google

Frankrikes regering har reagerat kraftfullt på Googles utspel om att medier nu kommer att få minskad synlighet. Kulturministern menar att det är ”oacceptabelt” och ska nu kontakta sina ministerkollegor för att kräva att Google ändrar sig och öppnar plånboken.
Men flera experter menar att Frankrike har lite att hämta.

Bakgrunden är att det i upphovsrättsdirektivets artikel 15 (tidigare 11) krävs att kommersiella sajter ska betala om de vill förhandsvisa en tidningsartikels ingress, rubrik eller bild (läs mer). Vill de inte det måste de ta bort allt utom ”enstaka ord” eller ”väldigt korta utdrag”. Det är alltså denna väg som Google valt, vilket gör att mediers synlighet på Google kommer att minska.

Direktivet ska bli lag i hela europa, men än så länge är det bara Frankrike som kommit så långt att parlamentet röstat igenom det som lag. I oktober ska lagen träda i kraft och därför har Google nu börjat förbereda medier över hela Europa – även Sverige – om konsekvenserna.

Läs mer: ”Google listar medier som kommer försvinna från sökresultatet: ”Svenska medier får mejl i dagarna”

Kulturministern menar att beslutet är ”oacceptabelt”, eftersom hela direktiv bygger på att fler ska betala för det skapade värdet, menar ministern.

Men den svenska juristen och IT-rättsexperten Daniel Westman är skeptisk till att en sådan argumentation skulle ha någon reell bäring.

– Jag har svårt att se det. Däremot finns det ett konkurrensrättsspår som jag tror har prövats i Tyskland. Det vill säga att man säger att Googles agerande innebär ett missbruk av dominerande ställning.

Westman syftar på det liknande försök som gjordes i Tyskland för några år sedan, där en lokal lag skulle tvinga Google att betala, eller annars sluta visa upp ”rika länkar” över tidningsartiklar. Google valde även där att minska mediernas synlighet och medierna valde då i sin tur att ge Google rätt att, kostnadsfritt, använda deras ingresser och bilder – trafikbortfallet blev för stort. Istället överklagades Googles beslut till tyska myndigheter, eftersom man menade att Google missbrukade sin dominerande ställning.-

Julia Reda, tidigare EU-ledamot för Piratpartiet, Tyskland och ledande representant för den Gröna gruppen i parlamentet, den grupp som varit största kritiker till upphovsrättsdirektivet. Hon har varit med och förhandlat fram detaljerna i direktivet och ser inte hur Googles beslut skulle gå emot någon del i direktivet. Hon kan inte se att Frankrike har något att hämta i det konkurrensrättsspår som testats i Tyskland. Det är redan avfärdat av tyska myndigheter.

– I grunden handlar det om att antingen är det bra för publicister att finnas på Google, och då missbrukar inte Google sin position genom att erbjuda att länkar till medier. Eller så är det dåligt för publicister att vara på Google, och då borde de ju vara glada att Google följer lagen och tar bort dem och deras snippets, kommenterar Julia Reda till denna blogg.

Hon menar att den aktuella tyska myndigheten, Bundeskartellamt, tydligt slagit fast att Googles dominans på marknaden är oviktig i just den här frågan.

– Publicister erbjuder en tjänst för pengar och företag, oavsett deras storlek, står fria att tacka nej till ett sådant erbjudande, säger Julia Reda.

I Sverige är det Tidningsutgivarna som varit den mest högljudda supportern för ”länklicensen” i Upphovsrättsdirektivet. Jan Fager är organisationens jurist och ser inte heller hur Googles agerande skulle strida mot någon del i upphovsrättsdirektivet.

– Googles agerande i Frankrike förefaller att ligga i linje med direktivet, det vill säga det står Google fritt att om de håller sig under de i direktivet angivna utdragen så ska ingen licens krävas. Hur stort detta utrymme blir får i slutändan EU domstolen avgöra samt vi får också avvakta vad EU-kommissionen ger för riktlinjer under implementeringstiden.

