Coronaveckan som gått, v2: Smittan dubblerad/ Scenario: 70 000 dagliga fall innan smittan vänder nedåt/ Virus kan sluta klassas samhällsfarligt efter smittovåg

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 2 (10 – 16 januari 2022).

• Smittan slår nya rekord och dubbleras för andra veckan i rad, men är antagligen ännu högre på grund av testproblematik.
• Vårdbelastningen är hög, men statistiken kan vara missvisande och räknar även in personer ”med” covid-19.
• Nya scenarier visar att det kan bli 70 000 smittade per dag innan smittan vänder nedåt.
• Nya restriktioner: Bland annat stänger restauranger klockan 23.00 och max 500 personer på konserter.
• Covid-19 kan sluta klassas samhällsfarligt efter denna smittovåg – kan bli starten på återgång till normalitet.
• En tredje dos kan nu tas fem månader efter den andra dosen, enligt nytt beslut.

15 513 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, en ökning med 136 dödsfall sedan förra veckan. Det är betydligt fler avlidna än vad som brukar inrapporteras, men kan ha att göra med att det är just dödsfall ”med” covid-19, en problematik i statistiken som återkommer den här veckan.

Smittan fortsätter att nå nya rekord och extrema nivåer. För andra veckan i rad är antalet fall mer än dubblerade, jämfört med föregående vecka. 124 000 fall bekräftades under senast inrapporterade helvecka, men sannolikt är många fler smittade, eftersom testkapaciteten slagit i taket. Detta gör också att det är svårt att få en rättvis eller exakt bild över antalet smittade just nu.

Mätt i relativa tal, alltså per hundra tusen invånare uppdelat i vaccinerade och ovaccinerade, är det i statistiken nu jämnt mellan grupperna. Även om vaccinet i huvudsak skyddar mot sjukdom snarare än infektion, finns också indikationer på att den ovaccinerade i högre utsträckning inte testar sig vid symptom och därför är underrepresenterade i statistiken.

Framförallt är testkapaciteten otillräcklig. Även om det under senast inrapporterade helvecka slagits nya rekord – dels genom att över 400 000 personer testat sig och dels genom att var tredje var positiv – är ökningen av tester liten, vilket beror på att kapaciteten nått sitt tak. Folkhälsomyndigheten har därför i veckan gett vägledning i hur regionerna kan prioritera bland tester.

Det obligatoriska testet efter utrikesresa slopas och nu ska vården och de med aktiva symptom prioriteras för testning.

Även i äldrevården, bland de på särskilt boende eller med hemtjänst, har smittan ökat radikalt. Här är nästan samtliga vaccinerade, men att smittan ökar här är bekymmersamt, eftersom även milda infektioner kan leda till död i denna grupp.

I vården är belastningen fortsatt extremt tuff, men trots det rekordhöga antalet smittade håller sig vårdens belastningskurva fortfarande en bra bit under tidigare smittovågor. Dels för att viruset verkar ge mildare sjukdom, men dels också för att vården på vissa håll halverat vårdtiden för covid-19-patienter. Den generellt tuffa situationen för vårdpersonal beror alltså dels på annan sjukdom, men också på att vårdpersonal själva drabbas av smitta eller karantänsregler. Just karantänsreglerna har nu fyra regioner frångått för vårdpersonal, för att lösa den krisartade bemanningen.

Även i statistiken öven vårdbelastning finns indikationer på feltolkning, men nu snarare att siffran är överdriven. Alla patienter – oavsett vad de söker vård för – testas vid inskrivning på sjukhus. Eftersom smittan i samhället är hög kan även den som läggs in med brutet ben hamna i statistiken över covid-positiva sjukhusfall. Det innebär förvisso att vården behöver lägga resurser på att hantera även den patienten smittsäkert, men inte att patienten behöver vård för covid-19. Denna risk för feltolkning har flera regioner varnat för i veckan och läkare tror att det ibland kan handla om 30 procent av sjukhusfallen i vissa regioner. Folkhälsomyndigheten menar att kvalitetssäkrad statistik kommer med några veckors fördröjning och att de nu uppskattar att 20 procent av sjukhusfallen kan vara sådana som skrivits in med, inte på grund av covid-19.

