Vi ser ut att ha fått en ny regering, men några saker är viktiga:
– Citatet om att Annie Lööf hellre äter upp sin sko än är stödhjul till S är från 2013. Det var två val sedan. Då hade SD kanske 5 procent och var inte vågmästare på samma sätt. Det var enklare att vägra då.
– Än är det inte klart. C och L har backat i sista stund förut. Den 8 december var det i princip klart att partierna skulle stötta en S-ledd regering, men fick backning i de sista interna demokratiska processerna. Nu vet dock ledningen bevekelsegrunderna – och har rimligtvis lagt ett större arbete på att lösa alla knutar.
– C gör ett vägval, de menar att Sverige har två extrempartier, V och SD, men C gör sig nu beroende av V:s röster för att Sverige ska få en regering.
– C (och kanske L?) kommer inte sitta i regeringen (eftersom de lovat det). De har heller inte gått med på en Decemberöverenskommelse där de ovillkorligt lovat släppa fram S. De sitter hela tiden på en avtryckare som kan döda hela regeringen – om regeringen inte ger vad de nu lovat.
– C har rimligtvis fått ett rejält generöst erbjudande där deras viktigaste hjärtefrågor blir reformer som kommer genomföras under tidigt under pågående mandatperiod.
– Enligt uppgift finns här reformerad arbetsrätt, inget vinstförbud i välfärden, tredubblad RUT och stora skattelättnader.
Sammantaget: Vi har till synes fått en regering, men den är extremt labil och det som ser ut som en lösning idag behöver verkligen inte vara densamma imorgon.
Det har irriterat mig i flera år(?) och eftersom jag inte fick ett enda svar på Google när jag sökt, skriver jag nu en postning med lösningen, så att den som söker kan förstå och hitta.
Problemet är alltså att städer ut i STORA BOKSTÄVER när man till exempel vill författa ett sms.
Det blir märkligt när man skriver med en kollega eller liknande om att man ska resa till Stockholm när staden plötsligt blir i versaler, som att jag skriker ut STOCKHOLM.
Så vad beror det på?
Det går ofta att lära telefonen att skriva i gemener (eller med inledande stor bokstav) efter några gånger, men varje gång en ny stad kommer upp så börjar samma problem om igen.
Efter att ha konsulterat en rad personer så står det klart att min Iphone har lärt sig någonstans att skriva dessa städer i stora bokstäver. Därför har min telefon alltså en källa någonstans. Och för de flesta är det med stor sannolikhet Adressboken. Det vill säga appen som hanterar alla dina kontakter.
Testa att öppna din app ”Kontakter” och sök efter en stad som din telefon ofta skriver om till stora bokstäver. Sannolikt kommer du se att ortsnamnet där flera gånger är skrivet i stora bokstäver. Din telefon har alltså lärt sig att det är sannolikt att du önskar att den staden ska skrivas i stora bokstäver, eftersom du skrivit in den så i din kontaktbok.
Men har du verkligen skrivit in ortsnamn med stora bokstäver? Antagligen inte.
För min del har det att göra med att jag en import jag gjort för länge sedan. En tjänst hämtade automatiskt adresser till alla de telefonnummer jag hade i min telefon. Källan de hämtade från stavade alla ortsnamn med stora bokstäver och plötsligt trodde alltså Iphone att det var så jag föredrog att stava till exempel Jönköping.
Så hur gör man för att ändra?
Antingen rättar du Iphone varje gång de föreslår den felaktiga stavningen (efter en stund lär sig Iphone) eller så går du in och ändrar alla ställen där du skrivit ortsnamnet med stora bokstäver.
Det spelar ingen roll vad du tycker om abort, vilken sida du står på, men här går professorn och läkaren Agnes Wold igenom ett antal fakta som varje diskussion i ämnet skulle må bra av att veta.
