Medier och internet

Uppdrag gransknings program om hur medierna hanterade Metoo och våldtäktsanklagelserna mot Fredrik Virtanen är märkligt, men också en axelryckning.

Märkligt eftersom Uppdrag granskning tycks vara helt tondöv angående vad Me too är. Som att rörelsen handlar om anklagelserna mot Fredrik Virtanen. Anklagelserna borde snarare ses som ett ”skotten i sarajevo”, en början som satte igång en kedja av händelser som ledde till den revolution Me too blev i Sverige. Det här vet Uppdrag granskning, men kanske är det frestande att försöka konstruera att man är något större på spåren, så man sammanblandar dessa berättelser friskt, misstänkliggör och stänker därför på hela metoo-rörelsen. Dels genom bildval (klipp till skådespelare som hand i hand tågar in på Guldbagge-galan i protest mot övergrepp) och ordval (en journalists arbete om metoo ifrågasätts, på grund av vänskapsband med Wallin).

Samtidigt är reportaget en axelryckning, för greppet hade kunnat användas mot varje reportage Uppdrag granskning någonsin sänt. Det vill säga, vara djävulens advokat. Lyfta fram advokatens argument och med vinkel, musik och ton framföra: ”Här finns också en annan bild”. Jaha?

Är det oväntat att Virtanen, som nekat till anklagelserna, skulle ha ett försvar bakom sina nekanden? Är det oväntat att den polisutredning som lades ner hade skäl till det? Är det oväntat att den som är våldtagen handlar irrationellt?
Det där sista kräver dock några extra kommentarer.

Det är anmärkningsvärt hur Uppdrag granskning lyfter fram vissa bevis som ”avgörande”. Som att Wallin ”fnissat” när hon berättat om våldtäkten i efterhand. Uppdrag granskning hade inte planerat fråga Wallin om den saken. I en oklippt version av intervju med Wallin (totalt 12 minuter) framgår att intervjun med henne avslutas efter fem minuter och att Wallin då själv får be om att kommentera reportagets påstående om fnissandet. Hade UG tänkt låta en så avgörande sak annars stå okommenterad?

Ännu mer att Uppdrag granskning framhåller det som avgörande att de terapeutiska samtal Wallin haft inte skett med en legitimerad psykolog, utan med en ”samtalsterapeut” (oskyddad titel), men att titeln blivit “psykolog” i Svd:s granskning av händelserna. Ännu mer att UG låter framföra det bästa argument till Svd:s beslut först i eftertexterna: Även polisen använde ordet ”psykolog” i dokument.

Ytterligare: Uppdrag granskning lyfter fram det som avgörande att Virtanens sexpropå till en 14-åring inte föregåtts av en direkt fråga praoplats. Att det därmed dramatiskt skulle kasta händelsen i annat ljus?

Och till slut programmets uppräkning av vilka som ”gillat” Cissi Wallins första post där hon avslöjar att Virtanen våldtagit henne. Det är en till synes vanlig missuppfattning, att en like innebär att någon går i god för en post. Att det innebär att man ställer sig bakom allt och alla dess konsekvenser. Men Wallins post var inte bara ett outande av hennes våldtäktsman, det var också ett startskott för en Me too-rörelse. En like på den kan alltså betyda tusen olika saker.

Det sista är viktigt och försvinner när UG reducerar Virtanen/Wallin till en isolerad händelse: Instagramposten var ingen vanlig publicering, det var ingen vanlig händelse, det var inget vanligt våldtäktsmål. Det blev starten på en kvinnorevolution Sverige aldrig tidigare sett.

Därför känns hela reportaget lite märkligt. Dess tondövhet gör det till en axelryckning.
För kan man inte förstå eller förklara den större bilden, vad är det då man försöker nyansera?

{ 0 kommentarer }

Om juryarbetet i Guldtuben

av Emanuel Karlsten den april 23, 2018

i Medier och internet

Jag sitter i juryn för Guldtuben och eftersom nomineringarna släpptes imorse och väckt starka reaktioner vill jag bara förtydliga några grejer:

1) Juryn var stor och det var många kategorier som avhandlades. Vi var inte överens i alla beslut, men majoritetens röst vann. Juryn består knappast av ”gubbar”, jag var nog äldst i gänget.

