Annonser
≡ Menu

Som denna blogg tidigare rapporterat har SCB jobbat på att snabbt ta fram färsk statistik över antalet döda i Sverige. Nu släpps den varje måndag.

Hittills har det i Sverige funnits 5 280 bekräftade dödsfall med covid-19, enligt Folkhälsomyndigheten. Högsta noteringen är från 8 och 15 april, då 115 personer avled under respektive dag. Rapporteringen har en eftersläpning och fortfarande finns 12 dödsfall vars datum är märkt ”uppgift saknas” av Folkhälsomyndigheten.

Varje år dör runt 90 000 svenskar totalt, ungefär 250 personer om dagen. 2019 dog ovanligt få, 89 000. Inte sedan 1977 har det dött så få i Sverige, enligt SCB. Året innan, 2018, dog 92 000 och ovanligt många dog i influensa.

Antalet som dör beror också på hur stora årskullarna är. I Sverige var det relativt få som föddes på 20- och 30-talet, men desto fler som föddes på 40-talet. Vi lever också längre idag än vad vi gjorde för några år sedan och befolkningsmängden i Sverige har ökat kraftigt under 2000-talet. Det finns alltså flera skäl till varför det kan vara svårt att dra raka linjer över flera år.

SCB har valt ut de senaste fem åren och skapat ett snitt av hur många under denna perioden som dött per dag. Datan kan sedan jämföras med 2020, och utifrån det kan en överdödlighet konstateras.

Under vecka 15 uppmättes det högsta dödstalet i Sverige under detta årtusende. Totalt 2 505 personer, 358 per dag, dog då. Inte sedan vecka 1, år 2000 har det dött så många i Sverige. Vecka 14 och 16 ligger på plats tre respektive fyra. April månad är också den dödligaste i Sverige sedan 90-talet, med totalt 10 458 dödsfall. Man får gå tillbaka till december 1993, då det dog 11 057 personer, för att hitta en högre siffra. Då var influensan ovanligt elakartad. Går man förbi den månaden, får man leta sig bak till 1918 och Spanska sjukan för att hitta en så dödlig månad.

Samtidigt ska siffrorna också räknas gentemot folkmängd. Och mätt i folkmängd finns flera månader som var mer dödliga. Till exempel december hade år 2000 en mer dödlig månad. Då dog 110,8 svenskar per 100 000 invånare, jämfört med 101,1 i april i år. Samtidigt finns flera anledningar att vara försiktig med jämförelser tillbaka i tiden. Läs gärna en mer djupgående genomgång av historisk statistik här.

Såhär ser den senaste datan ut för antal döda i Sverige, per dag, jämfört med snittet (observera att de sista sju dagarnas siffror sannolikhet kommer att justeras upp).

Från att Sverige först har haft stor överdödlighet under pandemin har dödligheten under maj sjunkit för att till slut hamna på mer normala nivåer. Under tredje veckan i maj, vecka 22, var dödligheten, enligt preliminära siffror, till och med under det normala i Sverige. Under första veckan i juni kom en liten ökning där vi återigen ligger över det normen för de tidigare fem åren.

Samtidigt ska det sättas i ett perspektiv där de årliga variationerna är stora och det därför är rimligt att säga att vi nu inte har någon överdödlighet. Det blir allra tydligast om man in linjerna för dödligheten under samtliga fem år, 2015-2019, och jämför med 2020.

Enstaka regioner har varit hårt drabbade. I Stockholm ser vi hur antalet dödsfall legat en bra bit över snittet, men nu tagit sig ner till mer normala nivåer, även om det fortfarande finns en viss överdödlighet. Nedanstående graf mäter antal rapporterade döda fram till vecka 24

Andra län, som Västra götaland, har haft en annan kurva, men även dem letar sig nedåt.

Att förstå vad alla dessa saker beror på är komplicerat. Man skulle dels kunna se det som att det borde vara ännu fler och att de som annars dött av influensa, inte gör det nu. Folkhälsomyndighetens råd om att tvätta händerna, verkar till exempel fått effekt och att vinterkräksjukan – som i vissa fall leder till dödliga infektioner – stannade tidigare än vanligt i år.

Att vinterkräksjukan dog ut i mars skulle eventuellt kunna gett ett tidigt utslag på antal döda, men det skulle också kunna innebära att samma personer istället blivit smittade av covid-19. Det finns såklart också en risk att de som är magsjuka inte längre har sökt vård, men ett vanligt sätt att se hur utspridd influensan är, är att mäta antalet googlesökningar på ordet. I år ser vi att det minskat på ungefär samma sätt.

Samtidigt är det också rimligt att tänka att antalet som dött i trafiken eller av andra stressrelaterade sjukdomar minskat. Liksom det finns varningssignaler om att antalet som begått självmord ökat.

Vad som däremot inte framkommer i några jämförelser ovan är hur sjukvården ställt om och i vissa regioner gått upp i krisläge. Hade Sverige inte gjort det, hade dödstalen rimligtvis varit större. Det är också därför det är viktigt att platta kurvan, det vill säga hålla nere antalet allvarligt sjuka, så att sjukvården inte överbelastas.

Har du fler perspektiv, eller saker som inte är med? Tipsa gärna!

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Annonser
{ 85 comments }

Coronaveckan som gått, v26

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 26.

5 280 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med totalt 227 fall eller ungefär 4 procent, vilket är samma procentuella ökning som förra veckan. Det kan tolkas som att vi nått något av en platå. Även om eftersläpningen av dödsfall den senaste veckan är stor, visar Adam Altmejds prognos (bild ovan) att vi skulle kunna vara på väg in i en svag ökning av dödsfall, men osäkerheten är stor och alla andra siffror indikerar en fortsatt nedgång.
Att tolka data är svårt – det har inte minst veckans kanske största nyhet visat:

WHO pekade i veckan ut Sverige som ett varnande exempel. I WHO:s uttalande sägs att det ökade antalet smittade i Sverige (och tio andra europeiska länder) riskerar skapa en situation utom kontroll. Det WHO verkar ha missat var att Sverige ökat antalet tester dramatiskt. Det har gjort att det totala antalet positiva fall ökar, men i relation till antalet tester är antalet smittade stabilt eller svagt minskande. ”Ett totalt misstag”, sa Anders Tegnell om WHO och regeringen tog samma dag kontakt. Senare uppdaterade WHO sitt uttalande och backade delvis, genom att förtydliga det uppenbara. Under fredagen publicerade också Folkhälsomyndigheten ett antal grafer i sin veckorapport, där förhållandet förtydligades. Här syns hur det relativa antalet smittade inte är uppåtgående, utan ligger stabilt på 12-13 procent.

