5 933 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, vilket är en ökning med 15 dödsfall jämfört med förra veckan. Även om det fortfarande är låga siffror, ser vi nu tendenser till en fortsatt uppåtgående kurva:
Folkhälsomyndigheten har också noterat rekordmånga tester, under den senast analyserade veckan: Över 148 000 tester. 3,9 procent av de testade visade positivt, vilket innebär att smittan på totalen ökat kraftigt, upp 31 procent jämfört med veckan innan.
Under veckan nåddes den näst högsta dagsnoteringen av bekräftade fall någonsin. Givetvis handlar det om att vi nu testar i mycket högre utsträckning än i våras, men noteringen nåddes trots att flera av de hårdast drabbade regionerna nu nådde maxkapacitet i testning: Uppsala rapporterar om just det och minst fyra andra regioner fick under veckan halverad kapacitet på grund av utebliven leverans.
Bekräfade fall per dag i Sverige
Uppsala går in i ett allt mer kritiskt läge – och nu införs skärpta råd. Efter att i veckor varit hårt drabbade konstaterades i veckan att detta inte är klustersmitta, utan ökad samhällspridning i staden. Hela Uppsalas intensivvårdavdelning är nu fullbelagd, med totalt nio coronasmittade patienter. Många sjukvårdsanställda är oroliga och trötta, men chefsläkaren i Uppsala säger samtidigt att läget inte går att jämföra med trycket i våras. En rad nya råd har i veckan inskärpts lokalt i Uppsala: Allmänheten uppmanas att bara umgås med den närmaste familjen och undvika kollektivtrafik. Även i Skåne, Örebro, Östergötland och Stockholm är ökningen av smittan särskilt stark och nu varnar regeringen att det kan komma fler lokala restriktioner om människor inte tar sitt ansvar. Men trots den kraftigt ökade smittan kom också flera överraskande besked:
Maxtaket för allmänna samlingar höjs och restriktioner för 70+ försvinner.
Maxtak. I flera månader har det diskuterats att höja maxtaket för publik från 50, och i torsdags kom alltså beskedet: Nu tillåts 300 i sittande publik. Villkoret är att det ska vara minst en meters avstånd för publiken, och det ska kunna hållas under hela besöket. Regeringen menar att man testar gränsen på 300, men att den kan sänkas eller ökas beroende på hur den hanteras. Kultur- och idrottsbranschen jublar, men varnade också för att det inte är en räddning: De flesta behöver fylla sina teatrar för att gå runt. Beskedet och maxgränsen kom en dag innan en stor ny internationell studie publicerades som konstaterar att förbud mot publika evenemang är det som stoppar smitta bäst. Men statsepidemiolog Anders Tegnell är inte orolig eftersom studien utgått från evenemang där besökare inte håller avstånd – och att myndighetens nya regler kräver särskilt avstånd.
Till sist: Statsepidemiolog Anders Tegnell uppges överväga pension i april nästa år, eftersom han då fyller 65 år. Men när man lyssnar på den aktuella intervjun är han ganska tydlig med att ”de flesta på den här arbetsplatsen fortsätter jobba [efter 65], så det kommer kanske jag också göra”. Hur som helst har det fått spinn och Sveriges mest inflytelserika på nätet, Lucas Simonsson, valde att göra en sång om saken:
Det var allt för den här veckan – skriv en kommentar om du saknar något!
Den här artikeln är gratis med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att denna journalistik ska vara fritt tillgänglig för alla. Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Den 25 mars skrev jag en Tweet som blev avgörande för mitt 2020. Istället för att ha panik över att mina intäkter försvann under pandemin, skulle jag nu bli min egen tidning, mitt eget mediehus. Bredda min journalistik och be läsaren stötta.
Alla mina uppdrag är i princip avbokade i Corona-tider. Jag har därför beslutat att fokusera helt på att publicera i egna kanaler, både här på Twitter och i artiklar på min sajt.
Publiceringar hade gått av bara farten, men jag började inse att jag hade något här, att jag kunde bidra. Så jag styrde om den Patreon jag sedan tidigare hade, till att fokusera på coronapandemin. De som stöttade sedan tidigare var både positiva och uppmuntrande till omsvängningen och nu hade jag en plan: Jag skriver, utan betalvägg, men hoppas kompensera intäkter genom att en liten procent av de som läser vill stötta med en tjuga i månaden. Det var en satsning på att det jag skulle producera skulle vara tillräckligt relevant.
Det bästa med modellen var att jag inte var beroende av den här sajten. Jag behövde inte visa annonser, eller använda betalvägg. Jag skrev där läsarna fanns eller där mitt innehåll gjorde sig bäst. Jag behövde inte heller ha koll på hur många som läste mitt innehåll, mina nyckeltal var: Kommentarer, tips och om antal som stöttade via Patreon ökade.
Utifrån det utformades en strategi kring det jag publicerade. Eftersom jag inte hade en sajt som andra vände sig till för information behövde jag anpassa mig. Följande punkter blev en slags strategi för vad jag skulle göra:
Evergreens
Evergreens är ett branschigt ord för att skapa artiklar med lång brinntid. Egentligen är det mer rättvist att kalla det: Sökmotoroptimerade artiklar. De flesta söker idag information genom Google och eftersom jag inte hade en sajt som folk sökte sig till automatiskt, var de här en ingång för mig: Vad är det folk funderar på just nu och söker information om? Vad saknar de, vad behöver de läsa?
Jag insåg att många undrade hur många fler som dör nu i Sverige, jämfört med ett vanligt år. Det blev också den artikel som fick störst trafik genom sökmotorer. Jag tog ut siffrorna från SCB och uppdaterade varje vecka data för att kunna visa hur stor skillnad i dödstal det var nu jämfört med de senaste fem åren. Artikeln har hittills lästs mer än hundrat tusen gånger gånger och även översatts på engelska. Jag märkte också hur allt fler upplevde att förlorad lukt och smak var ett symtpom på corona. Men väldigt lite information fanns om det online. Så jag försökte ta fram vad Sverige hittills visste om saken och skrev följande artikel:
Artikeln fick senare uppdateras eftersom Folkhälsomyndigheten la till förlorad lukt och smak som symptom, men det mest intressanta var att se hur min text blev en samlingsplats just för människor som googlat sig till symptomen. I kommentarsfältet frågade man varandra om erfarenheter, berättade hur länge eller kort man haft symptomen.
Överblick
Efter de första veckornas kaos, blev det snart uppenbart att ingen kommer att orka med det här nyhetstempot. Även jag kände mig matt av alla uppdateringar, skandaler och nya vändningar. Risken var att folk skulle sluta sluta sig från information. Tidigt beslutade jag därför att göra en veckolig sammanfattning, Coronaveckan som gått. Jag gick igenom allt det som blivit störst och sammanfattade sedan det mest omtalade och viktigaste från veckan ur ett svenskt perspektiv. Allt i korta ordalag, med länkar till den som ville fördjupa sig.
Mottagandet blev varmt och läsarintresset kring det här är fortfarande enormt. Jag publicerar det i artikelform, men också som video på både Instagram, Facebook och Youtube. Under en period har jag också testat att köpa in en översättning av sammanfattningen till engelska, eftersom den internationella bevakningen av Sverige ofta blir skev.