2) #Guldtuben har breddats från att bara handla om youtubers till att också handla om sociala medier generellt. Därför kan alltså någon som har en liten Youtube-kanal även vara nominerad (förutom ”årets youtuber”, så klart)

3) Storlek behöver inte betyda något. Varje kategori hade ett antal riktlinjer för juryn att förhålla sig till. I de smalare kategorierna som till exempel ”Årets lifestyle” eller ”Årets humor” fanns kriterier som storlek och spridning inte med, varför juryn då kunde fokusera på konstnärlig höjd eller kvalitet. I många andra kategorier, som ”Årets video” var däremot storlek avgörande. Det har dykt upp kritik mot att Johanna Nordströms klipp om posten bara hade tusen visningar, men klippet har också synts på andra konton vilket gett många fler visningar. Även om visningar vägde tungt i denna kategori var det inte den enda riktlinjen att förhålla sig till.

4) I de fall en person var jävig, genom att själv var representerad, fick man välja att lämna juryn eller ta bort bidragen. I de fall man var jävig i meningen att man arbetade med en kanal eller en kreatör så – för att använda Guldtubens eget begrepp – ”uppmanades” de att agera oberoende.

5) Det är också viktigt att se det övergripande kriterier som juryn hade att förhålla sig till: ”För att bli nominerad i Guldtuben behöver du följa galans riktlinjer som handlar om att du måste producera ett innehåll som är fritt från hat, diskriminering, rasism, hot och som ett eller annat sätt kan uppfattas som stötande.”

6) Det är både ok och rimligt att kritisera juryn för våra val. Även jag är kritisk, precis som jag antar att många andra är kritiska (för att deras favoritbidrag inte valdes) och jag hoppas att om kritiken fortsätter att det kan leda till ett ännu bättre Guldtuben nästa år.
MEN. Kom ihåg att om det inte hade funnits en jury, att svenska folket hade fått rösta även de nominerade, hade det sannolikt inneburit att de med flest engagerade följare hade vunnit. I min värld är det en rätt förutsägbar och lite tråkig gala. (och kanske ännu mer ” #riggtuben?)

Uppdaterat:

7) Jag skriver i GP om varför jag tycker det var rimligt att Joakim Lundell hade nominerats.

{ 4 kommentarer }

UPPDATERAD 28/3 2019 Här är en listan över de svenska kampanjer och initiativ som dragit in mest pengar genom tiderna på crowdfunding. För att det ska vara jämförbart krävs att crowdfundingen ska erbjuda en produkt i utbyte, alltså inte bara vara en välgörenhetsinsamling.

LÄNGRE NER FINNS EN LISTA ÖVER DE SVENSKSPRÅKIGA KAMPANJER SOM SAMLAT IN MEST PENGAR

1) Pugz – 1 433 779 USD, 10 119 personer – Kickstarter (oktober 2015)

Det svenska bolaget Pugz var tidig med trådlösa lurar, men lovade också automatisk laddning via hörlursuttaget på iphones. Något företaget senare fick backa från, efter att Apple förbjöd.

2) Earin – 972 594 GBP, 8 359 pers – Kickstarter (juli 2014)

Lanserades nästan samtidigt som Pugz gick i mål, gör också trådlösa lurar.

3) Flic – 965 307 USD, 13 870 pers – Indiegogo (januari 2015)

En liten knapp som via Bluetooth kopplas till en telefon och utföra olika kommandon.

4) Wheelys green warrior 784 652 USD, 333 pers – Indiegogo (april 2016)

Grundarna av Studio total svirade om och producerade istället kaffevagnar som skulle konkurrera med Starbucks. Har gått väldigt bra och av de totalt sex kampanjerna har den miljövänliga vagnen gått bäst.

5) Kung Fury – 630 019 USD, 17 713 pers – Kickstarter (januari 2014)

Trailern som gjorde pastisch på 80-talsactionrullar blev otroligt populär världen över. Blev senare en kortare film som bland annat sändes på SVT play.

6) Freedrum – 622 877 USD,  4 054 pers – Kickstarter (december 2016)

Luftgitarr har du kanske hört om, men lufttrummor? En manick som spänns på trumpinnar, så att man kan spela var som helst och med hörlurar höra riktiga trummor.