När det gäller vad som händer i Sverige, menar han att det är för tidigt att säga, eftersom det ännu inte blivit lag här och att lagen kan se annorlunda ut än i Frankrike. Men han menar också att förhållandena i Sverige är annorlunda.

– Vad avser den nordiska marknaden är den trafik som kommer till mediehusen via Google sök och liknande låg. Den svenska implementeringen pågår som du vet för fullt och Sverige ligger i denna process bland de första nordiska länderna, säger Jan Fager, jurist Tidningsutgivarna.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 kommentarer }

Google support-sida

Google meddelade igår att de inte kommer öppna plånboken och betala medier för att visa ingresser och bilder i sökresultatet. Detta efter att en del av upphovsrättsdirektivet träder i kraft i Frankrike nästa vecka.
Men nu meddelar Google också att de gjort en lista över alla medier som kommer kommer uteslutas.

Det är artikel 15 (tidigare 11) i Upphovsrättsdirektivet som reglerar att om kommersiella sajter vill länka med ingresser eller bilder till nyhetsmedier, måste de betala. Googles svar på det har varit att böja sig, men inte på det sätt som medier hoppades. Istället väljer de att sluta länka medier med ingresser eller bilder, vilket fått Frankrikes regering att rasa.

Men nu meddelar Google att de gjort en lista över samtliga medier som kommer att beröras. På en svensköversatt support-sida skriver Google:

”Eftersom lagen inte innehåller någon förteckning över vilka publikationer som påverkas har Google varit tvungen att skapa en första lista med presspublikationer som vi identifierar som europeiska presspublikationer.”

Publicister kan själva logga in och kolla om de är berörda, och om de i så fall vill avsäga sig ersättningsanspråk och åter släppas in sökresultatet med ingress och bild. 

En källa med god insyn säger att Google under de närmaste dagarna kommer att skicka mejl till berörda svenska publicister och meddela att de berörs av förändringarna.

Varken Dagens nyheter eller Aftonbladet har nåtts av ett sådant meddelande, men den digitala tidningen Breakit har fått meddelandet.

–  Vi har fått mejl om det. Så ja, vi blockas nu i Frankrike, säger Olle Aronsson, medgrundare av Breakit, i en kommentar per mejl.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 kommentarer }

Frankrike blev det första land att införa delar av Upphovsrättsdirektivet som lag och i oktober träder det i kraft. Och nu svarar Google på hur de kommer att agera: De kommer att sluta visa innehåll från medier i sökresultaten.

Den nya lagen utgår från en del av direktivet som heter artikel 15 (tidigare 11) och som populärt kallats ”länkskatt” eller ”länklicens”. Det röstades igenom som fransk lag av parlamentet i juli och ska träda i kraft i landet i oktober.

I korthet går lagen ut på att kommersiella sajter ska betala om de vill visa ”rika länkar” från mediehusens artiklar. Det vill säga det som ser ut såhär i sökresultaten:

Vill till exempel Google fortsätta visa sökresultat på det här viset måste de betala de mediehus som kräver det. Vägrar Google, tvingas de korta ner vad de citerar till ”enskilda ord” eller ”väldigt korta utdrag” – i jämförelse med de redan korta utdrag som visas idag.

Frågan har varit hur Google och Facebook ska reagera på denna lag. Och nu svarar alltså Google.

I ett blogginlägg skriver franska Google att de nu ”inte längre kommer att visa en översikt över innehållet från europeiska pressförlag/…/Detta gäller för sökresultat från alla Googles tjänster.”

I en bild visar Google vad det är som är upphovsrättskyddat från mediehus och som alltså inte längre kommer visas för de som bor i Frankrike, efter att lagen trätt i kraft:

Google Frankrike tillägger också att ändringen gäller för de publicister som gör dessa anspråk och lanserar därför samtidigt en funktion där medier aktivt kan gå in och meddela om det är okej för Google att fortsätta indexera och visa tidningarnas innehåll gratis.

