Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 48.
Denna text finns även som podd och som video.
6 681 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, vilket är en ökning med 275 inrapporterade dödsfall jämfört med förra veckan. Vi får gå tillbaka till sista veckan i maj för att hitta en vecka med högre dödstal. Och mer ser det ut att bli. När EU:s smittskyddsenhet i veckan publicerade sin prognos för bland annat Sverige, menar de att vi kommer nå mellan 50-200 dödsfall per dag i december, mest troligt mellan 100-140 dödsfall per dag (turkos linje).
Att dödsfallen är på väg brant uppåt syns också tydligt i Adam Altmejds graf, som gör prognoser över hur dödsfallen kommer inrapporteras. Enligt den är vi redan uppe i 60 dödsfall om dagen.
Samtidigt är Sverige ganska långt ifrån samma höga tryck på intensivvårdsavdelningen som vi var i våras. Men det beror sannolikt på att andelen som behöver intensivvård halverats, något jag kunde rapportera om i veckan. Det innebär att vi i högre grad kan hantera covid-patienter i vanlig slutenvård. Men tittar vi på den totala beläggningen på sjukhus, ser vi att vi är nära vårens topp. Slår man samman slutenvård och IVA-vård (orange linje) och exkluderar Stockholm (andra grafen) är vi nu uppe i vårens topp.
Men detta är alltså beläggning. Om vi istället mäter antalet nyinskrivna, skrevs det under årets värsta vecka – vecka 15 – in 2 100 patienter. Nu, vecka 46, är antalet 1400. Men ännu har vi inte nått kulmen. Det menar även Folkhälsomyndighetens i deras nya scenario. I veckan berättade regeringen att Folkhälsomyndigheten varannan månad kommer att uppdatera en graf som visar ett tremånaders-scenario för hur smittan kan utvecklas. Enligt det senaste scenariot kommer smittan i Sverige nå sin topp runt 10 december för att sedan minska igen.
Hur många som just nu faktiskt är smittade finns det inga bra data på. Testkapaciteten har slagit i taket vilket gör att det både på nationell och regional nivå blir skeva bilder av smittoläget. Folkhälsomyndigheten tror i sin veckorapport ändå att den något mindre branta uppåtgående kurvan också beror på att smittspridningen inte längre ökar lika snabbt.
Sveriges samtliga regioner fick i veckan hård kritik för sin äldreomsorg under våren. Kritiken kommer från Inspektionen för vård och omsorg (IVO), en myndighet med ansvar för just den här typen av granskningar. Hittills i år har över 3 002 personer på äldreboenden dött med covid-19, nästan hälften av Sveriges samtliga fall. När IVO granskat journaler på de värst drabbade boendena framkommer att mellan 16 och 22 procent av de drabbade inte har fått individuella läkarbedömningar.
– Det är en väldigt hög siffra enligt IVO:s bedömning. Det är viktigt att inte bara se detta som siffror. Det handlar om människor. En sådan här hög siffra är inte acceptabel, säger generaldirektör Sofia Wallström enligt SVT.
Många har fått sin läkarbedömning på distans och 40 procent av de som inte fick läkarbedömning fick det inte heller av en sjuksköterska. I till exempel Sörmland fick alla patienter med symptom vård i livets slutskede direkt – oavsett om covid-19 var konstaterat.
Regioner, kommuner och vårdgivare kommer nu att få tillsynsbeslut och krävas på svar för att förklara hur man ska åtgärda bristerna. Reaktionerna på rapporten har varit många och hårda.
Den tunga instansen OECD placerar Sverige i botten i flera mätningar i ny rapport, kunde denna blogg rapportera. Saken fick stor uppmärksamhet i veckan, inte minst när det visade sig att OECD räknat fel. Men när OECD uppdaterade hade Sverige placerat sig sämre i ytterligare en mätning. Det är viktigt att påpeka att OECD inte bidrar med varken analyser eller slutsatser i rapporten. Men det har funnits gott om negativa sammanställningar i veckan. Som SCB, som i veckan sänkte medellivslängden på svenskar, eller Aftonbladet som räknat ut att Stockholm är den tredje hårdast drabbade huvudstaden i Europa. Kritiken har fått SVT:s politiske expert att säga att allt mer talar för att Sveriges hantering av pandemin var ett misslyckande. Statsministern tycker fortfarande det är för tidigt att dra några sådana slutsatser.
Samtidigt publicerade Bloomberg en positiv bild av Sverige – åtminstone när det gäller ekonomi, där Sverige placeras som land 16 av 53.
