställningen visar också att Sverige klarat sig bättre än nästan alla andra länder i Europa: Sverige hamnar på plats 37 av 44 när det gäller överdödlighet i Europa. Rapporten har lett till fortsatta diskussioner i Europas stora medier om hur Sveriges pandemihantering ska tolkas. I Telegraph kopplas Sveriges framgång ihop med att den relativa hälsan här är hög med få överviktiga invånare.

Anders Tegnells WHO-jobb försökte skyndas på av svenska tjänstemän. Svd har i veckan försökt reda ut mystiken kring Tegnells förlorade WHO-jobb. Tidningen lyckas inte riktigt nå hela vägen fram, men en granskning av mejl visar att flera – inklusive Tegnell – ville att tillsättandet av honom skulle gå mycket snabbt. Att det gick för snabbt och att Sverige skickade ut pressmeddelande innan det var klart skapade irritation hela vägen upp till WHO:s generaldirektör där Tegnell alltså stoppads från tjänsten – delvis av formella skäl. Folkhälsomyndigheten har igen uttalat sig och sagt att de missuppfattade några saker, men att de framför allt uppfattat att det var tidskritiskt och de därför ville bidra med Tegnell som resurs.

Vaccin

7 828 820 har nu fått minst en dos vaccin (87,1% av befolkningen över 12 år) och 7 633 999 (84,9% av befolkningen över 12 år) är fullt vaccinerade. 5 315 394 har fått en tredje dos (64,4% av befolkningen 18 år och äldre).
Totalt har 22 072 138 doser vaccin delats ut i Sverige, vilket är en ökning med 170 000 doser – 35 000 fler än förra veckan.

I veckan har det uppmärksammats att en tredjedel av alla vuxna ännu inte tagit en tredje dos och att intresset för det minskat drastiskt i samband med att restriktionerna slopades. Särskilt lågt är intresset i storstäderna.

Även den fjärde dosen har mottagits med svalt intresse. Dosen erbjuds till alla över 65 år, eftersom ålder anses vara en stor riskfaktor. Trots det har bara var tredje som erbjudits dosen tagit den. Men 70 procent av de över 80 år tagit emot den fjärde dosen, vilket bara den senaste veckan är en ökning med 12 procent. Teorin är att flera av de yngre väntar med att ta en dos tills smittan går upp igen. I Danmark beslutades i veckan att göra en sommarpaus för vaccinationsprogrammet.

En dansk studie visar teoretiska faror med mRNA-vacciner, vilket har fått viss uppmärksamhet i veckan via Unherd. Det handlar om ickespecifika vaccineffekter, där det inte går att utesluta att mRNA-vaccinerna skulle ha negativa effekt. Studien får samtidigt kritik eftersom den inte baseras på egen forskning, utan samlar upp (metaanalys) och utgår från vaccinföretagens fas3-studier. Vilket alltså är vaccinernas första, tidiga studie och exkluderar stora delar av den sköra befolkningen. De är kort sagt inte primärt skapade för att göra kalkylerar på det som metaanalysen försökt. Därför menar vissa kritiker att studien ska läsas med särskild försiktighet.

Nyheter i korthet

• Nästan hälften av alla med arbete nyttjade ersättningen för karensavdraget under pandemin. Men många som var berättigade sökte inte alls.
• Färre sökte psykiatrisk akuthjälp under pandemins två första år, vilket antas bero på rädsla för smitta. Det innebar också att andelen som sökte och behövde läggas in ökade.
• Att världens börser tappas antas delvis bero på pandemin och att många felbedömt hur genomgripande dess förändring blev på allt från handel till hemarbete. Och apropå hemarbete: Såhär ska framtidens kontor utformas.
• Kinas hårda försök på att helt eliminera covid-19 får effekt på svenska varor, men kan nu också leda till brist på antibiotika i Sverige. Samtidigt syns försiktiga tecken på återöppnande i Kina.
• Riksrevisionen har inlett en granskning av det nationella smittskyddet. Granskningen gäller hur Sverige organiserat sig och beredskapen under både kris och normalläge.

Det var allt för den här veckan!

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.