Därför är det svårt att jämföra hur vaccinen skyddar mot smitta

Astras vaccin skyddar bara till 60 procent, Pfizer 95 procent, enligt den data EU:s läkemedelsmyndighet analyserat och som jag tidigare skrivit om. Det är rätt, men det ger inte hela bilden. Ska man förstå olikheterna behöver man också förstå när och hur de olika studierna utförts – och vad procenten egentligen säger.

Det här är del 2 i en kartläggning av hur vi ska förstå de olika vaccinen. I den första delen redovisar jag hur resultaten från de olika godkända vaccinen kan jämföras. I den här delen tittar jag på hur resultaten tagits fram – och vad det egentligen är vi jämför.

Vad betyder vaccinationernas skydd?

När man säger att Pfizer har 95% skydd är det ett relativt tal, inte en siffra på hur skyddad man som individ är mot covid-19. Siffran räknas fram genom en stort test en grupp människor, i Pfizers fall 43 000 personer, delas in i två lag: Hälften får vaccin och hälften placebo.
I Pfizers fall blev resultatet:
Av de med vaccin utvecklade bara 8 personer covid-19.
Bland de utan utvecklade 162 personer covid-19.
Det innebär att de som hade vaccin alltså hade 95 procents mindre sannolikhet att drabbas av symptom för covid-19. Siffran tar inte hänsyn till de olika personernas ålder eller andra biologiska skillnader, utan är ett snitt för hela gruppen.

Det var alltså i en liknande studie som Astras vaccin bara fick knappa 60 procents skydd.
Men här finns också fler hänsyn att ta.

Vaccinets skyddssiffra beror på när studien genomfördes

Pfizer gjorde sin stora fas3-studie i slutet på juli fram till november och i huvudsak med amerikanska deltagare. Under den perioden var smittan låg och mutationer hade ännu inte fått fäste i landet.

För nederländska Janssens vaccin (som ägs av amerikanska Johnson & Johnson och är det dominerande vaccinet i USA) låg testperioden flera månader senare – från september till januari. Och då var smittan mycket mer utbredd i landet.

Men än viktigare: Studien genomfördes inte bara i USA, utan även i Brasilien, Storbritannien och Sydafrika, där det under den här perioden upptäcktes mutationer av coronaviruset. Det är därför Janssen, som ett av få vaccin, kan visa upp siffror på hur det skyddar mot mutationer.
Resultatet för Janssen blev alltså 67% för coronas ursprungliga variant i USA – där smittan varit betydligt högre än under Pfizers testperiod. Men samtidigt visade de upp ett likvärdigt skydd mot brittiska (72%), sydafrikanska (57%) och brasilianska (66%) mutationen.

Allt det här har tidigare tagits upp av Vox som exempel på hur lätt det är att missförstå hur vaccin skyddar och hur svårt det är att jämföra dem. I Vox inslag har också vaccinforskare uttalat sig och förklarat att vaccin kan bara jämföras om studierna utförts under samma tidsperiod och i samma delar av världen.

Och det är sant att resultaten därför ser olika ut. Men i klippet nämns inte Astras vaccin. Och för Astra är olikheterna snarare omvända.

När EMA kom fram till att Astras vaccin hade 60 procents skyddsgrad, tittade de på studier gjorda i Storbritannien, Brasilien och Sydafrika mellan juli och november (röd ruta). Och när studien med vaccin på amerikaner anlayserades – gjord mellan augusti och februari (grön ruta) – hoppade skyddsgraden upp till 76 procent.

Men alldeles oavsett olikheter är en sak den kanske allra viktigaste: Samtliga vaccins testfaser visar hundra procents skydd mot sjukhusinläggning.

För i jämförelser mellan vaccinen tittar man oftast på om symptom alls bryter ut, men den viktigaste faktorn i jakt på vaccin är om de skyddar mottagaren från död eller sjukhusvård – vilket de gjort i samtliga fall av de stora studierna som nu analyserats.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.