Folkhälsomyndigheten uppdaterar information: Covid-19 kan i ovanliga fall också spridas via luften

Folkhälsomyndigheten tror inte att covid-19 bara sprids via droppar på nära avstånd. Efter att WHO i tysthet uppdaterat sin hållning har även Sverige uppdaterat: Nu finns det risk att smittas även när man håller avstånd i ”trånga utrymmen med bristande ventilation”.
Men enligt Folkhälsomyndigheten är det inte en koordinerad kursändring, utan en mer ett förtydligande som råkade uppdateras samtidigt som WHO.

19:52: Artikeln har uppdaterats med kompletterande svar från Folkhälsomyndigheten

Det var under fredagen New york times publicerade en uppmärksammad text från professor Zeynep Tufekci. Hon hade upptäckt att Världshälsoorganisationen (WHO) i tysthet uppdaterat sin hållning om hur coronaviruset sprids. Sedan 30 april finns numera en sektion som förklarar att smittan kan spridas trots att personer håller avstånd. Små droppar, så kallade aerosoler, kan i trånga eller dåligt ventilerade inomhusmiljöer färdas längre avstånd och därmed smitta. Samma uppdatering gjordes i tysthet även av Amerikanska smittskyddsmyndigheten under fredagen och myndigheten skriver där att viruset i ovanliga fall kan smitta via luften trots avstånd. Båda institutioner fortsatt att smittan i huvudsak sprids genom droppar vid nära kontakt.

Under onsdagen justerade även Sverige sin hållning. Den 5 maj uppdaterade Folkhälsomyndigheten sin sida ”Så smittar covid-19” och nu svarar de inte längre ”nej” på frågan ”Är covid-19 en luftburen smitta?”. Istället skriver de att det kan ”i vissa situationer finnas risk för smittspridning trots att man håller avstånd. En sådan situation kan vara vistelse med andra personer i trånga utrymmen med bristande ventilation.”

Folkhälsomyndighetens presstjänst bekräftar i ett mejl att de ändrade formulering den 5 maj, men menar att det inte handlar om att de ändrat ståndpunkt.
– Folkhälsomyndigheten fick många frågor om ämnet och därför bedömde vi att ett förtydligande behövdes. Ingen ändrad ståndpunkt, svarar Henrik Josephson på Folkhälsomyndighetens presstjänst.

Att den kom strax efter att WHO och andra smittskydd uppdaterat sin hållning har Folkhälsomyndigheten inget svar på.
– Vi kan inte svara för varför WHO valde att justera sin information, säger Josephson.

Att Folkhälsomyndigheten även tidigare talat om att smittan kan spridas via luften är sant. Redan i november 2020 publicerade Folkhälsomyndigheten information om ventilation. Där skriver de att covid-19 rent språkligt inte är en luftburen smitta, men att viruset kan spridas långt i luften under särskilda omständigheter. Virus sprids inte via ventilationssystem, men man vet ”att vistelse i små utrymmen med bristfällig ventilation kan utgöra risk för smittspridning”. De skriver vidare att en fungerande ventilation som tar hänsyn till antalet personer i lokalen ska ge tillräckligt skydd. Ansvaret för att ventilationen är god är reglerat i miljöbalken och faller på fastighetsägaren. Utöver det rekommenderas vädring för klassrum som en extra säkerhetsåtgärd, även om dess effekt är oklar.

I New york times kritiserades WHO och amerikanska myndigheten för att inte gjort en större sak av det som kallas en kursändring. Författaren Tufekci tycker att det borde ha blivit ett pressmeddelande eller lyfts på en presskonferens eftersom frågan varit het under hela pandemin och inte erkänts förrän nu. Tufekci pekar på hur det under året funnits flera exempel på superspridarevent trots avstånd och att det kan härledas till luftburen smitta. Även i Sverige finns flera sådana exempel. Som krogkonserten i Burgsvik, Gotland, där samtliga 30 närvarande – inklusive bandet – blev smittade under spelningen. Trots avstånd och trots att övriga restriktioner respekterades. Ett annat exempel är kyrkokören på Vrångö i Göteborg i somras, där sju av tio insjuknade. Liknande exempel har setts bland andra körer.

Agnes Wold, professor i kliniski bakteriologi, tycker själv inte att kursändringen är särskilt anmärkningsvärd. Hon beskrev själv tidigt under pandemin hur smittan spreds via aerosoler och jämförde med hur droppar i luften blir synliga med de moln som kan blåsas under kalla vinterdagar.

Så här ser det ut. Stå på andra sidan molnet! pic.twitter.com/Y5KO1493yH

— Agnes Wold (@AgnesWold) March 17, 2020

Hon menar att en anledning till att skiftet nu får uppmärksamhet är att man har olika definitioner av vad luftburen smitta är. I Sverige talas det både om ”aerosoler” och ”luftburen smitta”, men de olika namnen har skilda definitioner. En ”luftburen smitta” är traditionellt mässlingen, vattkoppor och TBC. För att hantera sådana behöver vården till exempel använda sig av luftslussar. Men via aerosoler kan också större droppar färdas under särskilda omständigheter, som inomhus med dålig ventilation. Det gör dock inte att viruset per definition är ”luftburet”.

Även Folkhälsomyndigheten är i sin uppdaterade text noga med att understryka att covid-19 inte är ett traditionellt luftburet virus, men att det alltså kan spridas på detta sätt.

Agnes Wold ger inte mycket för sociologen Tufekcis slutsatser om att den nya linjen skulle ge stöd för att samhället underanvänt vanliga munskydd. Munskydd skyddar inte helt mot luftmolnet, det gör att luften tar andra vägar ut, något som fuktexperten Chad Roy tidigare visat:

Och problemet med dåligt ventilerade inomhusmiljöer gäller nog mindre i Sverige än andra länder, tror Wold. Då kan det vara värre med bilar, där luftutrymmet är litet och samma luft cirkulerar. Starkast invändningar har Wold mot Tufekcis felaktiga påstående om att droppsmitta skulle fungera på liknande sätt oavsett miljö.
– All kunskap om säsongsvariation i spridning av luftvägsvirus bygger på att det blir torr luft inomhus på vintern vid våra breddgrader. Man värmer upp luft som man tar utifrån och då absorberar den mer vatten, vilket gör att dropparna krymper och rör sig längre. Det har vi undervisat om i 20 år. Det är inte så att det finns ett gäng droppar som rör sig 1 meter och ett gäng aerosoldroppar som hänger i luften i timmar, utan dropparna finns förstås i alla storlekar. Inomhus under vintern krymper de till så kallade ”droplet nuclei” – det är gammalt som gatan, säger Agnes Wold.

Däremot håller Wold med om att körsång är farligt och att Sverige har haft ett överdrivet fokus på kontaktsmitta, det vill säga spritandet av ytor och händer.

Den här artikeln har uppdateras med Folkhälsomyndighetens invändning mot att de formellt skulle ha bytt syn på att smittan nu kan färdas större avstånd genom luften.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.