Att jämföra antal smittade över tid är svårt, eftersom urvalet för provtagning förändrats. I ett tidigt skede testades bara de som var mycket sjuka, medan idag testas även de med lindriga symptom. Folkhälsomyndigheten har därför publicerat ytterligare en graf som tydliggör hur mängden positiva testade kan ligga kvar på samma platå, samtidigt som andelen intensivvårdade minskar.

Samtidigt är Sveriges tillstånd unikt och möter stor kritik världen över. New york times kallade Sverige i veckan för skandinaviens paria, eftersom alla våra grannländer har stängt gränsen. Vilket är sant. Finland tydliggjorde i veckan att de inte kommer häva restriktionerna och Norge har börjat tycka synd om oss och vill att Sverige ska stänga ned. Störst förvirring har det varit från Danmark, som först tillät inresande svenskar om de lovade ta ett coronatest, men sedan bara tillät svenskar folkbokförda i Västerbotten. Anders Tegnell tror att andra är extra hårda mot Sverige för att vi varit transparenta med våra siffror och att Sveriges strategi framställts som annorlunda, ”vilket den inte är”. Samtidigt som vi utesluts från andra länder, är vi också bäst i norden på att hålla reserestriktioner. Jämfört med förra året vid den här punkten har vi minskat vårt resande med 11 procent. Alla andra länder i norden har ökat eller har samma resemönster (även om Sverige verkar trängas på stränderna)

Den ansträngda situationen har lett till en ökad press på Sveriges utrikesminister som uttryckt sorg över det förlorade nordiska samarbetet, men som förra veckan också gick till hårt angrepp på en journalist i tysk tv. Det berättade jag redan i förra veckans sammanfattning, men eftersom utspelet gjordes precis vid midsommar dröjde det till den gångna veckan innan det fick fäste hos svenska medier. “Magplask”, kommenterade Aftonbladets politiska kommentator och på GP:s ledarsida skriver Alice Teodorescu Måwe att intervjun var “full av felaktiga påståenden”. Jag gjorde själv en genomgång av vilka påståenden som faktiskt var falska under den 27 minuter långa intervjun: Fyra stycken.

Svensk turistnäring förlorar 316 miljoner – per dag. Detta eftersom de flesta av våra turister kommer från de länder som stängt gränsen till Sverige. I veckan meddelade regeringen också att nöjesparker inte kommer att undantas från rekommendationerna och förblir stängda. Kommunägda Liseberg har tidigare räknat på att de förlorar 800 000 i uteblivna intäkter, per stängd timme. Det kan i sin tur slå hårt mot Göteborgs ekonomi.
Andra ekonomiska nyheter i veckan är att några av våra största svenska artister har fått ut krisstöd av staten, på 50 000 kronor, trots att de har stor likviditet i bolagen. Det har fått andra artister att kritisera, och de bidragstagande artisterna att ge sitt försvar:

Mitt i all nationell och internationell kritik har Anders Tegnell sommarpratat. Han berättade i programmet om chocken när andra länder stängde ner och inte agerade som man i förväg kommit överens om. Han spelar också ner den återkommande kritiken från de 22 forskarna och hoppas på mer kvalificerad kritik framöver. Forskarna har givetvis slagit tillbaka.

Folkhälsomyndigheten har fått ett regeringsuppdrag att hjälpa regionerna med smittspårning. Detta eftersom Sveriges smitta hamnat på en platå som inte går ner. Smittspårningen kommer att vara mer lik den som skedde i början, med spårningen av italienresenärer. Nyheten kom i en lång intervju med Anders Tegnell i Dagens nyheter, i samband med att Tegnell i fredags gick på sommarledighet.

Munskydd rekommenderas nu vid all nära kontakt i vård och omsorg – om en brukare misstänks ha covid-19. Tidigare har ansvaret legat lokalt, men Folkhälsomyndigheten har konstaterat att den lokala avvägningen inte fungerat, varför man nu ändrar riktlinjerna. Det har också kommit rapporter som visar att andelen döda på äldreboenden inte är särskilt mycket högre i Sverige än andra länder: Två tredjedelar av covid-sjuka på särskilt boenden har överlevt. Samtidigt har det riktats kritik mot att regeringen inte lyssnat på det råd av äldreforskare som regeringen själv tillsatte strax innan pandemin. Allt fler rapporter kommer nu också om hur psykiskt dåligt äldre mår av isoleringen.
Några som däremot fått stöd är de som är i riskgrupp och tvingats till självisolering. Regeringen lovar ekonomiskt stöd, men hur det ska gå till i praktiken är inte helt klart.

Folkhälsomyndigheten och Anders Tegnell tappar i förtroende. Folkhälsomyndigheten tappar 9 procentenheter på en månad och Tegnell sju, enligt en undersökning av DN/Ipsos. Även statsministern och regeringen faller, om än från höga siffror. ”Skillnaderna är så stora att vi kan vara säkra på att det skett en rejäl förändring”, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos.

Medicinskt har det varit en stark vecka för Sverige. Först eftersom forskare på Karolinska tror att blodplasma från personer med antikroppar skulle kunna rädda liv. Och sedan eftersom WHO sagt att det svensk-brittiska bolaget AstraZeneca vaccin just nu är världsledande. Nu tror AstraZeneca att deras vaccin kan vara klart till i höst.