Sverige ska börja med snabbtester. Snabbtester visar resultat på 10-30 minuter, men kräver en hög virusnivå för att ge utslag. Därför ska testet framför allt användas på äldreboenden och på personal som har symptom.
Fackförbund kräver att förskolebarn ska sättas i karantän, om de har smittade föräldrar. Det finns riktlinjer för hur en smittad förälder ska kunna lämna barn på ett säkert sätt, men fackförbunden menar att det ökar arbetsbelastningen på ett orimligt sätt. Väldigt lite visar att de yngsta barnen smittar i någon högre utsträckning, men för fackförbunden handlar det mer om arbetsmiljöfråga än smitta: Hur pedagoger ska hinna bygga upp en säker slusshantering av enskilda barn.
Det blev stor trängsel på flera håll under Black friday-helgen. Trots regeringens extrainsatta presskonferenser och många uppmaningar om att undvika trängsel fylldes köpcenter av kunder i helgen. Nordstan i Göteborg var full, liksom i Malmö och i Stockholm tog polisen nedanstående bild. Vårdpersonal, som just nu går på knäna, blev knäckta när de såg bilden. Immunologen Agnes Wold tycker dock oron är överdriven, eftersom det är inomhus vid middagar smittan sprids bäst.
Sverige kommer att få sitt vaccin samtidigt som Tyskland. I veckan har det kommit rapporter om att Tyskland och Storbritannien börjat bygga mottagningar i förväg, men Sveriges vaccinsamordnare är tydlig med att åtminstone alla EU-länder kommer att få vaccinet samtidigt. Han tror att det blir tidigast i januari. Sverige har börjat förbereda, men logistiken är svår eftersom vaccinet behöver vara kraftigt nedkylt.
Munskydd. I veckan fick dels ett test i TV4 om bästa munskydd stor spridning. Sverige har fortfarande inte ändrat uppfattning, men Statsepidemiolog Anders Tegnell gav i veckan ett exempel på när det skulle vara lämpligt att bära munskydd på en arbetsplats:
”Om man är närmare än 1-2 meter från varandra och i mer än 15 minuter kan det vara lämpligt”, sa han till GP.
Nyheter i korthet från veckan som gått
- Långtidssjuka kan fortsätta få sjukpenning även efter 180 dagar. Beslutet är ännu inte klubbat, men i veckan offentliggjordes en ny uppgörelse mellan regeringen och januaripartierna.
- I veckan avled en 13-åring med covid-19. Mamman gick senare ut och förklarade att hennes son hade en svår underliggande sjukdom.
- Sveriges universitet tvingar elever att tenta i salar, trots rekommendationer om att max samla åtta personer. Det rapporterar både denna blogg och Sveriges radio.
- Prinsparet Sofia och Carl Philip är smittade med covid-19. Några dagar innan smitta blev bekräftad deltog de i ett event med resten av kungafamiljen, men de har alla i veckan testat negativt.
- I region Norrbotten ska covidsköterskor få en engångssumma som tack för sitt arbete. Summan är ännu inte avslöjad. I region Värmland har man inte bestämt om pengar, däremot att ingen gravid sjuksköterska ska behöva arbeta med covid, ett beslut som kan bli vägledande för landet.
- Följer man råden kan man gå på julbord, säger Tegnell. Detta trots statsministerns tal om att boka av och ställa in. Men Tegnell säger också att man bör avvakta de nya råden om julhelgen, som kommer på torsdag.
- Svenskarnas resande har minskat ordentligt, menar infrastrukturministern. Resandet är ännu inte nere i vårens nivåer, men det är ändå en stor minskning. Han får stöd av Googles mobility report, som visar att Sveriges kollektiva resande minskat kraftigt.
Till sist:
Myndigheter kommer i kommande vecka göra en extra insats för att nå ut till unga genom influencers. Men redan i veckan togs en kontakt mellan Sveriges mäktigaste politiker och Sveriges mäktigaste influencer: Therese Lindgren höll en gemensam Instagram-live med statsministern. För den som vill förstå hur våra nya makthavare verkligen försöker ta ansvar så är detta ett måsteklipp:
Det var allt för den här veckan! Skriv en kommentar om du saknar något.
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig.
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Det är ngt som inte stämmer när så många dör, och sjukvården säger att de är bättre på att rädda liv. Men exkluderar man Stockholm som du skriver, så är vi faktiskt uppe på vårens siffror när det gäller beläggningen på sjukhusen. Tyvärr kommer vi nog upp i 100 döda/dag inom kort. Smittpsridningen ökar troligtvis i samma takt som tidigare, provsvaren tar längre tid, så det finns en fördröjning i statistiken.