Den svenska abortlagen dateras till 1 jan 1975. Kvinnor enades över partigränserna för att driva frågan. Moderaterna var enda parti som röstade emot. De har senare anslutit sig till vår abortlag och tycker den är bra
Efter v 18 är aborten inte fri. Men man kan få abort om synnerliga skäl föreligger. Skäl kan vara allvarlig sjukdom hos modern, grav fostermissbildning eller svåra sociala omständigheter. Ungefär 1% av alla aborter sker av synnerliga skäl, idag 400 per år
Den yttersta bortre gränsen för abort avgörs av när ett foster kan överleva utanför livmodern, vilken flyttas successivt och fastställs av experterna i Statens Medicinsk Etiska Råd, SMER. Idag är den 21 veckor och 6 dagar
När man kan överleva utanför livmodern, idag fr.o.m graviditetsvecka 22, är man ett barn. Då blir man folkbokförd som individ. Det gäller även om man dör inne i livmodern. När man sedan föds ut är man ett dödfött barn
Idag är det möjligt att i vissa fall rädda barn som föds i v 22. Det kräver dock avancerad intensivvård och att man startar behandling redan inne i livmodern (genom att till exempel ge kortison för att påskynda omställning av blodomlopp och lungor till liv utanför livmodern)
I framtiden kanske vi kan utveckla konstgjorda livmödrar, där fostret kan ligga i fostervatten och mogna färdigt. Då kan det kanske bli möjligt att rädda foster som föds ut i vecka 19. Idag är det absolut omöjligt
De flesta aborter i Sverige görs väldigt tidigt. Av dagens svenska aborter görs 55% före graviditetsvecka 7 och 84% före v 9. Av de tidiga aborterna (de som görs senast vecka 12) görs majoriteten tidigare och tidigare för varje år
De väldigt tidiga aborterna görs idag enkelt och skonsamt med hjälp av två piller som tas med ett par dagars mellanrum och som framkallar en försenad, extra riklig mensblödning, så kallad medicinsk abort
Idag utförs 95% av de svenska aborterna mycket tidigt (t.o.m vecka 12), 4% medeltidigt (v 12-18) och 1% sent (vecka 18 – vecka 21 plus 6 dagar. De sena aborterna är inte fria, utan utförs efter tillstånd från SMER (Statens Medicinsk Etiska Rår) om "synnerliga skäl" föreligger
Det finns flera skäl till att man inte kan utföra en abort före utgången av vecka 12 (som SD vill ska bli gränsen för fri abort). En orsak är om man inte har mens varje månad. Har man oregelbunden mens kan det lätt gå ett par månader innan man upptäcker graviditeten
Fosterdiagnostiken utvecklas ständigt och kommer troligen att även efterfrågas allt mer. Många av dem vars foster diagnosticerats som svårt skadat kommer också troligen att välja abort. Därför kommer nog aborterna efter vecka 12 att öka, snarare än minska med tiden. Idag är de 4%
Att kvinnor i Sverige har FRI abort fram till v 18 och inte behöver söka hos Socialstyrelsen, inte förklara för en kurator varför hon vill göra abort, är den allra finaste med den svenska abortlagen. Det gör mig nästan tårögd. Tack till de kloka människor som utformade lagen så!
