Mellansnack

Det verkar helt otroligt, men det framstår också som helt sant. Journalisten och judinnan Annika H Rothstein la ut sitt nytryckta nationella ID-kort på Twitter. Hennes bild ser ut att ha gjorts om – som en nidbild av en judisk näsa.
Men det finns, konstigt nog, en logisk förklaring
.

Annika, som hade besökt polisstationen med en davidsstjärna runt halsen, tog kort i deras automat och godkände bilden. En tid senare fick hon tillbaka passet – med en bild där hennes näsa såg helt annorlunda ut. Som om någon klippt in en rasistisk nidbild av en jude, med stor näsa.

Det var häpnadsväckande, samtidigt som Rothstein inte var förvånad, skriver hon på Twitter. Även om det här var på en ny nivå. Hon publicerade bilden på Twitter och för den som ville zooma in såg det tveklöst ut som att någon klistrat in en enorm näsa:

Polisen ser allvarligt på det och skriver i ett skriftligt svar till denna blogg:

”Vi kommer självklart att titta närmare på ärendet och vi ber därför också personen kontakta oss snarast. Vi håller på att bakspåra för att se om det kan handla om en manipulering eller eventuella skuggor på bilden. När en bild till ett nationellt id-kort tas i ett fotobås på en polisstation någonstans i Sverige sker en automatiserad process utan manuell handpåläggning, Men det finns alltid en risk att digitala system manipuleras därför tar vi det här på största allvar.”

Men det finns en annan förklaring. På Twitter börjar allt fler berätta egna erfarenheter kring foton som blir konstiga.

”Min vän och råkade ut för exakt samma sak, näsan blev ’lång’ vilket den inte var när kortet togs”, skrev någon.

”Det har hänt mig med. Har sett vissa få ”blyertstecknade” hitler-mustacher Har med foto- och tryck- utrustningen att göra.”, skrev någon annan.

Och snart började ytterligare några bifoga bilder.

Och Henrik fick snarare en hitler-mustasch:

Allt fler la upp bilder på sina egna märkliga bilder.

Det verkar sannolikt så att svenska myndigheters maskiner ökar kontrasten så mycket att skuggan ökar vid läppen och minskar vid näsan – vilket skapar nidbilder av både judiska näsor – och Adolf Hitler.

Det är ändå…anmärkningsvärt?

{ 0 kommentarer }

Internetfilter och länklicens, tidigare kallat artikel 13 och 11 (nu 17 och 15), håller på att bli lag runt om i Europa. Frankrike har redan åkt på ett dråpslag från Google, men hur går det i övrigt?
En avgörande faktor är EU-kommissionens arbete. Nästan samtliga länder inväntar rekommendationen från kommissionen om hur direktivet kan implementeras som lag.

cc-by

Kommissionen har sammankallat till möte för samtliga intressenter, ett så kallat ”stake holder dialogue”. Det är liknande den referensgrupp den svenska regeringen skapat inför vår lagstiftning. Alla möten livesänds och här finns representanter från totalt 80 intressenter och 25 medlemsländer. Det som sägs här givetvis stora implikationer.
Hittills har två möten avverkats och ett tredje hålls i mitten på december.
Här är de viktigaste punkterna hittills:

Filmindustrin vill blockera – inte ha betalt

Redan i debatten inför internetfilter stod det klart att filmjättarna inte främst var intresserad av att få betalt av till exempel Facebook, de ville mest se till att deras innehåll inte sprids. Debatten om det är just ett filter blir därför särskilt relevant här, eftersom företagen kan kräva att bilder och video förbjuds att laddas upp på sociala medier. Men det innebär också att musikindustrins argument att lagen bara kommer att handla om att få betalt för vad som sprids – inte stoppa användning – klingar falskt.

Publicister rasande på Google

Eftersom Google redan aviserat sin hållning i frågan om länklicens, har medier och publicisters röst under mötena (och framför allt det senaste mötet) allra mest handlat om att ge kritik på nätjättens agerande. Men det uttrycks också en frustration kring att andra stora plattformar inte redan nu visat vilja eller öppnat upp för att börja betala publicister när deras innehåll sprids på deras tjänster. Plattformarnas representanter visade under mötet inte heller prov på vilja att frivilligt börja eller initiera sådana samtal, vilket knappast bättrade på relationen. För att Facebook och andra stora plattformar ska öppna plånboken kommer det sannolikt inte räcka med enbart lagstiftning, utan också kräva stora gemensamma insatser från branschen med kollektiv licensiering.

