≡ Menu

En tredjedel av Sveriges kommuner upplever att informationsgången från regeringen är dålig. Flera kommuner har fått tillsätta personal som vakar vid presskonferenser och hoppas att någon av de närvarande journalisterna ska ställa förtydligande följdfrågor.
En granskning av Sveriges krisplan visar att det saknas regelverk för hur information ska spridas – vilket riskerar skapa en ökad misstro till systemet
.

Under elva dagar har Sveriges 291 kommuner fått svara på en enkät. 135 svar har inkommit och bland dem svarar nästan var tredje (31,1 procent) att de tycker informationsgången från regeringen fungerar dåligt eller ganska dåligt.

På frågan vad som kunde förbättras svarar 70 procent av kommunerna att de hade önskat större förutsägbarhet eller tydligare framförhållning med information kring kommande restriktioner. Hälften av de svarande önskar att det fanns mer tid mellan kommunicerat beslut och förväntat genomförande och att informationen borde vara tydligare.

Hur kommuner nås av information är olika. De som är nöjda talar ofta om deras goda kontakter till både myndigheter och Länsstyrelsen. Ett vanligt svar är just ”egna nätverk” och ”omvärldsbevakning”. Men bland kommunerna som saknar sådana nätverk är man orolig för om regeringen verkligen nås av deras kritik.
”Vi har längs vägen haft många synpunkter på dålig framförhållning och hastiga och ologiska förändringar. Även om vi nämner delar av våra synpunkter på möten där Länsstyrelsen är med är vi osäkra på om de förmedlas vidare alls eller ens delvis, till regeringen”, svarar till exempel Michaela Swartling, beredskapssamordnare i Älvkarleby kommun.

Men ett annat ofta återkommande svar är också ”presskonferenser”.

Amanda Bäckström är säkerhetssamordnare i kommunerna Arvika, Eda, Säffle, Årjäng och berättar hur kommunen har bevakning på regeringens hemsida för att veta när något nytt ska kommuniceras. De vet aldrig i förväg om en planerad presskonferens kommer att innehålla akut information eller om det bara är en lägesuppdatering.
”Därför får vi bevaka presskonferenserna när de hålls och anteckna det mest väsentliga. Efter presskonferensen får man göra en bedömning huruvida det som togs upp berör någon av våra verksamheter i kommunen och sprida informationen internt”.

”Management by presskonferens” kallar Krister Svahn förfarandet. Han är kommunikationschef i Varberg kommun och har fått avsätta ett antal kommunikatörer vars jobb är att aktivt följa alla presskonferenser för att sedan sammanfatta och sprida vad som sagts där.
”Inte sällan har nya rekommendationer meddelats sen fredag eftermiddag med uppmaning att de ska träda i kraft följande måndag. Det ger väldigt kort tid för att både hinna ställa om kommunal verksamhet, och hinna kommunicera ut denna omställning till medarbetare, kunder och allmänhet”.

Flera nämner regeringens presskonferens den 18 december som en extrem. Den hölls klockan 16.15 en fredag, bara dagar innan jul, och ingen information fanns om vad som skulle sägas. Om det skulle vara restriktioner som påverkade kommunen behövde rätt personer på rätt verksamhet kontaktas och ta operativa, omedelbara beslut. Eller så var det inget alls? Vid presskonferensen fick kommunikatörer tolka det enorma paket som presenterades. Sa de ”genast”, ”omgående” eller ”snart”?
”Det är inte ett hållbart sätt att arbeta, förstås”, säger Nico Werge, kommunikationschef Sundbybergs kommun, som är en av de som framför kritik i enkäten.

Först flera timmar efter presskonferensen får kommunen skriven information, men då är det för sent. Per Jonsson är beredskapssamordnare i Härnösand och förklarar att minuten efter att regeringen gett ett nytt besked så ringer telefonen.
– Då är det samtal från anhöriga som frågar ”nu ska vi få komma på besök hos våra äldre, hur ska ni lösa det här?”. Då har vi fått informationen exakt samtidigt som den som ringer. Det är väldigt knepigt.
Han förstår inte varför regeringen inte bara skickar det manus de läser från under presskonferensen. Varför han och andra ska behöva transkribera vad som sägs, istället för att få snabb information.
– Det hade faktiskt hjälpt.

Så hur ska det egentligen fungera?

Sveriges kommuner är självstyrande. Vill regeringen eller riksdag förändra något får de stifta lagar som kommunen sedan verkställer. Länsstyrelsen är regeringens förlängda arm ut i landet och informerar och kontrollerar att lagar följs. Det är ett trögt system som vanligtvis har flera fördelar – förutom i kristid. Då behövs snabba beslut, centralisering och tydliga mandat. Därför finns lagar som skapar undantag för kristider – men de lagarna har stora luckor. Det menar Jenny Deschamps-Berger, chef analysenheten, Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet (CTSS) vid Försvarshögskolan.
– Systemet är byggt för att en (1) kris händer – i en kommun. Men systemet är inte byggt för att hantera en global pandemi, i alla fall inte när det gäller informationshanteringen.

Jenny Deschamps-Berger, chef analysenheten, Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet (CTSS) vid Försvarshögskolan.

Luckan i informationshanteringen handlar mest om regeringen. För kommuner är det tydligt vad som ska ske: De ska rapportera sin information till Länsstyrelsen, som i sin tur rapporterar till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). MSB sammanställer och rapporterar sedan en samlad lägesbild till både regering och Länsstyrelser – som i sin tur sprider den vidare till kommunerna i länet. Men regeringen? I lagen om extraordinära händelser finns ingenting som reglerar hur de ska informera kommunerna. Länsstyrelseförordningen säger förvisso att kommuner ska ha den information de behöver, men inget förklarar hur länsstyrelsen ska få den informationen från regeringen. Därför får även Länsstyrelserna bänka sig vid presskonferenserna. En rundringning bland Länsstyrelsernas kommunikationsansvariga bekräftar det. ”Det mesta som presenteras på presskonferenserna är nyheter även för länsstyrelserna och naturligtvis även för övriga aktörer”, säger man till exempel i Västmanland.