Jag anser att, vid sidan av MVC, BVC, förskolor och vaccinationsprogram, har den svenska folkhälsan gynnats på ett avgörande sätt av vår respektfulla svenska abortlag och vårdens fina och professionella bemötande av kvinnor som önskar och genomför abort
Idag får färre än en på tiotusen födda i Sverige diagnosen fetalt alkoholsyndrom. Detta torde vara den lägsta förekomsten i något land där kvinnor dricker alkohol. Enligt min åsikt beror det på att kvinnor som missbrukar har tillgång till fri abort utan att behöva förklara varför
Jag minns hur kompisar på tidigt 70-tal var tvungna att springa runt och leta upp två läkare som skulle intyga att de behövde göra abort för sin egen hälsas skull (så kallat "tvåläkarintyg"). Otäckt och förnedrande. Korrumperande för alla parter
Att tvinga kvinnor att söka tillstånd från SMER (Statens Medicinsk Etiska Råd) om de vill göra abort mellan vecka 12 och 18 innebär att SMER skulle få 5 gånger fler fall än idag att ta ställning till. Dyrt och byråkratiskt. Slöseri med skattepengar
Det finns ingenting att vinna på att införa tvång på särskilt tillstånd från SMER mellan vecka 12 och 18, som SD föreslår. Det skulle kräva 5 gånger fler SMER-möten och en kader av psykologer/kuratorer som ska granska kvinnans argument
SD:s skäl för att ändra abortlagen är inte klart utsagda, men jag tror mig urskilja tre typer av resonemang: 1) "Abort används som p-medel" 2) Vi måste ha en rejäl säkerhetsmarginal mellan abort och fosteröverlevnad 3) Andra europeiska länder har v 18 som gräns för fri abort
Det är fritt fram för alla att tycka vad de vill om abort kontra p-medel. Personligen tycker jag att skillnaden är minimal och etiskt ointressant om man tar ett dagen-efter-piller, eller gör en medicinsk pillerabort v7
SD:s förslag att svenska kvinnor inte längre ska ha fri abort mellan vecka 12 och 18 påverkar rimligtvis inte huruvida de sena aborterna beviljas eller inte. Det är ju SMER som beviljar/avslår sådana ansökningar enligt sin medicinska och etiska expertbedömning
Skäl nummer 3 ("europeisk harmonisering av abortlagen") är närmast skrattretande, då SD brukar framhålla hur vidrigt det är att EU-samarbetet inskränker Sveriges frihet att stifta de lagar vi vill. SD är nationalister och borde rimligen hylla vår fina svenska abortlag
Att kvinnor inte allt för lätt ska komma undan från sina sexuella eskapader är ett genomgående tema i alla hederskulturer och patriarkala normsystem. Oftast lägger man inte samma vikt vid mannens kyskhet
Han lägger duvan på bänken samtidigt som han berättar att det som hänt är att han har sett ett gäng supportrar stå och sparka på duvan i Brunnsparken, blivit arg, slagit ner dem, tagit duvan och sprungit.
Han ser glad ut! Upplever uppenbarligen att han lyckats skaka av sig polisen och ser väl framför sig hur han och duvan ska leva ett långt och lyckligt liv tillsammans.
Killen lämnade den stackars duvan med två tillsynes rekorderliga tjejer, sprang ett snabbt varv runt Posthotellet och kom tillbaka till en duva i väsentligt sämre skick!
Twittraren @axljka har gjort ett gräv som för alltid kommer förändra din bild av Tommy Körbergs klassiska låt, Stad i ljus.
Först och främst är det textraden ”Ett land utan namn” som fångar intresset. Men hålet blir djupare.
Här är texten till ”Stad i ljus”. Jag fascinerades främst av raden ”i ett land utan namn”. Finns ett namnlöst land? Det kändes osannolikt att det skulle finnas det … pic.twitter.com/yVpIdHNWlq
”Land utan namn” är så klart Makedonien, landet som förvisso heter Makedonien, men inte för alla. Formellt heter det till och med ”Former yugoslavic republic of Macedonia”, även om det för landet själva heter något annat. Allt på grund av en långdragen konflikt om Makedonien är ett namn på ett land, en region eller en yta – kan man kortfattat säga.
Jag behövde inte forska speciellt länge innan jag hittade detta! Makedonien – vem hade anat? Okej okej, men knappast att det finns någon ”stad i ljus” där va? pic.twitter.com/09k2x7fbWV
Men riktigt starkt blir det när ”stad i ljus” faktiskt finns. Ohrid betyder just ”Stad i ljus”!
Mitt hjärta gjorde en dubbelvolt när jag snubblade över nedanstående information. Ohrid – stad i ljus, i ett land utan namn – Makedonien. pic.twitter.com/XJxRvbpbLf
Såhär är det alltså, staden som Tommy Körberg MÅSTE ha sjungit om!