7) Flyte – 617 258 USD, 2 085 pers – Kickstarter (maj 2015)

En svävande lampa! Som lyser! Klart alla vill ha det.

8) Altered:Nozzle – 4 961 032 SEK, 6 935 pers – Kickstarter (oktober 2016)

En liten plugg att sätta på vattenkranen som sparar vatten.

9) Narrative Clip – 550 189 USD, 2 871 pers – Kickstarter (november 2012)

Grundaren bakom bloggbevakningsverktyget Twingly skapade en liten kamera som fästes på tröjan och dokumenterade din vardag. Konkursade några år senare, efter att det då hunnit byta namn från Memoto till Narrative clip.

10) Crusader kings – 4 660 842 SEK, 6 170 pers – Kickstarter (juni 2018)

Fria ligan har genom åren gjort många framgångsrika Kickstarters, inte minst med hjälp av Simon Stålenhags teckningar. Detta brädspel är deras bästa insamling mätt i totalt insamlade pengar.

Svenskspråkiga kampanjer som dragit in mest pengar

Det finns flera kampanjer som erbjuder en svenskspråkig produkt, men den här listan fokuserar på de kampanjar som TOTALT riktat sig mot svenskar, genom att ha sin crowdfunding på svenska, med en svenskspråkig produkt. Ann Heberlein menar att hon samlat in över en miljon kronor till sin bok, men eftersom det skedde utan tredjepartsverifiering så platsar det inte på denna lista.

1) Valhall – Jubileumsbox – 2 474 670 SEK, 1 448 pers – (december 2018)

Serietidningen firade jubileum och vill släppa en glammig utgåva av gamla nummer.

2) SERIEFÖRLAGET Herman Hedning – 1 676 677 SEK, 1891 – Kickstarter (februari 2019)

Egmont la ner serietidningen Herman Hedning, så skaparen bad om hjälp att starta ett eget förlag. Det gick bra. Lyssna på Mediepoddens analys här.

3) Bio capitol i Stockholm – 1 640 851 SEK, 1165 personer – Kickstarter (januari 2017)

En biograf sökte ekonomiskt stöd inför en uppbyggnad.

4) Mutant: Hindenburg – 1 126 913 SEK, 1008 pers – Kickstarter (feb 2019)

Fria ligans främsta svenskspråkiga framgång är – givetvis – ett rollspel.

5) Blankspot project – 1 086 289 SEK, 1890 pers – Fundedbyme (mars 2015)

En svensk tidning som ska göra utrikesjournalistik. Hade ovanligt många backare, jämfört med övriga på denna lista.

6) Tio tusen miljarder – lånekalas i folkhemmet – 802 070 SEK, 935 pers – Kickstarter (November 2017)

Den invandringskritiska debattören och ekonomen Tino Sanandaji samlade pengar till att skriva en bok.

7) Drakar och demoner – 783 683 SEK, 1435 – Kickstarter (oktober 2015)

Det klassiska rollspelet i nygammal tappning. Samlade bara 200kr mindre än Gulliksson.

8) Nils Gulliksson – bilder från rollspelens guldålder – 738 867 SEK, 1016 pers – Kickstarter (oktober 2016)

Illustratörens klassiska rollspelsbilder samlade i en bok.

9) Så tar genusideologin över svenska universitet – 722 470 SEK, 1445 pers – Kickstarter (december 2018)

Svenska dagbladets ledarskribent Ivar Arpi har tagit tjänstledigt för att utveckla sin kritik kring genusvetenskap. Lyssna på Mediepoddens analys här.

10) Mutant: Elysium – rollspel om mänsklighetens sista dagar 585 348 SEK, 718 pers – Kickstarter (november 2016)

Svenskt rollspel.

{ 1 kommentar }

Störst på Facebook 2017

av Emanuel Karlsten den januari 23, 2018

i Medier och internet

Jag har tidigare listat årets största Instagramposter, Tweets och artiklar. Nu är det dags för svenska Facebookposter.
Eftersom jag inte har tillgång till faktisk räckvidd har jag använt delningar + likes som modell för räckviddsberäkning.
Detta är de poster som alltså fått flest delningar och likes under året som gått.