Hur kan det vara så här?
– När man byggde krisberedskapssystemet såg det snyggt ut i modellen, regeringen är ansvarig, men den operativa verksamheten tilldelas de centrala myndigheterna. Det är de som ska sprida informationen ner till kommunerna, säger Jenny Deschamps-Berger
Hon menar att systemet är en teoretisk konstruktion som justeras först efter att en kris inträffar. Efter tsunamin bildades till exempel kansliet för krishantering vid regeringskansliet. Efter stormen Gudrun ändrades lagstiftningen kring elområden – och så vidare. Det är också därför luckan kring informationsgången aldrig täppts till: Problemet har aldrig varit uppenbart – förrän nu. Det är nu det är tydligt att kommuner, en fredag klockan 16.15, inte kan vänta på att regeringen först ska informera pressen, sedan MSB som via Länsstyrelsen informerar kommuner om ett beslut som ska verkställas måndag morgon. Då tvingas kommuner sitta vid presskonferensen och transkribera.

Vad hade varit korrekt att göra från regeringens sida?
– Det är jättekänsligt när regeringen ska berätta för självstyrande kommuner hur de ska göra, men det är klart att de som ska hantera ärendet och sedan verkställa borde få informationen först.

Vad är det allvarligaste med det här?
Om man inte vet vem som ska informera vem blir det en fördröjning i systemet och hela verksamheten blir retroaktiv. Det är det farliga. Men det värsta är att det riskerar skada förtroendet från medborgarna när stat och kommun inte framstår som samstämmiga. Då skapas lätt frön till misstro och tveksamhet, säger Jenny Deschamps-Berger, chef analysenheten, Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet (CTSS) vid Försvarshögskolan.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få nya bloggposter direkt i mejlen!

* indicates required

KÄLLMATERIAL: Här läser du vad din kommun svarade

{ 3 comments }

Coronaveckan som gått, v9

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 9 (1-7 mars, 2021).

13 003 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, vilket är en ökning med 177 inrapporterade dödsfall sedan förra veckan. Det är första gången på sex veckor som antalet inrapporterade döda inte minskar, jämfört med föregående vecka. Vändningen är väntad givet den smittökning som funnits i landet de senaste tre veckorna.

Och smittan fortsätter att öka även under den senaste inrapporterade helveckan. Antalet tester ökar, liksom antalet positiva. Andelen som testade positivt var 11 procent och nu börjar konturen av en tredje våg bli allt tydligare:

Även antalet som behöver sjukvård fortsätter att peka uppåt i både Stockholm och resten av landet. Nu syns också en första tydlig uppgång för antal intensivvårdade, vilket fått Socialstyrelsen att höja beredskapen ytterligare för att lättare förflytta patienter mellan regionerna. Allt detta sker ovanpå en redan extremt ansträngd sjukvård (som nu också har allt fler sjukdomsfall som inte handlar om covid). I Göteborg vädjar intensivvårdare om politiskt stöd och i Jönköping orkar de anställda inte längre, varför vården fått ta bort IVA-platser.

Smittökningen sker i 14 av 21 regioner och i alla åldrar under 80 år. Stockholm har sett en fördubbling av antalet fall på tre veckor, men högst är smittspridningen i Gävleborg där den brittiska mutationen nu håller på att ta över helt: Den står för 60 procent av fallen. Den brittiska mutationen finns nu också i Sveriges alla regioner och på Folkhälsomyndigheten sajt publiceras data fram till vecka sju (se graf nedan) där det framgår hur Gävleborg och Västra götaland drabbats särskilt hårt av den brittiska mutationen. Västra götaland är också den som är hårdast drabbat av de sydafrikanska och brasilianska viruset, även om det är från låga nivåer.

Mars antas nu vara en ödesmånad och utifrån det allvarliga läget har Folkhälsomyndigheten tagit fram nya scenarier om hur hög den tredje vågen kan bli. Myndigheten räknar med att vi kommer att öka våra kontakter till åtminstone höstens nivåer. Det skulle innebära att smittan når sin topp i slutet på april och att toppen kommer vara något lägre än i vintras.

Skulle vi öka kontakterna ännu mer kommer vi få nästan dubbelt så många dagliga fall redan i slutet mars innan det vänder ner (se graf nedan). I samtliga scenarier har Folkhälsomyndigheten räknat med att ett muterat virus smittar 50 procent mer. Till Svd har Anders Tegnell kommenterat alla scenarios (som är en rapport som uppdateras var tredje månad, på uppdrag av regeringen) och i rapporten anges också vilka framtida åtgärder som kan tänkas vara lämpliga.

Med anledning av det svåra läget har det beslutats om ytterligare bestämmelser i veckan:
Max 500 personer i butiker och varuhus. Sedan tidigare måste det finnas 10 kvm per person i en butik, men i stora butiker är Folkhälsomyndigheten oroliga för trängsel vid ut- och inpassager. Gekås i Ullared rundade beslutet direkt genom att smälla upp en vägg i mitten av varuhuset och därmed få två butiker med separata ingångar. Handeln har generellt varit kritisk till beskedet.
Testa dig om du har en kollega som är smittad, även om du inte själv har symptom. Beslutet är inte en lag, men en ny rekommendation.

I helgen samlades 500-600 demonstranter i en planerad och givetvis olaglig demonstration. Utgångspunkten var att ”sanningen” om viruset ska fram och de samlade drevs av en rad olika konspirationsteorier.
När polisen skingrade demonstrationen uppstod tumult. Sex poliser skadades, en av dem fick föras akut sjukhus, men kunde senare lämna utan allvarliga skador. Två personer greps under tumultet och arrangören är polisanmäld och förhörd. Han har nu förelagts att betala vite på 20 000 kronor i enlighet med den nya pandemilagen.

Stockholm och Dalarna har haft sportlov den här veckan och mycket av rapporteringen har handlat om att stockholmarnas skidresor – framför allt till Åre. Där har det rapporterats hur polisen förstärkt närvaron för att hantera urspårade fester, men bara en stor sådan, med hundra personer, upplöstes. I Vemdalen fick ett stort hotell stänga efter utbrott och i Åmål rapporterar en populär väg-krog att irriterade skidturister brutit upp toadörrar med skruvmejsel.
Men hittills säger smittskyddsläkare på samtliga populära resmål att de inte har sett ökad smitta till följd av skidturismen.

