Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 14 (5 – 11 april, 2021).
13 621 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, vilket är en ökning med 123 inrapporterade dödsfall sedan förra veckan. Och nu ökar dödstalen igen, jämfört vecka till vecka, men mer rättvist är kanske att säga att vi har hamnat på en platå i inrapporterade dödstal sett över tre veckors tid. Att dödstalen inte ökar mer – trots att smittan gör det – är en vaccineffekt, menar Anders Tegnell.
Smittan i Sverige är den senaste veckan bland de högsta i Europa (med brasklapp för att det varit påsk i hela Europa och datan kan vara fördröjd). Antalet som försökt testa sig har minskat något sedan förra veckans rekordnotering. Det går därmed se ett mönster att rekorden sker innan storhelger: Förra gången rekordmånga testade sig var veckan innan jul och den senaste rekordveckan, vecka 12, var veckan innan påsk.
Även om många säkert ville testa sig innan storhelger ska det också noteras att senaste inrapporterade helveckan, vecka 13, är den nu näst högsta noteringen hittills för tester. Och att smittan nu, till skillnad från i julas, fortsätter att öka. Totalt har smittan ökat i 9 av 21 regioner. I Kronoberg och Norrbotten ökade smittan med mer än 30 procent och i Uppsala är man på en maxnivå och uppger att allmänheten ska utgå från att alla de möter är smittade.
Det är också en rekordstor andel smittade i de yngsta åldrarna. Totalt står barn nu för 20 procent av de smittade. I de yngsta åldrarna, 5-9 och 10-14, har det de senaste veckorna noterats rekordhöga siffror. Aldrig har så många småbarn varit smittade som nu. Jag har tidigare beskrivit tendensen och att ökningen antas bero på brittiska virusmutationen som just nu nästan helt tagit över i Sverige. Ökningen ska också ses i ljuset av att allt fler testar sig, och att symptomen för de ungas smitta är väldigt mild. Det råder en konsensus kring att stängda skolor ännu är en för drastisk åtgärd. (Barn i förskoleåldrar, 0-6 år, rekommenderas än så länge inte att testa sig)
Vårdbelastningen är fortsatt extrem, vilket blir konstigt att skriva vecka efter vecka. Men ett sätt att förklara allvaret är att Sverige har lika många på sjukhus med covid-19 idag – som under första vågen. Vi har också lika många på intensivvården idag – som under andra vågen. För att ta ett axplock från sjukvårdspersonalens nödrop i veckan, så gråter IVA-personal, säger upp sig och vädjar om att allmänheten ska skärpa sig.
På grund av det tuffa smittoläget har regeringen och Folkhälsomyndigheten beslutat att förlänga en rad åtgärder: Restriktioner för serveringsställen och handel fortsätter till 2 maj, något branschen protesterar mot.
Även den kanske mer okända coronaregeln för spel om pengar, förlängs till november.
Men framför allt vill regeringen förlänga den pandemilag som möjliggör att det är i första hand regeringen, inte riksdagen, som kan styra åtgärderna. Lagen ger historiskt djupgående inskränkningar i medborgarnas rättigheter och har mest mötts med en gäspning.
Konsitutionsutskottets granskning av Sveriges coronahantering har fortsatt den här veckan. Och när socialminister Lena Hallengren pressades om strategin förklarade hon att Sverige inte har någon formell strategi utan ett ”förhållningssätt”. I klippet nedan, från riksdagens sändning av KU-granskningen, säger Hallengren ordagrant:
”Det finns alltså inte ett beslut som säger ’Här är ett underlag som är exakt Sveriges strategi’. Utan det här är förhållningssätt, det här är målområden”.
När hon ombeds förtydliga säger hon:
”Nej, inget formellt beslutad, men ett mål som leder oss i detta arbetet (…) och förhållningssätt som handlar om hur vi ska förlita oss på beprövad vetenskap”.
I analyser efteråt konstateras att det därmed kommer bli svårt att beslå regeringen med några fel i strategin, eftersom sådan inte bokstavligen finns.
Debatten om långtidscovid fortsätter och i veckan rapporteras det om hur det bildats två läger i akademin: De som tycker att diagnosen ges för lättvindigt och de som tycker tvärtom. Samtidigt fortsätter studier om hur covid ger långvariga problem på mental hälsa och förlust av lukt och smak.
