≡ Menu

Flockimmunitet. Hela världen förknippar Sverige med ordet, men ändå vill ingen säga att det varit vår strategi. Så hur har strategin formats hos de ledande tjänstemännen på Folkhälsomyndigheten? Genom tillgång till hundratals utbegärda mejl har jag kunnat kartlägga vad som byggt grunden för Sveriges covid-19-strategi.

Läs del 1, Berättelsen om Johan Giesecke och Folkhälsomyndigheten.

Det här är del 2, om hur begreppet flockimmunitet fick fäste hos Folkhälsomyndigheten.

Egentligen är det Annika Linde som förklarar det först. Eller kanske bäst? Annika Linde var statsepidemiolog innan Anders Tegnell och den 13 mars publiceras en lång text på Facebook där Linde förklarar att det inte vore så dumt med “lite långsam spridning bland skolbarn och deras föräldrar för att successivt bygga upp en flockimmunitet”. Hon tillägger att det är “i själva verket vår Folkhälsomyndighets strategi”. Anders Tegnell slår tillbaka direkt. Till DN förklarar han att det finns “absolut inga ambitioner att låta smittan spridas på det sättet”. Målet är istället en lugn spridning så att inte sjukvården överbelastas.

Samma kväll läser Anders Tegnell ett mejl från en pensionerad läkare. Läkaren undrar om man inte kan hantera covid-19 som vattkoppor hanterades förr i tiden. Använd hotellen, skriver läkaren, de står ändå tomma. Låt friska få gå dit och bli smittade, så behöver de inte vaccineras sedan. 

Anders Tegnell skickar vidare mejlet till generaldirektör Johan Carlson, men även till Mika Salminen. Han är hälsosäkerhetschef på THL, Finlands motsvarighet till Folkhälsomyndigheten, och en nyckelperson i Finlands hantering av krisen. Tegnell kommer under de närmaste månaderna ha flitig kontakt med sina kollegor ute i Europa. Mest kommer han att skriva med Islands statsepidemilog Þórólfur Guðnason, men ofta också med Norges Frode Forland och Storbritanniens Paul Cosford. Liksom alltså finska kollegorna på THL. Men korrespondensen mellan dessa är oftast sekretessbelagd. Mejlet med Salminen är ett undantag.

Tegnell bifogar en kort kommentar till det vidarebefordrade mejlet: “En poäng skulle tala för att hålla skolorna öppna för att snabbare nå herd immunity”.

Salminen svarar Anders Tegnell efter någon minut: “Det har vi också tänkt på. Men under tiden kommer barnen ändå att sprida infektionen…”. Salminen skriver vidare att THL har kört en modell med just detta scenario som estimerar att “åldringarnas attack rate” minskar med “kanske 10 procent”.

Tegnell svarar att han önskar ett möte och frågar: “10 procent kanske kan vara värt det?”

Idag, fem månader senare, säger Anders Tegnell att det inte var flockimmunitet som var anledning till att Folkhälsomyndigheten valde att hålla skolorna öppna. “Min kommentar var på en möjlig effekt inte på en förväntad som var en del av bedömningen av lämplighet av åtgärden. Att hålla skolor öppna för att få immunitet var alltså aldrig aktuellt”, säger Anders Tegnell, efter att ha läst konversationen igen.

Dagen efter dialogen med finska THL mejlar Annika Linde till sin efterträdare, Anders Tegnell. Hon har dåligt samvete för vad hon startade med sin Facebookpost. Hon skriver att hon ska försöka hålla sig ”ännu bättre undan media i fortsättningen och låta er sköta detta på ert eget vis”. Samtidigt skickar hon med några förklaringar kring hur hon tänkt.

Anders Tegnell tackar för “din lojalitet eller hur man ska uttrycka det” men uttrycker skepsis till att barn skulle vara en motor i epidemin. 

Dagen efter mejlen med Linde kommenterar Tegnell begreppet flockimmunitet för Aftonbladet. Storbritannien har ännu inte gått in i lockdown och har ännu en hållning som liknar Sveriges: Gamla och sjuka isoleras och smittan får spridas bland den friska befolkningen under kontrollerade former. “De flesta får en väldigt mild smitta och kan bygga upp en slags flockimmunitet så att fler är immuna mot denna sjukdom och vi minskar smittspridningen samtidigt som vi skyddar de som är mest sårbara”, sa Patrick Vallance till BBC. Hälsominister Matt Hancock säger att flockimmunitet inte är ett mål, utan ett vetenskapligt begrepp som är ett rimligt slutscenario på epidemin.

Det är en hållning Anders Tegnell sympatiserar med. “Vi är väldigt lika skulle jag vilja påstå”, säger han till Aftonbladet den 16 mars.

“Jag har lyssnat på vad britterna säger och de säger precis som vi gör i Sverige. Det är två länder som sticker ut i att vi, tycker vi i alla fall, håller en lite mer vetenskaplig linje i detta. Balansen mellan politik och vetenskap hos oss är lite annorlunda än i en del andra länder.”

Tegnell påpekar nu att strategin är att platta kurvan, låta sjukdomen kontrollerat sippra igenom befolkningen för att inte “skada samhället mer än nödvändigt”. Men han aktar sig för ordet “flockimmunitet”.

“Vi har varit lite försiktiga med att använda det ordet för det andas ju lite att man har gett upp och det är ju inte alls det som det är frågan om”, sa Anders Tegnell då. Han tillägger: “Men grundtanken börjar nog bli mer och mer relevant ju mer vi ser av det här viruset, att det är dit vi behöver komma. Vi kommer inte att få kontroll på det på något annat sätt.”

En dag senare rekryteras Annika Lindes företrädare, Johan Giesecke, som konsult på Folkhälsomyndigheten. Utöver att vara tidigare statsepidemiolog har Giesecke också varit Tegnells mentor, enligt Giesecke själv. De har en nära, professionell relation, att döma av hur de pratar både med och om varandra. 

I samma mejltråd som Giesecke erbjuds kontrakt ställer Tegnell frågor om modellering av flockimmunitet.

Johan Giesecke kommer veckan därpå in på myndigheten med en klar uppfattning om hur covid-19 kommer att spridas. Det är “mer smittsamt än influensa” och det finns redan “tusentals smittade” i Sverige varav merparten inte blir särskilt sjuka. Det hela upphör “när så många blivit smittade och sedan immuna så att viruset inte har någonstans att ta vägen (kallas “herd immunity”). Så sammanfattade han läget till Tredje AP-fonden, bara några dagar innan tillträdandet på Folkhälsomyndigheten. Två månader senare, i maj, upprepar han en liknande analys i en artikel i den ansedda vetenskapstidskriften The lancet, en artikel som kommer i svensk variant på Svenska dagbladets debattsida: “alla på jorden kommer att exponeras för covid-viruset, och de flesta kommer att smittas/…/Vår viktigaste uppgift är inte att försöka stoppa spridningen, vilket är närmast utsiktslöst, utan att koncentrera oss på att ge de olyckliga offren en optimal vård.”

Sedan mars har frågan om flockimmunitet förföljt Tegnell och Folkhälsomyndigheten. Gång på gång har de upprepat att flockimmuniteten inte är ett mål, men en möjlig biprodukt av strategin. Myndigheten har kritiserats för otydlighet, men Tegnell har poängterat att tydlighet kring målet är viktigare än tydlighet kring strategin.

Men hur tydligt har målet varit? Den 4 april håller Norrbottens smittskyddsläkare Anders Nystedt en presskonferens. Han har förberett en presentation och på en av sidorna står det: “Mål => Flockimmunitet”

Under presskonferensen förtydligar Nystedt att flockimmunitet ska ske lugnt och stilla, men att “nog många i vår befolkning i Norrbotten ska bli immuna, naturligt”. Han poängterar att det skulle vara bra om det gick snabbare hos de unga. “Jag tror att alla norrbottningar…nej alla är för mycket, men en stor del kommer att behöva gå igenom den här infektionen”. 

Det blev ingen snabb smittspridning i Norrbotten och inte heller några tydliga effekter av flockimmunitet. I juni hade bara två procent antikroppar mot covid-19 i regionen, jämfört med förväntade tio procent. 

– Om avsaknad av antikroppar innebär risk för att smittas och bli sjuk, då har vi länge kvar innan vi är “i hamn”, säger Nystedt när jag når honom.

Målet med flockimmunitet, var det ett lokalt uppsatt mål, eller pratades det också om från Folkhälsomyndighetens håll, eller på någon annan nationell nivå?

– Både och. Det var väl primärt något som kom från Folkhälsomyndigheten.

Hur kommunicerades det från Folkhälsomyndigheten? 

– Det jag minns nu var att det diskuterades i media. Flera aktörer. Jag tror jag såg det först i någon artikel med förre statsepidemiologen Annika Linde. Sen var det ju många som pratade om det och det var kurvor och grafer överallt. Statistik-Britton var ofta i ropet. Men jag minns däremot inte om jag sett det i något Folkhälsomyndighets-dokument. Men det är logiskt. När vi får en immun befolkning, då kommer de svåra fallen att sakta försvinna och de som smittas en andra gång blir lindrigare sjuka och mindre smittsamma. Så flockimmunitet är fortsatt något att längta efter. 