Ny data från svenska Newsworthy har jämfört överdödlighet mellan regioner istället för länder, för att ge en mer rättvis bild över vilka som drabbats hårdast. Där hamnar Stockholm på plats 32 av 500. Men även andra svenska regioner hamnar högt och det står därför allt mer klart att smittan antagligen nådde Sverige redan i december.
Även Expressen har gjort en unik granskning av smittan i veckan. Genom att jämföra postnummer på de avlidna i Sverige har de kunnat se att fattiga är mer drabbade än rika. ”Smittan sprids mest och snabbast i Sveriges fattigaste områden, visar Expressens kartläggning av 130 postnummer. I överklassområden som Djursholm och Östermalm är det näst intill smittfritt.” Att få ut underlaget till artikeln från myndigheter var däremot svårt. Flera medier har därför i veckan gått ut i en debattartikel där de riktat kritik mot att Sverige försvårar insyn och granskning.

Det händer nästa vecka:
Folkhälsomyndigheten kommer ge tydligare besked om vad regeringsuppdraget om smittspårning kommer innebära.

Det var allt från veckan som gått, skriv gärna en kommentar om det är något du saknar.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 17 comments }

EU klubbade förra året ett kontroversiellt direktiv om att alla länder ska anta lokala lagar om ett internetfilter. Jag har i i flera år följt framtagandet av direktivet, liksom implementeringen av lagen i Sverige och i Europa. Nu är det exakt ett år kvar tills direktivet ska vara lag i samtliga EU-länder, juni 2021, och hittills är det bara fyra länder som ännu inte startat implementeringen.
Här är en sammanfattning och uppdatering om vad som hänt hittills.

Sverige

Bakgrund: Justitiedepartementet tillsatte under hösten 2019 en referensgrupp med berörda företag och organisationer. Gruppen innehöll drygt 80 aktörer och hade stor övervikt av upphovsrättsorganisationer, vilket departementet medgett är problematiskt. Tjänstemännen på justitiedepartementet har arbetat fram ett antal promemorior som presenterats för gruppen och gruppen har fått återkomma med respons. Det senaste inhämtandet var för artikel 17 (tidigare kallat artikel 13), som också är det som benämns som internetfilter (eftersom sociala medier måste kontrollera om det användaren postar är ett brott, före publicering). I en promemoria som skickades ut 22 maj har tjänstemännen sammanfattat synpunkterna och gjort en rad egna slutsatser som intressenterna hade fram till i måndags, den 22 juni, att svara på. Promemorian kan läsas i sin helhet här.

Just nu: De mest problematiska delarna i den senaste promemorian rör hur plattformar ska hantera att plattformarna är skyldiga för de upphovsrättsbrott användarna gör vid publiceringstillfället. Detta samtidigt som plattformen ska tillåta upphovsrättsbrott om de är av kommenterande karaktär (parodi, satir, pastisch). Samtidigt är det fortfarande i ett tidigt och utredande skede och några politiska förslag finns ännu inte att ta ställning till.

Tyskland

Landet har nu lagt fram ett första lagförslag om upphovsrättsdirektivet. Frågan är mycket känslig i landet, där protesterna inför EU:s beslut var som starkast. Hundratusentals gav sig då ut på gatorna för att protestera inför beslutet och Tyskland lovade att inte implementera ett internetfilter. I beslutet som presenterades i veckan hålls inte det löftet, vilket rimligtvis kommer leda till omfattande politisk debatt. Communia har skrivit mer på djupet om förslaget, men i korthet kan sägas att allt upphovsrättskyddat material kommer filtreras, om inte upphovsrättshavaren på förhand märkt upp materialet som fritt för användning. Det finns också ett undantag om att en (1) upphovsrättsskyddad bild får användas fritt, samt 1000 tecken text, 20 sekunder video eller ljud – men det kräver att den som driver internetsidan har tecknat en generell licens. Här finns också flera positiva förslag: De upphovsrättsinnehavare som missbrukar filtret och ”överblockerar” ord eller bilder som de inte äger, kommer förlora sin möjlighet att blockera under en tid. Det blir ett viktigt verktyg för upprätthålla balans.

Ungern

Ett av länderna i EU som inte har något undantag för satir och parodi i sin befintliga upphovsrättslag. Detta måste nu införas, i enlighet med EU:s upphovsrättsdirektiv och två förslag har lagts fram (min översättning):

A)  “alla får använda alla verk i syfte att (…) parodiera det ursprungliga verket, och genom att uttrycka humor eller hån (”mockery”).
B) ”“alla får använda alla verk i syfte att (…) skapa en parodi, karikatyr eller pastisch” .

De två olika alternativen kan tyckas snarlika, men har juridiskt viktiga poänger eftersom landet inte har någon tradition av hur humor eller satir definieras. Alternativ B ligger närmare EU-direktivets ordalydelse, vilket kan hjälpa när domstolar ska avgöra vad som är inom rimlighetens gräns för medborgare att uttrycka.

Nederländerna

Den 11 maj la regeringen fram sitt förslag till implementering för parlamentet, och landet är därför ett av de länder som hunnits längst med implementeringen. Nederländerna var också ett av de länderna som var mest kritiska till upphovsrättsdirektivet, men i det nationella lagförslaget saknas fortfarande flera skyddsmekanismer. Framför allt handlar det om lagtext som förbjuder upphovsrättsorganisationer att missbruka filter genom överblockering, och en lagtext som hjälper plattformar att skydda användare. Communia har skrivit mer på djupet om vad parlamentet nu behöver ta ställning till.