Granskaoch verifiera
Givetvis ska journalistik försöka berätta det som andra inte vill berätta. Avslöja och granska. Det har i mitt fall inneburit högt och lågt.
En av de mest tillfredsställande texterna var den med den pensionerade befolkningsstatistikern Åke Nilsson. När SCB förklarade att mars och april inte var de dödligaste månaderna i svensk historia – att det till exempel fanns flera som var mer dödliga på 90- och 80-talet – så angav man inte vad det berodde på. När jag sökte mer information hänvisades jag till Åke Nilsson som under 90-talet var ansvarig för befolkningsstatistik på SCB. Det visade sig att han hade stenkoll, förde egna tabeller och hade djup insikt i vad som hänt på 90-talet och hur han försökt få allmänhetens uppmärksamhet kring de höga dödstalen då, utan resultat. Det blev en längre text och intervju, med komplexitet men också massor av insikt. Och roligast av allt: Det blev denna sajts mest lästa text någonsin. På en vecka hade den lästs av 300 000 och fått 80 000 Facebookreaktioner.
Under en av presskonferenserna presenterades märkliga siffror kring hur Folkhälsomyndigheten beräknade smittspridning i Stockholm. Trots en fullsatt presskonferens och trots att jag var sist ut, ifrågasatte ingen siffrorna. När jag fick ordet var myndigheten avvisande, men när jag minuter senare ringde upp analyschefen erkände hon rakt av att siffrorna var uppåt väggarna, att myndigheten räknat helt fel. Nyheten blev stor nationellt och internationellt.
Genomslaget ledde till att jag fick in ett ännu större inflöde av tips. Snart var det någon som påtalade förre statsepidemiologen Johan Gieseckes roll. Hade han inte i flera intervjuer sagt att han var kontrakterad av Folkhälsomyndigheten? Någon tipsade om att man kan få ut kontraktet som offentlig handling.
Efter avslöjandet utgick jag från att alla Sveriges stora redaktioner nu skulle kasta sig över myndighetens offentliga handlingar. Men jag valde ändå att fortsätta begära ut uppgifter. Framför allt mejlloggar från Tegnell, men även Johan Giesecke, eftersom jag blivit intresserad av deras relation och hur den påverkat Sveriges strategival.
Det blev stora, långa artiklar och jag valde att sampublicera texterna med Expressen.
Patreon
Idag är det drygt 650 som stöttar mig via Patreon, med totalt drygt $2 400/mån. Varje person väljer vilken månadssumma de vill stötta med, men ingen som stöttar med mer än $20/mån. Majoriteten är med på $2/mån. Tillväxten har under hela perioden varit långsam och organisk. Det finns ingen enskild månad eller enskild publicering som sticker ut som tydlig orsak till att man valde att gå med. De gånger det rasslat till har istället varit när jag i sociala medier påmint om min affärsmodell, att jag publicerar öppet och tillgängligt i tron om att tillräckligt många kommer vilja stötta.
Det är också tydligt att Patreon har en väldigt hög tröskel. Flera har berättat att de testat att registrera sig och betala, men att något krånglat och de gett upp. Jag har återkommande fått frågor om jag inte bara kan ta Swish? I fallen där personen inte kunnat eller orkat på andra sätt har jag erbjudit ett Swish-nummer kopplat till mitt företag. Det numret finns också angivet längst ner på about-sidan på Patreon, för de som verkligen anstränger för att stötta, men inte klarar av tjänsten.
Hade jag däremot lagt ut Swish-nummer i samband med publiceringar finns det starka skäl att tro att jag hade fått in betydligt större summor, i vissa fall tiodubbelt mer än Patreon. Trots det har jag valt att ta hjälp av Patreon, av följande skäl:
Mindre stress. Engångsbetalningar genom Swish är som läsare som köper lösnummer. Och det räcker att se hur kvällstidningarnas löpsedlar påverkas för att förstå vad lösnummerförsäljning gör med journalistiken. Varje dag behöver man hitta en ny skandal eller vinkel som gör att läsaren öppnar plånboken. Där vill jag inte vara. Kan jag få en läsare att stötta månadsvis blir det mer att likna vid en prenumeration. Det gör mig ett lugn.
Långsiktighet. En återkommande prenumerant ackumulerar på totalen. Om jag kan få en läsare över prenumerant-tröskeln så blir det bra för oss båda. För den enskilda läsaren är de betydligt enklare att gå med på att bidra med 20 kronor i månaden, men för mig blir dessa många små bäckar en stor och betydande intäkts-å. Då kan jag planera och budgetera på ett annat sätt.
Frihet. Att publicera mig på egen plattform, med egen finansiering ger mig en ökad kontroll över publicering, rubrik, men kanske framför allt relation till läsaren. För mig är det kanske det mest intressanta med att vara journalist: Att känna kontakten till läsaren och förstå effekten av journalistiken. Hur det tas emot, vad man tycker, vad som är bra, dåligt och vad som kan göras bättre. Att utveckla den relationen och stå närmare läsaren skapar högre förtroende, men gör också mig till en bättre journalist. Jag känner större ansvar för både publiceringen och läsaren.
Jag använder inga funktioner hos Patreon utöver betalningen, men däremot erbjuds alla som stöttar att vara med i en exklusiv Facebookgrupp. Den är viktig för mig, för relationen och kontakten, men ofta också eftersom jag saknar en redaktion att bolla saker med. Transparensen är däremot svår, eftersom de publicistiska besluten oftast innehåller känsliga uppgifter och det då kan vara lika illa att bolla dem i en grupp med några hundra personer som att publicera dem.
Jag har också varit tydlig med att jag har min Patreon parallellt med andra uppdrag. Jag publicerar mig i flera etablerade medier, och min egen plattform är för den journalistik jag upplever inte finner annan plats.
Avgifter
Patreon tar 5 procent av intäkterna. Det är inte så farligt, men utöver det så försvinner det ytterligare i transaktionsavgifter: För den som betalar $3 eller mindre i månaden, försvinner 6 procent och 1 krona per transaktion. För den som skänker över $3/mån, försvinner 3,9 procent och 3kr/transaktion. Sedan ska pengarna tas ut från Patreon, vilket görs via Payoneer, som skönt nog inte tar särskilt stora avgifter. Totalt kan man nog räkna att tio procent av intäkterna försvinner i olika avgifter.
Ovanpå (och alltså inte inräknat i ovan) har varje givare också betalat 25 procent moms som Patreon administrerar och som jag aldrig får se eller kan bokföra. Det är en egen soppa som innefattar EU-beslut och obegripligheter som jag inte kommer fördjupa mig i här. Kort sagt finns det en del problem med Patreon. Jag upplever dem ändå överkomliga, eftersom det just nu är det mest etablerade systemet som finns för återkommande betalningar.