Små aktörer oroliga

Med på mötet har också representanter från mindre plattformar funnits, som tyska Animexx och tjeckiska Seznam. De agerar på lokala marknader och har försökt lyfta hur en implementering, krav och utveckling av till exempel internetfilter kommer göra det svårt för dem att överleva. Det framstår ironiskt, eftersom lagstiftningen i så fall skulle cementerar den makt hos nätjättarna, som lagen ursprungligen syftade till att begränsa. Här kommer det bli avgörande hur man i rekommendationen definierar vilka plattformar som kommer drabbas av direktivets krav.

Facebook och Google hemlighetsfulla

Representanter från Facebook och Google har inte avslöjat någon tydlig eller ny hållning under mötena. Det framstår som att de allra mest bevakar andra aktörers positioner och hoppas (eller åtminstone argumenterar för) att vad de redan idag gör och betalar för upphovsrättshavare ska räcka – eller godtas inom ramen för det nya upphovsrättsdirektivet.

Sammanfattningsvis

Det verkar bli en dragkamp mellan musik- och filmindustrins olika hållningar. Medan filmindustrin vill fokusera mer på att blockera och radera, vill musikindustrin fokusera mer på att få betalt för det som går att få betalt för – och strunta i det andra. Medborgarrättsorganisationer får alltså, möjligtvis oväntad, draghjälp från musikindustrin i att skapa en rekommendation till implementering som får minst negativa effekter för enskilda användare. Det är också här mindre kulturarbetare har störst chans att få betalt för det arbete som sprids, men det krävs i så fall ett mycket detaljerat och tydligt kollektiv licensiering, för att inte slå fel.

Det tredje mötet hålls i mitten på december och kommer att fokusera på hur direktivet ska tillvarata rättigheter för enskilda användare. Det kommer att bli ett mycket delikat arbete, vilket en grupp på 51 akademiker framhåller i ett uppmärksammat öppet brev till kommissionen under november. Där menar de bland annat att det är mycket tveksamt om nuvarande teknik är tillräcklig för att tillvarata inviders rättigheter och intressen, och radar upp en rad problem gruppen nu måste ta hänsyn till. Läs en sammanfattning av deras inlägg här.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Läs också:

{ 0 kommentarer }

Mest retweetade v42

av Emanuel Karlsten den oktober 28, 2019

i Mellansnack

Hanif Bali är tillbaka efter sin, tja, paus? Vilket märks på veckans topplista.

10)

9)

8)

7)

6)

5)

4)

3)

2)

1)

Se tidigare veckors största tweets här.

Topp 10 mest retweetade tweets någonsin

{ 0 kommentarer }

Frankrike blev det första landet i EU att göra om artikel 15, den så kallade ”länklicensen”, i upphovsrättsdirektivet till lag.
Google meddelade då att de inte kommer att betala medier för synlighet i deras sökmotor, utan istället kommer anpassa sig och ta bort det upphovsrättskyddade materialet.
Men det duger inte för franska medier, som nu drar Google till landets konkurrensmyndighet.

Denna blogg har tidigare rapporterat om turerna kring länklicensen och Frankrikes strid med Google. Den franska kulturministern har rasat och menat att Googles agerande strider mot lagen, medan en närmast enad expertkår menar att Googles agerande är i linje med gällande direktiv.

Under torsdagen gick ett dussintal franska medier ut och meddelade att de gemensamt kommer att anmäla sökjätten till konkurrensmyndigheter.

– Google erbjuder oss ett val mellan att kapa vår trafik, vilket kommer hindra läsare från att hitta oss eller komma åt våra sajter via sökmotorer, eller att kapa våra rättigheter, säger Pierre Louette, vd för PDG som bland annat äger dagstidningen Le Parisien, rapporterar Ny teknik via TT.

Google tillbakavisar de påståendena och säger i en kommentar till AFP:

”Google hjälper internetanvändare att hitta nyheter från många källor och resultatet baseras alltid på relevans, inte handelsavtal.”

Google påpekar vidare att publicister aldrig haft så många valmöjligheter kring hur deras innehåll kan synas på Google och att de inte kommer att ta bort dem från sökmotorn eller ändra dess relevans.

”Lagen kräver inte en avgift för att posta länkar och europeiska publicister får redan ett stort värde från de åtta miljarder besök de får varje månad från internetanvändare som söker genom Google”, säger en talesperson från Google till AFP.

Även den nyhetsbyrå som rapporterar ovanstående nyhet, AFP, planerar att göra en separat anmälan mot Google, och under veckan signerade över tusen journalister och upphovsrättshavare ett öppet brev, där de kräver att Google och andra nätjättar följer det nya direktivet. De har stöd från den franska regeringen som riktat stark kritik mot Google.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Läs mer:
Experter skeptiska till Frankrikes Google-hot: ”Svårt att se det bära”
Google listar medierna som kommer försvinna i sökresultatet: ”Svenska medier får mejl i dagarna”
Frankrikes kulturminister om att Google vägrar betala medier för länkar: ”Inte acceptabelt”
Dråpslag för publicister efter Upphovsrättsdirektivet – Google vägrar betala ”länklicens”

{ 0 kommentarer }

Upphovsrättsdirektivet är genomröstat – och nu ska det bli svensk lag inom två år. Jag har tidigare rapporterat om svenska regeringens plan för att det ska bli verklighet.

