Twitternyttan, del 214

av Emanuel Karlsten den mars 7, 2010

i Medier och internet

Jag får ofta frågan vad som är grejen med twitter, vad som gör det fint. Jag har flera gånger bloggat om och måste få göra det igen. Även om det är banalt.

I morse satt jag och tittade på Vasaloppet och förundrades över hur stämningsfull, hur glatt det blev när vinnarna gick i mål och de körde nån folkvisa i högtalarna över målområdet.

Jag twittrade:

Nästa gång jag kopplar upp har följande tweet kommit:

@emanuelkarlsten Jag råkar ..." src="http://emanuelkarlsten.se/wp-content/uploads/2010/03/Twitter-_-sahlena_-@emanuelkarlsten-Jag-råkar-...-550x361.jpg" alt="" width="550" height="361" />

Visst är det vackert? Och att kompositören också lägger ut vasaloppslåten att laddas ner och lyssnas på om och om igen. Fint, va?

  • Och fastnar gör den oxå *nynnar vidare*.

  • Simon

    Brr … Efter att ha hängt i Mora några dagar med målgångar i alla möjliga lopp är jag dödligt trött på den låten. No offense till kompositören.

    Ang twitternyttan: Egentligen handlar det knappast om en revolution – vilket du inte har påstått, jag vet. Snarare en utveckling av tidigare kommunikationskanaler som telefoner, brev och skrik med megafon från torg.

    Grejen med Twitter är ju i det här fallet mest att du sparar tid och energi jämfört med att ringa runt. Det är strålande, speciellt för oss som jobbar med att samla in information under tidspress. Du får gärna tycka att det är fint och vackert också om du vill. Jag nöjer mig med att konstatera en gradvis förbättring.

    • Telegrammet, telefonen, megafonen, email, flygplanet är ju inte heller någon revolution. Bara en gradvis förbättring.

  • Simon

    Det var det jag menade.

    • Men tänk så grått det hade varit om allt som hände, när denna gradvisa förbättringen inträffade, var att vi ”ryckte på axlarna” utan några sådana känsloyttringar? Tråkigt, tycker jag.

  • Simon

    Lugnt alltså. Jag har inget emot några känsloyttringar.

  • beastankar

    Och fastnar gör den oxå *nynnar vidare*.

  • Simon

    Brr … Efter att ha hängt i Mora några dagar med målgångar i alla möjliga lopp är jag dödligt trött på den låten. No offense till kompositören.

    Ang twitternyttan: Egentligen handlar det knappast om en revolution – vilket du inte har påstått, jag vet. Snarare en utveckling av tidigare kommunikationskanaler som telefoner, brev och skrik med megafon från torg.

    Grejen med Twitter är ju i det här fallet mest att du sparar tid och energi jämfört med att ringa runt. Det är strålande, speciellt för oss som jobbar med att samla in information under tidspress. Du får gärna tycka att det är fint och vackert också om du vill. Jag nöjer mig med att konstatera en gradvis förbättring.

    • Telegrammet, telefonen, megafonen, email, flygplanet är ju inte heller någon revolution. Bara en gradvis förbättring.

  • Simon

    Det var det jag menade.

    • Men tänk så grått det hade varit om allt som hände, när denna gradvisa förbättringen inträffade, var att vi ”ryckte på axlarna” utan några sådana känsloyttringar? Tråkigt, tycker jag.

  • Simon

    Lugnt alltså. Jag har inget emot några känsloyttringar.

Previous post:

Next post: