Patreonjournalistik

Polen har dragit upphovsrättsdirektivet till domstol. Sverige var ett av länderna som vill rösta ned det som kallades ”Artikel 13” – och nu efterfrågas deras stöd inför rättsprocessen.

Jag har tidigare skrivit om Polens långskott, att försöka dra det kontroversiella upphovsrättsdirektivet till domstol. För några veckor sedan registrerades Polens anmälan av domstolen och publicerades öppet. Anmälan riktar in sig på det som kallats ”internetfilter” och menar att det borde utgöra ett brott, eftersom det i praktiken är en begränsning av yttrandefriheten.

Daniel Westman, forskare och expert på IT- och medierätt, menar att läget ännu är svårbedömt eftersom det vi hittills fått se är kortfattat. Han menar också att det är problematiskt att det är just Polen som står för anmälan.

– Givet kontexten i Polen kan man oroa sig lite över hur väl de kommer att driva målet. Invändningen kan rent rättsligt framstå som abstrakt. Det blir intressant att se ett mer utförligt resonemang längre fram, säger Westman.

Polen önskar att fler länder ställer sig bakom anmälan, något som skulle ge symbolisk och politisk tyngd, men det avvisar regeringspartiet Socialdemokraterna.
– Med utgångspunkt i att Socialdemokraterna – som enda parti – stod bakom direktivet torde det framstå som självklart att vi inte delar Polens bedömning av artikel 17 (tidigare Artikel 13, reds anmärkning) eller stödjer det som sagts från polsk sida beträffande artikel 17, hälsar partiet genom sin presstalesperson.

Miljöpartiet nyfikna
Men regeringspartnern Miljöpartiet är nyfikna. Lorentz Tovatt är partiets ledamot i EU-nämnden och den som drev den historiskt, unika linjen att gå emot sin regeringspartner och tvinga regeringen att byta fot i Ministerrådet. Han menar att han och partiet nu följer anmälan med intresse.
– Just artikel 17, som det är Polen riktar in sig på att ogiltigförklara, är ett av de skälen till att vi gröna har varit emot direktivet så som det var utformat. Det är fullt rimligt att detta testas mot EU:s grundstadga om yttrandefrihet och informationsfrihet. Så som direktivet nu är utformat riskerar det att bli en munkavel på fri informationsspridning. Därför välkomnar jag Polens initiativ, säger Lorentz Tovatt.

Även Vänsterpartiet välkomnar anmälan, liksom Centerpartiet.
– Eftersom det politiska slaget är förlorat, står hoppet till domstolen, säger Fredrick Federley.

Svårt att ställa sig bakom
Men ingen av dem tror på att tvinga regeringen att ställa sig bakom det. Vänsterpartiets Ilona Szatmári Waldau, kommer inte kräva det och Fredrick Federley (C) menar att han inte ens är säker på hur det skulle gå till.

– Detta kommer ju inte som formellt ärende i vare sig riksdagen som helhet eller i EUN så svårt att tvinga dom där igen.

Sverigedemokraterna är dock av annan åsikt.
– Vi stödjer alla initiativ till att begränsa direktivet och avser begära att regeringen ställer sig bakom Polen i detta arbete, säger Martin Kinnunen gruppledare för SD i EU-nämnden.

Daniel Westman påminner dock att en domstol inte tar hänsyn till vilka som står bakom anmälan, utan vilka argument som anförs.
– Medlemsstater får intervenera, men det är en rättsprocess så antalet som ställer sig bakom är inte relevant utan vilka argument/bevis som förs fram, säger Daniel Westman.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 kommentarer }

Den nyvalda Europeiska kommissionen påbörjar nu det praktiska arbetet med Upphovsrättsdirektivet. Som en första åtgärd bjuds relevanta intressenter in till möte.

Vi har tidigare skrivit om det antagna Upphovsrättsdirektivet (med de tidigare artiklarna 13 och 11, ”internetfilter” och ”länklicens”) och hur den svenska regeringen påbörjat arbetet med lokal lagstiftning. Nu är det EU-kommissionens tur. I en öppen inbjudan skriver kommissionen att intressenter nu bjuds in till en dialog kring hur direktivet ska fungera i praktiken. Totalt 80 platser finns och platserna går till de som direkt kommer att påverkas av direktivet, eller har intressen som påverkas av det.

Mötet, som hålls i Bryssel den 18 oktober, ska hjälpa kommissionen att kartlägga om det redan idag finns erfarenheter kring att till exempel filtrera stora mängder innehåll i jakt på upphovsrättsskyddat innehåll, liksom om det finns erfarenheter kring hur användare i så fall har upplevt det.

Mötet är det första i en rad möten som ska hållas fram till 2020. Organisationer som tror sig vara intressenter har nu tre veckor på sig att skicka in en ansökan om att få delta i processen. EU-kommissionen kommer sedan själva välja ut relevanta organisationer och representanter till mötet.

Under 2020 kommer EU-kommissionen skicka ut en rekommendation till medlemsländerna om en praktisk implementering av Upphovsrättsdirektivet.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 kommentarer }

I de alternativa kretsarna av internet har Swebbtv varit det stora samtalsämnet, de senaste dagarna.

Kanalen, som startades för några år sedan och drivs av Mikael Willgert, har profilerat sig som en alternativ kanal med medborgarjournalistik, som gör lågmälda intervjuer med klimatskeptiker, det högerextrema partiet Alternativ för Sverige, eller långa diskussioner om massinvandring. Swebbtv själva beskriver sina ämnen: ”Vi har kritiserat politiken i frågor som rör klimatlarmen, massmigrationen och familje- och könsfrågor. Även hälso- och läkemedelsfrågor har avhandlats”

I helgen försvann kanalen från Youtube. Google lät meddela att kanalen brutit mot sajtens communityregler och därför raderats. Enligt Swebbtv själva var det första gången Google meddelat dem om någon överträdelse. Beskedet fick många reaktioner, inte minst i alternativa kretsar. Flera menade att staten låg bakom och att censur förekom, eftersom kanalens innehåll är så brännande. Moderaten och den tidigare EU-kandidaten Henrik Sundström lanserade teorin på Twitter och hänvisade till ett möte regeringen haft med Google:

Denna sajt kontaktade i början av veckan Google för en kommentar, men Google avböjde kommentera. Klart är att Google i juni släppte kraftigt skärpta regler för att ta itu med alternativa fakta som får stor spridning. I tre punkter lanserades att Youtube nu skulle ta tag i hatpropaganda, innehåll som balanserar i ”gränsland”, och lyfta betrodda källor. Flera kanaler runt om i världen vittnade då om hur deras kanaler stängts ner.

Men igår, torsdag, släpptes Swebbtv upp igen. Google valde då, genom Mark Jansen, att ge denna sajt en kommentar:

”With the massive volume of videos on our site, sometimes we make the wrong call. When it’s brought to our attention that a channel / video has been removed mistakenly, we act quickly to reinstate it. We also offer uploaders the ability to appeal removals and we will re-review the content.”

På frågan vad som specifikt hände med kanalen svarar Jansen kort:

”We made the wrong call by removing the entire channel and have reinstated it”

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 kommentarer }