Sammanfattning
För mig har de här månaderna varit en ganska otrolig resa. Dels att jag kunnat göra så omfattande granskningar på egen plattform vilket i många fall gjort mig nyhetsledande, även i jämförelse med våra största mediehus. Men framför allt har det känns väldigt hedrande att så många valt att stötta mig ekonomiskt. Ytterst handlar hela det här projektet om att testa nya former för finansiering av journalistik. Och för mig har det varit tydligt: Läsare vill betala för journalistik när de ser att den tillför något. De är till och med villiga att betala för journalistik trots att den är tillgänglig för alla. För att de tycker att rösten och publiceringen tillför något relevant och intressant – som alla borde ta del av.
Min stora förhoppning är att detta kan inspirera fler att:
1) Våga testa en finansieringsform som inte låser in material Jag tror det här kommer bli allt viktigare, för inte alla kommer har råd eller vilja att betala för journalistik. Och när alla tunga mediehus lägger allt innehåll bakom betalvägg, kommer läsare bli hänvisade till nya och mindre nogräknade mediehus. Som kanske inte ens gör journalistik, utan klätt sin propaganda i journalistiska kläder. Det kommer bli ett allt större demokratiproblem.
2) Våga skapa enmansmedier Det finns så många frilansar med så mycket kunskap som bygger sin affär på att sälja sina alster till stora mediehus. Men kanske finns en möjlighet att bli finansierad direkt av läsare? Det finns ju redan flera fall, oftast innefattar de någon podd, men jag tror det finns plats för andra former!
Det är inga stora pengar hittills och det finns många problem i betalningen som skulle kunna göras enklare. Men det ger ändå en fingervisning om hur en medieframtid skulle kunna se ut.
Framtid
Jag kommer fortsätta att publicera mig här, jag har en tydlig publiceringsplan, en bas med veckosammanfattningarna, men också flera större granskningar på gång. Just nu är det mer tiden som är problemet. Jag skulle gärna lägga mer tid på journalistiken här. Vill du möjliggöra det, lägg gärna några tior i månaden via Patreon!
Har du tips – hör av dig! Sajten har utgivningsbevis och du har därmed lagstadgat källskydd.
Och stort tack till dig som stöttar! Utan er hade det här aldrig blivit av.
5 918 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, vilket är en ökning med 24 dödsfall jämfört med förra veckan. Det är den högsta veckonoteringen av antal dödsfall på på två månader, men de inrapporterade fallen har skett längre tillbaka i tiden. Fortfarande är antalet dagliga dödsfall på relativt låga och stabila nivåer, sett över de senaste 30 dagarna:
Men även om Sveriges dödlighet nu är låg, har den inte fallit lika snabbt som andra länders, vilket uppmärksammades i Times i veckan. Där skriver en av de ”22 forskarna”, Anders Ewing, professor i Kemi och medlem av Vetenskapsakademin, tillsammans med en frilansjournalist och citerar en studie som visar att Sverige och USA haft svårt att få en brant nedåtgående kurva för dödstalen. Folkhälsomyndigheten har valt att inte kommentera artikeln, kritiken eller studien
Bakgrunden till artikeln är att Sverige återigen framhålls som globalt föregångsland, inte minst med anledning av det uppmärksammade uppropet Great barrington declaration, som önskar att fler länder slutar med lockdowns och istället låter den friska och unga delen av befolkningen smittas. Uppropet har fått många att reagera starkt, inte minst 80 toppepidemiologer som i den ansedda tidskriften The Lancet gått samman med gemensam kritik. I veckan skrev till exempel också Financial times och The economist kritiskt om Sveriges väg.
Den senaste ökningen är dock något avtagande, konstaterar Folkhälsomyndigheten i sin veckorapport. Räknat vecka till vecka ökade smittan nu senast med 18 procent – jämfört med 40 procents ökning mellan veckorna 38-39. Ökningen är såklart bekymrande oavsett och det är fortfarande de yngsta, 20-29 år, som driver på smittan. Men det är också viktigt att påpeka att det, nationellt, även fortsättningsvis tycks vara milda symptom på de smittade: Antalet inskrivna på sjukhus med corona ökar inte i samma grad som antal smittade.
För att minska smittspridningen har Folkhälsomyndigheten nu gett regioner möjlighet att införa lokala skärpningar av allmänna råd. Det kan handla om att avråda från restaurangbesök, eller besök på äldreboenden. Uppsala, som varit hårt drabbat de senaste veckorna, överväger nu fler åtgärder, men hittills har de, tillsammans med fyra andra regioner, bara infört familjekarantän: Alla vuxna i hushållet ska i dessa regioner nu sättas i karantän om någon upptäcks smittad.
Statsepidemiolog Anders Tegnell har hittills aldrig testat sig för covid-19. Han har sovit bra på nätterna under hela pandemin och är inte orolig för att bli smittad. Det sa han till tidningen Chef i veckan. ”Det är mycket farligare att gå över ett övergångsställe i stan”, konstaterade han också. Möjligtvis var det en personlig reflektion från någon som cyklar i rusningstrafik, men som objektiv fakta är det fel: 2019 dog 27 gående personer i trafiken.
Kungen och Drottningen är tillbaka efter en lång tid i karantän. I veckan startade en turné bland landets regioner och kungaparet fick genast uppmärksamhet när de bad om en förklaring till varför Sverige inte har munskydd. När de inte fick en konstaterade kungen att ”det är det ingen som kan förklara”. Anders Tegnell gav snabbt svar på tal.
Statsepidemiolog Anders Tegnells märkliga popularitet fortsätter: Den här veckan har han hyllats av Youtubern Daniel Norberg (som annars mest är känd för sina Melodifestival-parodier) med en egen parodisång:
Det var allt för den här veckan – skriv en kommentar om du saknar något.
Den här artikeln är gratis med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att denna journalistik ska vara fritt tillgänglig för alla. Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Som denna blogg tidigare rapporterat har SCB jobbat på att snabbt ta fram färsk statistik över antalet döda i Sverige. Nu släpps den varje måndag. Och från att först haft hög överdödlighet i Sverige, ligger vi sedan slutet på juli på en dödlighet som är under den förväntade.
Hittills har det i Sverige funnits 5 894 bekräftade dödsfall med covid-19, enligt Folkhälsomyndigheten. Högsta noteringen är från 8 och 15 april, då 115 personer avled under respektive dag. Rapporteringen har en eftersläpning och fortfarande finns 5 dödsfall vars datum är märkt ”uppgift saknas” av Folkhälsomyndigheten.
Varje år dör runt 90 000 svenskar totalt, ungefär 250 personer om dagen. 2019 dog ovanligt få, 89 000. Inte sedan 1977 har det dött så få i Sverige, enligt SCB. Året innan, 2018, dog 92 000 och ovanligt många dog i influensa.
Antalet som dör beror också på hur stora årskullarna är. I Sverige var det relativt få som föddes på 20- och 30-talet, men desto fler som föddes på 40-talet. Vi lever också längre idag än vad vi gjorde för några år sedan och befolkningsmängden i Sverige har ökat kraftigt under 2000-talet. Det finns alltså flera skäl till varför det kan vara svårt att dra raka linjer över flera år.
SCB har valt ut de senaste fem åren och skapat ett snitt av hur många under denna perioden som dött per dag. Datan kan sedan jämföras med 2020, och utifrån det kan en så kallad överdödlighet konstateras.