Så jag är glad och stolt över att nu kunna blottlägga mysteriet som gäckat oss alla i 30 år. Voilà! Det är DENNA plats som Tommy Körberg sjungit om hela tiden. Tack för mig! pic.twitter.com/XzEd782gzh
Ikväll är det sista chansen för Melodifestivalen. Och då menar jag inte namnet på en ny deltävling. En snarlik sådan, “Andra chansen”, finns redan och fick förra helgen rekordusla tittarsiffror. Aldrig i Melodifestivalens historia har uppsamlingsracet haft så få tittare. Nästan lika illa har det gått för tidigare delfinaler i år. Ett jämnt och stillsamt tittar-ras, där publiken uppenbarligen känner: Vad är det här för skit? Då pratar jag inte om musiken, även om den kanske varit särskilt svag i år, utan produktionen. Manus, programledare, mellanakter och inslag. Får det vara så här dåligt?
Det är som att produktionen börjat känna press av programmets enorma framgång och inte längre vet hur de ska kunna tämja eller utveckla den best de skapat. I djup rädsla av att förstöra försöker man istället sitta still i båten. Förvalta.
Resultatet blir ett potpurri i schabloner. En “Fab Freddie” så full av mello-klyschor och glitter att det framstår neurotiskt. Och David Lindgren, en programledare så förutsägbar och intetsägande att han kvalar som affischnamn för vanilj. Det skulle kunna vara en god egenskap för stora sammanhang som Melodifestivalen; att vara en pålitlig favoritsmak för alla. Det ville Lindgren själv gärna påtala i sin öppningsmonolog och citerade en recension av honom som “ikeamöbel”. “Vem vill inte passa in i varje hem?”, försökte Lindgren.
Den ambitionen förklarar mycket. Melodifestivalen är inte en möbel alla behöver. Det är en teveproduktion som måste sticka ut, förvåna, underhålla och ibland kanske till och med chocka för att bibehålla sin position.
Det är därför det uppfattas så vämjeligt när det i år bjuds på vanilj med strösocker.
Hjärnan bakom den serveringen är regissören Sunil Munshi, mest känd för att ha gjort sig själv till obegriplig huvudperson i varje artists korta presentationsvideo (Munshi är mannen i solglasögon som hälsar välkommen). Det är han som tyckte det var en “kul idé” att låta miljontals tittare se på när det skjuts ut t-shirts över publiken, eller låta Anna Book göra tokiga “reklamfilmer” om påhittade mello-attiraljer. Det är så obegripligt låg nivå att jag skulle vilja kalla det studentikost, om det inte vore en förolämpning mot hårt kämpade studenter.
Resultatet av allt detta är inte bara recensenter som rasar, utan också alltså tittare som försvinner på ett sätt som Melodifestivalen inte varit med om tidigare.
Det är därför kvällen kan bli en brytpunkt. Ett före och efter. Ska magin falna? Melodifestivalen bli ett program i mängden, en stjärna som närsomhelst kan dö? Det låter kanske högtravande, men det här är programmet som i den stora SOM-undersökningen framhålls av svenskarna själva som vår tredje största högtid. Större än jul och advent, bara slaget av midsommar och födelsedag.
Resultatet av lördagens tittarsiffror kan därför bli en första hink vatten på den stora lägereld tv-mediet länge varit. Det kommer inte innebära döden, men det kan tjäna som en signal om att den kräftgång papperstidningen vandrat, nu även nått tv-världens heliga graal.
Därför är det sista chansen. Inte för programmet, utan för dess otvivelaktiga status som högtid och symbol för TV:s extremt starka position i det svenska hemmet.
Det är egentligen spektakulärt. Mark Zuckerberg går ut och berättar om förändringar och säger att användare kommer att spendera mindre tid på Facebook framöver.
Så. Jag hade en speciell jul. Och nu innan julafton så vill jag dela det med världen. Så här kommer det. Min julsaga. I femton bilder – från insta stories.