I vården är det också tydligt vilket viktigt skydd vaccinet ger. Mäter vi befolkningen uppdelat på ovaccinerade och vaccinerade per hundra tusen invånare är IVA nästan helt dominerat av ovaccinerade. Risken för svår sjukdom och död är fortsatt mångdubbelt högre för den ovaccinerade. Medelåldern för IVA-vård är också tio år lägre för ovaccinerade, med ett snitt på 53 år.

Folkhälsomyndighetens officiella statistik visar nu också omikrons dominans och myndighetens scenarier för smittan har därför uppdaterats. Inte minst eftersom de senaste scenarier överträffades redan förra veckan och inte alls tycks vika ned under kommande vecka, vilket myndigheten tidigare antagit. I de nya scenarierna kommer smittan fortsätta dubbleras och smittan vika ned först i slutet på månaden. Myndighetens två scenarier tar avstamp i att en fullvaccinerad har 20% skydd och de med tre doser antingen har 79% eller 35% skydd mot infektion. Det senare ger ett max om 70 000 nya fall om dagen – vilket skulle innebära en halv miljon på en vecka om det höll i sig sju dagar.

Givet smittökningen presenterades en rad nya restriktioner i veckan. De siktar mer på att minska kontaktytor än använda vaccinbevis (något Folkhälsomyndigheten inte tycker är aktuellt just nu). Restriktionerna är:

• Restauranger tvingas avsluta alkoholförsäljningen (och därmed oftast verksamheten) kl 23. Krav på sittande servering och max åtta i varje sällskap.
• Vuxna ska allmänt begränsa antalet nära kontakter inomhus.
• Allmänna sammankomster (teater, konsert, gudstjänst) ska ha sittande publik med max åtta personer/sällskap. Max 500 personer med vaccinbevis (införs 19 januari), max 50 utan vaccinbevis. Mässor kräver covidbevis.
• Cuper och läger för barn inomhus ställs in.

Åtgärderna fick direkt ovanligt hård och snabb kritik. Många i medier tog fasta på att statsministern argumenterade med att vården behövde skyddas från överbelastning, men att det i huvudsak är andra sjukdomar än covid-19 som där dominerar. Det innebar också en ökad kritik mot att politiken inte tidigare utökat vårdens kapacitet. I granskningar har det visat sig att byråkratin ökar i vården, att den tillförs mer pengar, men att de inte skapar fler vårdtillfällen – däremot högre löner för chefer. Både oppositionen och vårdfacken hakade på och de senare krävde en egen kriskommission, vilket regeringen tycktes vara öppna för.

Kulturbranschen och restaurangnäringen tog beskedet om de nya restriktionerna hårt och oroas djupt över konkurser. Lärarna tycker att restriktionerna är löjliga och att lärarna offras i kampen mot smittan. Fria moderata studentförbundet tänker inte följa restriktionerna, men hade svårt att backa upp argumenten i en Aktuellt-debatt.

Bland experter var mottagandet blandat. Några tycker det är nödvändigt att agera givet den extrema smittan, andra att det är lönlöst. Det ifrågasätts om några restriktioner alls hinner hjälpa och tidigare statsepidemiologen Johan Giesecke säger att han valt att ”leva som vanligt”. Kanske är det till och med så att smittan snart kan sluta anses samhällsfarlig? När många får infektion kan det, tillsammans med vaccinering, skapa tillräckligt skydd hos allmänheten. Folkhälsomyndigheten håller det inte för omöjligt, men menar att en sådan analys kan göras först efter att vi tagit oss igenom denna extrema smittoperiod.