Under vecka 15 uppmättes det högsta dödstalet i Sverige sedan millennieskiftet. Totalt 2 505 personer, 358 per dag, dog då. Inte sedan vecka 1, år 2000 har det dött så många i Sverige. Vecka 14 och 16 ligger på plats tre respektive fyra. April månad är också den totalt dödligaste i Sverige sedan 90-talet, med 10 458 dödsfall. Man får gå tillbaka till december 1993, då det dog 11 057 personer, för att hitta en högre siffra. Då var influensan ovanligt elakartad. Går man förbi den månaden, får man leta sig bak till 1918 och Spanska sjukan för att hitta en dödligare månad.
Samtidigt ska siffrorna också räknas gentemot folkmängd. Och mätt i folkmängd finns flera månader som varit mer dödliga. Senast var i december år 2000, då det dog 110,8 svenskar per 100 000 invånare, jämfört med 101,1 i april i år. Men det finns flera anledningar att vara försiktig med jämförelser tillbaka i tiden. Läs gärna en mer djupgående genomgång av historisk statistik här.
Såhär ser den preliminära datan ut för antal döda i Sverige, per dag, jämfört med snittet (observera att de sista två veckorna kommer att justeras upp något).
Från att Sverige först har haft stor överdödlighet under pandemin har dödligheten under maj sjunkit för att till slut hamna på mer normala nivåer under juni. Från och med andra halvan av juni ser vi till och med underdödlighet, något som är förväntat efter en period av hög dödlighet i äldre åldersgrupper. När SCB sammanfattar Sveriges tredje kvartal är snittet för dödligheten 1,9 procent lägre än för motsvarande period, 2015-2019.
Och att vi redan innan juli låg inom normala variationerna blir ännu tydligare om man tar in linjerna för dödligheten under samtliga fem år, 2015-2019, och jämför med 2020.
Enstaka regioner har varit hårt drabbade. I Stockholm ser vi hur antalet dödsfall legat en bra bit över snittet, men nu tagit sig ner till mer normala nivåer, och till och med underdödlighet. Under det tredje kvartalet har Stockholms län landets största underdödlighet. 8,4 procent lägre än under samma period, 2015-2019. Nedanstående graf mäter antal rapporterade döda (preliminära siffror).
Andra län, som Västra götaland, har haft en annan kurva, men även de letar sig ner till underdödlighet (preliminära siffror).
Allt detta gör att vi har ett överskott av dödlighet, som nu, med en första tendens till underdödlighet, ska betas av – och som på sikt skulle kunna leda till att årets totalt antal döda blev betydligt lägre än vad våren hittills indikerat (de senaste två veckorna kommer justeras uppåt).
Varför det inte dör fler totalt, trots en så dödlig sjukdom, är komplicerat. Dels skulle man kunna se det som att de som annars skulle ha dött av influensa, inte gör det nu. Folkhälsomyndighetens råd om att tvätta händerna, verkar till exempel fått effekt och att vinterkräksjukan – som i vissa fall leder till dödliga infektioner – stannade tidigare än vanligt i år.
Fantastiskt. Det idoga handtvättandet och övriga anpassningar av vårt beteende har gjort att vinterkräksjukan dog ut 7 veckor tidigare än vanligt. pic.twitter.com/B0JZadJPPu
Att vinterkräksjukan dog ut i mars skulle eventuellt kunna gett ett tidigt utslag på antal döda, men det skulle också kunna innebära att samma personer istället blivit smittade av covid-19. Det finns såklart också en risk att de som är magsjuka inte längre har sökt vård, men ett vanligt sätt att se hur utspridd influensan är, är att mäta antalet googlesökningar på ordet. I år ser vi att det minskat på ungefär samma tidiga sätt.
Samtidigt är det också rimligt att tänka att antalet som dött i trafiken eller av andra stressrelaterade sjukdomar minskat. Liksom det finns varningssignaler om att antalet som begått självmord ökat.
Vad som däremot inte framkommer i några jämförelser ovan är hur sjukvården ställt om och i vissa regioner gått upp i krisläge. Hade Sverige inte gjort det, hade dödstalen rimligtvis varit större. Det är också därför det är viktigt att platta kurvan, det vill säga hålla nere antalet allvarligt sjuka, så att sjukvården inte överbelastas.
Till sist. I statistiken är det som tidigare rapporterats också tydligt: De utrikesfödda är procentuellt sett drabbade mycket hårdare än inrikes födda – och där ser vi ännu ingen underdödlighet.
Har du fler perspektiv, eller saker som inte är med? Tipsa gärna!
Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
5 894 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, vilket är en minskning med 1 dödsfall jämfört med förra veckan. Det handlar inte om att någon återuppstått, utan att en region i veckan korrigerat sina siffror med -12 döda. Mer korrekt är därför att säga att det under veckan rapporterats in 11 avlidna, vilket är i nivå med veckan innan. Även antalet svenskar inlagda på IVA är i stort sett oförändrat, däremot fortsätter smittan att öka – även om det totala antalet på sjukhus med covid-19 är på en stabil nivå.
(gul linje: Fall idag; Röd linje: Totalt på sjukhus; Blå linje: inlagda på IVA)
Lokalt är det värre. Stockholm fortsätter till exempel att drabbas värre än andra regioner. Vilket är märkligt, tycker Sveriges statsepidemiolog Anders Tegnell. Smittan borde spridas mer i stora regioner som Skåne och Västra götaland, som tidigare inte drabbats lika hårt. Samtidigt har mönstret sett ut så även i andra delar av världen: De städer som drabbades hårt, har också haft en tuff andra våg. Å andra sidan är de stadsdelar som i våras var hårdast drabbat, nu skonade. Nu är det istället innerstaden smittan sprids i, och kranskommunerna som har låg smitta. Men forskare säger också att det kan bero på att fler i innerstaden testar sig.
Stockholm (gul linje: Fall idag; Röd linje: Totalt på sjukhus; Blå linje: inlagda på IVA)
Värst drabbat av smittspridning är Uppsala som i veckan gjorde sin högsta notering någonsin. Närmast tidigare kommer en notering från början av juni, då allt fler i Uppsala hade möjlighet att testa sig. Uppsala ser också en ökning i antal inlagda på sjukhus och har därför ökat antalet sjukhusplatser.
Uppsala(Gul linje: Fall idag; Röd linje: Totalt på sjukhus; Blå linje: inlagda på IVA)
Mest oroväckande är smittökningen på äldreboenden i Sverige. Efter att äldreboenden förra veckan öppnade upp för besökare rapporterar nu regioner över hela landet att smittan bland de äldsta och mest sköra ökar. I Skåne efterfrågas tydligare riktlinjer kring det hävda besöksförbudet, men de konstaterar samtidigt att det är först om en vecka som man kan dra likhetstecken mellan hävandet och smittan. I Folkhälsomyndighetens senaste veckorapport minskade smittan på äldreboenden mellan vecka 39-40.