Samtidigt som Google Frankrike meddelar sin hållning tydliggör också Google internationellt att de aldrig kommer att betala publicister för trafik till deras sajter. Precis som de inte tar emot betalning för att andra ska synas i det organiska sökresultatet.

I ett blogginlägg skriver Richard Gingrad, VP of News:

”We don’t pay publishers when people click on their links in a search result.”

Läs också: Frankrikes kulturminister – ”Oacceptabelt”

Beslutet innebär ett dråpslag för de mediehus som lagt mycket resurser på att lobba igenom lagen och hoppades att det skulle tvinga nätjättarna att öppna plånboken.

I Sverige har upphovsrättsdirektivet ännu inte blivit lag. Du kan läsa mer om den svenska processen att göra direktivet till lag här.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Läs också:

{ 0 kommentarer }

I de alternativa kretsarna av internet har Swebbtv varit det stora samtalsämnet, de senaste dagarna.

Kanalen, som startades för några år sedan och drivs av Mikael Willgert, har profilerat sig som en alternativ kanal med medborgarjournalistik, som gör lågmälda intervjuer med klimatskeptiker, det högerextrema partiet Alternativ för Sverige, eller långa diskussioner om massinvandring. Swebbtv själva beskriver sina ämnen: ”Vi har kritiserat politiken i frågor som rör klimatlarmen, massmigrationen och familje- och könsfrågor. Även hälso- och läkemedelsfrågor har avhandlats”

I helgen försvann kanalen från Youtube. Google lät meddela att kanalen brutit mot sajtens communityregler och därför raderats. Enligt Swebbtv själva var det första gången Google meddelat dem om någon överträdelse. Beskedet fick många reaktioner, inte minst i alternativa kretsar. Flera menade att staten låg bakom och att censur förekom, eftersom kanalens innehåll är så brännande. Moderaten och den tidigare EU-kandidaten Henrik Sundström lanserade teorin på Twitter och hänvisade till ett möte regeringen haft med Google:

Denna sajt kontaktade i början av veckan Google för en kommentar, men Google avböjde kommentera. Klart är att Google i juni släppte kraftigt skärpta regler för att ta itu med alternativa fakta som får stor spridning. I tre punkter lanserades att Youtube nu skulle ta tag i hatpropaganda, innehåll som balanserar i ”gränsland”, och lyfta betrodda källor. Flera kanaler runt om i världen vittnade då om hur deras kanaler stängts ner.

Men igår, torsdag, släpptes Swebbtv upp igen. Google valde då, genom Mark Jansen, att ge denna sajt en kommentar:

”With the massive volume of videos on our site, sometimes we make the wrong call. When it’s brought to our attention that a channel / video has been removed mistakenly, we act quickly to reinstate it. We also offer uploaders the ability to appeal removals and we will re-review the content.”

På frågan vad som specifikt hände med kanalen svarar Jansen kort:

”We made the wrong call by removing the entire channel and have reinstated it”

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 kommentarer }

Sveriges mest googlade ord 2013

av Emanuel Karlsten den december 17, 2013

i Medier och internet

Idag presenterades vilka sökord som trendat under 2013. Helt kort kan man sammanfatta med att det mest fascinerande är hur kvinnor dominerar personsökningar. Tio av tio vad bloggande kvinnor – fem av dem har varit gravida i år. Fascinerande!

De mest sökta orden verkar ha etablerats vid det här laget. Topplistan i år var nästan exakt samma som förra året, där förstaplatsen än en gång kneps av…


…följt av Aftonbladet, Youtube och Google.
Så varför googlar vi google? Jag skrev en krönika om saken när det begav sig.