Vaccin

597 424 har nu fått minst en dos vaccin (7,3 % av vuxna befolkningen), och 292 867 (3,6%) är fullt vaccinerade. Nu börjar linjerna äntligen peka lite skarpare uppåt i diagrammen.

91 procent av alla på särskilt boende har fått åtminstone en dos och nu är alla regioner utom Stockholm påväg in i fas2 (som i huvudsak innefattar personer över 65 år). Att Stockholm fastnat har mött hård kritik, både från politiken och från Stockholms seniorer. Stockholm förväntas vara ikapp nästa vecka och att alla över 80 år ska då få brev med tid för vaccination.

Astra Zenecas vaccin har nu godkänts även för äldre. I veckan kom två nya studier som visar att vaccinet har samma skyddsnivå för äldre som andra tillgängliga vaccin. Tidigare har det inte funnits något som sagt att att vaccinet är dåligt för äldre, däremot har det saknats data – som nu finns. Samtidigt larmar allt fler vårdanställda om jobbiga, om än tillfälliga, biverkningar av vaccinet, som innebär ett kort sjukdomsförlopp. Det ska ändå inte vara farligt för äldre, eftersom studier visat att just yngre drabbas värre än äldre av biverkningar efter Astra Zenecas vaccin.

Fortfarande är bristen på vaccin påtaglig över hela landet. Även om det förväntas komma fyra till fem miljoner doser i månaden mellan april och juni, blir det knappt 1,4 miljoner doser i mars. I riksdagen är man kritisk och där har partierna samlat en majoritet för att tvinga regeringen att köpa vaccin utanför EU:s avtal. Regeringen är dock frågande, eftersom det inte finns några lager med godkända vaccin att köpa.
Röster har i veckan också höjts för att ge bara en dos för att ge så många som möjligt ett skydd – något Tegnell är öppen för.
Sveriges vaccinmål, att alla vuxna ska erbjudas vaccin innan juli, ligger fortsatt fast. Detta trots att till exempel Danmark justerat sitt mål.

Digitala vaccinintyg ska finnas på plats från den 1 juni. Det kan dels användas till resor, men även arrangörer till evenemang kan använda det.

Nyheter i korthet

Till sist:

Förra veckan infördes restriktionen om att man bara får servera en person per bord i gallerior. Beslutet har mött starka reaktioner – och skapar lite dråpliga scener. SVT:s korta reportage om saken blev en av veckans mest delade länkar:

På måndagen började den nya föreskriften för matställen, som ligger i köpcentrum och inte har en egen entré, gälla. SVT…

Publicerat av SVT Nyheter Öst Måndag 1 mars 2021

Det var allt för den här veckan – tipsa gärna om du saknar något!

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få nya bloggposter direkt i mejlen!

* indicates required
{ 13 comments }

Coronaveckan som gått, v8

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 8.

12 826 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, vilket är en ökning med 177 inrapporterade dödsfall sedan förra veckan. Det är sjätte veckan i rad antalet inrapporterade döda minskar och inte sedan november har det inrapporterats så få dödsfall.

Men smittan ökar däremot, nu för andra veckan i rad även om det är från låga nivåer. Antalet som testar sig ökar liksom andelen som är positiva. Den senast inrapporterade helveckan gjordes 222 000 tester (+5%) och andelen positiva var drygt 10 procent, eller 23 627 personer (+11%). Det innebär en svag ökning i andelen positiva fall.

Även vårdbelastningen börjar nu öka. Tydligast är det i Stockholm, där det framför allt är en första försiktig ökning bland de som är inskrivna på sjukhus för vård av covid-19.

Ökningen sker i alla åldersgrupper under 80 år, men det allvarligaste är att denna upptakt till tredje våg påbörjas från nivåer som redan är väldigt höga.

Smittökningen sker i 18 av 21 regioner och även regioner som Skåne, som en tid haft avtagande smitta, ser nu ett trendbrott. I Stockholm börjar man rusta sig för den nya vågen och i Västerbotten – som just nu är hårdast drabbat i Sverige – har man stoppat all icke-akut vård. I flera regioner har man börjat med lokala skärpta råd. Gemensamt är till exempel munskydd inomhus, vilket gäller i Stockholm, Västra götaland, Sörmland, Västerbotten och Gävleborg. Det tycks behövas inte minst i Stockholm där virusnivåerna i stadens avloppsvatten är rekordhöga.

Ökningen och början på en tredje våg antas bero på de muterade virusen, där framför allt den brittiska mutationen, B.1.1.7, dominerar (och den Sydafrikanska förvisso ökat, om än inte i lika stor omfattning – än). Folkhälsomyndigheten har angett andel misstänkta fall av det muterade viruset för ett antal regioner, där Stockholm och Västra Götaland är hårdast drabbat, följt av Kalmar och Gävleborg.

Sverige behöver nu ”skakas om” för att väcka känslan av djupt allvar, menade statsepidemiolog Anders Tegnell och i veckan kom därför flera nya bestämmelser:

Utöver detta förbereds också nya lagar för butiker och arbetsplatser, men dessa är fortfarande under utredning.

Regionerna som har haft eller kommer ha sportlov har flera skolor också beslutat om distansundervisning veckan efter respektive sportlov. I Västra götaland kom beslutet en sen söndag kväll bara timmar innan skolan skulle öppna, men i Skåne och Stockholm togs beslutet i tid.

Sportlov. Under veckan har Uppsala och Skåne haft sportlov och den kommande veckan har Stockholm sportlov. Politiker har vädjat till Stockholmarna att stanna hemma, men bara Åre väntas nu besökas av 22 000 sportlovsfirare och utländska turister. Flera av turisterna vittnar om att det upplevs tabubelagt och att de reser i ”smyg”. Det finns fog för den känslan: Landets ledarsidor har förenats i kritik mot att skidanläggningar får hållas öppna, medan skolor får stänga. ”Skolorna stängs för att de rika ska till fjällen” blev rubriken i en av veckans mest delade artiklar. Även lärare är mycket kritiska, men Anders Tegnell menar att det är mer ledigheten än skidåkandet som är problemet: Att man umgås i andra kretsar och på annat sätt än vanligt under en ledighet. Därför är det motiverat med en veckas nedstängning av skolan, menar Tegnell.
Hittills har smittan varit låg, ett 40-tal fall i Sälen och 70 i Åre. I Sälen talas det till och med om minskning. Generellt tycks de flesta experter vara mer oroliga för bensin- och mat-stoppen på vägen till fjällen, än utomhusaktiviteterna i fjällen.