Otydligheten i vad som gäller, vad flockimmunitet är och om vi använder oss av det eller inte, får många att frustreras. 22 forskare profilerade sig tidigt genom att i olika debattartiklar rikta kritik mot Folkhälsomyndigheten. “Flockimmunitet är en farlig strategi”, skrev forskarna. En av dessa, Cecilia Söderberg-Nauclér, menar att tiotusentals kommer att dö om detta fortsätter. Hon vill att Tegnell avgår säger hon till en journalist, men ångrar sig sedan. Det är för sent, artikeln är skriven. I ett mejl ber hon senare Tegnell om ursäkt. Hon vill ha en statsepidemiolog som lyssnar på henne, kanske skulle hon få det om Tegnell avgick och någon annan tog hans plats? 10 000 kommer till sommaren att dö bara i Stockholm ifall inget görs, menar Söderberg-Nauclér. Hon tar upp hur Folkhälsomyndigheten räknat fel i sina rapporter, varför kan hon och andra inte bara få hjälpa? Hon ber ändå om ursäkt.

Tegnell accepterar ursäkten, säger att han förstår att medier driver på saken.

Idag säger Söderberg-Nauclér att hon står fast vid både ursäkten och kritiken:

“Man påstår att Sveriges strategi var att hålla smittan nere så att sjukvården mäktar med. Det är en efterkonstruktion. Man hade, precis som vi anat, inte räknat på sjukvårdsbehovet innan Rocklöv och jag tog upp det i media den 15 mars”.

Även om Söderberg-Nauclér inte känner sig lyssnad på, visar interna mejl att det kritikerna publicerar studeras. Flera forskargrupper hör frekvent av sig till både Tegnell och Folkhälsomyndigheten. De skickar studier som modellerar hur tusentals svenskar kommer dö – varje dag! – om Sveriges strategi inte ändras. I ett av fallen menar några kritiska forskare att deras modellering visar att Sverige kommer att få 16 000 IVA-patienter per dag i slutet på maj. Även den granskas, men myndigheten upptäcker snart stora brister. I ett vidarebefordrat mejl till Johan Giesecke skriver Tegnell att “redan vid en enklare analys verkar den vara så dålig att om den publiceras får man ifrågasätta reviewers jäv”.

Folkhälsomyndigheten håller kvar vid sin strategi: Skydda de sköra och gamla, se till att platta kurvan så vården klarar av trycket, det vill säga få en kontrollerad spridning av covid-19 i samhället. 

Internationellt finns det egentligen bara en bild av Sverige: Flockimmunitet. Det rapporteras hela tiden och fortsätter väcka enorm uppmärksamhet. Bara under den senaste veckan har till exempel tyska magasinet Focus nämnt det och tidningen Newsweek skrev för två veckor sedan att Sverige “siktade mot att nå flockimmunitet”, en artikel som fick enorm spridning – över en miljon Facebook-reaktioner.

Och det är inte konstigt, för den som frågar har hört hur Tegnell återkommande har lutat sig mot principen om flockimmunitet. Redan i april sa Tegnell att han tror att Sverige kommer att nå en högre nivå av flockimmunitet, innan vi har fått ett vaccin. När han idag kommenterar utspelet, menar han att vi redan är där.

– En flockimmunitet som stoppar spridningen helt är aldrig möjlig utan ett vaccin. En immunitet som minskar hastigheten har vi med stor säkerhet redan, säger Anders Tegnell.

Så om det nu alltid varit en del av Sveriges strategi (om inte annat som ett vetenskapligt faktum att luta sig mot), men inte ett ett mål i sig: Varför har frågan om flockimmunitet varit så känslig? Jag mejlar frågan till Tegnell. Han ska snart upp på scen för ytterligare en presskonferens. Då ska han återigen föredra siffror från myndigheten, upprepa mantrat om att platta kurvan, tvätta händer. Hans svar är kort:

Den här artikeln är gratis med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att denna journalistik ska finnas öppen och tillgänglig. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Artikeln är sampublicerad med Expressen.

{ 8 comments }

Flockimmunitet. Hela världen förknippar Sverige med ordet, men ändå vill ingen säga att det varit vår strategi. Så hur har strategin formats hos de ledande tjänstemännen på Folkhälsomyndigheten? Genom tillgång till hundratals utbegärda mejl har jag kunnat kartlägga vad som byggt grunden för Sveriges covid-19-strategi.
Det här är del 1, berättelsen om Johan Giesecke och Folkhälsomyndigheten. 

”Jag tror att viruset kommer att svepa fram som en storm över Sverige och smitta i princip alla på en eller två månader/…/Jag tror det redan finns tusentals smittade i Sverige./…/Det hela upphör när så många blivit smittade och sedan immuna så att viruset inte har någonstans att ta vägen (kallas ’herd immunity’)”

Det är fredagen den 13 mars och Johan Giesecke har precis skickat iväg en analys till Tredje AP-fonden. En global pandemi har just fått fäste i världen och AP-fonden behöver i detalj förstå hur det kan slå mot deras investeringar. Johan Giesecke har kontaktats. Han är sedan en tid pensionerad från sitt jobb som forskningschef på Europeiska smittskyddsmyndigheten och var mellan 1995-2005 statsepidemiolog i Sverige. Han antar uppdraget. Han är rapp, snabb i tanken, ibland lite drastisk i sin analys.

Bland epidemiologer är Johan Giesecke ett känt namn. Hans kontaktnät är stort och hans status på svenska Folkhälsomyndigheten är hög, trots att det var många år sedan han var anställd där. Det var Johan Giesecke som en gång i tiden rekryterade nuvarande generaldirektör Johan Carlson liksom statsepidemiolog Anders Tegnell. I intervjuer har Giesecke flera gånger kallat dem för ”mina pojkar”. Myndigheten lyssnar därför när Giesecke talar. Eller snarare: Det översta skiktet på myndigheten lyssnar.

Lördagskvällen den 14 mars får Johan Giesecke en idé. Sverige har just fått sitt första dödsfall och Folkhälsomyndigheten har precis lagt om sin strategi från att stoppa viruset, till att nu minska dess effekter. Giesecke mejlar biträdande statsepidemiolog Anders Wallensten och analyschef Lisa Brouwers. Kunde de avsätta lite tid för att visualisera hans idé? Anders Wallensten svarar jakande redan söndag kväll.

Men Anders Wallenstens positiva svar är för sent. Giesecke har redan fått tag på både analyschefen Brouwers och fått myndigheten att avsätta resurser till hans projekt. Vilket inte alls är något problem för Anders Wallensten. Trots att Giesecke vid den här tiden varken är kontrakterad eller har någon annan formell position hos Folkhälsomyndigheten.

Tjänstemännen på Folkhälsomyndigheten är däremot inte imponerade. I försiktiga mejl skriver först epidemiologen Annasara Carnahan att kurvan kommer att bli missvisande: ”Endera underblåser den rädsla eller så förminskar den dödligheten i covid-19”. Ytterligare en av myndighetens tjänstemän skriver:

Analyschef Lisa Brouwers vidarebefordrar genast kommentarerna till Johan Giesecke, som samma kväll svarar:

Varför får Johan Giesecke, som är utan formell roll på myndigheten, tillgång till myndighetens interna resurser och resultat? Varför skickas intern kommunikation till en utomstående? Lisa Brouwers menar idag att hon inte satte igång något projekt och inte heller tycker hon att hon gett Giesecke access. I ett mejl skriver hon:
“Johan G har inte fått access till vare sig medarbetare eller deras interna svar till mig – jag valde att vidarebefordra svar från medarbetare till honom för att påvisa en del problem man kunde se med analys-förslaget.”

Grafen publiceras aldrig. Men detta är bara början på Gieseckes resa på Folkhälsomyndigheten.

Den 17 mars, dagen efter frågan om grafen, får Johan Giesecke ett mejl från Anders Tegnell. Det är kortfattat, som det nästan alltid är när Tegnell mejlar. Några få ord, ofta utan punkter eller kommatering. Den här gången är budskapet enbart i ämnesraden.

Johan Giesecke svarar inom en halvtimme.

Ett kontrakt börjar tas fram och Giesecke meddelar att han formellt kan börja jobba måndagen därpå. Under tiden fortsätter Giesecke andra uppdrag. Redan dagen efter skriver han kunskapsunderlag till Tredje AP-fondens vd Kerstin Hessius och på söndagen deltar han till och med i en debatt i SVT:s Agenda – med Hessius. En debatt där Giesecke är muntligt kontrakterad av både Tredje AP-fonden – och Folkhälsomyndigheten, något som DN tidigare berättat.
Kontraktet med Tredje AP-fonden avslutas inte förrän måndag morgon, fem minuter i nio. Då skriver Giesecke ett mejl till AP-fonden och vill avsluta sitt kontrakt.