Här är de största Facebookposterna från 2017

10)
Sveriges radio är nästan aldrig med när det blir listor på innehåll som engagerar mest i sociala medier. Men när en lyssnare fångat den vita älgen och skickat in sin video till sin lokala P4-station, fick Sveriges radio sin kanske mest virala Facebookpost någonsin.

 

9)

Det är möjligt att Svenska spel har ”köpt” sin räckvidd här, men eftersom jag inte har tillgång till sådan data får postningen vara med. Klart är att många Facebookstatusar med ett jublande svenskt hockeylag var med och tävlade i toppen.

8)

Polisen är exempellöst framgångsrika i sociala medier med sina organiska, engagemangsdrivna poster. Denna från den lokala polisen är den främsta från året som gått.

7)

Den relativt nystartade organisationen Aldrig ensam nådde ut enormt med sin post under året.

6)

Undertecknad frågade om jag fick återpublicera Herman Caroans twittervideo på Facebook. Den fick enorm spridning, med över 3,5 miljoner visningar hittills. Det är den största svenska videon på Facebook 2017.

5)

Mia Skäringer har haft ett mycket framgångsrikt 2017 i sociala medier, men det var postningen efter att Trump svurits in i Vita huset som blev den största.

4)

Viralsajten Teknikpalatset fick en supersuccé med mobilpopulism.

3)

Facebooksidan ”En jämlik värld” återpublicerade videon som snurrade överallt under 2017.

2)

Den enda live-videon på topp 10. Dagens nyheter fotograferade svenskarna som överöste polisen med blommor efter terrorattentatet 2017.

1)

Marcus Oscarssons framgång och popularitet på Facebook tycks aldrig falna. Han driver sidan själv, postar själv, utan uppdrag av tv4. Hans sida, med runt 350 000 gillare, är större än alla andra partiledares och större än de flesta andra svenska mediers.

Han har blivit en folkets man, med mycket makt och när han sammanfattade polisens insats under terrorattacken var det hans bild (som kom från svd) som blev enskilt största för 2017.

 

Läs också: Tidernas största facebookstatusar

{ 0 kommentarer }

2017 års största instagramposter – på svenska

av Emanuel Karlsten den januari 18, 2018

i Medier och internet

Jag är ordförande i Medieakademin och 2017 tog vi på oss den enorma uppgiften att kartlägga vilka som har digital makt i Sverige. En otroligt ambitiös och aldrig tidigare gjord lista över de som engagerar svenskar mest – på Facebook, Youtube, Twitter och Instagram.

Den här listan handlar om något annat – att lista enskilda poster. Svenska poster. Det vill säga poster från konton som i huvudsak skriver på svenska. Skulle kriteriet vara poster från svenskar på instagram skulle det bli en topptio-lista från Zlatans Instagramkonto. Det här är alltså roligare.

Några poster har fallit bort, framför allt är det Therese Lindgren som har raderat poster som antingen är reklam eller bilder på ”välj vilket omslag jag ska ha till nya boken”. Jag har också tagit bort företag som uppenbart köpt engagemang.

Fram träder en bild som – igen – understryker hur makt på Instagram ägs nästan totalt av nya spelare.

Här är de tio instagramposter – av konton som i huvudsak skriver på svenska – som fick flest kommentarer och likes 2017:

1)

2017 var Joakim ”Jockiboi” Lundells år. Han gick från Youtubevärlden ut i etablissemanget när han slog bokrekord. Och han gick från sin lägenhet till ett högsäkerhetsfängelsehus, som skulle ge honom sinnesro. Bilden på blev årets mest gillade bild.

Our new home, 100% Security .. 🍃🕊

Ett inlägg delat av Joakim Lundell 🎧🎞 (@joakimlundell)

2)

Bianca Ingrosso, Pernilla Wahlgrens dotter och en huvudroll i ”Wahlgrens värld” är också en av landets största influencers. En kompott med god jul, en känd mamma som fyller år på julafton – och dessutom 50 år! – räckte för att hamna på plats två.

3)

Joakim Lundell förlorade en vän under 2017 – det väckte enorma mängder sympati.

4)

Ett tidigare sponsrat inlägg med tävling och rabatter gjordes om till en söt bild av Joakim Lundells fru Jonna Lundell.