Men det är den här listan som kanske är mest intressant:


Listan fortsätter med 6) Carolina Gynning 7) Ebba von Sydow 8) Amanda Schulman 9) Pernilla Wahlgren 10) Sofi Fahrman.
Hela listan domineras alltså av kvinnor. Varav hälften av dem har varit gravida i år, vilket säkert bidrar ännu mer.
Enligt Google själva är det unikt.

Vidare:


Värt att notera här är kanske att det bara är boxaren Alexander Gustafsson som hamnar här på grund av sina idrottsliga framgångar. Ettan avled, tvåan sköt sin flickvän, trean var nära att dö i en boxningsmatch ochh femteplatsen knips av en idrottsman som under året parade en fotbollskarriär med att vinna Idol.

Vidare till matsökningar då, som brukar domineras av sötsaker. Men i år kommer en uppstickare:

Google har också börjat bryta ut olika frågetermer. Som ”Vad”-frågor:


Yolo, ”You only live once” är något slags tonårscredo för 2013 och återkommer på flera topplistor. Värt att notera är att kärlekskranka Sverige lät ”vad är kärlek” kvala in på en fjärdeplats.

Här ser ni hela listan!

{ 1 kommentar }

Aldrig har jag känt mig så ensam

av Emanuel Karlsten den juni 30, 2011

i Medier och internet

Google+

{ 8 kommentarer }

Så, Google har lanserat sin Facebookdödare, Google+, och detta är så klart veckans och sommarens nätnördssnackis: Googles försök att utmana Facebook. Det är alldeles för tidigt att säga varken bu är bä om detta. Tjänsten finns fortfarande inte att testa (även om du kan signa upp dig för en inbjudan).

Men eftersom mitt jobb just nu går ut på att tycka om saker som jag ännu inte vet så mycket om, så gör jag ett försök:

# Greppet är både givet och förväntat och leds av Googles kanske smartaste kille när det handlar om sånt här. Projektet (jag älskar att de kallar det ”projekt”!) handlar allra mest om att Google redan äger vårt internetliv till så hög grad att de kan addera en social tjänst – ett facebook – ovanpå det. I dag har alla googlesidor (som heter nåt med google i adressen – dvs inte Youtube) fått en svart kant överst – en första revirpinkande påminnelse om att du är på en googledomän. Varför inte kunna nyttja det till att göra något socialt? Det borde ligga oss närmare till hands än att söka oss till en helt ny domän – så som vi gör med Facebook. Detta är själva pitchen, säljidén.

# I övrigt är det få saker som får mig i spinn. Grupper och listor kallas cirklar. Skypegryppsamtal kallas groupvideos. Och med tanke på att Google på senaste tiden bara floppat får man dåliga känslor direkt. Med det sagt: Konceptet och idén är lika enkel som briljant, och kanske sammanfattar xkcd saken bäst: http://xkcd.com/918/

Men till sist:

# Vad är det för idiotnamn? ”Google+”? Vem tar med en symbol i sitt nya varumärke? Jag trodde det dog med Prince och hans försök att kalla sig ”the sign”. Google kan ju nu inte ens göra en riktig domän av varumärket, utan får kalla det ”plus.google.com”. Jaja.

Här är googles egen förklaring av tjänsten:

Uppdaterat: Här är en ganska enkel och bra sammanfattning av Google+ tjänster. Och Fredrik Lyreskog är den första svensk(?) som har testat, läs hans genomgång här.