Vaccin

474 028 har nu fått minst en dos vaccin (5,7 % av vuxna befolkningen), och 246 603 (3%) är fullt vaccinerade. Det är en lite snabbare takt än förra veckan, men fortfarande är förseningarna stora.

Fortfarande är fokus på fas 1, där 83 procent av de som bor på särskilt boende nu är vaccinerade, vilket har haft stor effekt på smittan. De positiva siffrorna innebar också att Folkhälsomyndigheten och regeringen i veckan lättade på restriktionerna på äldreboenden och menade att det nu är okej att krama barnbarn.

Fortfarande är leveranserna sena och regionerna är otåliga – hittills har de bara fått en tredjedel av de förväntade doserna. Även denna vecka är prognosen för antal levererade vaccin nedskruvad, men målet om att alla vuxna ska vaccineras innan halvårsskiftet står kvar vilket innebär att det i juni nu planeras över 5,5 miljoner doser. Framför har regeringen skruvat ner förväntan på de ännu inte godkända vaccinen, Janssen och Curevac. Utöver dessa rapporteras EU nu ligga i förhandling med Ryssland om deras vaccin, Sputnik.

För att klara anstormningen under andra kvartalet har det under veckan gjorts flera ”stresstest” på systemet. Bland annat i Värnamo, där man försökte vaccinera så många som möjligt under en dag.

Veckans mest positiva nyhet är annars att samtliga vaccin biter på de hittills kända mutationerna. Tidigare har det funnits en oro att framför allt det sydafrikanska viruset inte skulle kunna kontrolleras med våra vaccin.

Rapporter om olika typer av fusk fortsätter: En läkare påstår sig ha blivit erbjuden köpa två miljoner doser vaccin. En kändis, Fredrik Wikingsson, påstår sig ha blivit inbjuden till en vaccinfest. Förmögna rapporteras resa till Dubai för att vaccinera sig i förtid. Och i Sverige har Svea vaccin påkommits med att vaccinera 65+ med Astra, i strid med rekommendationen.

Nyheter i korthet:

Till sist:

Sveriges äldsta bloggare, nationalikonen Dagny Carlsson. 108, har vaccinerats. Nu drömmer hon om att åka till Norrland.

Det var allt för den här veckan, saknar du något – skriv i kommentarerna!

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få nya bloggposter direkt i mejlen!

* indicates required
{ 11 comments }

Invånare över hela Europa känner sig allt mer pessimistiska om framtiden, ser inkomstklyftor öka och sparar allt mer pengar. Men ett land bryter trenden: Sverige. Det visar ny data som nyhetsbyrån Reuters sammanställt.

”Europa kämpar och sparar i pandemin medan Sverige håller sig lugna och fortsätter som vanligt”. Så skriver Reuters och hänvisar till fyra olika datakällor.

Den första är från ekonomen Gene Ambrico, Bank of Finland, som visar att svenskar ser mer ljust på framtiden för ekonomin än andra invånare i Europa. Svenskar ser till och med ljusare på både samhällets och den egna ekonomin nu, än i januari förra året – alltså innan pandemin började.

Det kan ha att göra med att svenskarna inte haft en enda dag av hård lockdown, till skillnad från de flesta andra EU-länder. Att restauranger och annan verksamhet varit öppen innebär också att vi spenderat våra pengar i mycket jämnare takt än andra europeiska länder. Medan flera länder ökade sina besparingar under årets andra kvartal, för att sedan spendera dem under det tredje, så låg Sverige jämnt under hela perioden, enligt data från Eurostat.

Andra grafer visar till exempel hur andelen lågbetalda ökar i EU, liksom i Sverige, men att det här sker från lägre nivåer.

Läs hela Reuters genomgång här.

Denna text skrivs tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.

Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få nya bloggposter direkt i mejlen!

* indicates required
{ 4 comments }

Sveriges regioner saknar en bred, motivationsdrivande kampanj om vaccinet. Resurserna finns hos Folkhälsomyndigheten, som snarare vill att informationen successivt ska öka.
– Konflikten är att regionerna vill ha det nu. Och att Folkhälsomyndigheten har en annan syn på när i tiden det ska komma ut, säger Charlotta Hemgren, vid SKR.

Landets 21 regioner står otåligt och väntar på att fler vaccindoser levereras. Under tiden gror också en frustration med hur Folkhälsomyndigheten hanterar informationsspridningen om vaccinet. Charlotta Hemgren är tillförordnad chef på avdelningen för kommunikation vid Sveriges kommuner och regioner (SKR). Hon menar att regionerna är irriterade.
– Man tycker att det går för långsamt och att det är för lite. Både i omfattning och tajming. Det behövs en större motivationsdrivande kampanj som når ut och svarar på frågor.

Det är Folkhälsomyndigheten som har statens uppdrag att ta ett övergripande ansvar för breda informationsinsatser. Det är också där som pengar, budget och planering finns.
– Vi ser framför oss en motiverande kampanj eller kommunikation som når ut brett och är synlig. Sedan ska regionen bidra med var, när och hur, men det här handlar om den beteendestyrande kommunikationen, säger Hemgren.

Charlotta Hemgren menar att regionerna är ”otåliga och frustrerade” och att de vill ha det ”nu, nu, nu”, inte längre fram. Kritiken har framförts flera gånger till Folkhälsomyndigheten som står i tät dialog med både regioner och SKR. Folkhälsomyndighetens kommunikationschef, Elisabeth Wall Bennet, vill inte kalla det konflikt, utan efterfrågan. Hon förstår frustrationen, men menar att myndighetens insats inte kan handla om att göra en enda stor kampanj.
– Det finns inget som heter ”vänta” i våra arbetssätt. Vi kallar det successivt ökande. Och det är ett kontinuerligt ökande arbete som blir allt mer.
Om regionerna vill ha det nu, varför kan ni inte vända på det? Maxa nu och sedan successivt minska?
– Det är 21 regioner och man har olika behov. Det är inte en röst och det är också något vi behöver vara lyhörda för.
SKR är regionernas gemensamma röst och de säger att regionerna säger ”nu, nu, nu”.
– Jag hävdar ändå att regionerna är 21. Det är viktigt att hela tiden upprätthålla allmänhetens tillit till vaccinationsprogrammet och det gör vi alla tillsammans, säger Elisabeth Wall Bennet.