Utöver det har Frankrike redan tagit flera beslut, vilket jag återkommande rapporterat om. Även Belgien och Kroatien har tidiga utkast färdiga, vilka kan läsas här och här.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 3 comments }

Sant och falskt i Ann Lindes intervju med tysk tv

Tyska Deutsche Welle gjorde förra veckan en uppmärksammad intervju med Sverige utrikesminister Ann Linde. Det har lett till stor debatt här hemma i Sverige, dels för att Linde slog tillbaka mot reporterns frågor, men också för att hon påstods ljuga.
Här följer därför en genomgång och faktagranskning av påståenden under intervjun. (se original-intervjun här)

Påstående: Sverige har passerat smittans topp.
Sant. Deutsche Welle (DW) säger i intervjun att European Centre for Disease Prevention (ECDC) konstaterat att Sverige och Polen är de enda länderna som inte passerat toppen av smittan. Ann Linde slår tillbaka och säger att det inte stämmer, inte minst eftersom svenska Folkhälsomyndigheten samma vecka presenterat statistik som sagt motsatsen.
Uppgifterna från ECDC är korrekta, men det DW utelämnar är att prognosen baseras på antalet som testats med covid-19. Under den senaste månaden har Sverige dramatiskt ökat testandet hos allmänheten, vilket också föranlett att statistiken över antal smittade ökat, trots att antalet dagliga döda och inlagda på intensivvården minskat. ECDC medgav också denna problematik och sa i samband med rapporten att ”Increases in testing in Sweden may partly explain this increase”.

Påstående: Folk följer lagändringar om att tvätta händerna.
Falskt. Men att det här förstås som att Sverige har lagar för att tvätta händerna får nog ursäktas av Ann Lindes bristfälliga engelska. Mer exakt påstår Linde: ”we managed to get our people to follow recommendations, and also we have legally binding measures, like social distancing, and also washing your hand, dont travel, work from home.” De första två kommatecken i citatet ska nog ses som en parentes, och förstås som ett sätt för Linde att lägga till att Sverige också har lagar. Men för den utan förförståelse eller insyn i Sveriges strategi framstår det märkligt och påståendet är i sak fel.

Påstående: Sverige har bara släppt in smittan på äldreboenden i Stockholm.
Falskt. Linde säger att ”What we have not managed to do is to keep the virus out of the elderly care centers in the specific region of Stockholm and the surroundings of Stockholm.” Vilket är fel. Smittan har funnits på äldreboenden i 234 av Sveriges 290 kommuner.

Påstående: ”För två veckor sedan startade vi masstestning/…/varje person kan gå och testa sig”
Falskt. Ann Linde menar i efterhand att hon syftade på Stockholm, där alla kan testa sig.

Påstående: Vi har inte längre någon överdödlighet
Sant. Eller om vi har någon är den marginell. Sedan början på juni visar preliminära siffror från SCB att vi ligger i nivå med det normala, läs mer här.

Påstående: Privatiseringen av äldreboenden är en del av anledningen till att äldre drabbats extra hårt.
Falskt. Även om det inte sägs rakt ut impliceras de privata äldreboendenas skuld flera gånger av Ann Linde. Det finns inte någon nationell jämförelse publicerad, men flera regionala – och bland dessa finns inget som indikerar att privata boenden haft sämre utfall. Göteborgsposten gjorde i början på maj en genomgång där det, tvärtom, visade sig att det var kommunala äldreboenden som klarat sig sämre. Och 14 juni visade Sveriges radio Uppland att de privata klarade sig bättre i deras län. Och 2 juni publicerade SVT en stor granskning där de visade att kommunala äldreboenden klarat sig sämre. Vårdföretagarna har krävt en rättelse av utrikesministern.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 23 comments }

Coronaveckan som gått, v25

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 25.

5 053 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med totalt 179 fall eller ungefär 4 procent, vilket är samma procentuella ökning som förra veckan. Folkhälsomyndigheten uppdaterar från och med denna vecka inte siffror under helgen eftersom de har för stor eftersläpning, men Adam Altmejds graf estimerar antal dödsfall (bild här ovan) och där kan vi se att nedgången i dödsfall stannat på en svagt sluttande platå. Totalt antal döda för månaden maj är också inrapporterat och vi får nu gå tillbaka till 1927 för att hitta ett lika dödligt april/maj. Samtidigt är statistik komplext, för årets månadspar är inte dödligare än till exempel dec/jan 2009. Klart är hursomhelst att 5 000 är väldigt många avlidna och att Riksdagen med anledning av det höll en minnesstund för offren. Det är ovanligt och skedde senast vid mordet på Anna Lindh. Även utomlands har de 5 000 skapat stora rubriker. Norska och franska, medier skriver, liksom Newsweek, Daily mail och Financial times. Anders Tegnell kallade själv siffran för en ”förskräckligt hög siffra som jag tror ingen hade kunnat drömma om att vi skulle nå”, under torsdagens presskonferens. Samma presskonferens innehöll också två stora nyheter:

Antikroppar hos befolkningen
Tegnell har tidigare uttryckt skepsis till den antikroppsstudie hans myndighet redovisade i maj. Då visade det sig att bara 4,7 procent i Sverige och 7,3 procent i Stockholm hade antikroppar. Tegnell menade att det antagligen innebar att tre gånger fler bar på smittan i Stockholm i maj, men också att studien hade brister och att de väntade bättre data redan veckan därpå. Det skulle dröja fyra veckor och när den nu redovisades igen var det inget nytt, utan samma enkätunderlag: Blodgivare och provtagning på vårdcentraler. Och nu visade det sig att blodgivare med covid-19 i Sverige har tredubblats, på sex veckor, vilket var en ökning i linje med det förväntade. Däremot visade provtagning från vårdcentraler i nio regioner att andelen med antikroppar bara ökat från 4,7 till 6,1 procent (Stockholm särredovisas inte). I det redovisade resultatet är det märkliga skiftningar i hur många som totalt har utvecklat antikroppar över tid. Skiftningar som beror på slump, menar Tegnell, vilket i sin tur innebär att studien har samma problem som tidigare och inte är användbar för att beskriva immunitet hos befolkningen.

Tegnell hänvisade också till privata företag och deras resultat, som har bredare underlag och därmed också kanske är mer rättvisa. Ett sådant är Werlabs som har gjort totalt 50 000 tester på bland annat storbolags anställda. Testerna visar att 14 procent i Stockholm, 11,5 procent i Göteborg och 5 procent i Malmö utvecklat antikroppar. Stämmer siffrorna skulle det i så fall innebära att Sverige ligger långt före våra grannländer, där bara enstaka procent av befolkningen utvecklat antikroppar. Samtidigt gör till exempel tidningen Fortune en jämförelse med Italien, där Bergamo redovisat antikroppar hos 57 procent av invånarna.