Apropå smittökning så har flera politiker i veckan ifrågasatts. Först ut var Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch, som fångades på video dansandes tätt intill vänner – dagen efter att statsministern vädjat att avstå trånga hemmafester. På samma fest var också KD-toppen Ella Bohlin, som ansvarar för sjukvården i Stockholm. Båda ångrar sig i efterhand.
Förtroendet för regeringen fortsätter att sjunka, det visar nästan varje undersökning, varje vecka. Samtidigt är det kanske inte så konstigt, eftersom siffrorna tidigare varit extremt höga. I onsdags presenterade Göteborgs universitet en förtroendeundersökning från våren som visade rekordsiffror. Dels för public service (SVT gjorde en rekordnotering på över 80 procents förtroende), men också för regeringen. ”Jag tror aldrig att jag i mitt liv kommer att se en lika stor ökning av förtroendet för regeringen”, sa statsvetaren Henrik Ekengren Oskarsson. Det är alltså från den platån regeringen nu sjunker. Sjunker gör det förresten även för Ebba Busch (KD) och Ulf Kristersson (M), även om minskningen inte varit under en lika lång period.
Hundratals långtidssjuka med covid-19 kan utförsäkras, detta eftersom lagen inte medger några undantag. Nu arbetar en nystartad covid-förening för att införa ett sådant för långtidssjukskrivna med covid-19.
Sverige bröt mot EU-kommissionens uppmaning att stänga grundskolan. Varför? Det frågas i en uppmärksammad insändare i DN, efter att Anders Tegnell tidigare sagt att EU-samarbetet sprack, eftersom alla andra länder gick sin egen väg. Folkhälsomyndigheten har avböjt replik.
Det var allt för den här veckan – saknar du något? Skriv gärna i kommentarsfältet.
Den här artikeln är gratis med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att denna journalistik ska vara fritt tillgänglig för alla. Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
5 895 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, vilket är en ökning med totalt 15 dödsfall sedan förra veckan. Antalet döda per vecka är sedan en tid inom normalspannet och antalet intensivvårdade har legat stabilt runt 20 personer de senaste veckorna. Men smittan fortsätter att öka i Sverige.
Det kan dock vara på sin plats att påpeka vilken skillnad denna höst ändå är jämfört med våren. Medan vi under våren alltid mätte framgång och motgång i antal döda, är det alltså antal smittade som nu utgör hela bilden av motgång. Och ja, det är sant att antal registrerat smittade inte varit så många sedan i juli, men varken kurvorna för döda, iva-fall eller sjukhusinlagda korrelerar med den ökningen.
Allt detta beror så klart på den enorma ökningen av test som nu utförs i Sverige. Medan testen i våras begränsades till de som behövde sjukhusvård, kan nu även de med milda symptom testas. Det förklarar varför Sverige inte ser samma ökning av antal döda, IVA-fall eller att – som den röda linjen i grafen ovan indikerar – totalt antal inskrivna på sjukhus med covid-19 ökar. Det kan också vara en förklaring till varför R0-talet (som beskriver hur många en smittad smittar) kan falla under 1: Sverige exkluderar lindriga fall (se punkt 3, Data) när vi räknar ut R-talet.
Men trots allt detta kan givetvis en ökad smitta få allvarliga konsekvenser. Och att den ökar är uppenbart: I Folkhälsomyndighetens veckorapport över vecka 39 skriver de att antalet totala tester minskade något, men att andelen som testade positivt ökade kraftigt. Mätt i absoluta tal var det 40 procent fler positiva tester, jämfört med vecka innan.
En statistiskt säkerställd ökning skedde i samtliga åldersgrupper.
Att regeringen kom med lättnade på maxtaket för samlingar var förvånande eftersom de så sent som förre veckan inte ville ge några sådana besked med hänvisning till smittoläget. Men nu kom alltså två: 1) Restauranger behöver inte köra ut alla utom 50 gäster, ifall en artist uppträder. Restauranger får alltså behålla sitt undantag för 50-regeln, även med artister. 2) Maxtaket för sammankomster KAN höjas till 500 om publiken är sittande med en meters mellanrum. Beslut kommer att tas tidigast 8 oktober och träder i så fall i kraft 15 oktober. Anledningen att man väntat med det senare förslaget är just smittoläget och nu hoppas regeringen alltså att det ska förbättras till den 8 oktober. Idrotten jublar, liksom kultursektorn – inte minst eftersom de samtidigt får ytterligare stöd på totalt 2,5 miljarder kronor.
Den internationella bilden av Sverige fortsätter att vara splittrad. New york times har skrivit ytterligare ett i raden av reportage om Sveriges hantering av pandemin, den här gången positivt, men egentligen utan någonting nytt att tillföra. Mer intressant är då The Atlantics reportage som försöker gå bortom R-talet och istället titta på variabeln K, för att förstå hur pandemin slår så ojämnt och i kluster. I en lång text går de igenom hur det till exempel skulle kunna appliceras på Sverige. Framförallt tydliggör texten hur Sverige måste sluta vara exemplet som hela världen mäter sig med. Inte för att någon lyssnar. I veckan har till exempel en Kroatisk liberal tidning hittat en märklig hyllande vinkel och andra ljuger och menar att Sverige slagit fast att pandemin är slut i Sverige. Ljuger gör förresten också brittiske parlamentsledamoten Michael Fabricant, som menar att Sverige ska införa strikta nedstängningar:
Sweden are now imposing strict lock-down restrictions. They got it wrong.
Norges statsepidemiolog fick ta emot flera hot från svenskar när han kritiserade sin svenska motsvarighet, Anders Tegnell. ”Det är intressant, man vill ju ha starka ledare när det blir en kris. I Sverige har det blivit Tegnell, men i Norge har det inte blivit jag. Det är jag glad för”, säger Forland.
Det var allt den här veckan. Saknar du något – skriv en kommentar!
Den här artikeln är gratis med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att denna journalistik ska vara fritt tillgänglig för alla. Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv. Här är vecka 39.
(Den här sammanfattningen finns också som video och podd)
5 880 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med totalt 15 dödsfall jämfört med antalet som rapporterades in förra veckan. Men även om antalet döda och antalet intensivvårdade är på låga och stabila nivåer, kan man nu se en ökning i antalet upptäckta fall. Det är från låga nivåer, men ändå tydligt:
Inte sedan i juli har vi haft så många smittade per dag och vecka. I Stockholm har smittan nästan fördubblats på två veckor, även om det handlar om låga nivåer. Under onsdagen noterades 378 smittade fall i Stockholm, den näst högsta noteringen någonsin – bara juni har en högre notering.
Samtidigt finns här flera viktiga nyanser när man ska jämföra långt tillbaka i tiden: Sverige utför nästan dubbelt så många tester nu jämfört med juni – och långt många fler jämfört med tidigare i vår. Det gör att vi nu har bättre kontroll och kan förstå hur smittan faktiskt sprids i Sverige. Vi kommer alltså rimligtvis se fler registrerade fall med covid-19 under hösten än vi gjorde under våren, men det innebär inte att smittan måste vara med utbredd nu. Enligt bakteriologen Agnes Wold beräkningar kan smittan vara så mycket som 50 gånger mindre nu än i våras.