Vaccinationsviljan är mycket hög i Sverige, 85 procent säger sig vara villiga att vaccinera sig. Men att det skulle motivera en långsammare ”successiv ökning” köper inte Camilla Hemgren.
– Det här är på allas läppar nu, det behöver finnas säker och trygg information nu. Det går inte att vänta på det, folk hittar information på andra ställen, säger Hemgren.

Båda parter säger att dialogen nu kommer att fortsätta.

– Alla har rätt och ingen har fel, säger Elisabeth Wall Bennet, kommunikationschef på Folkhälsomyndigheten.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få nya bloggposter direkt i mejlen!

* indicates required
{ 0 comments }

Nyhetslänkar är åter tillåtna på Facebook i Australien. Nätjätten backade. Eller om det var regeringen. Klart är i alla fall att ett tillägg har gjorts i Australiens lag som innebär att Facebook nu igen har makten på sin sida.
Så vad hände egentligen? Här är en genomgång av den politiska uppgörelse som kan sätta prejudikat för hela världen.

Det var under tisdagsmorgonen som Australiens finansminister och Facebook meddelade att de kommit överens. Australien släpper kravet på att tvinga Facebook till förhandlingsbordet och att Facebook måste betala medier för att nyhetslänkar sprids. Facebook lovar å sin sida att frivilligt öppna plånboken för mediehus. Det är ungefär så mycket vi vet, i en uppgörelse som omgärdas av mycket smusslande och dolda förhandlingar.

Utvecklingen blir därmed lik den som andra nationer haft med Google. Det innebär framför allt att båda dessa nätjättar skickar in totalt 16 miljarder kronor till medier (en miljard dollar var). Det kan låta mycket, men det fördelas upp över ett antal år, på ett antal olika projekt, tjänster och stöd – och handlar alltså om pengar som fördelas bland alla världens medier.

Segern är därför allra mest nätjättarnas, som lyckats ducka en lag som tvingade dem att betala och som innebär att nätjättarna fortsätter behålla kontrollen över om nyhetslänkar får finnas eller ej.

Men på ett sätt är vinnaren också internet. Lagstiftare var på väg att sätta ett farligt prejudikat kring en länkskatt: Det vill säga att själva publiceringen av en länk skapar betalningsskyldighet. En sådan ordning skulle döda hela den idé som internet grundar sig på, varnade bland annat internetpionjären Tim Berners-Lee.

Men slaget i Australien var också bara en av flera ronder. Nu förbereder sig bland annat EU på att försöka införa något liknande.

Så vad handlar allt detta om ytterst? Här är en genomgång.

Bakgrund

Traditionella nyhetsmedier har i huvudsak två intäktskällor: Prenumerationer och annonser. Med internets intåg har annonsaffären minskat dramatiskt. För varje ny annonskrona som nu investeras går ungefär 75 procent till Facebook och Google. Det har inneburit enorma ekonomiska problem för medier, med personalnedskärningar som följd.

I Australien finns en av världens mäktigaste mediemoguler, Rupert Murdoch. Han äger dels 75 procent av Australiens alla medier, men också några av världens mest inflytelserika mediekanaler: Fox news, Walls street journal, och flera av Storbritanniens största medier. Murdoch är ökänd för att använda sin mediemakt för egna intressen och för att öka sina egna intäkter. I takt med minskade intäkter har Murdoch varit pådrivande i att skapa en ny lag som tvingar nätjättar att dela med sig av sina intäkter.

2018 gav den Australienska regeringen ett uppdrag till landets konkurrensverk, ACCC: Granska Facebook och Googles makt över annons- och mediemarknaden. I en första delrapport fann ACCC en obalans eftersom Google och Facebook var ”den dominerande grindvakten” till läsarna med hjälp av hemliga algoritmer. En undersökning visade till exempel att 52 procent av läsarna hittade nyheter via sociala medier. Framför allt hade annonspengar försvunnit från medier, vilket lett till förlorade intäkter och färre journalister. Det senare var viktigt, poängterade ACCC, eftersom en demokrati behöver journalister som håller makten till svars.
Rapporten följdes av ett intensivt lobbyarbete från både nätjättar och medieföretag och i april 2020 fick ACCC i uppdrag av regeringen att ta fram ett regelverk för att återställa maktbalansen mellan nätjättar och traditionella medier.

Det australiska lagförslaget

Den 31 juli 2020 presenterade ACCC ”Draft news media bargaining code”. I korthet innebar det att Facebook och Google tvingades förhandla med medier om en lämplig summa pengar för att medier får sina artiklar länkade från Facebook och Google. Om förhandling strandar ska en skiljedomstol avgöra lämplig summa. Utöver pengar ska mediehusen också få insyn i nätjättarnas algoritmer och vad som avgör vilka nyheter som får spridning. Vägrar nätjättarna straffas de med böter på 50 miljoner kronor per överträdelse – eller 10 procent av deras omsättning på den lokala marknaden. Lagförslaget kan i framtiden komma innefatta fler aktörer än Facebook och Google. Den 18 februari passerade lagen den första av två parlamentariska instanser i Australien.

Hur reagerade de olika sidorna?

Facebook gick ut hårdast. Dagen efter att lagen passerade parlamentets första insatans valde Facebook att blockera ut alla länkar från australienska nyhetsmedier – på hela Facebook. Den som försökte dela en länk till Daily mail australien möttes av det här:

I ett uttalande förklarade Facebook att inga medier tvingas använda deras plattform. De förklarar också att Facebook gav australienska medier 5,1 miljarder länkar förra året, vilket – enligt Facebooks sätt att räkna – innebär en uppskattad intäkt på 2,5 miljarder kronor. Detta trots att bara 4 procent av Facebooks poster innehåller nyhetslänkar, enligt de själva. För australienska användare av Facebook innebar det också att alla internationella nyheter försvinner från deras flöden. Ett dygn senare hade 20 procent av trafiken till australiska medier försvunnit.

