Profet i sin egen hemstad

Jag är ledig. Det vill säga jag jobbar varken på Dagen eller Expressen just nu. I dag har jag varit ledig i sammanlagt en månad. Förstår ni hur länge det är? Förstår ni hur trött jag är på att vara ledig nu?

Jag fungerar väldigt dåligt i planerad ledighet. I somras tog jag inte ut någon semester alls utöver de veckorna jag visste exakt vad jag skulle göra. Annars blir jag bara sittande.

Nu har jag iofs inte varit särskilt sittande under ledigheten. I synnerhet inte de senaste dagarna. Igår kom jag hem efter en snabbvisit på platsen jag växte upp, Gotland. Jag höll en kort föreläsning om webb och hur kyrkan kan använda den, för den församling som varit min hemkyrka. Och på ett sätt fortfarande är det.

Det är svårt att komma hem och ha med sig något slags budskap. Det blir ett omedvetet messiaskomplex. Och ännu värre när man talar inför människor som man känner från helt andra sammanhang. Killen jag pratat trummor med, personer som jag varit på söndagsskola hos, människor vars bild av mig allra mest är ”pastorns son”.

I dag är jag i Jönköping där vi är en kort dag innan det blir buss (aldrig mer SJ!) åker tillbaka upp till Stockholm igen i kväll.

Fläng, som sagt.

Men mitt i allt ville jag blogga. Inte bara skriva de där rapporterande, opersonliga länkkommentarerna. Det blir så mycket business över det. Jag vill gärna att det här, också, ska vara något annat. Något finare.

Ja. Vi hörs på bussen sen.