{ 17 kommentarer }

Hittat, länkat, kommenterat 22jan

av Emanuel Karlsten den januari 22, 2010

i Länkkommentarer

  • Politikerbloggen » INTERVJU: Anders Pihlblad snackar med Niklas Svensson
    – Man kan naturligtvis ha massor av åsikter om Niklas Svensson, inte minst med tanke på dataintrånget. Vi träffades första gången när vi skulle föreläsa under samma tillfälle i Umeå. Det var fascinerande. Han delade mycket av erfarenheterna om hur han jobbat med politikerbloggen. Han lever mycket av det som (jag?) socialmedieexperter teoretiserar om. Han ser nyttan, använder den och uppnår fantastiska resultat. Det känns mycket spännande att Niklas nu är en del av Expressen. Han börjar dagen efter mig, 2 februari.
  • Official Gmail Blog: Serving better ads in Gmail
    – Det här är så fascinerande. Google berättar att de läser alla mina mail för att visa annonser som är relevanta till dem. Och jag rycker på axlarna och går vidare. Varför – varför! – har inte tidningar lyckas göra något liknande på nätet? På pappret ser det ju ut att vara en sådan given och lätt succé?
  • Fabienne blev 15 år – DN.se
    – Oerhört stark text och bilder från Haiti.
  • Tre pappersartiklar om dagen på dn.se
    – Fattar ni vilket slöseri det här är på kvalitativt journalistiskt material? Och känns det inte som att webbredaktionen blir en andrahandsredaktion när de uppmuntras att intervjua pappersredaktionens reportrar som ”experter”?

{ 12 kommentarer }

Mer om googles cachning och nyhetssajter

av Emanuel Karlsten den januari 18, 2010

i Medier och internet

Bloggposten om Google och kvällstidningarna kändes som att smaka på överkursen, det tangerar områden där jag är nybörjare. Det smakade bra, och jag försöker gärna lite till.

Inte i ett försök att göra något större än vad det är, utan för att jag lär mig och allra mest: De digitala förutsättningarna berör det som tidigare varit okrångliga fundament för journalistiken.

I fallet om varför kvällstidningarna inte tillåter Google att ”fotografera” deras sidor tycker jag, efter förra bloggposten, det står ganska klart att det allra mest handlar om att skydda allmänheten från de misstag som ansvarig utgivare, reportrar eller mellanchefer gör. Och då inte angående så fåniga misstag som att råka rajta en tre år gammal nyhet (som man för övrigt själv tidigare hade skrivit), utan snarare namnpubliceringar, för närgångna porträtt (både bild- och textmässigt). Det kanske allra bästa argumentet är att ingen ska komma till en cachad sida av en tidning och tro att det är något aktuellt som inte rättats.

Då är det så klart bättre att bara kunna hittas via googles vanliga sökresultat och därigenom komma till en sida som förklarar ”här fanns en artikel om XX som vi rättat/tagit bort/hänvisat hit” (det gjorde inte Aftonbladet igår)

Samtidigt finns det fler än Google som gör skärmdumpar av våra publicistiska eller fåniga misstag. Våra läsare gör det ofta. När Nöjesguidens chefredaktör Atladottir ville radera en obekväm recension hade hela läsarna redan gjort egna skärmdumpar. Och även när det handlar om så små saker som Aftonbladets misstag så har det tagits skärmdumpar. Misstag är svåra att gömma, oavsett om det är från Google eller läsarna.

Till sist: Det är intressant att notera att Aftonbladet och Expressen är ensamma i Sverige med att inte tillåta googles arkivering. Och utomlands tillåter till exempel Usatoday, CNN, Guardian, Latimes google att arkivera – cacha – deras sajter (även om det finns flera som också gör det, som The sun och New york times).

Jag vet inte om det säger något. Alls.

{ 1 kommentar }

Jag tänker inte moralisera över det här, jag tror inte ens jag tycker att det är fel.

Men ikväll lärde jag mig att våra kvällstidningar (Aftonbladet och Expressen inkl KVP och GT) inte låter Google cacha deras sidor.

Ni vet vad det handlar om, va? Det här med cachning? Kunskapen borde ligga i grundutbildningen för alla journalister. Google går då och då in på världens alla sajter och tar ett foto på hur det ser ut. En cachning, kallas det. Vilket till exempel hjälper oss journalister att i efterhand se de misstag som gjorts på nätet.

Kommer ni ihåg hur Lars Ohlys sambo bloggade om att Lasse Berghagen hade köpt porrtidningar på en mack? När kvällstidningarna använde henne som källa raderade hon snabbt hela(!) bloggen, men google cachade (hade kvar foton på) allt. På Dagen använde vi det flera gånger. När SSPX-härvan avslöjades försökte de radera flera av sina sidor, till redaktionens förtret. Men med google cache kunde vi göra faximiler till tidningen med bevis för vad de skrivit och påstått.

Google cache är internets samvete, kan man säga. När vi gör fel på internet finns det kvar och säger ”aja baja”. På gott och ont.

I dag gjorde Aftonbladet en tabbe. En fyra år gammal nyhet började varvas på nätet (sannolikt) efter att den länkats på buzz. Sydsvenskan märkte den höjda trafiken, gick in och putsade den, vilket (sannolikt) resulterade att Google fick nys på den igen och någonstans här såg en Aftonbladetreporter nyheten, rajtade och slängde ut på Sveriges största nyhetssajt.

Inte jättemycket att skämmas över, kanske. Och Aftonbladet rättade sig själva snabbt genom att radera nyheten från sajten. Men när jag, och andra, skulle leta i internetsamvetet efter hur stort Aftonbladet slagit upp saken, hur artikeln såg ut, insåg jag: Aftonbladet har förbjudit Google att cacha deras sajter. Så också Expressen.

Det är inget revolutionerande, men kanske intressant?

Jag förstår varför man inte vill låta någon annan, i efterhand, se de misstag man har gjort.

Men samtidigt: Borde kvällstidningarna i någon anda av transparens och god vilja låta andra ta del och cacha allt det tidningen gör, för att i sin tur förvänta att få del av de internetraderingar som görs runt om i samhället?

Och vidare: Blir det fånigt att försöka stoppa cachningen? Eller finns det andra, tekniska skäl som jag inte nämnt till att man vill göra det? (uppdaterad: Ja, det gör det) För ännu fånigare blir det när hela texten ändå går att nå och se via googles sök och nyhetssök

Simon Sundén twittrade om hur enkelt det var att hitta hela texten.

Genom att googla del för del av texten kan man, via en slags bakväg, få ut hela texten från Aftonbladet.

Kontentan blir kanske då: Vi kan aldrig gömma våra misstag på internet, så kanske borde vi låta bli att försöka?

Här är förresten hela texten. Tack Simon Sundén som letade ihop den:

(uppdaterad: Läs gärna min uppföljande bloggpost)

Titel på inlägg:
Blind slog döv efter klockbråk

Huvudrubrik:
Blind slog döv

Underrubrik:
Vilt slagsmål efter fråga om tid
Den blinde mannen ringde på hos den döve och frågade vad klockan var.
När han inte fick något svar utbröt ett vilt slagsmål.

De två männen är båda i 60-årsåldern och bor i samma kvarter i Arlöv.
Den blinde mannen var berusad och ringde i tisdags på hos sin granne för att fråga vad klockan var.
Men eftersom den döve inte kunde höra frågan så gav han han inget svar.

Såg inte klockan
På besökarens kroppsspråk förstod han dock att att frågan gällde vad klockan var och han höll fram sin klocka – som gästen inte kunde se. Den blinde blev provocerad av tystnaden.
– Den blinde slog till den döve. Han tog ett tag om nacken och drog ner honom på golvet. Båda föll till marken, säger kommissarie Mikael Holmström vid Skånepolisen till Sydsvenskan.

”Borde känna till varandra”
Efter ett slagsmål lyckades den döve mannen slå sig fri från den blinde och låsa in sig i lägenheten. Med hjälp av en personlig assistent har han polisanmält händelsen.
Polisen har inga vittnen till händelsen. Inte heller känner de till om männen är bekanta med varandra, men de bor i samma kvarter.
– De borde känna till varandras problem, säger Mikael Holmström till Sydsvenskan.

{ 27 kommentarer }