Avskedet faller inte i god jord och AP-fonden påpekar att ”även muntliga avtal gäller” och att ”Det hade varit klädsamt med en rad att det är synd att det är så här”. Det kommer inte vara sista gången Giesecke trampar någon på tårna.

När Giesecke nu börjar sitt arbete på Folkhälsomyndigheten är han i sitt naturliga habitat. Han är flitigt anlitad av Sveriges alla medier, SVT Aktuellt skickar bokningsförfrågningar om flera dagar och veckor i sträck. Giesecke ställer upp på nästan allt och får enormt genomslag både nationellt och internationellt. Han blir kändis. Får erbjudanden om bokkontrakt (tackar nej) och en inbjudan att bli nationaldagstalare i Södertälje (tackar ja). Det senare vidarebefordrar han till Anders Tegnell.

Det är god stämning. Så som det kan bli mellan kollegor som svetsas samman under stora kriser. Det här är deras karriärers viktigaste projekt och världens ögon är riktade mot dem.

Första veckan på jobbet fakturerar Giesecke 50 timmar på åtta arbetsdagar. Krisen tar inte rast. En fredagskväll efter middagsvinet får Giesecke ett infall om skolstängningar. Det skickas direkt till Tegnell och generaldirektör Johan Carlson.

En timme senare samma kväll skickar Giesecke en gliring till Preben Aavitsland, på norska Folkhelseinstituttet. Norge gör fel, menar Giesecke.

Stämningen är sådan nu. Johan Giesecke är säker på att han har rätt, andra har fel. Han njuter av uppmärksamheten. Skickar musikvideon som Dr Alban gjort till Anders Tegnell, frågar “har du sett?”. 

Johan Gieseckes konsultkontrakt skrivs till slut på, den 12/4. Det ger honom 1250 kronor timmen och max 800 timmar. En måttlig ersättning för en senior konsult, enligt branschkännare. Gieseckes uppdrag är att ”stötta enheten för analys”, där Lisa Brouwers är enhetschef. Vidare står det att Giesecke ska stötta enheten ”i deras arbete med modellering och analys av covid-19”. Men Giesecke mejlar mest med Anders Tegnell. Den Tegnell får mest mejl från under pandemins första månader är Johan Giesecke, bara slagen av Jan Albert. Och den Tegnell mejlar flitigast är Johan Giesecke. 

För april fakturerar Giesecke 157 timmar. I tjänstgöringsrapporten skriver han att kvällarna gått till medverkan i SVT Aktuellt och TV4. Anders Tegnell ser och vidimerar fakturan, enligt Giesecke. Senare kommer det avslöjas att Giesecke inte kan fakturera Folkhälsomyndigheten för medverkan i medier. Det kommer också avslöjas att flera nyhetsredaktioner inte ens vet att Giesecke har ett kontrakt med myndigheten under sina framträdanden. Nyheten kommer få stort genomslag. Men det är då. Nu är nu, och kontraktet är påskrivet. Någon jävsdeklaration har inte hunnits med. En sådan ska lämnas in för att myndigheten ska kunna avgöra vilka eventuella jäv samarbetspartner har som kan försvåra arbetet. Det är inte förbjudet att ha jäv, men viktigt för myndigheten att veta för att slippa misstänkas för jävssituationer. Först i maj lämnar Giesecke in en sådan. Han fyller i den slarvigt. Stavar till och med sitt namn fel.

I deklarationen ska tidigare uppdrag uppges. Giesecke uppger inte kontraktet med Tredje AP-fonden. I deklarationen ska det också uppges uppdrag som släkting eller någon i nära relation har haft. Giesecke uppger ingen. Men Johan Gieseckes fru heter Kajsa Giesecke. Hon är narkosläkare och har grundat andningssjukhuset Remeo. Hon äger det inte längre, men är fortfarande aktiv styrelseledamot. Hennes bolag var med och byggde upp fältsjukhuset i Älvsjö och när det aldrig användes gick hon ut i SVT med hård kritik mot beslutet. Inget av det nämner Johan Giesecke. Han är däremot generös med att hjälpa Kajsa med kontakter. En vecka in på sitt nya uppdrag hos myndigheten sätter han samman hustrun Kajsa med rätt personer på Karolinska institutet, eftersom hustrun har kontakt med finansiärer med ”seriöst stora pengar”

Enligt jävsexpert Folke Johansson är det inte automatiskt problematiskt att missa eller inte uppge sina jäv. En konsult får göra vad konsulten vill och en dåligt ifylld jävsdeklaration innebär mest dåligt underlag för myndigheten att bedöma vilka uppgifter och möten en konsult kan närvara vid. Han får medhåll av Folkhälsomyndighetens chefsjurist Bitte Bråstad. I juni bad hon Giesecke inkomma med kompletteringar. Det har inte Giesecke gjort. “Jag har inget att tillägga”, kommenterade han saken i ett mejl i juni och utvecklade det senare i DItv. Idag hänvisar Giesecke bara till chefsjuristen Bitte Bråstad, som nu menar att de gjort bedömningen att det inte föreligger någon jävsituation. Via presstjänsten meddelar Folkhälsomyndigheten att Giesecke inte är “delaktig i några beslut på myndigheten och är endast rådgivande”.

Men allt det där uppdagas alltså först efter att Giesecke gjort turné på världens löpsedlar. Även om Giesecke aldrig gjort någon hemlighet av sitt kontrakt med Folkhälsomyndigheten kände de flesta medierna inte till det. I spanska medier får hans uttalanden hundratusentals delningar på Facebook. Hans intervju med Lockdown tv får över 1,3 miljoner visningar. I Sverige börjar han bli folkkär och jämföras med Leif GW. Samtidigt får han kritik, vilket också når Anders Tegnell. Flera reagerar på att Giesecke är över 70 år, men ändå studsar runt bland Sveriges tv-studios. Hans ålder innebär att han tillhör den riskgrupp Sveriges strategi vill skydda, till och med isolera. “Jag brukar säga att jag är 69 och ett halvt”, svarar den egentligen 70 och ett halvt år gamla Giesecke till Dagens industri. Men när Tegnell skickar vidare en medborgares bekymrade mejl om samma sak, söker Giesecke stöd i hur och om han ska svara.

Giesecke väcker kort sagt känslor. Hos Tegnell är de varma, men i till exempel grannländerna är de irriterade. Frode Forland, Norges motsvarighet till Anders Tegnell, har öppet visat sin irritation över att Gieseckes citat om att Sverige gör rätt, “alla andra länder gör fel”. Frode Forlands offentliga kommentar har varit att Giesecke “borde vara mer ödmjuk”. 

En speciell situation uppstår när Svenska dagbladet söker Tegnell för en kommentar om just detta och skickar den då ännu opublicerade repliken till Tegnell. Istället för att svara reportern skickar Tegnell vidare citaten till Frode Forland och frågar “Hur tänker du om nedan”. Relationen mellan Norge och Sverige har länge varit god och kontakten frekvent. Därför sticker Forlands kommentar ut. Frode Forland mejlar ett svar och kopierar in Johan Giesecke.

Dagen efter svarar Johan Giesecke med en ursäkt till Forland och Norge.

Forland tackar, och Anders Tegnell följer upp. Förklarar hur ansatt Folkhälsomyndigheten känner sig av medier.

Tegnells känsla av svek hänger sig kvar. En vecka senare kommer ytterligare en citatförfrågan till Tegnell. Frode Forland har än en gång gjort ett utspel om den svenska strategin. Tegnell svarar lakoniskt att han fortfarande är besviken på Frode på grund av kritiken mot Giesecke.

Tegnell skickar en kopia på sitt svar till Johan Giesecke, som genast svarar och tackar.

Samma timme, samma dag, kommer avslöjandet om Gieseckes kontrakt med Folkhälsomyndigheten. Dagen efter avslöjas att han, olovligen, fakturerat Folkhälsomyndigheten för tv-framträdanden.

Giesecke försvinner från mediernas strålkastarljus. Men inte från Tegnells förtroendekrets – eller mejlkorg. Utöver sin fru fortsätter Giesecke att vara den Tegnell oftast skickar mejl till, även under sommaren.

Tegnell kommenterar:

Anders Tegnell har fått ta del av uppgifterna i denna artikel innan publicering.

Hur skulle du beskriva Gieseckes status på Folkhälsomyndigheten och din relation till honom?
– Ingen kommentar, men rent allmänt påverkar förstås inte personliga relationer våra bedömningar på en myndighet, utan de baseras på evidens och erfarenhet och myndighetens samlade bedömning.

Var det lämpligt att Johan Giesecke fick tillgång till myndighetens interna resurser och kommunikation?

– Ja, konsultation med externa experter pågår hela tiden men får aldrig mer genomslag än deras relevans. Det är alltid myndighetens samlade bedömning som gäller.

Den här artikeln är skapad tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att denna journalistik ska finnas öppen och tillgänglig.
Du kan också bidra månadsvis, genom tjänsten Patreon.
Texten är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Denna artikel har sampublicerats med Expressen.