Smittan sprids i kluster
Att smittan inte sprids lika snabbt som man trott beror enligt Tegnell på att covid-19 inte sprids jämnt över befolkningen, utan i kluster. Detta påstod förre statsepidemiolog Annika Linde redan för en månad sedan, men då avfärdades det av Tegnell och han avfärdade det igen så sent som i måndags. Men de nya fynden gör alltså gällande att smittspridningen i Sverige nu ändrat form och därför konstateras det nu också av Tegnell Se min och Tegnells hastiga mejldialog om saken här:

Det är också som kluster smittan nu allt mer kommer att uppstå, menar Tegnell. Ett bevis på det är veckans stora och allvarliga utbrott i Gällivare. Region Norrbotten har gått upp i förstärkningsläge och kommunen vill stänga ner trafiken in och ut från regionen. I andra regioner berättar man om hur studentfirandet gjort att smittan fått ny spridning och att sjukdomsfall ökat bland yngre åldrar. I ett uppmärksammat debattinlägg vädjade sjuksköterskor i veckan till ”skärpning” för alla som inte tar smittan på allvar och på Facebook fick ett annat inlägg från en IVA-sjuksköterska veckans kanske största spridning.

Trots Sveriges höga dödstal är Sveriges coronastrategi inte misslyckad, sa Stefan Löfven i SVT Agenda, något som blivit mycket omdiskuterat. SD, C och KD gick genast ut med stark kritik, Ulf Kristersson (M) skrev i Aftonbladet debatt och Liberalernas Nyamko Sabuni hotade bryta samarbetet med S. Stefan Löfven kontrade. Trots den återkommande kritiken ökar förtroendet för regeringens ministrar.

Sveriges ekonomi går dåligt. Konkurserna ökar – mer än i Danmark! – och Sverige bedöms minska BNP med tio procent under andra kvartalet. Totalt väntas budgetunderskottet för året blir 396 miljarder. Sverige har också satt hårt mot hårt när EU vill skapa en stödfond med 500 miljarder euro för att hjälpa medlemsländerna i krisen. Tillsammans med tre andra länder har statsministern skrivit en debattartikel om saken i Financial times. I Sverige är alla utom Liberalerna med på Statsministerns linje, men utspelet har mött en hel del kritik inom EU. Inte minst efter den här intervjun som tysk tv gör med utrikesminister Ann Linde (S) – där mer än bara EU avhandlas. Ulf Kristersson (M) kallar Lindes svar för ”arroganta och självtillräckliga”.

Rese-restriktionerna för Sverige lättas. Från och med sista juni får vi resa till en rad länder i Europa, medan avrådan utanför EU förlängs till 31 augusti. Beskedet förargade danskarna, som hamnade utanför listan. Danmark gav samma dag besked att de kommer öppna upp för skåningar och andra svenskar som kommer från regioner med låg smitta.

Grönt ljus för ny medicin, är en positiv nyhet från veckan. En slags kortison som ska dämpa inflammationen hos en covid-19-drabbad. Och apropå medicin är en annan positiv nyhet att läkaren som gav falska råd om covid-medicin har lämnat in sin läkarlegitimation.

Stockholmare kan gå till jobbet, trots milda covid-19-symptom. Så länge man varit till exempel feberfri i två dagar. Detta enligt smittskyddsläkare i Stockholm, vilket också får medhåll av Anders Tegnell.

Det var allt från veckan som gått, skriv gärna en kommentar om det är något du saknar.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få detta veckobrev i din mejl

* indicates required

{ 10 comments }

Antalet svenskar som dog under april och maj var 19 149, enligt preliminära siffror från SCB. Det är mycket, men inte historiskt mycket. I månadsskiftet december-januari dog det fler under 1995, 1993 och 1988. Relativt befolkningsmängd är det inte ens en av våra topp hundra dödligaste månadspar. 
Men det ska inte användas för att rycka på axlarna åt corona. Överdödligheten under april-maj är unikt stor.
Hur går det ihop?

Varje vecka rapporterar Statistiska centralbyrån (SCB) hur många som dör i Sverige. I måndags blev de preliminära siffrorna för maj klara. Jag har tidigare skrivit om att april 2020 var en av våra dödligaste månader någonsin, men att flera månader under 90-talet varit dödligare, då influensan var ovanligt svår. När nu maj rapporterats in syns samma mönster även mätt över en tvåmånadersperiod.

December 1993 till januari 1994 dog totalt 20 245 personer i Sverige, vilket är drygt tusen fler dödsfall än april/maj 2020. Däremellan finns ytterligare två hårda influensaperioder som orsakat fler dödsfall än corona-månaderna:

Preliminär statistik för 2020, den totala siffran kan öka med hundra, bedömer SCB.

Åke Nilsson var på 90-talet ansvarig för SCB:s befolkningsstatistik. Han minns de höga dödstalen under influensamånaderna på 90-talet och han minns tystnaden som omgärdade dem. När han nu letar sig tillbaka för att jämföra dödligheten på våra två corona-månader ser han att influensan fortfarande dödade fler än corona-månaderna 2020, mätt i absoluta tal. Han ser till och med hundratals månadspar där Sverige hade fler döda, om man mäter dödstalen relativt befolkningsstorlek.

Månadspar under 80- och 90-talet då dödligheten var högre än dödligheten april/maj 2020

Senast 2009 var dödligheten högre under januari och februari, då dog i 1,86 per tusen invånare, jämfört 2020 års 1,85. Bara mellan åren 2000-2009 finns hela nio månadspar med högre relativ dödlighet än nu.
Hur kan det vara så?

– Det beror på att vi har haft sådan framgång att trycka ned dödligheten varje år. Medellivslängden ökar och levnadsförhållanden förbättras. Och så de medicinska framstegen, säger Åke Nilsson.