🍭🍬

Ett inlägg delat av Jonna Lundell 🎀 (@sessano)

5)

Therese Lindgren har under året gjort reklamsamarbeten och tävlingar som väckt större engagemang, men de är raderade. Bilden som väckte mest engagemang blev istället hennes födelsedag.

Idag fyller jag år ⛄️❄️☁️✨

Ett inlägg delat av Therése Lindgren (@thereselindgren)

6)

Tova Helgesson, en av landets största svenska youtubers (plats 16), förlorade under året sin bror. Något som fick kondoleanserna och gillaklicken att strömma.

Älskade storebror 🌹Hälsa pappa från mig 💙

Ett inlägg delat av Tova Helgesson (@tovahelgesson)

7)

Landets nionde mäktigaste youtuber under 2017, Helen Torsgården, födde under 2017 ett barn. Bilden som offentliggjorde det:

4kg kärlek kom till oss igår 😍🎀

Ett inlägg delat av Helen Torsgården 🎀 (@helentorsgarden)

8)

Även om Måns Zelmerlöw ofta skriver på engelska, är alla hans videos och det mest av hans publik på svenska. Varför hans post om att han ska få barn ändå får kvala in på denna svenska topplista.

Small hero coming!! ❤️❤️❤️ #werecheesyaf 📸@itsmotherland

Ett inlägg delat av Måns Zelmerlöw (@manszelmerlow)

9)
Jonna Lundell, del i duon som toppade Maktbarometern 2017, raderar oftast tävlingar i efterhand, men denna står kvar. Genererade alltså tillräckligt för att hamna på en åttondeplats.

10)

Anders Bagge väcker enormt mycket kärlek, och när han förlovade sig räckte det upp till en topptio-placering.

Läs också:

Störst på Instagram i Sverige, mätt i följare.

Störst på Instagram i Sverige, mätt i engagemang

{ 1 kommentar }

2017 mest retweetade tweets i Sverige

av Emanuel Karlsten den januari 16, 2018

i Medier och internet

Varje vecka har jag nu i flera år sammanställt de svenska tweets som fått mest delningar under veckan som gått.

Jag har sedan länge en lista på tidernas största tweets, men nu är det också dags att sammanfatta året. Ett år som gett flera toppplaceringar på alla tiders lista – också rekordet. Det är därför rimligt att sammanfatta att Twitter på inget sätt tappat, utan kanske snarare tvärtom, fortsätter växa i relevans i Sverige.

Det är också värt att påpeka att ingen på topplistan är en etablerad ”kändis”, eller någon från etablissemanget överhuvudtaget – bortsett från polisen. Det säger också något om förflyttad makt.

Här är de tio tweets som fått organiskt flest retweets under årets som gått.

10) Mattias Ljungborg

Mattias Ljungborg har haft ett stort år på Twitter, med flera topplaceringar på veckolistorna. Totalt sett tar han årets tiondeplats.

9) Magnus Edlund

När Ica fyllde 100 år skulle de bjuda på tårta – men upptäckte snart intoleransens Sverige. Facebookstatusen skärmdumpades och rapporterades av många och blev beskrivande för hur lättkränkta svenskarna uppfattas.

8) Polisen Stockholm

Under terrorattentatet i Stockholm blev Twitter viktigt för många, inte minst visade det sig många gånger har mer korrekt information än traditionella medier. Till exempel genom att det var enkelt att hitta myndigheternas information. Polisens tweet blev en av de mest retweetade, också på hela året.

7) Erik Nordman

Ett klassiskt sätt att få engagemang, och hålla pengar i gisslan tills du gillar eller följer något. I detta fall räckte det hela vägen till en sjundeplats för Erik.

6) Felix Hagman

2017 var Anna Books år. På både positiva och negativa sätt. Hennes son fälldes för våldtäkt och hennes försvar av detta blev ett internetmeme, en återkommande fras som citeras och ständigt hänvisas till Book. Twittraren Felix Hagmans tweet om saken fick störst spridning.

5) Elin Odh

Med bara några timmar kvar av 2017 lyckades Elin skriva en tweet som snabbt blev en av årets största. En klassiker – att be om retweets för att få gå på dejt. Enligt uppgift ska dejten redan ha börjat planerats eftersom målet uppnåddes.