{ 33 comments }

Här är kontext till de publicerade Tegnell-mejlen

I mars, just som Sveriges strategi kring covid-19 tog form, skriver Anders Tegnell ett mejl till Johan Giesecke. Det är i samma mejltråd där Tegnell just frågat den tidigare statsepidemiologen och mentorn om han vill börja jobba på myndigheten. Folkhälsomyndigheten är pressade att snabbt ta fram en plan och strategi för hur Sverige ska hantera krisen. Tegnell skriver några rader om hur immuniteten fungerar, och skickar till Giesecke och kollegan Lisa Brouwers.

I helgen har detta mejl fått spridning på Twitter. Det spekuleras i om Anders Tegnell saknar grundläggande kunskaper om immunitet, eller varför han måste fråga Giesecke och Brouwers om en sådan sak. I mejlet finns dock ingen formulerad fråga kring det. Men framför allt: Alla som varit på en arbetsplats vet att man måste få ställa dumma frågor till sin omgivning. Särskilt när man ska ta stora, extremt allvarliga beslut.

Och det är just som en fråga Johan Giesecke tolkar det. I ett svar – som jag nu kan publicera – förklarar han hur immuniteten fungerar.

Sedan i maj har jag jobbat på en större berättelse om relationen mellan de två statsepidemiologerna Giesecke och Tegnell. Det är en berättelse som grundar sig i hundratals mejl mellan de båda, för att bättre förstå Gieseckes konsult-roll i en historisk tid för Sverige. Jag har begärt ut mejl från Tegnell, Brouwers, Wallensten och flera andra nyckelpersoner, för att bättre förstå hur allt hänger ihop.

Här framträder en bild där framför allt Tegnell och Giesecke har en väldigt nära, kollegial relation. Men också där Giesecke har stort inflytande på myndigheten. Han känner sig hemma, som att det är hans andra hem.

Det är också i den kontexten det andra mejlet ska läsas. Där skickar Giesecke några tankar om gymnasiet till Tegnell och Carlson, efter fredagsmiddagen.

Är det konstigt? Inte särskilt, om man läser resten av mejlen. För där framträder en familjär känsla. En sådan som kan uppstå på de flesta arbetsplatser, men särskilt mellan de som jobbat länge tillsammans. Giesecke känner sig trygg nog att skicka iväg några tankar till Sveriges statsepidemiolog, även efter ”ett glas vin”.

Och Giesecke skickar många sådana tankar. Mellan februari och april är Johan Giesecke den som skickar näst flest mejl av alla till Anders Tegnell (160). Bara Jan Albert skickar fler (175). Och relationen är besvarad. Den Tegnell helst mejlar under samma period är Giesecke, 61 mejl skickar han. Vilket innebär att han svarar på knappt var tredje mejl.

Det sista mejlet från Giesecke här ovan fick inget svar. Inte heller fick förslaget någon effekt i Sveriges strategi. Hade Giesecke fått svar hade han antagligen fått ett liknande svar som det Tegnell skrev i det första mejlet här ovan – utan punkter, kommatering och överlag ganska svårläst. För så skriver Tegnell mejl. Snabbt och i stor mängd. Därför är det svårt att läsa ett enskilt mejl som om de vore en gyllene nyckel till något vi inte begriper.

Och det är vad jag med denna text vill flagga för. Att rycka ett internt mejl och utifrån det försöka bygga en hel förståelse för en myndighets komplexa beslutsfattande är inte rättvist. Men det väcker så klart frågor. Och dessa frågor ska besvaras.

Jag slutför nu arbetet med den stora kartläggningen över hur Johan Giesecke och Anders Tegnell formade besluten kring Sveriges corona-strategi. Jag har sökt kommentarer från Tegnell och Giesecke och publicerar förhoppningsvis snart.

Vill du vara med och stötta denna sajt och detta arbete – bidra gärna månadsvis via Patreon.com/emanuelkarlsten. Idén är att skriva om det andra inte skriver eller bevakar, och göra det öppet och tillgängligt genom att några stöttar ekonomiskt – så att det kan komma hela allmänheten till del. Att du är med och stöttar månadsvis innebär att jag vågar och kan lägga tid på att ta fram underlag som det här. Tack.

Uppdaterat: Här är granskningen av Tegnell-mejlen.

{ 49 comments }

Coronaveckan som gått, v32

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 32.

5 763 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med totalt 20 fall på en vecka eller knappt 0,5 procent, vilket är en halvering av dödstal jämfört med förra veckan. Folkhälsomyndigheten skrev till och med ner dödstalen med -3 i veckan efter att en region rapporterat fel. Men klart är att det finns många positiva saker att lyfta: I veckan rapporterades noll intensivvårdade covid-patienter i Jönköpings län (som hade första bekräftade fallet), noll IVA-fall på det tidigare hårt belastade Mälarsjukhuset och noll IVA-fall på Danderyds sjukhus, vars intensivvårdsavdelning haft stort medie-fokus under pandemin. Det totala antalet inskrivna på IVA i Sverige är knappa 40 stycken, och varje dag skrivs det in någon enstaka nya fall.

Samtidigt ökar fallen bland de unga, 20-29 år, vilket oroar Anders Tegnell, men det verkar inte förvåna de unga. Även de delar av Sverige och världen som tidigare varit milt drabbade ser nu en uppgång av fall. Värmland rapporterar en ökning, liksom Norge och Danmark. Totalt 70 länder i världen rapporterar uppgång nu. Expressen har sammanfattat och lyfter till exempel upp att R-talet är lägre i Sverige och nästan dubbelt så högt i Norge. Med det sagt: Sverige har fortfarande drygt 350 nya fall per dag, vilket är långt över våra grannländer.

Utvecklingen fortsätter att få internationella medier att närstudera Sverige. Newsweek, som förra veckan fick nästan 1 miljon Facebookreaktioner på sin artikel om hur få fall det finns i Sverige, har i veckan gjort en uppföljning där de inkluderat varje tänkbar mätpunkt om vår strategi. Även tyska Focus publicerar en beundrande artikel om hur Sverige kört solo och nu inte delar övriga världens oro för en andra våg.

Sveriges Bruttonationalprodukt, BNP, rasade 8,6 procent under andra kvartalet, enligt nya preliminära siffror från SCB. Det är det största största tappet på 40 år och nästan en procentenhet värre än förväntat. Samtidigt klarar sig Sveriges ekonomi bättre än många andra länder i Europa (där snittet var -11) som Italien (-18,5), Frankrike (-13,8), men även bättre än USA (-9,5). Flera internationella medier har noterat hur det gått relativt bra för Sverige. Tyskland ligger ungefär i nivå med Sverige, på den nivån spås också Finland och Norge landa – trots att alla dessa tre länder hade en hård lock-down. Att Sverige inte klarade sig bättre menar analytiker beror på att vi är extremt exportberoende.

Samtidigt har nästan inga av regeringens budgeterade stödpengar gått åt. Bara knappt 2 procent av det budgeterade omställningsstödet om 39 miljarder har hittills beviljats och betalats ut. Och bara 0,5 procent av hyresstödet och flera andra stöd har inte heller nyttjats, enligt SVT:s sammanställning. Mest nyttjat är permitteringsstödet, som väntas uppgå till 95 miljarder kronor, pengar Sverige kommer att låna.

Kulturministern måste avgå, det menade i veckan komikern Jonas Gardell och har fått medhåll från flera i branschen. Kravet kommer eftersom ministern ännu inte presenterat en plan för kulturbranschens framtid. Teatrar och konserthallar behöver veta nu om hur våren 2021 ska se ut för att våga investera pengar och boka lokaler. Kulturbranschen sysselsätter fler än fordonsindustrin, enligt Gardell, och kritiken har eskalerade efter ett evenemang med 250 personer som tilläts äta middag tillsammans – så länge ingen artist uppträdde. Även Svensk fotboll har riktat hård kritik i veckan liksom andra företrädare för idrotten. Kultur- och idrottsminister Amanda Lind säger att hon inte kommer avgå, men återkomma med ett besked i frågan inom några veckor.

Debatten om munskydd fortsätter. WHO har gjort en ”wear a mask”-challenge för sociala medier, och uppmanar alla att bära mask under kommande vecka – och lägga ut en bild på det i sociala medier.

Att det är målat blågult i början på filmen har fått flera Sverige-kritiker att spekulera i att utmaningen är särskilt riktad mot Sverige, men det är falskt: färg-mallen användes av WHO i en video redan i mars.

I veckan har också Karolinska institutet (KI) publicerat en studie om att munskydd gjorda av tyg kan minska smittspridning. ”Dessa bevis bör vara mer än tillräckliga för att rekommendera användningen av munskydd”, skrev forskarna på KI i ett pressmeddelande. Anders Tegnell var dock föga imponerad och menade att studien inte visade något nytt och att han fortfarande väntar på mer forskning. ”I Sverige har vi ett sjunkande antal fall och att då addera munskydd är kanske inte rätt väg. Men om vi ser nya problem kommer vi att titta på munskydd liksom andra åtgärder.”, sa Tegnell. SD har i veckan krävt munskydd i kollektivtrafiken och kritik mot Tegnell har fortsatt komma från läkare, men även stöd. Utomlands rapporteras Sveriges unika hållning i munskyddsfrågan flitigt. Dailywire skriver liksom Fortune.

