Det här är del 3 i en kartläggning av hur vi ska förstå de olika vaccinen.
I den första delen redovisar jag hur resultaten från de olika godkända vaccinen kan jämföras.
I del 2 tittar jag på hur resultaten tagits fram – och vad det egentligen är vi jämför.
I denna del tittar vi närmare på biverkningar och risker.
Astras så kallade vektor-vaccin har stoppats helt eller delvis i Sverige efter enstaka fall av blodproppar hittats. Totalt handlar det om 0,8 fall per 100 000, enligt ny data från Storbritannien. Hittills har det där delats ut 21 miljoner doser astra-vaccin och totalt 168 allvarliga fall av blodproppar har observerats. Av dessa 168 har 32 fall lett till död. I Sverige har vi hittills en 61-årig person, i övrigt helt frisk, som har dött efter hon tagit Astras vaccin. Det är ännu inte helt klart hur mycket kön och ålder spelar in för biverkningarna, men datan pekar på att biverkningarna verkar drabba yngre hårdare och eventuellt drabbas också kvinnor något oftare.
Är det värt att ta Astras vaccin?
Debattören och fysioterapeuten Jacob Gudiol har i veckan gjort en räkneövning för att jämföra risken med Astras vaccin, jämfört med risken att dö i covid – i olika åldersgrupper. För att kunna göra jämförelsen behövs ett antal antaganden göras.
I hans uträkning antas det värsta scenariot, utifrån tillgänglig data:
-1 på 40 000 får blodproppar, eftersom danska myndigheter räknat så, istället för Storbritanniens 1 på 100 000
-Alla som får blodproppar dör i uträkningen, istället för att ungefär en femtedel gör det.
–Risken att smittas per åldersgrupp är ungefär densamma som nu, fyra veckor framåt.
-Vi utgår från svensk data över hur många smittade som avlider i respektive åldersgrupp och använder de senaste nio månaderna, men ökar risken att dö med 50 procent – eftersom den brittiska mutationen nu blivit dominerande i Sverige.
Antagandet innebär att risken att dö av Astras biverkningar är 0,0025% oavsett ålder. Det är därmed en högre risk för död, än av covid-19, om du är 0-49 år. Men i dessa fall handlar jämförelserna mer om hur extremt ovanligt det är att dö av både vaccin och covid-19 i dessa yngre åldrar. Värre blir det när du blir äldre – då ökar risken att dö dramatiskt av covid-19.
Är du över 60 år är risken att dö av smitta under de närmaste 30 dagarna, sex gånger högre än att få allvarliga biverkningar av Astras vaccin.
Jacob Gudiol har också räknat på om biverkningarna var ovanligare, eller om smittan minskade dramatiskt, men i alla lägen är det uppenbart att risken för smitta är högre än risken med vaccin – om du är äldre än 50 år.
Varför stoppar då Danmark Astra?
Så varför vill till exempel Danmark stoppa vaccinet helt, oavsett åldersgrupp? För att där är smittspridningen – och därmed risken att dö – inte lika stor. Även det har Jacob Gudiol räknat på:
Jag har bett flera smittskyddsspecialister kontrollera Gudiols data och antaganden. Magnus Gisslén, professor och överläkare vid infektionskliniken på Sahlgrenska universitetssjukhus, tycker att uträkningen är användbar även om han understryker osäkerheten i antagandena. Till exempel finns också många komplikationer med att hamna på både intensivvård och sjukvård – och adderar man de siffrorna är risken för smitta flertalet gånger högre. Han tror också att risken med Astras vaccin för äldre skulle kunna justeras ned betydligt mer.
– Det finns ganska mycket som talar för att risken för allvarlig biverkan av Astra Zenecas vaccin är betydligt lägre i högre åldersgrupper. Min bedömning är att risken i denna grupp sannolikt är klart lägre än 1 på 100 000 vilket ändrar risk och nytta-balansen ytterligare.
Björn Olsen, professor vid infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, tycker också att kalkylen är riktig, men tror inte att det kommer att påverka de som redan är oroliga.
– Ett problem med vaccinationer är att ”boten inte får vara värre än soten”. Oavsett extremt låga risker är vaccinationer ett moment där du som person direkt tar ställning till om du vill ha vaccin eller inte. Då minskar acceptansen även för extremt ovanliga biverkningar, säger Björn Olsen.
Läs också:
Del2: Därför är det svårt att jämföra hur vaccinen skyddar mot smitta
Del1: Hur bra skyddar vaccin – jämförelse av data mellan Astra, Pfizer och Modernas vaccin mot covid
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig.
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Men är inte frågan om det alls är relevant att ta ett vaccin när risken att dö är så otroligt liten? Ska man ens bry sig om en sådan liten risk? Vad är risken att dö i en bilolycka? Svårt förhålla sig till dessa siffror när man har blivit uppskrämd av media i över ett år.