4) Herman Caroan

Den största tweeten från terrorattentatet stod fotografen Herman Caroan för. Den fick enorm spridning både på Twitter och på Facebook – en fantastiskt vacker skildring av kärleksmanifestationen som svenskarna visade upp efter terrordådet.

3) Jesper Sipola

Jesper har varit i arkivet och rotat och hittat den här från Vem vet mest. Det räckte till ett brons.

2) @Alexander Johansson

En enkel och fånig tweet fick, antar jag, symbolisera den bragd som Sverige gjorde när de tog sig till Fotbolls-VM. Hur Alexander ska lyckas få med sig 8 000 i en buss återstår att se. Silver till honom i alla fall.

1) Anders Forsberg

Det här är inte Anders foto, istället är det hans vän. När tweeten snabbt fick nationell och internationell uppmärksamhet skrev jag en längre text där jag försökte förstå om den var iscensatt eller sann. En lång historia kort: Jag tror att den är autentisk. Anders och hans vänner menar det och jag har väldigt svårt att se att en strippklubb skulle vara såhär sofistikerade i sin marknadsföring.

Det är hursomhelst årets och tidernas största tweet.

 

{ 0 kommentarer }

Här är artiklarna som engagerat Sverige mest under året som gått. Med hjälp av en rad sökningar görs den här kartläggningen kring vilka sajter och artiklar som väckt störst engagemang i Sverige under året som gått.

Och resultatet är kanske något förvånande.

Dels visar det Facebooks makt (de står för majoriteten av interaktionerna) , dels visar det vilken typ av innehåll som premieras i Facebooks algoritmer – och vad som har lättast att nå svenskarna.

Men framför allt så pekar det ut att makt, inflytande och räckvidd inte är förbehållen bara våra största aktörer.

I listan nedan går vi igenom de artiklar och sajter som fått sammantaget flest interaktioner på Facebook, Twitter, Pinterest och Linkedin under året som gått.

1) Alexandra Rejsmars blogg – Framtidens män utlovar anal våldtäkt och fittsläp i grus – men det är väl okej de tar ju studenten – 181 000  reaktioner

Alexandra Rejsmars Familjeliv-bloggpost blev den tveklöst största texten under året som gått. Totalt 181 000 reaktioner, varav en tredjedel av reaktioner är kommentarer, säger något om hur mycket engagemang det piskade upp. Mitt i den politiska debatten, men fortfarande månader innan hela Metoo drog igång.

2) Newsner – Skolan vill att föräldrarna ska ta ansvar, nu sprids budskapet som en löpeld på nätet 157 000

Det är ursprungligen en punktlista, översatt från portugisiska av den pensionerade läraren Paulo Gandra. Gandras son, Johan Ingerö, en etablerad debattör med bakgrund hos Kristdemokraterna, twittrade ut bilden och snart hade internets virala redaktörer nosat upp ursprunget. Tveklöst bäst gick den hos Newsner. I deras väloptimerade Facebookflöde och publik var det enkelt att få snurr på bilden och artikeln, vilket gjorde artikeln till årets näst största.

3) Mittskifte – VI STÅR BAKOM KVINNAN I FITTJA! 154 000 reaktioner

“Skiftet”, tidigare Alliansfritt Sverige, har skapat “Mitt skifte”, en partipolitiskt obunden sajt och tjänst som hjälper användare att skapa upprop i olika politiska frågor. Det har varit väldigt framgångsrikt och bäst under året har det gått för kampanej för den våldtagna kvinnan i Fittja. Startad av privatpersonen Filippa Bärve har man på bara några veckor fått in 100 000 namnunderskrifter och alltså blivit landets tredje mest delade landningssida 2017.

4)  Mittskifte –  Tandvård måste komma in under den ordinarie sjukvården. Skriv under och dela vidare. 141 000

För att ytterligare cementera den position som Skiftet tagit på senare tid, har de även knipit fjärdeplatsen. Men denna gång med ett upprop som haft betydligt längre tid. Uppropet kring tandvård skapades av privatpersonen Ketil Ervik. Felstavat och med en ganska motbjudande bildsättning av tänder har hans upprop ändå nått över 140 000 reaktioner och snart 40 000 underskrifter.