”När nu direktivet trots det ska bli lag har regeringens lösning varit att bilda en referensgrupp för en öppen process”, skrev jag tidigare.

Denna grupp träffades första gången i juni, men nu, under andra mötet, är det skarpt läge. Då har flera nya aktörer bjudits in, eller bjudit in sig själva, däribland Wikimedia. Och nu ska frågan om ”artikel 13” avhandlas.

Inför mötet har regeringen skickat ut promemoria till berörda parter med rubriken: ”Underlag för inhämtning av synpunkter rörande genomförandet av artikel 17 i EUs nya upphovsrättsdirektiv”. Artikel 17 är det uppdaterade namnet på det som för allmänheten är känt som ”artikel 13”.

Promemorian inleds med att förklara att den är framtagen som underlag av tjänstemän, och inte ska tolkas som regeringens uppfattning i hur upphovsdirektivet ska implementeras. Eventuella synpunkter ska lämnas in inom en månad.

Promemorian har även delats till denna blogg och kan laddas ned i sin helhet här.

En fullständig deltagarlista över referensgruppen finns här nedan:

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

AktörNamn på anmäld
JustitiekanslernEmilia Carlsten
KonkurrensverketDavid Kristing
Statens skolverkKatarina Isaksson 
Stockholms universitetPer Jonas Nordell
Charlotte Abrahamsson
Lunds universitet (Juridiska fakulteten)Ulrika Wennersten
Kungl. BiblioteketJerker Ryden
Kungl. IngenjörsvetenskapsakademienAnne-Marie Eklund Löwinder
Linda Olsson
Patent- och registreringsverketMartin Berger
TillväxtverketTherese Wallqvister
Specialpedagogiska skolmyndighetenIda Hallberg
Statens kulturrådGreta von Rosen Stövind
Myndigheten för press, radio och tvPeter Schierbeck
Administration av Litterära Rättigheter i SverigeAstrid Nymansson
Helen Asker
Bildupphovsrätt i SverigeErica Wänelöf
Mats Lindberg 
Bonnier Broadcasting ABLotta Wattrang
Bonnier Publications AB/ NewsAnn Norgren
Bonus Copyright AccessNina Wadensjö
Malin Hertzell
Matthias Willdal
Daniel Westman (oberoende rådgivare)Daniel Westman
DataspelsbranschenPer Strömbäck
DigisamSofia Kullman
Epidemic Sound ABCaroline Ekström
Fackförbundet DIKStina Hamberg
Film&TV-producenternaJohan Holmer
Sanna Thiel
Film- och TV-branschens samarbetskommittéEric Broberg
Filmproducenternas RättighetsföreningChristine Larnfelt
Föreningen CopyswedeMattias Åkerlind
Lars Grönquist 
Google SverigeAnnika Bevington 
IFPI SverigeLudvig Werner
Magnus Mårtensson
Maria Svedenström
Internationella HandelskammarenThomas G. Lindqvist
IT & TelekomföretagenPär Nygårds
Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares SamarbetsnämndUlrika Källén
MedieföretagenCharlott Richardson
Louise Bjarnestam 
RättighetsalliansenSara Lindbäck
Henrik Pontén
SKAP – Sveriges kompositörer och textförfattareAlfons Karabuda
Svensk biblioteksföreningKatarina Wiberg
Björn Orring
Svensk ScenkonstSusanne Abbefalk
Svenska Artisters och Musikers IntresseorganisationUlrika Wendt
Martina Andersson 
Svenska FilminstitutetJonas Vilhelmsson
Svenska Föreningen för ImmaterialrättMarianne Levin
Bodil Ehlers
Svenska FörläggareföreningenMikaela Zabrodsky
Svenska JournalistförbundetOlle Wilöf
Svenska TidningsutgivareföreningenJan Fager
Svenska Tonsättares Internationella MusikbyråThorbjörn Öström
Svenskt näringslivChristina Wainikka
Sveriges AnnonsörerNiklas Briselius
Sveriges DramatikerförbundSusin Lindblom-Curman
Sveriges KonsumenterSinan Akdag
Sveriges Läromedelsförfattares FörbundJohan Ingildsen-Olsson
Sveriges RadioAnna Wesslau
Sveriges TelevisionHelene Lindström
TeaterförbundetUlf Mårtens
Pontus Lenke 
Telia Sverige ABPatrik Hiselius
AcastGustav Skanby
Daniel Adrian 
Mediehuset Nordic Entertainment Group (NENT Group) Henrik Berglund
Maja Wikman Ulrich
MusikerförbundetAnton Gunnars
FöretagarnaPatrick Krassén
Musikförläggarna Elisabet Widlund Fornelius
Svenska Fotografers FörbundÅsa Anesäter
Malin Edin 
WikimediaJohn Andersson
Erik Luth
Svenska tecknareSofia Jerneck
Svenska Föreningen för Upphovsrätt (SFU)/Prof. SUJan Rosen
Föreningen för Digitala Fri- och Rättigheter (DFRI)Julien Pinget
Stiftelsen för internetstruktur/internetinfrastrukturFilippa Murath 
Bildleverantörs föreningenPutte Salminen
VISITACarola Ekblad
Johan AxhamnJohan Axhamn
Discovery Networks SwedenOscar Jansson  
Högskolan VästAnna Hammarén
Versity MusicPer Kviman
AMRAMårten Karlsson
Svenska Oberoende Musikproducenter (SOM)Eva Karman Reinhold