50-personersgränsen behålls i Sverige. I flera månader har det diskuterats om gränsen för allmänna sammankomster kan höjas till 500 personer, inte minst för att bidra till intäkter för en krisande kultur- och idrottssektor. Men beskedet från regeringen är att inga förändringar nu genomförs. Folkhälsomyndigheten hade i sitt remissvar rekommenderat ett lättande av reglerna och höll efteråt fast vid det beslutet. För regeringen blev den ökade smittan till slut vägledande. ”Krisen är inte över/…/Det vi gör rätt nu kommer vi att få glädje av senare, det vi gör fel nu kommer vi att få lida för senare”, sa statsminister Stefan Löfven under en presskonferens. Svensk fotboll var bestörta och kulturen, där Jonas Gardell blivit självutnämnd talesperson, menade att Löfven ”inte förstått någonting”. Samtidigt fanns de som var lättade över beskedet och menade att till exempel Gardell var självisk. Beskedet påverkar inte det beslut om att från den 1 oktober tillåta besök på landets äldreboenden. Däremot har det i veckan framförts kritik mot att förslagen på nya regler för besök på just äldreboenden, är onödigt krångliga. På måndag presenteras de, men redan nu står det klart att personal inte kommer att kunna porta besökare.
En historiskt stor höstbudget presenterades i veckan, med nya satsningar för 105 miljarder. A-kassans tillfälligt höjda nivåer förlängs fram till 2022 och pengar på utbildning och introduktionsjobb satsas, liksom ett stöd på 10 miljarder till kommuner och regioner för att klara pandemins utgifter. Förhoppningen är att svensk ekonomi nu ska återstartas. ”Sockerchock i dyster tid” kallar en expert budgeten, och menar att satsningarna är till för att vi inte ska sluta spendera pengar.
Johan Giesecke har letat sig tillbaka i debatten igen, den här gången i Irland. Den svenska tidigare statsepidemilogen gav covid-utskottet i Irlands parlament rådet att låta viruset spridas i befolkningen och istället fokusera på att skydda de över 60 år. Uttalandet väckte viss uppmärksamhet och när lokala medier konfronterade Giesecke med uttalandet, drog han tillbaka rådet, eftersom han inte hade kunskap om situationen i Irland och hur landet fungerade. Om du har tio minuter över – lyssna gärna på hela intervjun.
Städer kommer att förändras av pandemin. Det menade Anders Tegnell på en stadsutvecklingskonferens i veckan. Han tror vi kommer att cykla mer, jobba mer hemifrån, handla mer över nätet och att grönområden kommer hamna i större fokus.
Personal på äldreboenden tystades av ledningen under pandemin. Sveriges radio har gjort en stor kartläggning av anmälningar och hittat att arbetsledning på äldreboenden över hela Sverige inte tagit viruset på allvar. Personal har till exempel tvingats arbeta utan skydd i början av pandemin.
Hovet vill ha mer pengar, efter pandemin. De uppger att de är i ekonomisk kris, trots att de fått 40 miljoner extra i höstbudgeten. Kostnaderna handlar framför allt om slott och parker som annars finansieras av den turism som nu försvunnit.
Det var allt för veckan som gått, saknar du något – skriv gärna i kommentarsfältet. Som vanligt kommer denna text även ut som video och podd, du kan se tidigare videos här och poddar här.
Den här artikeln är gratis med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att denna journalistik ska vara fritt tillgänglig för alla. Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv. Här är vecka 38.
(Den här sammanfattningen finns också som video och ljud)
5 865 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med totalt 19 dödsfall, vilket är en större ökning jämfört med de 11 dödsfall som inrapporterades förra veckan. Siffran för antalet döda per vecka ligger i Sverige nu inom det normala för årstiden. Däremot ser vi lokala ökningar av antalet smittade – och framför allt att förkylningar fortfarande drabbar Sverige hårt – och misstas för covid-19.
Sverige har nu slagit ytterligare rekord i antalet provtagningar: 142 673 tester gjordes under vecka 37. Det är en ökning med 13 procent jämfört med förra veckans rekordnotering, men bara 1,2 procent av testerna var positiva. Det är samma nivå som veckan innan. Anledningen till att så många vill testa sig beror alltså fortsatt på en ökad spridning av vanligt förkylningsvirus.
Eftersom barn nu har börjat provtas publicerar Folkhälsomyndigheten också statistik för de under 20 år. Även om nästan alla kurvor över antal smittade här pekar upp är bara åldersgruppen 10-12 år statistiskt säkerställd.
De förbättrade siffrorna gör att Sverige – ytterligare en vecka – hyllas som föregångsland i världspressen. Detta trots våra höga dödstal, sett till hela pandemin. Totalt ligger Sverige på 13:e-plats bland länder med flest dödstal per capita. Det är precis efter Italien och några placeringar framför Frankrike.
Ändå skrivs beundrande artiklar i de länder som har färre dödstal än oss. Som i Danmark (”Sverige har knäckt koden”), Kanada, men även USA (”Lockdowns were unnecessary”). Och i Storbritannien skrivs det att landet måste börja följa Sverige och The Sun kallar Tegnell för hjälte. Mest beror hyllandet antagligen på att flera av dessa länder är på väg in i ytterligare lockdowns. I veckan nådde pandemin en ny topp globalt, med fler smittade per dag än någonsin tidigare. I Tyskland (plats 59 räknat i döda per capita), Frankrike (plats 16) och Spanien (plats 5) ökar smittan nu så mycket att det är tillbaka på vårens nivåer och myndigheter i respektive land varnar för nya restriktioner, Storbritannien (plats 11) säger till och med att hela landet nu kan stängas ned igen, något som Israel (plats 53) redan beslutat att göra. Israel kommer stängas ned i tre veckor, och blir alltså först i världen med att stänga ned totalt två gånger.
Så varför har Sverige så mycket högre dödstal än andra länder? Anders Tegnell menade i veckan att en anledning kan vara vår milda vinter. De som vanligtvis skulle dött i influensa överlevde och dog istället med covid-19. Svd granskade påståendet och upptäckte att våra grannländer haft samma milda vinter och influensa, utan höga dödstal under pandemin. Tegnell hänvisar då till en studie som bland annat nämns i ett populärt youtubeklipp. Vid direkt fråga förtydligar Tegnell att klippet är från den irländske Youtubern Ivor ”The Fat Emperor” Cummins. Videoklippet har, mycket riktigt, de senaste veckorna fått över en miljon visningar. Cummins är ingenjör i kemisk biologi och har annars mest specialiserat sig på dietråd.
Klippet har blivit hårt kritiserat för att vara slarvig med både beskrivningar och fakta. Här är till exempel en längre tråd, med lite tillspetsade (och slarviga) motargument, från doktor Dominic Pimenta:
This is deeply pseudoscientific and dangerous rubbish. I wouldn't normally amplify, but in this case given the public health emergency I've made an exception.