Under sina år på SCB kunde Nilsson tydligt följa hur samhällets utveckling påverkade dödstalen i hans kalkylark. De nya medicinerna på 80-talet – som gjorde att hjärt- och kärlsjukdomar plötsligt minskade –  innebar ett trendbrott så att männens medellivslängd ökade snabbare än kvinnornas. Och den nya livslängden gjorde i sin tur att samhället fick en växande grupp pensionärer, som gjorde att pensionssystemet byttes ut. Och så influensavågorna. Som flera gånger varje decennium gjorde att några tusen äldre bara dog – försvann! – utan att någon reagerade. Det tycker Åke Nilsson, idag 80 år, fortfarande är konstigt.

– Ja, det är märkligt. Statistiken har ju funnits i alla år, men ändå har det inte gjorts något åt det. Det är en nonchalans som visas mot äldreomsorgen. Men det är inget nytt och torde vara svårt att ändra på, säger Nilsson.

När covid-19 kom till Sverige var det under en period då Sverige vanligtvis inte ser särskilt många döda. Vi kom dessutom från en vinter som varit ovanligt mild, vilket i sin tur innebar att vi hade haft få dödsfall. Och vintern innan det, 2018/2019 var det samma sak. Rent statistiskt hade Sverige alltså medborgare som ett vanligt år hade avlidit av en infektion, virus eller influensa, men nu klarat sig. Det innebär också att Sverige 2020 har en åldrande befolkning. På tio år har andelen män över 90 år ökat med nästan 40 procent, kvinnor med nästan 20 procent. På bara ett år, mellan 2018 och 2019, ökade gruppen äldre än 90 år med 1 324 personer. Det var då covid-19 slog till. Vilket gör jämförelser komplexa.

Tomas Johansson heter mannen som idag har Åke Nilssons jobb på SCB. Han har tagit del av Åke Nilssons beräkningar, bekräftar dem, men framhåller just att de inte automatiskt visar på överdödlighet. Han har själv gjort beräkningar och jämfört månadsparet april-maj tillbaka i historien. Då får han gå tillbaka till 1927 för att hitta samma dödlighet med samma månadspar. I april i år dog 2 894 fler än normalt – alltså utifrån hur många som vanligtvis dör under en aprilmånad tidigare år (den överskjutande siffran kallas överdödlighet). I maj var överdödligheten 1603.

– Totalt blir då överdödligheten under april och maj närmare 4 500 döda, säger Johansson.

Att jämföra bakåt med andra månadspar går såklart också bra, men man behöver förstå vad vi mäter och förstå skillnaderna i förutsättningar. Det framhåller också Åke Nilsson och gör jämförelsen med om covid-19-pandemin hade kommit i december.

– Då hade vi underskattat överdödligheten.

Men inte heller det det hade inneburit att krisen var ofarlig, däremot blir jämförelsen ett typ-exempel på hur statistik kan missförstås, eller tolkas olika beroende på kontext. En jämförelse med något värre bakåt i tiden innebär inte att någon kan pusta ut eller tro att covid-19 är samma sak som en influensa.

Eller att 2020 inte varit särskilt dödligt.

Ett annat exempel finns från veckan som gått. Då cirkulerade uppgifter om att Sveriges dödlighet under årets första fem månader inte varit högre än de senaste fem åren. När Åke Nilsson får se siffrorna reagerar han.

– Argumentationen faller på grund av felräkningar och brist på insikt.

Exempel på grafen som fått spridning.

Åke Nilsson påminner igen om att det dels beror på att vi i början av 2020 hade få döda, men framför allt att diagrammet missat att räkna med ”avlidna med okänd dödsdag” under 2020, vilket är över tusen fall. Räknar man in det blir början på 2020, enligt Åke Nilssons nya beräkningar, den dödligaste perioden i närtid.

Åke Nilssons nya kalkyl.

Statistik kan användas för att driva bevis och teser åt olika håll, därför ska det tolkas med försiktighet. Framför allt kan vi använda det för att se historiska mönster och lära oss framåt. I vårt fall verkar det här finnas flera läxor om hur vi hanterat våra äldsta.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 14 comments }

Coronaveckan som gått, v24

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 24.

4 874 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med totalt 215 fall, eller ungefär 4 procent, vilket är två procentenheter mindre jämfört med förra veckan. Vi befinner oss nu på en ny lägre nivå jämfört med tidigare och det är rimligt att det håller i sig, vilket Adam Altmejds graf visar. Nu är även den totala dödlighet inom det normala, enligt preliminär statistik från SCB. Det är goda besked att ha med sig och också kanske en del av anledningen till att reserestriktionerna i helgen kunnat lyftas. Nu får vi resa fritt inom Sverige så länge vi är symptomfria. Däremot tillåts vi varken resa till Norge eller Finland (och sedan tidigare inte heller till Danmark), eller tvärtom, vilket fått inrikesminister Damberg att bli orolig för det nordiska samarbetet. Ett kommunalråd i en gränskommun har beslutat att ”anmäla Norge”. Just Norge gör däremot ett lustigt undantag för gotlänningar – gotlänningar erbjuds resa fritt till och från Norge. Men erbjudandet för gotlänningar att resa dit hjälper inte mycket, eftersom vi fortfarande lyder under UD:s avrådan för icke nödvändiga utlandsresor, fram till 15 juli.

Fler saker som indikerar lättnad: Filmstaden öppnar upp biograferna, med vissa restriktioner, den 24 juni. Och SJ försöker möta den ökade efterfrågan med att ta bort det tidigare erbjudandet om en tom stol bredvid varje bokning. Även Destination Gotland har ökat kapaciteten och tillåter att fartygen bokar upp två tredjedelar av kapaciteten, en ökning mot tidigare 50 procent. Ikea vill betala tillbaka stödpengarna de fått från staten, eftersom det nu så går så bra för möbeljätten. Hur återbetalningen ska gå till är oklart.

Alla Stockholmare erbjuds nu gratis testning. Det ska starta på måndag den 15 juni och gälla både tester för antikroppar och pågående infektion. Ett hundratal testcenter ska finnas. Folkhälsomyndighetens veckorapport visade att drygt 10 procent av Stockholmarna nu har antikroppar, men mätningen ska tas med en nypa salt, eftersom testen bara gjorts i öppenvården och därmed kan ha stora fel.