{ 0 kommentarer }

Mest retweetade v32

av Emanuel Karlsten den augusti 12, 2019

i Mellansnack

10)

9)

8)

7)

6)

5)

4)

3)

2)

1)

Se tidigare veckors största tweets här.

Topp 10 mest retweetade tweets någonsin

{ 0 kommentarer }

Det här är så starkt och osannolikt att det är kvällens, veckans, kanske sommarens!, bästa läsning. Tack Christoffer Carlsson för att du berättade! (Öppna denna sida i safari om du inte kan se tweetsen nedan)


Otroligt! Ewy är värd varje hyllning! Läs mer om henne på Wikipedia

{ 0 kommentarer }

Mest retweetade v22

av Emanuel Karlsten den juni 3, 2019

i Mellansnack

10)

9)

8)

7)

6)

5)

4)

3)

2)

1)

Se tidigare veckors största tweets här.

Topp 10 mest retweetade tweets någonsin

{ 0 kommentarer }

I Stockholms tunnelbana gör just nu Sverigedemokraterna stort nummer av att Europa behöver bli friare. I en annons lyfter man särskilt fram det hot mot yttrandefriheten som Artikel 13 och Upphovsrättsdirektivet blivit.

På annonserna får Socialdemokraterna skulden. ”Till följd av att Socialdemokraterna röstade igenom copyrightdirektivet har yttrandefriheten blivit än mer begränsad”.

Men vad annonsen inte säger är att det var lika mycket Sverigedemokraternas röster som röstade igenom direktivet – utan ändringar.

När Direktivet skulle röstas i Europaparlamentet var det en votering som var särskilt viktig: Den om att införa förändringar i Artikel 13, det som kallats ”internetfilter”.

Voteringen förlorades med bara fem rösters marginal. Och det var dels tack vare Sverigedemokraterna. Båda deras ledamöter röstade MOT att föra in ändringsförslag. I efterhand menar ledamöterna att det var ett misstag. De tryckte på fel knapp.

Hade SD tryckt på rätt knapp hade det bara skiljt en enda röst. Då hade det räckt att Soraya Post (Fi) hade varit frisk och röstat, eller att Anna Maria Corazza Bildt (M) närvarat istället för att moderera ett seminarium i Luxemburg – och så hade förändringar kunnat röstas igenom.

Eller att Olle Ludvigsson, som in i det sista var osäker, ändrade sin röst.

Faktum är att Socialdemokraterna var mer splittrade än SD. Bland Socialdemokraterna röstade 3 av 5 ledamöter för att införa ändringar i direktivet, medan alla SD:s ledamöter alltså röstade mot.

Trots det går SD till val på direktivet – med samma ledamöter som tryckte på fel knapp i en av mandatperiodens viktigaste omröstningar.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att texterna ska vara öppna.
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.


{ 0 kommentarer }

Över 100 000 demonstrerade i Tyskland

av Emanuel Karlsten den mars 23, 2019

i Mellansnack

Foto: Herman Caroan, ccby

English version

Vi har precis kommit hem från en intensiv dag bland demonstrerande tyskar. En helt otrolig mängd folk, det uppges vara över 30 000 i Berlin, men ändå inte störst. I München var det enligt officiella siffror uppåt 50 000 som tagit sig ut på gatorna! Totalt 170 000 uppges gått ut på gatorna i Europa.

Det här är ju inte en nyhet i sig, i alla fall inte för oss i Sverige, så vi har valt en annan vinkel på dagen. Här är vårat reportage från besöket i Berlin.

{ 0 kommentarer }