Min mamma är pastor i Frälsningsarmén i Visby. Nej, inte pastor. Det sa jag mest för att ni skulle förstå. Inom Frälsningsarmén kallas det ”officer”. Utbildad till att leda andra.
Hon har sett mig vid datorn länge. Uppmuntrat och hejat. Kanske inte alltid förstått. Hon har läst min Dagenblogg länge. Uppmuntrat och hejat, kanske inte alltid förstått. Hon har hört mina historier om föreläsningar här och där. Om bloggandet som en del av en sociala revolution. Att dela och ge förståelse för en verksamhet, person. Och för att nå ut.
I januari kom jag hem till församlingen för att göra samma föreläsning jag gjort på många andra ställen. Men för min hemförsamling. Och för min mor.
Min mor kopplade plötsligt. Förstod grejen. Och startade en blogg för församlingen, kåren, som det heter.
Igår sms:ade hon. Besökarna har börjat flöda till. Det länkas, citeras och klickas. Hon har börjat statistikknarka.
Jag tycker det där är så roligt att återuppleva genom henne. Den första kicken. Den när man förstår vad som händer. Hur allt hänger ihop, hur man äger makten över en publiceringsplattform som har samma möjligheter att nå ut som de etablerade.
Så, besök bloggen. Klicka runt och säg hej. Och gillar du Gud, religion och en väldigt entusiastisk församlingsledare? Bokmärk, lägg in i rss-läsare och följ.
Tänkte just häromdagen att jag saknade sådana här inlägg på din blogg.
Visst är det till viss del intressant att läsa vad du snappat upp för intressanta saker på nätet – men jag har saknat ”Emanuel tänker och tycker”- inläggen. De där inläggen som handlar om allt mellan himmel och jord.
Antar att du haft mycket med ditt nya jobb (vilket är fullt förståeligt) – men nu hoppas jag att det lugnat sig så du kan blogga lite mer här. ;-)
Och förresten – tack för tipset. Nu har jag ännu en pastor att följa i min RSS-läsare. =)
Tänkte på det själv häromdagen också. Jag säger alltid att jag vill ha mer sådant här, och det är min ambition. Men häromdagen kom jag på hur mycket jag saknar det. Det vardagliga snacket. I bloggform.
Ah, läste nu och såg att mitt inlägg nedan i mycket liknar ditt, Lindstromfunderingar.
Du kompletterade bra tycker jag! =)
Åh, vilken fin bloggpost! Och jag kan inte låta bli att fundera om inte även kommentarer som den här ska få plats på Expressen-bloggen.
Det var varma mänskliga inlägg som det här i mix med av nyamedierkunskap vibrerande som fängslade oss vid dig.
De som bara hittar Expressen-Emanuel missar minst halva dig. Även det en fantastisk person. Nästan lika.
Tack! Ja, det är kanske sant.
Tänker mest att jag vill hålla igång den här bloggen med mer personliga funderingar.
Ska fundera.
Tänkte just häromdagen att jag saknade sådana här inlägg på din blogg.
Visst är det till viss del intressant att läsa vad du snappat upp för intressanta saker på nätet – men jag har saknat ”Emanuel tänker och tycker”- inläggen. De där inläggen som handlar om allt mellan himmel och jord.
Antar att du haft mycket med ditt nya jobb (vilket är fullt förståeligt) – men nu hoppas jag att det lugnat sig så du kan blogga lite mer här. ;-)
Och förresten – tack för tipset. Nu har jag ännu en pastor att följa i min RSS-läsare. =)
Tänkte på det själv häromdagen också. Jag säger alltid att jag vill ha mer sådant här, och det är min ambition. Men häromdagen kom jag på hur mycket jag saknar det. Det vardagliga snacket. I bloggform.
Ah, läste nu och såg att mitt inlägg nedan i mycket liknar ditt, Lindstromfunderingar.
Du kompletterade bra tycker jag! =)
Åh, vilken fin bloggpost! Och jag kan inte låta bli att fundera om inte även kommentarer som den här ska få plats på Expressen-bloggen.
Det var varma mänskliga inlägg som det här i mix med av nyamedierkunskap vibrerande som fängslade oss vid dig.
De som bara hittar Expressen-Emanuel missar minst halva dig. Även det en fantastisk person. Nästan lika.
Tack! Ja, det är kanske sant.
Tänker mest att jag vill hålla igång den här bloggen med mer personliga funderingar.
Ska fundera.