5) Aftonbladet – Janne ”Loffe” Carlsson är död 119 000

Först på femte plats kommer det första traditionella mediet, med en mer traditionell nyhet. Flera nyheter om svenska kändisars plötsliga död engagerade under året, men när det handlar om en enskild artikel kommer nyheten om Janne “Loffe” Carlsson bortgång på första plats.

6) Aftonbladet – Michael Nyqvist är död 117 000

Sett till engagemang generellt fick Michael Nyqvists död betydligt mer utrymme i sociala medier under året, än någon annan svensk. Givetvis på grund av hans jämförelsevis plötsliga bortgång som chockade många. Nyheten blev den sjätte största artikeln i år och än en gång står Aftonbladet för artikeln.

7) Expressen: Varför skaffar man barn om man inte vill umgåsmed dem? 97 000

Expressens enda placering på topp tio-listan är en debattartikel från privatpersonen Jessica som drabbats av en insikt när hon fick brev från förskolan. Här finns inga indikationer på att det är ett upphittat blogg- eller Facebookinlägg, vilket i så fall gör debattartikeln unik. Att en privatperson på eget bevåg skickar in en debattartikel till en stor tidning för att få omvärlden att reagera. Inte desto mindre effektfullt i det här fallet.
Uppdaterat: Expressen svarar nu att Jessica skrev en rad i en Facebookgrupp ”Varför skaffa man barn om man inte vill umgås med dem?” varpå hon fick frågan av Expressen om hon ville utveckla sina tankar i en debattartikel. 

8) Newsner: Forskare: Att vara glömsk är ett tecken på att du är ovanligt intelligent 92 000

En klassisk klickartikel. En några månader gammal forskarstudie skapar exakt samma rubriker världen över, och vi delar inte för att vi förbluffas över den fantastiska studien, utan för att skämta och prata med våra vänner om hur smarta vi egentligen är. Ingen är bättre i Sverige på detta just nu är viralsajten Newsner, och därför får de även åttonde.

9) Dalarnas tidning: Martin Borgs: Därför bör vi avskaffa all skatt på pension  92 000

Enda lokaltidningen på listan och nu med en ledakrönika av tidigare “Slöseriombudsmannen”, Martin Borgs. Av de 92 000 reaktionerna var det SPF seniorernas Facebooksida som gav flest engagemang: 10 000 reaktioner bara från dem.

10) Lovestory –  Linnéa Claeson slår tillbaka mot männens trakasserier: ”De är inte vana vid att deras beteende får konsekvenser” 92 000

Det ganska anonyma tidningsprojektet Lovestory.nu” menar att de är en “kärlekshistoria mellan bildning och tidsfördriv”. Det har väl gått sådär. Eller ärligt talat har det väl gått rätt dåligt – förutom med den här artikeln. Linnéa Claeson har haft ett ojämförligt stort år när hon till sist valde att träda fram bakom aliaset “Assholesonline”. Och den här artikeln var den som citerades flitigast. Claesons resa är en enorm framgångssaga under 2017, men den är också förbryllande – varför hände den just här? Claeson var inte helt anonym innan, hade pratat om sitt konto förr, men under några få dagar i februari exploderade det totalt – och inte minst tack vare denna annars så anonyma sajt. Fascinerande.

Utöver topplistan finns ett antal andra artiklar som är värda att nämna. Viralsajten Wzup, som skrev om “Dieseltjuvar slangade fel tank – sög avföring frånbuss” Artikeln fick 82 000 reaktioner, vilket är intressant eftersom nyheten är helt osann. En vandringssägen som cirkulerat i massor av år, men ändå gicke extremt bra i Sverige.

Ingen morgontidning från storstäderna finns med på listan, men närmast är Svenska dagbladet med det helt avgörande och banbrytande Metoo-uppropet från 456 skådespelare. Något som blev stilbildande under flera månader 2017.

Sammantaget visar det på ett sociala medier som kröner nya stjärnor och – faktiskt! – låter enskilda personer sätta en politisk agenda.

Men också hur enkelt det är att manipulera, underhålla eller låta vem som helst driva opinion.Det bäddar för ett intressant valår, 2018.