Regeringen verkar få nej på sitt förslag till förlängd pandemilag. Den tillfälliga lagen ger regeringen utökade befogenheter till snabba beslut om pandemiåtgärder utan att först förankra det i riksdagen. I veckan har flera kritiska röster höjts och lagens förlängning kan komma att åtminstone begränsas till två månader, istället för begärda fyra månader.

Vaccin

7 791 147 har nu fått minst en dos vaccin (86,2% av befolkningen över 12 år) och 7 468 000 (82,7% av befolkningen över 12 år) är fullt vaccinerade. 2 941 448 har fått en tredje dos (35,4% av befolkningen 18 år och äldre).

Totalt har 18 201 017 doser vaccin delats ut i Sverige, vilket är en ökning med 320 000 doser – 40 000 fler än förra veckan.

Det finns outnyttjad kapacitet hos regionerna när det gäller vaccinering och därför beslutade Folkhälsomyndigheten att sänka intervallet för tredje sprutan från 6 till 5 månader efter andra sprutan. Även om det utnyttjar befintlig kapacitet sätter det också nytt tryck på regioner, där särskilt Stockholm har svårt men även andra regioner överväger åtgärder som att kalla in pensionerad vårdpersonal. För den som nyss infekterats är det oklart om man också ska ta booster-spruta. I Sverige finns inga sådana officiella rekommendationer, men i andra länder ombeds man vänta tre månader efter infektion. Svenska experter tycker att den som tillfrisknat från infektion kan vänta två månader.
I veckan har också EMA gått ut med en varning för vad en fjärde, femte och flera återkommande boosterdoser kan innebära för immunförsvaret. Fortsatt har inga nya allvarliga eller avgörande avvikelser bland biverkningar hittats.

Allt fler ovaccinerade röster höjs och får utrymme i debatten. I SVT uttrycker flera att de upplever sig vara tystade och i TV4 får de förklara varför de väljer bort vaccin. Svenska Yle har gjort en sammanställning av de 5 vanligaste påståendena om omikron och vaccin, tillsammans med vetenskapligt förankrade svar.

Nyheter i korthet

• Statsministern och partiledarna för Centerpartiet respektive Miljöpartiet testades positivt med covid-19 kort efter en riksdagsdebatt. En film med en hostande Per Bolund har publicerats, vilken använts emot honom.
• Melodifestivalen ställer in sin turné. Nu kommer artisterna för andra året tvingas framträda utan publik och samtliga delfinaler sändas från Stockholm.
• 2021 innebar rekord i VAB. Totalt betalades det ut ersättning för 8,4 miljoner dagar, för 840 000 barn.
• Flera samhällsviktiga arbetsplatser varnar för personalbrist till följd av smittan och de strikta karantänsreglerna. Även skiddestinationer som Sälen larmar om personalbrist, vilket också handlar mer om karantän än covid.
• Coronakommissionen anser sig nekas underlag från regeringen som kan förklara beslut kring pandemin. Till exempel har kommissionen begärt ut minnesanteckningar, men regeringskansliet säger sig inte förfoga över sådana.
• Många äldreboenden saknar fortfarande syrgas, trots att sådan brist var en av de saker coronakommissionen kritiserade i sin första delrapport.
• Fribeloppet för studenter kan slopas igen, syftet är underlätta för vården att hitta mer tillfällig personal. Kommunal är kritiska till att det inte vidtagits mer omfattande åtgärder mot underbemanning.
• De ”22 forskarna” är kritiska mot att munskydd inte rekommenderas bredare i Sverige. Deras debattartikel, som undertecknas ”vetenskapsforum” blev en av veckans största.
• Trots nya rekommendationer ska 100 rektorer träffas på kurs, vilket har fått hård kritik.
• Flygplanstrafiken var under 2021 nere på 1980-talets nivåer, visar ny statistik. Detta trots flygets återhämtning.
• Nyheten om den nya virusmutationen ”deltaomikron” anses nu allt mer samstämmigt vara ett misstag, snarare än en ny farlig variant.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.