Google menar att lagen riskerar att förstöra hela deras sök-koncept: En indexering av all internets tillgängliga information. Om google tvingas betala vissa aktörer, vilka andra står då på tur? Googles förslag har varit att göra som med upphovsrättsdirektivet i Frankrike: Skapa en ny produkt, Showcase, där man betalar medier för att synas. Kanske kan det få medier att öka lönsamheten, men också undvika en framtid med en lagstiftad obalans. Tidigare har Google hotat att lämna den australienska marknaden helt om det nuvarande förslaget klubbas igenom.

Microsoft, med den konkurrerande sökmotorn Bing, välkomnar Australiens lagförslag och säger att om Google försvinner kommer Bing med glädje stå redo att ta över – och betala medier om så krävs.

Politiker var nöjda. Landets finansmininster menar att det handlar om framtiden för det australienska medielandskapet som står på spel. Efter Facebooks motdrag har däremot landets politiker varit rasande. Landets premiärminister sa: ”Facebooks åtgärder var lika arroganta som nedslående”.

Traditionella medier jublar åt förslaget. När förslaget presenterades konstaterade Rupert Murdoch att nätjättarnas ”snålskjuts är över” och att mediehusens ”framtid kan nu säkras”.

Varför lät Facebook länkarna komma tillbaka?

För att lagen ändrades. Efter Facebooks medieblockering valde regeringen att ändra flera saker i lagen. Facebook ska inte längre tvingas till förhandlingsbord eller tvingas betala pengar för länkar – så länge de kan påvisa egna avtal med medier. Facebook var snabba med att utlova 1 miljard dollar till världens medier under en treårsperiod. Detta görs genom olika tjänster som Facebook redan har igång. Facebook fortsätter också att behålla rätten att närsomhelst förbjuda länkar på sin plattform. Lagen röstades igenom i senaten med dessa ändringar.

Vad kan lagen få för betydelse?

Enorm. Ytterst är det en kamp om makt och kontroll: Hur ska globala spelare hanteras på lokala marknader? Här finns frågor om skatt (nätjättarna betalar nästan ingen skatt lokalt), dominans och datainsamling. Att just kompensation för medier lyckats ta sig upp på agendan får mest tillskrivas traditionella mediers stora lokala makt och inflytande över politiken. Det senare är olyckligt, eftersom en viktig fråga nu reducerats till en konflikt mellan två monopolister, vilket jag konstaterade i en analys i Göteborgsposten: En konflikt mellan den gamla och den nya världens monopolister som lockar fram deras sämsta sidor: Medier, genom att vinkla hela det offentliga samtalet till deras fördel. Facebook, genom att ta bort alla nyhetslänkar. Det är politiska markeringar, en kraftmätning och provokationer för att visa makt.

Kan det hända i Sverige?

Oklart. När en liknande fråga kom upp på EU-nivå, genom artikel 11 i Upphovsrättsdirektivet – den så kallade ”länklicensen” – ville en stor majoritet av de politiska partierna riva upp förslaget. Bara Socialdemokraterna röstade aktivt för frågan i EU-parlamentet. I Sverige har också digitalminister Anders Ygeman (S) uttalat sig positivt om Australiens kommande lag, i ett livesamtal på Clubhouse anordnat av Tidningsutgivarna. Samtidigt har flera medier det senaste året kraftigt styrt bort från annonser till att fokusera på prenumerationsintäkter. Det har skapat stabilare ekonomi och gjort att nästan samtliga mediehus för första gången på länge visar starka och positiva resultat. Dagens nyheter gjorde till exempel rekordvinst på 202 miljoner och tidningens chefredaktör menar att de har slutat annonsera på Facebook, eftersom annan marknadsföring visar sig vara mer lukrativ.

Nästa steg är vad som händer i EU, där man har långt gångna planer för en liknande lagstiftning. Och svenska och europeiska medier allierar sig med Microsoft och pressar på.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få nya bloggposter direkt i mejlen!

* indicates required

{ 1 comment }

Svea vaccin har vaccinerat minst 15 äldre personer med Astra Zenecas vaccin – trots att det går emot rekommendationerna. Svea vaccin har inledningsvis stått på sig, men nu backar företaget.
– Anledningen är att man inte velat kasta vaccin som någon annan kan ha, säger Ridha Hadfi Svea Vaccins vd.

I onsdags förra veckan besökte Reza Golkar-Fard, 73 år, Svea vaccins mottagning i Borås tillsammans med sin son. Reza fick sin dos och ett vaccinationskort, men när de var klara reagerade sonen på att de fått Astra Zenecas vaccin. Enligt Folkhälsomyndighetens rekommendation ska Astras vaccin inte användas på personer över 65 år, eftersom det kan ha sämre effekt på äldre. De gick tillbaka och påtalade det för vaccinatören, som svarade att de borde sagt till i förväg om de önskat ett särskilt vaccin. De lämnar Svea vaccin, men återvänder några dagar senare. Då ser de ytterligare en äldre person som nyss vaccinerats. De frågar honom vilket vaccin han fått och förstår att även han vaccinerats med Astras vaccin. När de igen påtalar det för Svea vaccin säger vaccinatören att det förvisso är rekommenderat med andra märken, men ”inte förbjudet” att ge Astras vaccin.

Ingen från Svea vaccin hör i efterhand av sig till någon av de felaktigt vaccinerade. Företaget gör sig också onåbara och återkommer inte med svar på frågor om den felaktiga vaccineringen, varken under söndagen eller måndagen. Däremot kontaktar de Västra götalands vaccinsamordnare, Kristine Rygge. Och till henne medger Svea vaccin misstag.

– De hörde av sig till mig igår morse om att fel har begåtts. Jag bad dem då att återkoppla med hur många det handlar om och totalt är det 15 personer. Dels i Borås, dels i Hisingen.

Hur ser ni på misstaget?
– Vi ser allvarligt på det här och ser nu till att de har uppdaterade rutiner och ser till att alla medarbetare är uppdaterade om vad som gäller. Invånarna ska känna sig trygga att vi ger rätt vaccin till rätt personer, säger Kristine Rygge.