Det började som en tanke jag inte kunde släppa. Att det inte görs några nya julsånger. Och att det är konstigt eftersom så många andra säsonger får nya sånger. Men också att det kanske inte är sant? Så jag började researcha, fråga runt. Och hittade att det ändå görs några nya.
Så nu samlar jag.
Referenspunkten för en ”modern” julsång är Triads, Tänd ett ljus. En klassiker så självklar och inristad i den svenska själen att ingen knappt ens reflekterar över att den är modern, eller skriven av Niklas Strömstedt (och Lasse Lindblom) 1987. Med 16 miljoner strömmar på Spotify är den enorm.
Så om detta är det modernaste av julsånger vi har – vad har vi mer som är i närheten av svenska julsånger?
Här är vad jag hittat hittills:
Julen är här – Tommy Körberg/Sissel Kyrkjebö
Så klassisk att vi knappt ens reflekterar över att den är ny. Men den skrevs av Billy Butt och Sölve Rydell 1989 och gjorde odödlig av Tommy Körberg och Sissel Kyrkjebö. En sann klassiker med 11 miljoner strömmar.
Himlen i min famn – Carola, 1999
Carola har så klart gjort massor av julklassiker, men mest är det covers. Och visst, En stjärna lyser så klar har knappa fem miljoner streams, men det är inget mot Himlen i min famn. Över 7 miljoner streamar gör det till Carolas största egna jullåt och så nära klassiker hon varit med att skapa. Skriven av Carola och Erik Hillestad.
Juligen – JustD
Det ironiska Just D är kanske mest kända för Tre gringos eller 90-talshits som ”Var tog den lilla flickan vägen”, men det är deras jullåt som är störst. Tveklöst störst. Mångdubbelt störst. Juligen, en ironisk skildring av svensk jul, har nästan 9 miljoner strömmar på Spotify. Skriven av Wille Crafoord och Peder Ernerot.
Jag kommer hem igen till jul – Peter Jöback
Peter Jöback har följt Carolas väg, släppt flera julsamlingsplattor och försökt smyga in egna låtar. Det har gett resultat. Hans egen ”Jag kommer hem igen till jul”, skriven av Andreas Mattsson och Niklas Frisk, skrevs 2002 och har 10 miljoner streamar.
Another Christmas – Amanda Jensen
Vår mest moderna av julklassiker. 2008 skrev Amanda Jenssen låten tillsammans med Pär Wiksten och den blev en succé. Sedan dess har den bitit sig fast. Under dessa år har den hunnits streamas 9 miljoner gånger. Spridningen har säkert hjälpts av att den är på engelska, men ändå: Det finns ingen svensk, modern klassiker i närheten med samma spridning.
Vår julskinka har rymt – Werner och Werner
Åke Cato och Sven Melander fick en låt av Billy Butt (alltså tvåfaldig på den här listan) och Joakim Bergman som de brölade in på skiva 1988, alltså ett år efter Tänd ett ljus, och kvalar därför som ”modern”. Låten har blivit en ironisk klassiker och fortsätter vara det för nya generationer. Det visar inte minst att de fortfarande har 5 miljoner streams.
Det gamla pojkbandet lyckades också göra en egen jullåt, som faktiskt nått upp till nästan 6 miljoner streams. Det gör den större än ”Julskinkan har rymt”, men är den en KLASSIKER ännu? Tveksamt. Men den balanserar här på gränsen.
Kvalar inte:
”Mer jul”, ”Tomten jag vill ha en riktig jul”. Båda skrivna 1982, alltså fem år innan den referenspunkt denna har för ”modern” klassiker.
Sean Banan – Gott nytt jul. Pga någon stans måste man ändå sätta en gräns för vad som är en klassisk jullåt. Oavsett om den har 17 miljoner streams och därmed är större än ”tänd ett ljus”. Allt är inte guld som glimmar.
Programledare, fristående journalist och rådgivare. Föreläser, utbildar, modererar och skriver om saker som är digitala och sociala.
kontakt@emanuelkarlsten.se
0702772030