Om man är i en riskgrupp förstår jag men i dessa siffror räknas väl alla in? Om man är frisk så borde siffrorna vara ännu lägre, nästan försvinnande?
Vore intressant att få se kurvan ”Risken att dö inom en månad – alla orsaker” också bredvid de två andra som jämförelse. :)
För att dö? Ja.
Risken att dö är liten, särskilt om du är under 70 år. Men anledingen att vi isolerar oss är ju för att sjukvården inte ska överbelastas. Den är tex redan nu på gränsen, just för att så många behöver vård och riskerar dö. Att din egen risk att dö är låg innebär inte att den är det för andra. Det är därför vi vaccinerar oss – och det är därför äldre och sköra vaccineras först – för att kunna leva utan att tänka på de här sakerna.
Visst ligger det en del i detta, men merparten av personerna som behöver sjukvård för covid är väl personer som ingår i någon riskgrupp? När personer i riskgrupper är vaccinerade borde väl därmed risken att överbelasta vården minska rejält? För alla riskgrupper som man har identifierat ingår väl i fas 1-3 av vaccinationen?
En relevant fråga tycker jag, men det är ju inte bara risken att dö, utan även risken för att bli allvarligt sjuk av covid, som du kan undvika med ett vaccin. Men jag tycker oavsett det är en relevant fråga, hur stor den risken är. Framförallt för unga personer, personer som inte är i någon riskgrupp och personer som redan haft covid blir den extra relevant.
Japp, ca 0,02% risk att dö av Corona om man är 60-69 med rådande smittspridning är min uppskattning. Men blodpropparna kan också vara en effekt av viruset, det verkar vara en viss smutskastning mot just AZ-vaccinet. Glöm inte att var tionde smittad drabbas av långrtdseffekter.
Är verkligen risken för blodpropp med blödning lika hög oavsett ålder? Ökar inte risken för ålder mellan 20 och 40? Skillnader ser ju ut att finnas också mellan kön.
Känns väldigt konstigt att göra felaktiga antaganden? Som att ta mycket mindre data och räkna på 1 på 40 000 istället för 100 000 och att alla dör istället för var 5e. Då borde man ju räkna att alla på IVA där med Covid? Det är ju felaktiga antaganden som motsvarar mer än 10 ggr fel. Det förändrar ju bilden totalt.
Ett rimligt antagande är istället att anta att 1 på 5 antagligen kommer minskas när man kan upptäcka och behandla biverkningarna.
Man tar heller inte något i beaktande med långvarig problem med att få Covid där man inte dör.
Astra är med största sannolikhet bättre för alla över 40.
Varför tvingas 65+AstraZeneca vaccinet?Har inte 65+RÄTT att få MODERNA VACCIN som är bevisat säkrare!! Efter första dosen skyddseffekt är 92 PROCENT EFTER 2:DOSEN SKYDDSEFFEKT ÄR 94 PROCENT!! 65+KOMMER INTE TA ASTRAZENKAS VACCIN ÄR INTE 65+LIKA MYCKET VÄRDA SOM 70+!? 65+MÅSTE FÅ VÄLJA RÄTT SKA VARA RÄTT !!!
Det finns inte tillräckligt mycket vaccin av alla sorter för att man ska kunna välja. Valet är inte mellan vaccin A och B, utan mellan vaccin A och inget vaccin.
Glimrende blog. Her er lidt kommentarer
Konfidensintervaller mangler ! Med så stor usikkerhed på tallene burde det illustreres på graferne. Og jeg er enig i at man burde regne med alvorlige tilfælde (ikke kun døde) for henholdsvis covid og vaccine bivirkning.
I øvrigt undre det mig at man ikke tydligt har forstået eller udtrykt at diverse valg i covid sammenhæng og i øvrigt helt generelt også ligger i det etiske rum og er dermed af mere politisk karakter. Videnskaben siger ikke hvad du skal gøre, men hvad der sker når du gør det (med diverse uskkerheder). Så udsagn som ”videnskaben siger at du skal gøre dit” og ”du går mod videnskaben når du gør dat” er egentlig lidt for letkøbt.
Videnskaben skal selvfølgelig bruges til at afklare hvad der kan ske, men hvad man ultimativt vælger at gøre er ligeså meget værdi mæssigt styret. se ”fact-value destinction” eller Humes ”is/ought problem”.
Det var kun i forbindelse med at visse videnskabs folk blev chikaneret til tavshed tidligere på året at jeg så en filosofi professor nævne dette på SVT, men har generelt manglet denne skelnen i både den svenske og generelle debat.
At etik så også er styret af følelser ligesom logik, er så et længere filosofi kursus værdigt.