Jag får heller inte ihop matten. Vården har blivit mycket bättre på att rädda liv, inte lika många behöver komma till iva, iva är inte lika belastat som i våras osv…Men snart är det lika många som dör som i våras.
Hmm ok att de inte dör på iva fattar man ju men det är fortfarande väldigt många som dör, nån annanstans…
Ja, nu 67 döda den 24:e november, vilket betyder av vi nog är uppe 100 döda idag den 10:e dec när väl statistiken är uppdaterad.
En intressant små-detalj?
ECDCs modell för Sverige verkar underskatta våra dödstal i våras, alltså den gråa linjen går rejält under observerade dödstal i April-Juni. Jag tittade snabbt för motsvarande kurvor för andra europeiska länder och där är den grå kurvan i linje med observerade dödstal i större utsträckning.
Jag antar utan att ha läst mer noga att de gör någon typ av modell-passning där de passar in parametrar för spridning och dödlighet för viruset i alla europeiska länder samtidigt och den modellen passar av någon anledning dåligt in på Sverige historiskt.
Tycker det finns ett problem med standard beräkning av överdödlighet överlag då den inte beaktar förändringar i folkmängd eller åldersfördelning. Om man med hjälp av SCB:s tillgängliga statistik * beräknar förhållandet mellan döda och folkmängd per år sedan 2000 till 2020 (årets data är preliminär **) ser man att 2020 ommer långt ner i listan om man rangordnar åren enligt dödlighetsförhållande.
På plats 1 kommer år 2002 med ett dödsförhållande på 1,0626 %
På plats 20 kommer år 2019 med förhållandet 0,8595 %
Även om december 2020 skulle se en rejäl överdödlighet liknande den på våren skulle dödlighetsförhållandet för
2020 vara så lågt att 2020 landar nere på andra halvan av dödliga år när man beaktar folkmängdsutveckling.
* Befolkningstatistik i sammandrag
* Preliminär statistik över folkmängd och döda för färskaste åren
Man jämför dödligheten för det aktuella året med de fem tidigare åren, så därför är det en löpande jämförelse. SCB har varnat för att medellivslängden kommer att sjunka i år, vilket är nog så ovanligt och oroväckande.
Känner till praxis, men anser att det är missvisande då det inte beaktar förändring i folkmängd. Om ett lands folkmängd ökar med dryga 6%, den förändring som skett i Sverige de fem senaste åren, skulle jag finna det onaturligt om en jämförelse mot medeltalet av de föregående fem åren inte skulle visa på överdödlighet, speciellt efter ett ovanligt ”milt” år likt 2019.
Går inte ihop att antal döda inte skulle öka i något skede då själva folkmängden ökar. Och därför en jämförelse åren emellan på föhållandet dödsfall/folkmängd kunde ge en rättvisare bild.
Dödsorsak av/med Covid är ju intressant. Region Östergötland, Sörmland och Kronoberg (finns säkert fler) har under sensommaren analyserat avlidna med dödsorsak Covid. Av de som avlidit i vårdboende (är väl ite mer än hälften) var endast runt 15% direkt dödsorsak Covid och lika många de facto ej Covid. För de som avlidit på sjukhus ser det ut som Covid som direkt orsak är högre men fortfarande en del som dött av annat trots att det står dödsorsak Covid i journalen. För trendanalys spelar ju detta mindre roll men överdödlighet verkar ju vara ett avsevärt säkrare mått för att förstå hur ”farlig” sjukdomen är.
Imponerande hur många nyheter som finns i bloggen, men du låter Anders Tegnell framstå som den stora auktoriteten här i inlägg efter inlägg. För nästan varenda detalj blir Tegnell ditt språkrör. Ingenting att undra över att han gillar att prata med dig.
Jag vet inte vad du menar med auktoritet, men han…är ju det? Han är Sveriges statsepidemiolog och hans åsikter formar den svenska strategin, varför det känns rimligt att ge hans kommentarer stort utrymme. Berätta gärna hur det skulle kunna formuleras på annat sätt!
Jag skulle hålla en viss distans till det han säger. Du citerar honom så otroligt mycket att du blir nästan ytterligare ett språkrör till honom. Där jag växte upp lärde jag mig att journalister granskar makten istället för att bara mer eller mindre hela tiden återger vad den har att säga. Grattis till journalistpriset!
Var växte du upp?
I en demokrati.