Ett vaccin kan finnas i Sverige i början av 2021, enligt Sveriges vaccinsamordnare. Sverige gör sin upphandling via EU och sju andra länder och idén är att köpa upp en rad vaccin och sedan fördela det som fungerar bäst mellan länderna. Det kommer alltså att handla om flera vaccin, riktat mot olika grupper. ”Kanske kommer skyddet att bli så kortvarigt att de kommer att behöva ges varje år, ungefär som vi gör med influensavaccinet i dag.”, säger vaccinsamordnaren Richard Bergström.

Samtidigt har ny forskning kommit som pekar på att en vanlig förkylning skulle kunna ge ett naturligt skydd mot covid-19.

I väntan på vaccin kommer allt fler berättelser om hur covid-19 ger långtgående konsekvenser för individer – även långt efter infektion. Sandra har varit sjuk sedan i mars, Christofer berättar om sina fyra månader med corona och barn kan drabbas av hyperinflammation. Sven, 82, har inte fått träffa sin fru sedan 60 år på fyra månader och är trött på det. Och när Jan inte längre fick träffa sin mamma och hennes hälsa försämrades tog han ut henne från äldreboendet och vårdade henne själv på hotell.

Mycket handlar om antikroppar och immunitet just nu och professor Agnes Wold har i veckan gett en liten lektion om hur det fungerar. Klicka på tweeten för att läsa hela den långa tråden.

En liten skandal kring antikroppar håller just nu på att rullas upp, eftersom det visar sig att professor Björn Olsen med flera gjort en uppmärksammad pilotstudie om antikroppar med 450 personer, utan etiskt tillstånd. Studien är nu anmäld till åklagarmyndigheten och en åklagare har tilldelats.

Några ytterligare händelser i korthet:
Antalet skilsmässor ökar under pandemin. Ungefär fem procent fler skilde sig under pandemin, jämfört med samma period föregående år.
– Göran Greider har skrivit en av veckans mest uppmärksammade opinionstexter om ”6 saker som retar mig i coronadebatten
– En engelsk korrespondent tycker svenska medier har svikit, och publicerar kritik i Aftonbladet.
– En läkare poängterar att antalet som i Sverige dör ”med” corona är ungefär samma som dör ”av” corona. Läkaren tar avstamp i denna blogg och menar att valet att skriva ”med” skulle vara politisk motiverat, vilket är konstigt. Anledningen att denna blogg använder ”med” är för att Folkhälsomyndigheten varit tydlig med att det är så de räknar. Det är också därför minus 3 dog i fredags, för att dessa förvisso hade testats positivt för covid-19, men dog inte inom det 30-dagars-spann som krävdes för att hamna i statistiken.

Till sist: Utrikesminister Ann Linde har kommit hem – från en utlandssemester vid medelhavet.

Det var allt för den här veckan, skriv gärna en kommentar om du tycker något saknas!

Den här artikeln är gratis med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att denna journalistik ska finnas öppen och tillgänglig. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 3 comments }

Som denna blogg tidigare rapporterat har SCB jobbat på att snabbt ta fram färsk statistik över antalet döda i Sverige. Nu släpps den varje måndag.
Och från att först haft hög överdödlighet i Sverige, ligger vi sedan i juli på en dödlighet som är under den förväntade.

(Read this story in english)

Hittills har det i Sverige funnits 5 744 bekräftade dödsfall med covid-19, enligt Folkhälsomyndigheten. Högsta noteringen är från 8 och 15 april, då 115 personer avled under respektive dag. Rapporteringen har en eftersläpning och fortfarande finns 5 dödsfall vars datum är märkt ”uppgift saknas” av Folkhälsomyndigheten.

Varje år dör runt 90 000 svenskar totalt, ungefär 250 personer om dagen. 2019 dog ovanligt få, 89 000. Inte sedan 1977 har det dött så få i Sverige, enligt SCB. Året innan, 2018, dog 92 000 och ovanligt många dog i influensa.

Antalet som dör beror också på hur stora årskullarna är. I Sverige var det relativt få som föddes på 20- och 30-talet, men desto fler som föddes på 40-talet. Vi lever också längre idag än vad vi gjorde för några år sedan och befolkningsmängden i Sverige har ökat kraftigt under 2000-talet. Det finns alltså flera skäl till varför det kan vara svårt att dra raka linjer över flera år.

SCB har valt ut de senaste fem åren och skapat ett snitt av hur många under denna perioden som dött per dag. Datan kan sedan jämföras med 2020, och utifrån det kan en överdödlighet konstateras.

Under vecka 15 uppmättes det högsta dödstalet i Sverige sedan millennieskiftet. Totalt 2 505 personer, 358 per dag, dog då. Inte sedan vecka 1, år 2000 har det dött så många i Sverige. Vecka 14 och 16 ligger på plats tre respektive fyra. April månad är också den totalt dödligaste i Sverige sedan 90-talet, med 10 458 dödsfall. Man får gå tillbaka till december 1993, då det dog 11 057 personer, för att hitta en högre siffra. Då var influensan ovanligt elakartad. Går man förbi den månaden, får man leta sig bak till 1918 och Spanska sjukan för att hitta en dödligare månad.

Samtidigt ska siffrorna också räknas gentemot folkmängd. Och mätt i folkmängd finns flera månader som var mer dödliga. Senast var i december år 2000, då dog 110,8 svenskar per 100 000 invånare, jämfört med 101,1 i april i år. Samtidigt finns flera anledningar att vara försiktig med jämförelser tillbaka i tiden. Läs gärna en mer djupgående genomgång av historisk statistik här.

Såhär ser den senaste datan ut för antal döda i Sverige, per dag, jämfört med snittet (observera att den sista veckan, vecka 30, kommer att justeras upp något).

Från att Sverige först har haft stor överdödlighet under pandemin har dödligheten under maj sjunkit för att till slut hamna på mer normala nivåer under juni. Från och med andra halvan av juni ser vi till och med underdödlighet, något som är förväntat efter en period av hög dödlighet i äldre åldersgrupper.

Men att vi redan en tid innan juli legat inom de normala variationerna blir ännu tydligare om man tar in linjerna för dödligheten under samtliga fem år, 2015-2019, och jämför med 2020 (sista två veckorna kommer att justeras uppåt)

Enstaka regioner har varit hårt drabbade. I Stockholm ser vi hur antalet dödsfall legat en bra bit över snittet, men nu tagit sig ner till mer normala nivåer, och till och med underdödlighet. Nedanstående graf mäter antal rapporterade döda fram till vecka 28 (och sista veckan kan justeras upp något).

Andra län, som Västra götaland, har haft en annan kurva, men även de letar sig nedåt.

Allt detta gör att vi har ett överskott av dödlighet, som nu, med en första tendens till underdödlighet, ska betas av – och som på sikt skulle kunna leda till att årets totalt antal döda blev betydligt lägre än vad våren hittills indikerat.

Den tidigare befolkningsstatistikern Åke Nilsson har tidigare förklarat hur till exempel tio tusen döda med covid-19 inte nödvändigtvis kommer innebära att det dör tio tusen mer i Sverige i år, än förväntat.

Varför det inte dör fler totalt, trots en så dödlig sjukdom, är komplicerat. Dels skulle man kunna se det som annars skulle ha dött av influensa, inte gör det nu. Folkhälsomyndighetens råd om att tvätta händerna, verkar till exempel fått effekt och att vinterkräksjukan – som i vissa fall leder till dödliga infektioner – stannade tidigare än vanligt i år.

Att vinterkräksjukan dog ut i mars skulle eventuellt kunna gett ett tidigt utslag på antal döda, men det skulle också kunna innebära att samma personer istället blivit smittade av covid-19. Det finns såklart också en risk att de som är magsjuka inte längre har sökt vård, men ett vanligt sätt att se hur utspridd influensan är, är att mäta antalet googlesökningar på ordet. I år ser vi att det minskat på ungefär samma tidiga sätt.

Samtidigt är det också rimligt att tänka att antalet som dött i trafiken eller av andra stressrelaterade sjukdomar minskat. Liksom det finns varningssignaler om att antalet som begått självmord ökat.

Vad som däremot inte framkommer i några jämförelser ovan är hur sjukvården ställt om och i vissa regioner gått upp i krisläge. Hade Sverige inte gjort det, hade dödstalen rimligtvis varit större. Det är också därför det är viktigt att platta kurvan, det vill säga hålla nere antalet allvarligt sjuka, så att sjukvården inte överbelastas.

Till sist. I statistiken är det som tidigare rapporterats också tydligt: De utrikesfödda är procentuellt sett drabbade mycket hårdare än inrikes födda – och där ser vi ännu ingen underdödlighet.

Har du fler perspektiv, eller saker som inte är med? Tipsa gärna!

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 94 comments }

Coronaveckan som gått, v31

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 31.

5 743 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med totalt 46 fall på en vecka eller knappt 1 procent, vilket är en procentenhet mindre jämfört med förra veckan. Sverige ligger alltså på väldigt låga nivåer, det lägsta sedan mars, både när det gäller antal döda, smittade. IVA-inlagda är nere på 40 i hela riket och i flera regioner firar man noll inlagda.

Plötsligt börjar internationella medier skriva långa reportage igen – men nu om hur fantastiskt Sverige är. Newsweeks artikel ”Sweden, Which Never Had Lockdown, Sees COVID-19 Cases Plummet as Rest of Europe Suffers Spike” har fått nästan 500 000 Facebookreaktioner – ungefär lika mycket som New york times felaktiga artikel. Till exempel Bloomberg skriver också, men framför allt fortsätter Sverige användas som en bricka i olika länders politiska spel kring om man ska stänga ner eller inte. Sammantaget är dock den internationella mediebilden om Sverige fortsatt neutral, det menar Svenska institutet som gått igenom alla internationella publiceringar under de senaste månaderna.
Men: Samtidigt som det går bra för Sverige är det viktigt att komma ihåg att vi placerar oss på åttonde-platsen i världen, sett till antal döda med covid-19 per capita – fortfarande fler än både USA och Brasilien (även om det i veckan påstods att många länder kan ha underrapporterat antal döda)

Sverige ska fortsätta att arbeta hemma i höst. Trots den positiva trenden meddelade regeringen och Anders Tegnell i veckan att rekommendationen förlängs och att den som kan ska jobba hemma under hösten. Detta på grund av oro för fler utbrott. Till DN säger Tegnell att det finns en del som talar för att vi ”aldrig riktigt kommer tillbaka till där vi var” och att man ska se beslutet som en ”kickoff till ett mer digitalt arbetssätt”. Till DN berättar Tegnell också hur myndigheten ser över hur man ska hjälpa äldre och isolerade, eventuellt genom att tillåta de anhöriga med antikroppar få besöka äldreboenden. Redan nu finns rapporter om hur anhöriga har klättrat in genom fönstren för att träffa släktingar. Utöver hemmajobb utformas också nya rekommendationer om kollektivtrafiken (den ska helst undvikas under hösten). Det finns även förslag om att ha flexibla tider på start för skoldagen, för att minska trängsel i kollektivtrafiken, ett förslag som mött viss kritik.

Danmark har öppnat upp för alla svenskar. Den positiva utvecklingen och den låga smittspridningen i Sverige har öppnat för att alla, oavsett region, kan besöka Danmark. ”Väntat”, sa Tegnell till SVT. UD häver samtidigt reseavrådan till flera länder, bland annat Danmark.

Björn Olsen, professorn som är en av de ”22 forskarnas” mest profilerade medlemmar, sommarpratade i veckan. Mest uppmärksamhet fick hans utspel om att medier böjt knä för Folkhälsomyndigheten och agerat sekteristiskt. Vilket så klart inte är sant, men bakom de drastiska uttalanden finns poänger, vilket jag skrev om i GP.
Olsen räknade sedan upp en rad saker han tycker Folkhälsomyndigheten bedömt fel. Men Facebookaren Peter Englund var snabb att sammanställa hur Olsen själv haft åsikter som liknat Folkhälsomyndigheten. Inlägget fick stor spridning och Expressen konfronterade senare Olsen, som delvis backade.
Apropå Sommar i P1 har en mindre storm blåst upp kring äldreforskaren Yngve Gustafssons program. Gustafsson tycker sig ha blivit censurerad av SR.

Debatten om munskydd fortsätter. 130 länder världen över har olika grader av krav på munskydd för sina medborgare och även WHO har en rekommendation, men Sverige går emot. Regeringen hänvisar att det är Folkhälsomyndigheten som göra bedömningen och Anders Tegnell menar att det inte riktigt finns någon poäng med munskydd när smittan är så låg. Internationella medier som Fortune har fått stor uppmärksamhet för sina artiklar där Tegnell säger att det inte finns ”någon poäng” att ha munskydd. Till AFP säger en brittisk smittskyddsläkare att det är märkligt envist av Tegnell: ”Om han har fel kostar det liv, om jag har fel – vad har det då gjort för skada?”. (Uppdaterat: i en tidig version av texten stod att de nordiska länderna stod enade med Sverige, det är inte helt korrekt, senast under måndag morgon, idag, gick Finland ut med rekommendation om munskydd.) Lyssna också på Vetenskapsradions sammanfattning av kunskapsläget kring munskydd.

Coronakommissionen börjar smyga igång sitt arbete med att analysera hur Sverige hanterat pandemin. På DN debatt skickar två professorer med en påminnelse om att analysera grundlagens roll, eftersom de menar att den har stor betydelse för Sveriges vägval. ””Den förklarar varför någon allmän nedstängning inte har kommit till stånd, varför Folkhälsomyndigheten styrt coronapolitiken och varför kommuner och regioner har svarat för skilda insatser i avsaknaden av en nationell strategi”, skriver professorerna.
Kommissionen har i veckan också fått kritik för att sakna medicinsk expertis.

Svenskarna har börjat resa utomlands allt mer. Charterbolagen rapporterar att de bara hade enstaka tomma stolar under julis flygningar ut i Europa. Spanien är ett populärt resmål, men få verkar oroliga för att bli smittade. Tegnell är inte orolig för att resenärerna ska ta med sig smittan tillbaka.
I Sverige semestrar vi mest i naturen, är mindre på bilvägar, men när vi väl är på krogen börjar restaurangpersonal få allt större problem med svenskar som inte vill hålla avstånd.

Ekonomi: Hur går det egentligen för Sverige? Rapporterna är många, men i veckan fick Claes Hemberg stort genomslag för sin analys om att det går dubbelt så bra för Sverige än andra länder. Men i veckan kom också en rapport om att Arbetslösheten i Sverige ökade snabbast i hela EU under juni. Åre är den kommun som drabbats hårdast av arbetslöshet under pandemin.
I sammanhanget kan också nämnas att antalet asylsökande till Sverige just nu är historiskt låga.

SVT:s träningsprogram är tillbaka. Under pandemin gjorde SVT en satsning med hemmagympa varje dag klockan 10. I veckan tog programserien slut – och SVT:s växel ringdes ned av frustrerade tittare. Nu blir det en fortsättning på det som tycks ha blivit en tradition under pandemin för en betydande del av befolkningen.

Till sist: Youtubegruppen Freudian slip productions har gjort en parodi på coronadebatten i Sverige. Missa ej:

Det var allt för den här veckan – har jag missat något? Skriv gärna i kommentarerna.

Den här artikeln är gratis med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att denna journalistik ska finnas öppen och tillgänglig. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 14 comments }

Coronaveckan som gått, v30

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 30.

5 697 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med totalt 78 fall eller knappt 2 procent, vilket är samma procentuella ökning som förra veckan. Det är andra veckan i rad som Sverige har färre än hundra avlidna per vecka, men det är första veckan som Sverige har färre än 50 personer som ligger inlagda för intensivvård med covid-19 (se bild överst).

Sverige har till och med börjat se en underdödlighet, enligt SCB:s sätt att räkna. Det vill säga färre döda per vecka, än motsvarande vecka de senaste fem åren. Även om Stockholm har sett en negativ utveckling, där man i veckan såg en liten ökning av antal inlagda jämfört med förra veckan, är det generellt väldigt ljust just nu.

Anders Tegnell är tillbaka från semester och fick börja med att hylla svenskarna och tillbakavisa idén om att trängsel på turistorter skulle måla bilden av hur svenskarna hanterar pandemin. Tegnells egen förklaring till den låga smittspridningen är värmen: Vi är mer ute, och viruset trivs sämre. Plus viss immunitet. För till skillnad från vad myndigheten sa för några veckor sedan menar Tegnell nu att man kan umgås med riskgrupper om man haft bekräftad covid-19. ”Vi ser inga personer som insjuknar två gånger”, sa Tegnell.

En till synes avslappnad Tegnell gjorde också en längre intervju i engelska Unherd, Youtubekanalen som fått enormt genomslag under pandemin. Intervjun är lyssningsvärd i sin helhet, för den som har 30 minuter över och vill uppdatera sig om Tegnells syn på världsläget och Sverige. Bland annat konstaterar Tegnell att han fortfarande tror att covid-19 kommer ha samma dödlighet som influensan och att fler svenskar är immuna än vad som hittills kunnat konstateras.

Folkhälsomyndigheten har redovisat tre scenarior över hur många svenskar som kan dö med covid-19 under kommande 13 månader. Siffrorna fick korrigeras två gånger, men när det till slut blev rätt stod det klart att de beräknar att ytterligare minst tusen svenskar kommer att dö med covid-19. I det värsta scenariot skulle ytterligare 4 462 att dö. Mittenscenariot benämns som det ”mest sannolika” och då bedöms 3 247 fler dö och 90 procent av de döda beräknas även fortsättningsvis vara över 70 år. De olika scenarierna ska inte ses som en prognos, utan är till för planering.