Men studien Tegnell hänvisade till är inte så mycket en studie som en artikel som laddats upp som preprint. I den använder artikelförfattarna bland annat ett videoklipp från youtubern ”The fat emperor” som källa där de bland annat lånar hans begrepp ”dry tinder”. Men de använder också det anonyma twitterkontot ”Effectfacts” vars bilder sedan också lånas in i artikeln. Att Tegnell väljer att luta sig på en en artikel med så svagt vetenskapligt underlag är anmärkningsvärt, eftersom han i många tidigare fall avvisat rapporter på grund av att artikelförfattare inte haft tillräcklig vetenskaplig tyngd. Tegnells utspel har också fått grannländerna Finland och Norge att reagera, de tror inte att en mild influensa förklarar skillnaden mellan länderna.
Besöksförbudet på äldreboenden hävs 1 oktober. Alla som inte har några symptom får nu göra besök på äldreboendet. Däremot kan det finnas lokala variationer, där man på grund av högre smitta kan göra lokala avvikelser och införa besöksförbud. Besöksförbudet har gällt över hela landet sedan 1 april.
I korthet från veckan som gått:
Fyra av fem med antikroppar behåller dem efter fyra månader. Det visar nu en ny svensk studie. Studien kommer nu fortsätta att övervaka testgruppen för att mäta när och om antikroppar försvinner.
Förbud för större loppisar var ett misstag, säger nu Folkhälsomyndighetens chefsjurist. Detta efter att polisen i veckan upplöst en loppis i Stockholm.
Karolinska sjukhuset häver det varsel man tidigare haft på sin vårdpersonal. Totalt är det 109 läkare och 157 sjuksköterskor. Regionen har nu hittat sätt att lösa situationen med naturliga avgångar. Varslet har varit politiskt känsligt, eftersom det tolkats som en opassande konsekvens av att sjukvårdspersonal jobbat särskilt hårt under pandemin.
Partiledaren Jimmie Åkesson kom hostande till riksdagen, men i veckan meddelade han att han nu testat sig och fått ett negativt svar.
UNDSKYLD, SVERIGE! 😰🇸🇪 Du må ikke gå glip af Lasses sang til Sverige fra i morges. 😂 Skulle vi have gjort som svenskerne? Hør hele indslaget og meget mere i dagens podcast: http://bit.ly/morgen15sept
Det var allt för den här veckan, har du tips på vad som saknas? Skriv gärna en kommentar.
Den här artikeln är gratis med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att denna journalistik ska vara fritt tillgänglig för alla. Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv. Här är vecka 37.
(Den här sammanfattningen finns även som video och podd)
5 846 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med totalt 11 dödsfall, vilket är en mindre ökning jämfört med de 14 dödsfall som inrapporterades förra veckan. Underdödligheten ökar nu också i Sverige enligt SCB, vilket är en följd av att många av de som dog i våras skulle dött nu, rent statistiskt. Läget i Sverige är nu också bättre än samtliga av de scenarier Folkhälsomyndigheten la fram i somras. I det mildaste scenariet skulle 23 covid-patienter behöva vård denna vecka och 500 ha dött från juli fram till nu. Istället är det totalt 13 inlagda på IVA och 100 som dött. Anders Tegnell betonar att det man tog fram var scenarier, inte prognoser, men att man är överraskad av den snabba inbromsningen.
Även om covid-19 har bromsat i Sverige, verkar något annat fått fäste. För i veckan meddelade Folkhälsomyndigheten att Sverige för första gången – med råge! – passerat hundra tusen tester på en vecka. Totalt blev det 126 000 tester. Kapaciteten har nu funnits en tid – men då har istället intresset och behovet från allmänheten saknats. Men i takt med att jobb och skolor har dragit igång (och Umeå universitet gjort ett masstest) fick vi nu en 48 procentig ökning av antal tester – samtidigt som vi fick en rekordlåg procentandel som testades postivt: 1,2 procent. Det är den lägsta noteringen sedan Sverige fick samhällspridning av covid-19.
Så vad beror det på? Vad är det som fått en betydande andel svenskar att tro att de behöver testa sig för covid-19? Svaret finns antagligen i Folkhälsomyndighetens Hälsorapport: Under pandemin har en webbpanel bestående av 4500 svenskar varje vecka fått svara på frågor om deras hälsotillstånd. Under vecka 35, då den första stora ökningen av tester kom, visar undersökningen att 9 procent av svenskarna blivit sjuka i ”akut luftvägsinfektion” (vilket är läkarspråk för förkylning – snuva, halsont, hosta). Ökningen är dramatisk:
Mest är det barn som har drabbats, där har ökningen gått från 7 till 19 procent. Men även bland vuxna är ökningen stor: från 3 till 7 procent som alltså uppger förkylningssymptom.
Därför vallfärdar alltså svenskar till coronatestning just nu. Vilket – tillsammans med Folkhälsomyndighetens nya rekommendation om testning även för barn – har skapat ett enormt tryck. Många har vittnat om hur de inte fått tid för testning på en vecka. Vilket i sin tur är allvarligt, eftersom det efter en vecka är risk att inte upptäcka om man hade covid-19 eller inte. Dessutom innebär det nya harmlösa förkylningsviruset en ökad kostnad för regionerna, som nu får betala många fler dyra test.
Men varför sprids då förkylningsvirus så bra om vi nu håller distans, jobbar hemma och tvättar händerna oftare än vanligt? Och varför sprids i så fall inte covid-19 mer nu också? Experter ställer sig samma fråga, utan något annat svar än att detta ofarliga virus bara verkar spridas lättare. Vetenskapsradion har gjort en bra djupdykning i frågan, där även regioner och myndigheter får förklara vad som händer och när vi kan förväntas öka testkapaciteten (”snart, regionerna behöver tid”, är det kortfattade svaret).
Folkhälsomyndigheten avfärdade MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) tidiga krisscenario. Det framkommer i dokument som bloggaren Mats Engström begärt ut och som rapporterats av flera svenska medier. Dokumenten visar hur MSB i februari skickade ut en slags enkät till myndigheter för att få en lägesbild inför en potentiell pandemi. Folkhälsomyndigheten svarade kort och till synes irriterat. På frågan om utmaningat svarade de: ”att lugna myndigheter att inte överreagera och som inte har kunskap, samt hantera allmänheten som har oro eller sprider osanna uppgifter”. Folkhälsomyndigheten svarade i veckan att de står bakom uttalandet och att de till och med tog i i underkant. I veckan fick Folkhälsomyndigheten också kritik från statsvetaren Bo Rothstein som menade att det inflytande som myndigheten haft varit historiskt unikt.
Jimmie Åkesson kom till riksdagens stora partiledardebatt förkyld. Saken väckte stor uppmärksamhet i veckan, eftersom han både snuvade och hostade under debatten.Det är särskilt pikant för Åkesson eftersom hans parti Sverigedemokraterna är det enda som tyckt att svenskar borde ha munskydd för stoppa smittan.
Anders Tegnell deltog i veckan ett tv-sänt seminarium med sin motsvarighet i USA, Dr Anthony Fauci. De båda personerna är världens kanske mest kända epidemiologer efter det senaste halvåret och träffades här offentligt (om än digitalt) för första gången under pandemin. Under den efterföljande intervjun sa Tegnell att det enda han ångrar med Sveriges strategi är att vi inte tidigare lagrade med sjukvårdsmateriel, liksom lyckades skydda våra äldre bättre.