Astra-Zeneca har skrivit avtal med ett antal länder i Europa om ett corona-vaccin som utvecklats vid Oxford. Vaccinet genomgår nu flera stora tester, och om det fungerar kan det finnas tillgängligt vid årskiftet. Men inte i Sverige som ännu inte skrivit något avtal med det svensk-brittiska bolaget. Sverige har däremot lagt 2 miljarder på att vi ska vara med i kapplöpningen.

Även om det alltså finns ljusningar, är andra djupt kritiska. Vårdpersonal får mindre semester eftersom arbetsbördan är fortsatt hög (och några tackades med ost istället för pengar). Men högst tonläge har professor Björn Olsen haft. Först i Sveriges radio, men störst genomslag fick han i TV4 där han menade att Sverige borde gjort total lockdown.

Björn Olsen har också, tillsammans med 22 forskare, skrivit ett nytt debattinlägg, denna gång om munskydd, som de menar borde införas genast.

Äldreboenden har varit i fokus i kritiken mot Sveriges hantering av corona. I veckan skrev Dagens nyheter ett starkt reportage om patienter som inte fick IVA, men som ändå lades in efter att släktingar propsade – och överlevt. Reportaget berör också de patienter som inte hade släktingar som hjälpte – och som dog.
Regeringen har i veckan lovat att tillsätta en corona-kommission som ska utreda hela hanteringen, men regeringen vill inte att resultatet ska presenteras förrän efter nästa riksdagsval, något som oppositionen motsätter sig.

Politikerkriget fortsatte i veckan, när Jimmie Åkesson sa att Sverige gjort en ”massaker på äldre” och Ebba Busch att regeringen tillåtit stor smittspridning med ”berått mod”. Regeringen har givetvis slagit tillbaka. I veckan kom också SCB:s stora partisympatiundersökning, där S ökar mest och SD minskar mest. Och i SVT Agenda på söndagskvällen försvarade statsministern Sveriges strategi:

Det var inte alpresenärerna som ensamma tog med sig smittan till Sverige. Det menar Folkhälsomyndigheten som i sin veckorapport analyserat virusen som påträffats i Sverige och där kunnat spåra hur de tagit sig till Sverige. Då ser man att viruset tagit sig till Sverige via Storbritannien, Frankrike, Nederländerna och östra USA, något generaldirektör Johan Carlson också vidareutvecklade i (en mycket läsvärd!) intervju i DN. Att vi tidigt var drabbade av virus från flera länder är också anledning att en tidig lockdown inte hade gett effekt, menar Folkhälsomyndigheten.

I veckan har det tillkännagetts vilka som ska sommarprata. Anders Tegnell och Björn Olsen får var sitt sommarprat.

Många har haft skolavslutningar i veckan som inte fungerat på sedvanligt sätt. I Karlstad åkte studenterna flamingo-flotte istället för flak. Och i Älvsjö gjorde en grundskola en mycket ambitiös skoldans.

Nästa vecka:
I veckan som kommer väntar vi – fortfarande! – på den nya undersökningen om immunitet i befolkningen. Den utlovades redan förra veckan, men blev försenad.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få detta veckobrev i din mejl

* indicates required
{ 4 comments }

Är det mediernas fel att presskonferensen om Palme blev ett antiklimax?
Nej, snarare en kollision mellan tjänstemannamässig sävlighet och mediers explosiva intresse i en av världens dyraste brottsutredningar.

Det här är en text som skulle kunna börja med att Sverige stod stilla. Om ett kollektivt sus i folkhemmen vid halv tio en onsdag, när de avgörande bevisen om Palmes mördare skulle presenteras.
Inramningen var perfekt. Två myndighetstjänstemän med illa knutna slipsar. Några glas vatten, roll-ups med loggor, en powerpoint som det lästes högt ifrån. Roy Andersson hade inte mejslat fram ett bättre svenskt vemod.
Men ifall Sverige stod stilla måste de fått kramp. För i en och en halv timme fick vi höra _allt_ om Palmeutredningen. Om digitalisering av arkiv, om gamla spår som inte ledde någonstans (men som det länge hoppades på). Och egentligen framkom väldigt lite nytt.
Antiklimax. Var fanns vapnet? Kunde inte någon åtminstone tagit med ett rekvisita, ett litet bevis att peka på? Nej, istället fick vi se en gammal rekonstruktion från SVT. Journalister fick ställa en fråga var och sen var det slut.
“Dåligt av Krister Petersson att inte hålla vad media lovat.”, twittrade krönikören Andrev Walden lakoniskt.
Det är träffande, men samtidigt för enkelt att beskylla medier för att hajpa den aviserade finalen för en av världens största brottsutredningar.
För vi pratar om en utredning som ofta benämnts som en av världens största och dyraste. Som innefattar 90 000 personer och nämner totalt 140 000 personer – nästan två procent av Sveriges dåvarande befolkning! Och vi pratar om ett besked som gavs redan i februari, om att kunna komma med en lösning.
“Jag är positiv till att kunna presentera vad som hänt kring mordet och vem som är ansvarig för det”, sa chefsåklagare Krister Petersson till SVT 18 februari. Till Sveriges radio antydde han senare att det fanns teknisk bevisning, men i övrigt sades inget mer konkret.
Hur ska allmänheten tolka det som annat än sprängstoff? Hur ska medier spegla det på annat sätt att det nu skulle pågå en nedräkning till sommaren – då vi äntligen skulle få svaret. Förväntningarna var på max och de hade skruvats upp dit av våra myndigheter.
Men det är samtidigt svårt att belasta Krister Petersson för det. Han är en tjänsteman, ovanligt bra på sitt jobb tycks det, men knappast någon som förstår mediedramaturgi. Han är en vanlig tjänsteman som försökte svara på frågor i SVT, vara allmänheten till tjänst, men samtidigt inte säga mer än det han absolut visste: Att han var positiv till att presentera vad som hänt, och vem som är ansvarig.
Det fick allmänheten reda på under onsdagen. Det var exakt vad han berättat att vi skulle få reda på.
Krister Petersson är tjänstemannen som försökte göra sitt jobb. Han gjorde det bättre än någon annan och konstaterade att säkrare än såhär går det inte att bli och nu är det lagt till handlingarna.
Presskonferensen avslutas. Krister Petersson går vidare till någon ny utredning.
Det var en av världens största mordgåtor – som fick världens svenskaste slut.
Och så var det med det.