Norge har till beslutat att öppna gränsen till bland annat Värmland. Beskedet om Värmland är särskilt viktigt, eftersom kommunerna där gränsar till Norge och är enormt beroende av handeln från Norge. Det beräknas att 20 miljarder svenska kronor pumpas in årligen från Norge. Dagen efter beskedet ringlade sig kön lång utanför bland annat Systembolaget i Årjäng:

Många törstiga norrmän utanför Systembolaget i Årjäng idag from r/sweden

I Strömstad var man däremot bedrövad. Staden tillhör Västra götalands region som ännu inte är i närheten av de 20 nya fall per hundra tusen medborgare, som är Norges krav för att tillåta resor. Kommunalrådet i Strömstad menar att handeln har tappat upp till 95 procent av sin försäljning sedan Norge stängde. Men hopp finns: Medierapporter i Norge menar att hela Sverige kan vara grönlistat inom en månad.

Danmarks expertmyndighet avrådde från en total lockdown i Danmark, trots att statsministern påstod motsatsen. Det visar nya mejl som offentliggjordes i veckan. Mejlet skickades sju timmar innan beslutet togs och handlar om att det var onödigt att stänga ned skolor. Danmark öppnade skolorna en dryg månad efter att de stängdes. Avslöjandet har vållat tuff politisk debatt i landet.

EU:s nya återhämtningspaketet är klart – och Sverige fick inte vad de krävde. Sverige ville, tillsammans med tre andra länder, inte ge bidrag alls utan istället lån till de länder som behöver återhämta sig från pandemin. Men till slut fick Sverige ge med sig och 390 av totalt 750 miljarder euro blev bidrag. Av dessa går 3,7 miljarder euro till Sverige – vilket innebär att vi är bland de som får minst stöd i EU. Vår årliga EU-avgift kommer samtidigt höjas med sex miljarder, till totalt 45 miljarder euro. Trots det blir vår avgift oförändrad räknat i BNI. ”Tufft men viktigt”, sa statsminister Löfven.

Vaccin-utvecklingen ser mycket positiv ut, meddelades det på en presskonferens under måndagen. Svensk-brittiska Astra Zeneca bedöms fortfarande ligga längst fram, men Anders Tegnell är inte imponerad: ”Allt annat hade varit en katastrof för Astra Zeneca”, säger han och menar att det är först i nästa testfas det kommer att utkristalliseras vilka kandidater som verkligen är något att ha. Tegnell tror ändå att det kommer att finnas ett vaccin under första halvan av 2021.
Sverige har, via EU, beställt åtta miljoner doser av det aktuella vaccinet, men en tredjedel i Sverige tveksamma till att vaccinera sig.

Svenska kulturarbetare går på knäna, när alla konserter och scener är inställda. Flera har under veckan delat bilder på fullsatta stränder och Ullared-butiker och frågat sig varför just en musikspelning skulle vara farligare. Göteborgsbandet Mustasch valde att bryta mot reglerna och körde i öppen lastbil genom Göteborgs gator och spelade musik. ”Nu kör vi tills polisen stoppar oss”, meddelade de.

Årets nobelfest ställs in. Priserna kommer att tillkännages i oktober och eventuellt kommer det att hållas en delvis digital prisceremoni, men redan nu meddelar stiftelsen att det inte kommer att bli någon fest. Dels på grund av smittan, dels eftersom det är osäkert om resor till Sverige tillåts vid tiden för festligheter.

Sverige fortsätter att vara omvärldens samtalsämne. CNN har gjort reportage – som bara på Youtube fått 500 000 visningar – om att vi förlorade både hälsan och ekonomin. Business insider gör ytterligare två reportage. De 22 svenska forskarna har tagit med sig tre vänner och gjort debut i amerikanska medier, där de skriver debattartikel i USA Today och varnar USA för Sveriges strategi. Och när BBC ska sammanfatta så blir rubriken: Har Sverige gjort rätt eller fel?
Utöver det börjar en global debatt formas runt skyddsmasker, där Sverige än en gång är relativt unika. Telegraph skriver om det, men även DN gör en genomgång kring att alla länder utom vi i norden snart bär munskydd.
Mitt i all global uppmärksamhet har någon på internet också snickrat ihop en bild på Pewdiepie och hans fru, kallat dem Sveriges kung och drottning, och menat att Sveriges kungapar hyllar den filippinska corona-strategin. Bilden har fått enorm spridning i landet, och landets stora tidning har gått ut och dementerat både budskapet och att Pewdiepie är kung.

Till sist några saker i korthet.
– Sveriges ekonomi påstås klara sig bäst i Europa, enligt en ny rapport, men svenska ekonomiforskare är skeptiska.
– Ett företag i Lund har skapat en munspray som kan skydda mot covid-19, men ännu är inga tester färdiga.
– Aftonbladet har gjort en uppmärksammad artikel-serie kring hur de äldre drabbats särskilt i Sverige och publicerat beräkningar om att tusen kan ha dött i onödan. Attendos vd menar att Sverige skulle kunna gjort bättre.
– Medeltidsveckan har blivit digital i år, men riddarna på tornerspelen har fått nytt jobb: De rider runt i Visby för att be folk hålla avstånd och tvätta händerna.

Det var allt för den här veckan, tipsa gärna i kommentarerna om det är något du tycker borde vara med!

Den här artikeln är gratis med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att denna journalistik ska finnas öppen och tillgänglig. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 11 comments }

Coronaveckan som gått, v29

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 29.

5 619 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med totalt 96 fall eller knappt 2 procent, vilket är samma procentuella ökning som förra veckan. Det innebär att alla kurvor fortsätter att peka åt samma positiva håll:

  • Färre på IVA.
    Under veckan registrerades första hela dagen sedan mars då ingen ny person lades in på intensivvården med covid! De senaste dagarna har en eller två personer per dag nyinskrivits på IVA i Sverige. I flera regioner finns det inte några IVA-patienter alls. Så är det till exempel i Örebro, där sjukvårspersonal nu till och med få extra semester.

Varför smittan avstannat i Sverige är oklart. Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson sa i veckan att det beror på att immuniteten i Stockholm kan vara så hög som 40 procent, med hjälp av T-celler. Men i veckan har det dessutom kommit rapporter om att antikroppar mot covid-19 försvinner efter några månader och att man kan smittas två gånger. Å andra sidan visar annan forskning att skyddet från T-celler kan hålla flera år. Hur det än är med det har Folkhälsomyndigheten, i en intervju med Bloomberg, slagit fast att Sverige ännu inte är i närheten av någon flockimmunitet. Stefan Löfven är dock säker på att Sveriges strategi är den rätta, förklarade han i en uppmärksammad intervju i veckan.

Sverige fortsätter att förundra världen, faktum är att Sverige aldrig fått så mycket internationell uppmärksamhet som nu, enligt en ny rapport från Svenska institutet. Dels beror det på den uppmärksamhet som Sverige fick för två veckor sedan, när New york times skrev om att Sverige valde strategi för att rädda ekonomin. En nästan lika uppmärksammad text fick Fee denna veckan, när de undrade varför New york times tittar så mycket på Sverige, när de borde titta på New york: Delstaten stängde ner, men har ändå sett mycket högre smitta än Sverige. Men Sverige fortsätter hur som helst vara landet alla pratar om. CBS har publicerat kritiskt reportage och Slate har gjort lång intervju med en av de ”22 forskarna”, Lena Einhorn. Inte minst pratas det mycket om Sverige nu när världens skolor börjar öppna.

Sveriges positiva trend verkar vara anledningen till att allt fler svenskar nu trängs. För trängsel rapporteras det om från några av landets mest populära resmål: Gotland, Österlen och Ullared. ”Mer turister än på många år”, säger polisen på Gotland, och då handlar det om trängsel på gator snarare än restauranger. På Ullared släpper man in hälften så många kunder, ändå rapporteras det om trängsel. Även på SJ är det trångt, som i veckan fick kritik av Folkhälsomyndigheten för att de ökat tågens beläggningen från 50 till 75 procent. Efter kritiken har SJ sagt att de ska minska ned till 65 procent. Ännu har Sverige inte sett ökad smitta som följd av trängseln, men enligt Folkhälsomyndighetens modelleringar är det först i andra halvan av augusti vi kommer se sådan eventuell konsekvens.

Trots trängsel – svenskarna reser mindre än tidigare år. 15 procent mindre, för att vara exakt, och mindre än våra grannländer, enligt siffror från Telia.

Kanske kommer vi resa ännu mer nu, för i veckan beslutade Danmark att tillåta ännu fler svenskar i landet och Tyskland öppnar upp för alla svenskar, eftersom Sverige nu har färre än 50 nya fall per 100 000 invånare. Men i det hårt drabbade Belgien portades svenskar, för att sedan välkomnas igen. Hattandet fick en svensk resebyrå att stämma belgiska staten. Och fortfarande är vi portade i Finland, vilket har gjort att allt fler svenskar tycks vilja söka medborgarskap i landet.