Under tisdagseftermiddagen svarar också Svea vaccin på frågor. Bolaget är ett av nordens största vaccinationsföretag och vd Ridha Hadfi har precis rest till Göteborg tillsammans med sin operativa chef. Han menar att han kände till tre fall redan under fredagen, men att han velat undersöka saken noggrant innan han återkopplar.
– Vad vi vet idag är att det troligen handlar om misstag hos vår personal. Anledningen är att man vill inte kasta vaccin som kan användas, säger Ridha Hadfi.

För vidare detaljer hänvisar han till sjuksköterska Elisabet Müntzing som arbetar på avdelningen i Borås. Hon understryker också att det handlar om enstaka misstag, men att de egentligen inte har gjort något fel.
– Det finns olika rekommendationer. WHO rekommenderar att vilken åldersgrupp som helst kan ta vaccinet från Astra, medan Folkhälsomyndigheten säger att det inte ska ges till de över 64 år.
Vems rekommendationer följer ni?
– Vi följer ju Folkhälsomyndigheten.
Men då är det väl fel, det ni har gjort?
– Ja. Men det är inte skadligt att ge det och det är en rekommendation, säger Elisabet Müntzing.

Ridha Hadfi säger nu att de nu kommer att kontakta alla som fått Astras dos och erbjuda dem Pfizers vaccin. Han är säker på att de har hittat alla misstag som begåtts och menar att det inte kommer att upprepas.

För bara några veckor sedan kom en nyhet att en bokningslänk från er, avsedd för vaccinering av vårdpersonal, utnyttjats av privatpersoner. Nu kommer detta. Är ni ovanligt slarviga?
– Nej, absolut inte, det här är nordens största vaccinationskedja och vi har aldrig haft någon kritik eller något annat på oss, säger Ridha Hadfi

Västra götalands vaccinsamordnare säger att det inte farligt att få vaccin av två olika sorter. Och någon åtgärd mot Svea vaccin är inte aktuellt.
– Det är inte brottsligt det som hänt, men väldigt olyckligt. Det är en förtroendefråga, man ska få rätt vaccin och man ska känna sig trygg. Därför är det viktigt att Svea vaccin går ut och informerar alla medarbetare. Det är inget som vi tar lätt på, säger Kristine Rygge.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få nya bloggposter direkt i mejlen!

* indicates required

Den här texten sampubliceras med GP.

{ 17 comments }

Varje gång SVT Rapport publicerar en graf över antal döda i Sverige, är Y-axeln alltid så hög att linjen över Sveriges dödstal framstår som puttrande låg.
Varför? SVT menar först att det var Folkhälsomyndighetens graf som påstår det. Senare återkommer man och förklarar att det är den egna grafen – som man inte har resurser att justera.

Uppdaterat 3/3: Den här artikeln har uppdaterats med ny information, efter att det visade sig att SVT hade felaktiga uppgifter om grafen.

Det är forskaren Peter Dahlgren som aktualiserat diskussionen, eftersom han menar att grafen är djupt problematisk. Han har letat igenom arkivet för Rapports sändningar och kan påvisa att det inte är enskilda misstag, utan ett återkommande problem.

Från SVT:s sida förklarar man först att det inte är deras graf de använder, utan Folkhälsomyndighetens.
”Folkhälsomyndigheten har under året förändrat Y-axeln vid ett par tillfällen och då justeras den också i Rapport. Om vi inte justerar Y-axeln så hamnar den röda kurvan fel och hela grafen blir då missvisande. Därför måste vi följa FHM:s utsnitt.”, skriver Judit Ek, sändningsansvarig för Rapport, i ett mejl.

Men det visar sig vara fel. Det är inte Folkhälsomyndighetens graf SVT använder, utan SVT:s egen graf. Det framkommer först efter att Folkhälsomyndigheten själva frågat efter källan till grafen och SVT dubbelkollar saken. Då framkommer det att grafen i själva verket kommer från SVT:s egna datajournalister. I originalutförandet ser den ut såhär:

Det är sedan samma datajournalister som rekommenderat Rapport att enbart använda sjudagarssnittet till sändningen. Det är ingen dålig rekommendation, men grafen blir ändå missvisande när Y-axelns värde inte justeras. Ännu konstigare blir det när Y-axelns värde ökar dramatiskt över tid (som i videosammanställningen här ovan) medan kurvan minskar. Det är också vad som skapat misstänksamheten mot att SVT genom grafen vill spela ned dödligheten i Sverige.

När SVT rapport upptäcker källan kopplar de in Linnea Heppling, redaktör för SVT:s datajournalister. I ett mejl svarar Heppling om bakgrunden till ändringarna:
”Vi har ändrat y-axeln i den vid några tillfällen när antalet rapporterade dödsfall plötsligt slagit i taket eller gått över skalan vi hade innan. I början av januari skedde det senast (pga stor eftersläpning i rapporteringen under julhelgerna). Plötsligt hade vi en siffra på cirka 350 dödsfall så då justerade vi upp skalan till 400.”

Så om datan och grafen nu hämtas från SVT:s egna journalister, varför vill SVT Rapport fortfarande inte justera den graf de använder, så att den ger en korrekt bild av verkligheten? Det skulle inte kräva något större arbete och de flesta program klarar av sådant automatiskt. Linnea Heppling återkommer inte på något svar på sådana frågor.
Tidigare, när SVT Rapport trodde att de använde Folkhälsomyndighetens egen graf, svarade Rapports Judit Ek att de ”inte vill göra egna grafer då det mycket lätt blir fel. Vi kommer därför fortsätta som nu och får bemöta kritiken med sakliga argument”. Hon fortsätter att hålla fast i det, även om hon ursäktar den tidigare felaktiga informationen om var grafen kom ifrån.

”Att vi inte bett våra datajournalister om en egen graf till Rapport beror på hur vi prioriterar våra resurser. Våra datajournalister arbetar med mängder av olika projekt och prioriterar de arbetsuppgifter som är viktigast och mest intressanta journalistiskt. Att producera en egen graf till Rapport är helt enkelt inte prioriterat även om det vore välkommet.”  

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få nya bloggposter direkt i mejlen!

* indicates required
{ 28 comments }

Coronaveckan som gått, v7

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 7.

12 649 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, vilket är en ökning med 221 inrapporterade dödsfall sedan förra veckan. Det är femte veckan i rad antalet inrapporterade döda minskar, även om det är från rekordhöga nivåer.