I korthet från veckan som gått:
Det svensk-brittiska läkemedelsbolaget Astra Zeneca pausade i veckan sin vaccinframställning. Detta efter att en av testpersonerna insjuknat. Stoppet är en rutinåtgärd som måste vidtas vid en ”potentiellt oförklarad sjukdom”, menar bolaget i ett pressmeddelande. Under helgen återupptogs testerna.
Regionernas råd för personer som kan ha smittats av covid-19 skiljer sig kraftigt åt, visar Sveriges radios genomgång. I vissa regioner rekommenderas man undvika kontakter, något som andra inte ens nämner. Nu efterlyses nationella riktlinjer.
70plussare kan visst träffas inomhus, menar nu Tegnell. Så länge man håller avstånd och följer råden, så är det ok. Tegnell menar att myndighetens råd tolkats för hårt – och att nya rekommendationer kommer att komma.
Björn Olsen ångrar ingenting. Mannen bakom de ”22 forskarna” får ett fint personporträtt i Svenska dagbladet där han inte ångrar något, men där hans spretiga uttalanden också får viss förklaring.
Till sist: Jonas Colting, Instagramprofil som driver flera idrottsevenemang, vägrar att följa myndigheternas råd. I 12 minuter långt tal på Instagram säger han att hans evenemang Borås swimrun och triathlon nu kommer genomföras – även om det skulle vara i strid med myndigheternas beslut. Han menar att eventet är så coronasäkrat att det bara kan vara byråkrati som nu sätter stopp. SVT sammanfattar.
Men. Under söndagskvällen meddelade Jonas Colting att de trots allt ställer in. De har fått avslag och av juridiska, polisiära och försäkringsskäl går det inte att genomföra:
Kommande helg tänkte vi arrangera Borås Triathlon på lördagen och Borås Swimrun på söndagen. Vi ställde självmant tidigt…
Det var allt från veckan – skriv en kommentar om du saknar något!
Den här artikeln är gratis med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att denna journalistik ska vara fritt tillgänglig för alla. Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv. Här är vecka 36.
(denna sammanfattning finns även tillgänglig som video och podd)
5 835 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med totalt 14 dödsfall på en vecka, vilket är en liten ökning jämfört med de 11 nya dödsfall som inrapporterades under förra veckan. Antalet totalt inlagda för intensivvård är nu under 20 för första gången, bara 14 stycken är nu inlagda för intensivvård av covid-19 i Sverige. Tidigare har det rapporterats om hur personal dansat när IVA-anläggningar stängts ned och nu börjar sjuksköterskor även dansa för att hela sjukvårdsavdelningar tömts på covid-19-patienter:
Antalet utförda tester nådde förra veckan en toppnotering, enligt Folkhälsomyndigheten. 85 060 tester togs, en 30 procentig ökning jämfört veckan innan. Kanske har det att göra med att Sverige nu är åter från semestrar och skolstarter. Mer anmärkningsvärt då är att antalet positiva också var väldigt lågt: Endast 1,6 procent testade positivt för covid-19.
Och i både sentinelen och den mer omfattande nationella undersökningen (med över 2 500 deltagare) hade noll personer en pågående infektion. Inte sedan på mitten av mars, när Sverige la om strategin, har vi haft så få bekräftade fall av covid-19.
Det snabba tappet av antal smittade är världsunikt, menar statsepidemilog Anders Tegnell. Men våra grannländer håller inte med och tycker man ska vänta och se. Men faktum är att i faktiska tal har Danmark och Norge nu fler nya smittade än Sverige. Vilket givetvis till exempel danska medier tagit upp och ritat grafer på. Liksom de självklart också tar upp att Danmark faktiskt testar fler, per capita, än Sverige. Här kan du ser hur Danska DR ritat saken i en graf:
Det ska så klart också poängteras att Sverige har totalt ungefär nio gånger fler döda med covid-19 än vad Danmark har. Samtidigt har ytterligare regioner i Sverige börjat utreda sina dödsfall. I veckan rapporterades om ännu en region som gjort en journalgenomgång som indikerade att 14 procent av de som tidigare räknats som dödsfall med covid-19 egentligen dött av annan orsak. Totalt är det nu två svenska regioner som visat liknande siffror.
Världens blickar riktades i veckan än en gång mot Sverige, inte minst mot bakgrund av vår relativa framgång. Telegraph frågar sig till exempel om Sveriges strategival nu kommer tysta tvivlarna och Daily mail konstaterar hur det nu går sämre för Sveriges grannländer. Kanske var det rätt med den svenska strategin?, frågar sig Berlingske. Även i Tjeckien undrar medier om Sverige kanske haft rätt hela tiden. Svenska dagbladet skriver (i en väldigt spännande text som också finns återgiven utan betalvägg – och i sämre version – hos Expressen) om två ledande virusexperter som berömmer Sveriges väg och en som är mer kritisk. Generellt påpekas dock hur korkat det är att hålla på att jämföra mellan länder. Sveriges förutsättningar – i både ekonomi, befolkningsdensitet och sjukvård – är ju helt annorlunda än andra länders. Ändå fortsätter mätandet. I veckan tog flera medier till exempel upp att USA nu passerat Sverige i antal döda per miljon invånare. Och USA är ett eget kapitel:
I USA:s inrikespolitik har Sverige – igen – hamnat i fokus. En ny rådgivare till president Trump, Scott Atlas, sägs vilja eftersträva Sveriges strategi och luta sig mot flockimmunitet. Saken har fåttstoruppmärksamhet i amerikanska medier och väckt hård kritik. LA Times sammanfattar det som: ”Flockimmunitet är bara ett annat sätt att säga ’låt människor dö'”. Samtidigt har andra, ofta konservativa, medier skrivit hyllande artiklar till Sverige. Störst spridning fick den från Western journal, med nästan 200 000 Facebookreaktioner.
Barn ska börja testas mer. Tidigare har barn endast testats om de behövt vård för sina symptom, men i veckan kom nya riktlinjer: Barn i grundskola och gymnasium kan testa sig om de har symptom på covid-19. På så sätt kan de snabbare återgå till skolan, vid negativt resultat. Barn i förskola rekommenderas inte tester. De nya riktlinjerna gör att man på flera håll flaggar för att provtiderna nu kan ta slut snabbare.
Isoleringen för 70+ ska minska, men det kan dröja två månader innan reglerna ändras, säger Anders Tegnell. Den tidigare statsepidemiologen Annika Linde är kritisk till strategin och kallar den för ”åldersdiskriminerande”.
Johan Giesecke, tidigare statsepidemiolog och numer konsult på Folkhälsomyndigheten, har fått nytt toppjobb på WHO. Han blir ”vice ordförande i en av WHO:s mest inflytelserika strategigrupper”.
Det var allt för den här veckan, saknar du något? Skriv i kommentarsfältet.
Den här artikeln är gratis med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att denna journalistik ska vara fritt tillgänglig för alla. Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
(Uppdaterat: i en tidigare version stod att scb såg klimateffekter kopplat till pandemin redan under årets första kvartal. Det var fel. )