Apropå Belgien sitter Sveriges ledare just nu där och förhandlar i ett EU-toppmöte. Det har beskrivits som ”ödesdagar” för EU och handlar om den nya budget där Sverige varit ett av fyra länder som motsatt sig att hjälpa de svagaste EU-länderna med ett slags corona-bistånd. Under helgen har hårda förhandlingar pågått, men ännu har ingen lösning nåtts.

Fungerande vaccin är nära! Det menar i alla fall svensk-brittiska Astra Zeneca som sägs vara en av de som ligger längst fram i utvecklingen, även om den prognosen också fått kritik. Företaget har redan förhandlat med EU om 400 miljoner doser, varav Sveriges del skulle räcka till fyra miljoner svenskar. Enligt Astra Zeneca kommer deras vaccin bara vara ett av flera, och även om de är först kommer de som följer strax efter innebära viktiga komplement. Mer än 100 vaccin mot covid-19 utvecklas och testas just nu runtom i världen.

Trots många positiva trender i Sverige kommer vi att möta en höst med allvarliga konsekvenser. Dels direkta: Vården har en enorm vårdskuld och i veckan larmade Läkarförbundet om att över 200 000 operationer kan komma att ställas in i år. Utöver det förväntas en ”flodvåg” av långtidssjuka patienter, eftersom covid-19 verkar ha långdragna effekter som sätter sig som ångestliknande symptom. Men under hösten kommer vi också få de indirekta konsekvenserna, som debatten om hur vi borde kunnat göra bättre för att rädda liv. En vd på ett bemanningsföretag för sjuksköterskor vittnar i DN i veckan om hur dödsfallen på äldreboenden kunnat undvikas (fri artikel i Yle). Och angående debatten om hur vi hanterat krisen: I veckan har jag skrivit att ledamoten i Sveriges coronakommission (som ska granska Sveriges hantering av corona) var med i stödgrupp för Tegnell.

Pandemin är långt ifrån över och allt fler länder är på väg i fel riktning, menade WHO i veckan. Allt fler länder skaffar också regler om munskydd – 130 länder har någon form av krav just nu. I Sverige är det fortfarande något av ett tabu. Men även om Sverige inte är lika hårt drabbat längre är det fortsatt viktigt att hålla avstånd – till och med om du har antikroppar.

Det var allt för den här veckan – har du tips på något som borde vara med? Skriv gärna i kommentarsfältet.

Den här artikeln är gratis med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att denna journalistik ska finnas öppen och tillgänglig. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 11 comments }

Debatten rasar nu världen över kring om skolor ska öppna, trots pandemin. I Sverige har skolor för de yngre åldrarna varit öppna under hela pandemin, och därför har vi en del unik data. Folkhälsomyndigheten publicerade en något bortglömd rapport om detta för några veckor sedan. Där kan man läsa vilka yrkesgrupper som varit mest utsatta. Skolpersonal finns inte ens med på topplistan, utan är generellt inte någon särskilt utsatt grupp.

Topplistan ser ut enligt följande.

Taxiförare och pizzabagare alltså i topp. Om vi istället ser det i tabellform ser det ut såhär.

En bra bit efter toppen kommer alltså skolpersonal. Men för att granska just denna bransch utsatthet finns ett särskilt stycke just kring dessa i Folhälsomyndighetens rapport. De som varit hårdast drabbade är grundskolelärare och elevassistenter, medan gymnasielärare – som haft distansundervisning mesta delen av tiden – är drabbade i mindre grad. Förskolelärare är också mindre drabbade.

Antalet fall som inkluderas i studien är 3188 och de kommer från perioden 13 mars till 27 maj. Personer med bekräftad covid-19 samkörts med register för yrkesklassificering vid SCB. Faktorer som kan ha betydelse, men som inte presenteras i rapporten, är livsvillkor, levnadsvanor och underliggande sjukdomar.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen.
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 1 comment }

Camilla Lif är tillsatt i Sveriges coronakommission för att granska hur Sverige hanterat pandemin. På Facebook har hon valt att gå med i gruppen ”Vi stöttar Anders Tegnell & co (FHM)”.
Gör det att hon förbrukat ditt förtroende?

Hur skriver man en text som redan i rubriken riskerar att slå fast rätt och fel? I flera dagar har jag funderat på det. Jag har gjort journalistik tillräckligt länge för att veta hur rubrik och ingress kan korrumpera en läsningen av en artikel. Om jag sätter en konstaterande rubrik: ”Ledamot i coronakommission stöttar Anders Tegnell på Facebook” är problemet och domen klar. Jag har gjort många sådana artiklar genom åren, oftast är det kanske bäst och rätt, men ibland kan det förstöra läsningen, förståelsen och slutsatsen.

Camilla Lif är en av ledamöterna som ska granska Sveriges coronaåtgärder i en av regeringen tillsatt kommission. Hon valde tidigt under våren att gå med i Facebookgruppen ”Vi stöttar Anders Tegnell & Co (FoHM).

Gruppen är en av Sveriges största, med nästan 90 000 medlemmar. Den är drivande i att lyfta upp och ge spridning till det positiva med Anders Tegnell och Folkhälsomyndigheten. Den söker aktivt upp goda vinklar även i negativa utvecklingar. Gruppen är publik, det vill säga att vem som helst kan läsa innehållet utan att vara medlem. I gruppens beskrivning står det: ”Vi som är medlem i denna grupp stöttar Folkhälsomyndigheten och deras frontpersoner som möter den internationella pressen och svenska folket varje dag med relevant fakta och kloka rekommendationer.”

Den som tillsatt kommissionen är socialminister Lena Hallengren. Eller hon har tillsatt Mats Melin, som i sin tur meddelat vilka ledamöter som ska ingå i kommissionen. Lena Hallengren låter via sin pressekreterare hälsa:

”Kommissionen ska utgå från de direktiv som beslutats. Och genomföra en granskning av stat, myndigheter, region och kommunsektorns hantering av krisen. Vi har ingen kännedom om vilka Facebookgrupper medlemmar har gillat och på vilka grunder.”

Inte heller Mats Melin ser några problem: ”Att följa debatten och söka information på sociala medier ser jag inte som något problem i sig.”

När jag når Camilla Lif har hon inte själv funderat över saken. Och när hon gör det kommer hon fram till att hon inte tycker att det är en stor sak. Ett medlemskap inte innebär ett ställningstagande.
”Jag är med i många grupper av olika slag för att se hur diskussioner och argument formuleras. Det intresserar mig. Jag gör dock inte inlägg. Har inte tänkt på att jag är med där och att det skulle vara olämpligt, men jag ska ta mig en funderare kring detta”, skriver hon i ett mejl.

Hon tycker inte heller att det skulle göra henne jävig.

”Jag har, när jag fick frågan om att ingå i kommissionen, gjort min egen jävsprövning och kommit fram till att jag kunnat åta mig uppdraget. Jag får utgå ifrån att andra, inför förfrågan till mig, har gjort motsvarande bedömning om min integritet och mitt omdöme.”

Camilla Lif har efter frågorna beslutat att gå ur Facebookgruppen.

Blir man jävig om man är med i en Facebookgrupp? I så fall är också Expressens medicinreporter Anna Bäsén jävig. Liksom Mattias Jansson, tillförordnad avdelningschef på Sveriges kommuner och regioner. För de är, liksom ett antal mindre profilerade journalister, medlemmar i samma grupp. Och det är en ganska vanlig sak, inte minst bland journalister. Man är med i grupper för att hålla koll på vad som sägs, utan att nödvändigtvis sympatisera.
Gör det att deras förtroende är förbrukat?
Antagligen inte. Samtidigt är det lätt att förstå hur det kan användas mot både en journalist och en ledamot i en oberoende kommission.

Debatten är lik den som ofta förs internt i public service: Kan man verkligen vara journalist och samtidigt uttrycka stöd för en politisk hållning? Oftast inte, är svaret och ett omfattande regelverk har därför tagits fram och skapat en ganska ängslig kultur på public service-bolagen. Inte för att de inte litar på sina reportrars oberoende, utan i rädsla över hur det ska ”se ut”. Kan det, utifrån sett, uppfattas som att journalisten har ett politiskt jäv? I så fall är det viktigare än det journalistiska hantverk som produceras. Till alla pris vill man komma ifrån att läsaren/lyssnaren/tittaren kan få svårt att skaka av sig känslan att journalisten drivs av en hemlig agenda.

Det här gör saker komplexa. Samtidigt är det viktigt att alla korten ligger på bordet. När Sveriges coronastrategi just nu granskas av hela världen, har vi inte råd att inte berätta om de eventuellt komprometterande detaljer som omgärdar den granskande kommissionen.

En ledamot i coronakommissionen var med i en Facebookgrupp som stöttar Tegnell.
Nu vet du det och omständigheterna.
Påverkar det ditt förtroende för kommissionen?

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen.
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Den här artikeln har uppdaterats 14/7 med ett citat från Mats Melin.

{ 11 comments }