Men även om antalet döda minskar, ökar nu smittan igen. Efter att i två månader gått nedåt har kurvan nu vänt. Både antalet tester ökar, liksom andelen positiva prover.

Men det ökar inte överallt, i till exempel Skåne och Västernorrland minskar smittan, medan den ökar i till exempel Västra Götaland, Gävleborg och Västerbotten. Även i åldrar är skillnaderna stora. Medan andelen smittade ökade i alla åldersgrupper under 50 år, syntes en 27 procentig minskning för de över 90 år – vilket får antas bero på vaccination.

Beläggningen på sjukhus för covid-19 – både IVA och slutenvård – minskar fortfarande, men läget är trots det ansträngt eftersom antalet som söker sjukvård för andra saker än covid-19 ökar. Det gör att läget fortsatt är mycket ansträngt. I vissa regioner är läget akut då man bara har tio procent av platserna kvar.

Om den tredje vågen redan är här, börjar den i ett mycket kritiskt läge. 20 av 21 regioner är nu drabbade av något av de muterade, mer smittsamma, virusen. Den brittiska varianten är vanligast – i flera regioner står det för 20 procent av fallen – men i veckan hittades också de första fallen av den brasilianska och den sydafrikanska mutationen i Sverige. Det handlar om klusterutbrott: Fyra fall av det brasilianska viruset i Gävleborg och 20 fall av det sydafrikanska i Västerås. Spridningen av dessa två är särskilt allvarliga eftersom vaccin inte biter lika bra på dem. Fortfarande är det också många regioner som inte har kapacitet att eftersöka vilken typ av virus som sprids och därför inte vet hur stor spridningen av de muterade virusen är.

Regeringen vill nu stänga ner mer av samhället om smittspridningen fortsätter öka. Det handlar om gallerior, gym och restauranger, men när och hur det ska stängas är otydligt och förslaget har mötts av stor förvirring från näringslivet. Inte minst eftersom muséer samtidigt föreslås öppna. I analyser har beskedet kallats för första steget mot nedstängning, men också att beskedet kommer för sent. Regeringen har också aviserat att de vill förlänga omställningsstöden.

Sportlov. Västra götaland har haft sportlov och svenska fjällen har fyllts av skidåkare – något som internationella medier förundrat rapporterat om. Köerna ringlar sig långa vid liftarna, vilket är enligt arrangörernas plan. Det har funnits rapporter om anställda som arbetar trots symptom eftersom turistsäsongen är ekonomiskt viktig, men i övrigt har inga större incidenter rapporterats. Just säsongens ekonomiska betydelse har också gjort att invånare på skidorterna reagerat olika på turist-anstormningen. Folkhälsomyndigheten fortsätter dock säga att det är ok att resa, så länge man har en tydlig plan för om man blir sjuk. Kungahuset gick i veckan ut och markerade genom att ställa in sin sportlovsresa.

Munskydd. EU har gjort en gedigen genomgång av kunskapsläget kring munskyddens effekt. Kort sagt är rekommendationen ganska lik Sveriges, men går något längre. Tegnell kommenterar att de ”följer utvecklingen”. I några regioner har man nu utökat munskydds-rekommendationen i kollektivtrafik till att gälla hela dagen, inte bara i rusningstrafik. Moderaterna gick i veckan ut och krävde att det skulle vara lag istället för rekommendation om munskydd.

Vaccin

398 092 personer har nu vaccinerats med 585 843 doser. Det är bara drygt 50 000 personer fler vaccinerade än förra veckan. Fokus har legat på att dela ut dos två och totalt är nu 2,3 procent helt vaccinerade, och 4,9 procent av alla vuxna svenskar har fått minst en dos.

Vaccineringstakten är alltså långsam och utöver Skåne och Halland anslöt sig denna vecka Stockholm till regionerna som säger att målet – att alla vuxna ska erbjudas vaccin innan juli – inte kommer kunna uppnås. Regeringen håller dock fast vid att målet ska nås och minister Anders Ygeman skällde i veckan öppet ut regionerna, varpå Stockholm backade.

Men Stockholm har varit särskilt långsam, sämst av regionerna i Sverige. Problemet har inte handlat om antal doser, utan om logistik.

Representanter för Sveriges äldre är rasande på den långsamma vaccinationstakten. Ska Sverige nu klara målet måste Sverige vaccinera en miljon människor i veckan, med start från april. I Stockholm innebär det 50 000 – per dag. Det är också den takten som nu planeras. Enligt veckans uppdaterade vaccinplan har antalet vaccinerade i februari skruvats ner, och fler beräknas istället vaccineras i mars, men det är först i april som det beräknas finnas full tillgång till vaccin.

Denna vaccinationsplan innebär historiskt stor och historiskt snabb vaccinering. Det innnebär också att konserthallar och muséer nu kan bli vaccinmottagningar, men i de flesta fall kommer det att handla om vårdcentraler. I veckan kom också nya instruktioner om att låginkomsttagare ska prioriteras i nästa fas, i de fall det råder brist på vaccin.

Debatten kring de olika vaccinationstyperna fortsätter. Astra Zenecas vaccin förväntas ge högre effekt ju längre man väntar mellan första och andra dosen. Det innebär att de som tilldelas detta vaccin kan behöva vänta tre månader innan de får fullgott skydd. Samtidigt kommer rapporter från Israel, som fått stora mängder vaccindoser från Pfizer i utbyte mot vaccindata. Pfizer uppger nu att deras vaccin har 99 procents skydd mot död, 95 procent mot sjukdom och framför allt: Hindrar den vaccinerade personen från att smitta andra. Pfizers vaccin kommer att vara det vanligaste vaccinet i Sverige.
Annars är den största oron nu att vaccinet inte kommer att bita på de nya muterade virusen. Då kan det behövas fyra doser.

Fuskandet med vaccin fortsätter, även om det handlar om få fall. Nu är det privatpersoner som hittar olika kryphål och använder onlinebokning som egentligen är avsedd för vårdpersonal. Sådana fall finns både i Halland och Göteborg.

Nyheter i korthet

Det var allt för den här veckan! Skriv gärna en kommentar om du saknar något.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få nya bloggposter direkt i mejlen!

* indicates required

{ 12 comments }