{ 4 comments }

Under de senaste 24 timmarna har Facebook-konton över hela världen stängts av eller deaktiverats av Facebook. Anledningen verkar vara att personen eller sidan har en koppling till skinheads, eller bara gillat musik som på något sätt kan ha att göra med musik eller kläder som är kopplade till skinhead-kulturen. På Reddit finns en lång tråd om saken och flera internationella medier har skrivit om det.

Nu meddelar Facebook Sverige att det hela är ett misstag.

”Vi ber om ursäkt till de som blivit drabbade av det här problemet. Dessa konton har blivit bortplockade av misstag, men har nu blivit återställda. Vi undersöker vad som har hänt i det här fallet och vidtar åtgärder för att säkerställa att detta inte händer igen.”, säger Facebooks Lukasz Lindell.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 comments }

Förra veckan förklarade Sveriges biträdande finansminister Per Bolund att test för covid-19 nu ska vara gratis, vilket möjliggör smittspårning. Detta skulle ”trycka tillbaka smittan fullständigt”. Men nu rättar Bolund sig.
”Att trycka tillbaka smittan fullständigt är givetvis ett mål på lång sikt, och kan till exempel inbegripa ett effektivt vaccin, men där är vi inte ännu”.

Till SVT Aktuellt sa Per Bolund förra veckan att: ”Vi ska spåra upp dem, de som faktiskt har covid-19. Och så kan vi nu se till så att man följer upp, och hittar alla dem som eventuellt kan ha smittats av dem personerna. och då kan vi också trycka tillbaka smittan fullständigt. ”

Beskedet skulle innebära en ny strategi för Sverige, en strategi som tidigare inte kommunicerats av Folkhälsomyndigheten. Under fredagens presskonferens bad jag enhetschef Sara Bylund på Folkhälsomyndigheten att kommentera Bolunds besked. Hon tror inte att det går att trycka tillbaka helt, med hjälp av smittspårning.

– Vi tror att smittspårning i det här läget av epidemin, i alla fall i vissa regioner, kan vara ett kraftfullt verktyg, för att kraftigt minska smittspridningen. Sen om det går att göra helt, det är nog väldigt olika i olika regioner, beroende på var man är och vilken spridning man har just nu, säger Sara Byfors.

Har det gått ut något nytt påbud från er till läkare, för att göra det som Per Bolund sa, att trycka tillbaka smittan helt?
– Ingenting annat än det vi har för äldreboendena. Sen kommer vi också att få ett regeringsuppdrag kring det här, och då får vi se vad det innefattar. Vanligtvis sköter regionerna det här själva. 

Nu svarar också Per Bolund på vad han menade. I en skriftlig kommentar rättar han sitt tidigare uttalande och menar att det ”totala tillbakatryckandet” antagligen åtgärdas först med vaccin, inte smittspårning.

”Den övergripande strategin ligger fast. Att trycka tillbaka smittan fullständigt är givetvis ett mål på lång sikt, och kan till exempel inbegripa ett effektivt vaccin, men där är vi inte ännu. Världen kommer sannolikt att behöva leva med coronaviruset en längre tid.”

Bolund menar att det nu handlar om ytterligare insatser för smittspårning och storskalig testning, och att smittspridning ska ”dämpas”, inte tillbakatryckas.

”Dessa åtgärder är en del av regeringens strategi att dämpa smittspridningen, och nu finns det förutsättningar att trycka ner takten i utbrottet ytterligare.”

Men hur ska det gå till? För trots en ökad kapacitet för testning har läkare i regionerna ingen ny information om hur de ska smittspåra. Och den som finns är otydlig.

I förra veckan skrev jag om hur endast 5 av 21 regioner smittspårar samtliga fall, och bland de som svarat ”ja” är det inte helt tydligt om de smittspårar på det sätt Per Bolund nu hoppas. I det smittskyddsblad läkarna har tillgång till, och som är framtaget av Smittskyddsläkarföreningen, definieras smittspårning som att läkaren ska informera övriga i den smittades hushåll. Först om den smittade haft kontakt med vårdpersonal ska aktiv smittspårning påbörjas. Det är också detta blad som flera regioner hänvisar till i Folkhälsomyndighetens enkät.

I enkäten svarar till exempel Region Stockholm att de inte bedriver allmän smittspårning och tillägger: ”Å andra sidan skiljer sig inte den smittspårning som rekommenderas kring bekräftade fall från de allmänna rekommendationer som finns till alla invånare, dvs att alla ska vara uppmärksamma även vid lindriga symtom och i så fall isolera sig i hemmet eller motsvarande

Så vad är egentligen smittspårning om den inte skiljer sig från de allmänna rekommendationerna? Under fredagens presskonferens frågade jag Sara Byfors även om det. Innefattar smittspårning isolering och testning?
– Det behöver inte innefatta testning, men om du har ett fall och kartlägger vilka kontakter den personen haft, kan den personen själv kan ta kontakt med de som de varit nära. Eller så behöver man hjälp med det, om man varit i ett sammanhang med människor man inte känner. Så det är att uppmärksamma andra lite särskilt på att man ska vara extra vaksam.

Vilket alltså inte är särskilt annorlunda än det generella rådet Sverige redan ger – att stanna hemma om man har symptom.

– Nu har vi det här generella rådet, att har man symptom ska man verkligen inte vara ute och röra sig, utan då ska man stanna hemma. Det blir egentligen den åtgärd man har att ta till. Men i en testning så kan man utesluta vissa individer som inte har blivit smittade, säger Sara Byfors.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Hör hela svaret från Byfors här (29:01 in):

{ 0 comments }