{ 0 kommentarer }

Det är egentligen spektakulärt. Mark Zuckerberg går ut och berättar om förändringar och säger att användare kommer att spendera mindre tid på Facebook framöver.

Är han dum i huvudet?

Eller har han förstått något vi andra inte gjort?

 

Skriver om detta i Breakit

{ 0 kommentarer }

De män som stod åtalade för att i grupp ha grovt våldtagit en kvinna i Fittja har idag fått sin dom. De blev friade.

Det framstår som helt vidrigt om man läst medierapporteringen och även utdrag från kvinnans berättelse. Det är fortfarande vidrigt, men innan vi rasar, innan vi drar slutsatsen att alla våldtäktsmän går fria i Sverige, läs vad Viktor Banke skriver. Det ger perspektiv. Inte för att det förändrar domen, men för att det skapar förståelse hur det kunnat ske – och kanske också varför hoppet ännu inte är ute för en annan dom.

Tweetsen är trådade två i taget och Viktor Banke har alltså inte vara inblandad i detta mål.

 

{ 11 kommentarer }

Det finns en slags självklarhet i hur Sverigedemokraterna nu hanterar sin politiska skandal. Men också något som skaver.  Vad som hänt är alltså att den nybakade SD-politikern (hans första landsmöte) yttrade det vidriga omdömet om muslimer, och aktivistsajten ”Inte rasist, men” publicerade utdraget i flera sociala kanaler. Det är värt att se i sin helhet:

Efter den publiceringen och efter att traditionella medier gjort en ansvarsutkrävning, reagerar SD kraftfullt. Politikern, som heter Martin Strid, skickas hem från Sverigedemokraternas landsdagar och partiet aviserar att han ska snabbutredas för uteslutning. Det är ett tydligt avståndstagande i vad som ser ut att bli en kännbar kris för partiet. Bra hanterat, såklart. Men också bara ett spel för gallerierna?

För det mest spektakulära är inte en nybakad SD-politikers kränkande utspel, utan att gräddan av Sverigedemokraternas politiker sitter och lyssnar – och inte reagerar. Inte höjer på ögonbrynen, Inte begär replik.
Tvärtom.

Går man igenom sändningen ser man istället hur näste talare, vice partiledare och SD-veteranen Jonas Åkerlund, direkt efter Martin Strid får ordet. Inte med ett ord nämner Åkerlund vad han nyss hört.
Under samma sekvens, alltså en minut efter Strid lämnat podiet, zoomar kameran in på Sverigedemorkaternas absoluta toppolitiker, gruppledare Mattias Karlsson och partisekreterare Richard Jomshof. Alla andäktigt lyssnande, ingen särskilt upprörd över att någon nyss sagt att muslimer – inte ens ex-muslimer! – fullt ut är människor. (Senare ska han säga att han förberedde sig, ”tänkte på andra saker just då”)

Näste talare, Göran Eklund, Blekinge, hyllar istället ”det mesta som sagts härinne” och är ”stolt över att tillhöra ett så bra gäng”.

Samtidigt sveper SVT:s kamera mot den kulturpolitiske talespersonen, Aron Emilsson som är föredragande från partiet. Han kommer senare säga till Sydsvenskan att han inte ”hörde hela inlägget”. Det kanske stämmer, men här, två minuter efter Strids inlägg, lyssnar han uppmärksamt. Faktum är att han efter näste talare, Robert Håkansson och sedan igen efter Fredrik Lindahls inlägg, snabbt väljer att gå in och ge replik på vad de båda sagt, för att förtydliga eller kommentera. Men någon minut tidigare, efter att Strid kommenterat muslimers mänskliga värde? Tystnad.

Det är viktigt att ha med sig den här bilden. Att när någon talar om att muslimer inte är människor är det inte en spektakulär sak för partiet. Inte ens när det sägs i partiets heligaste rum framför partiets dignitärer. Först när det lyfts upp, pekas ut agerar partiet och försöker ta så mycket avstånd man kan.

För den som ser hela det efterföljande videoklippet är det dock svårt att se det som något annat än att attityden och åsikten inte är särskilt avvikande eller spektakulär i det Sverigedemokratiska partiet.

{ 5 kommentarer }