Vaccin
1 355 828 har nu fått minst en dos vaccin (16,6% av vuxna befolkningen), och 568 994 (6,9%) är fullt vaccinerade. Totalt har en 1,9 miljoner vaccinationer nu utförts i Sverige och kurvorna pekar stabilt uppåt under de senaste veckorna. Förra veckans enorma försändelse av doser vaccin har åtminstone inte ännu gjort några tydliga utslag i statistiken.
Enligt prognosen för leveranser så ska det komma ungefär en halv miljon doser i veckan under april, vilket ska öka till drygt 700 000 doser/v i maj och en miljon i juni. Den senaste veckan har 300 000 doser skjutits fram från april till maj, men i övrigt är det oförändrat. Det är framför allt Astras vaccin som är försenat igen, vilket Financial times skrivit om.
Folkhälsomyndigheten dröjer med nya riktlinjer för Astras vaccin och i veckan meddelade en expert att om det inte hade varit brist på vaccin i Sverige, hade Astras vaccin strukits. För de under 65 år som fått en första dos av Astras vaccin och väntar på en andra, kan det bli aktuellt att få två doser av något annat vaccin.
Hittills har 150 svenskar begärt ersättning för skador av covid-vaccin, anmälningarna utreds nu.
Viljan att vaccineras är fortsatt enormt stor (9 av 10 vill) och nu rapporterar allt fler om ett vaccinationsfiske – där äldre ringer runt till vårdcentraler i jakt på kortast kö, eller ett särskilt vaccin. I Stockholm har man haft stora problem att nå ut med information om vaccinationstider och har därför stått med tomma tider under påsk. Men det beror också på att bokningssystemen är för krångliga och digitala. Och när Stockholm bjöd in även 70-plussare att vaccinera sig, kraschade bokningssystemet.
”Vi ska bara ge en dos vaccin till de som har antikroppar”, sa det hårt smittodrabbade Uppsala – men backade sedan. I början av veckan konstaterade regionen självsäkert att Folkhälsomyndigheten nog snart skulle följa efter. Anledningen är att studier visar att en dos räcker som skydd för den som redan haft en infektion, något som tidigare diskuterats och övervägts av Folkhälsomyndigheten. Experter gav stöd till lösningen, men Folkhälsomyndigheten drog i handbromsen och fick Uppsala att ändra sig, eftersom ”vinsterna inte anses tillräckligt stora”.
Att antikroppar inte alltid är ett bra skydd framkom av en annan nyhet från vecka: En person blev smittad av covid – två veckor efter att samma person gjort ett positivt antikroppstest.
Snart finns ett överskott av vaccindoser i Europa och därför kommer EU med start i maj börja dela med sig till länder på västra balkan. Tidigare har Sverige sagt att om vi ska skänka vaccin, kommer vi göra det inom Europa.
Vaccinationen fortsätter annars rulla på och de regioner som ligger längst fram förklarar att de i nästa fas kommer att prioritera de äldsta först. Varje region har möjlighet att göra egna prioriteringar i fas 3 och 4. Regeringen har avsatt ytterligare sju miljarder kronor för vaccinering. Och apropå regeringen har en första minister nu vaccinerats.
Hur ska de som redan vaccinerats få röra sig i samhället? Låt de få träffas fritt i stora grupper, menar en debattör, som kompensation för att de isolerats i så många månader. Exakt hur blir det blir återkommer Folkhälsomyndigheten om under nästa vecka.
Nyheter i korthet
- Socialminster Lena Hallengren är sjuk i cancer, berättade hon i veckan. Hon påbörjar nu en behandling och kommer att fortsätta arbeta.
- Den internationella bilden av Sverige är oförändrad – trots pandemin och all kritik. Det rapporterar Svenska institutet i en omfattande rapport.
- Över två miljoner tandläkarbesök ställdes in under 2020. Nu är tandvården orolig för trycket som kommer när restriktionerna släpper.
- Svenskarna reste mer under påskhelgen än förra året. Men fortfarande mindre än 2019.
- Var tredje kommun har många tomma platser på äldreboenden. Efter alla rapporter under coronaåret drar sig folk för att flytta in på boenden.
- ”Staten bryter mot lagen och knäcker våra livsverk” är rubriken på en krögares debattartikel som blev veckans mest lästa. Läst blev också artikeln om barn och hälsa: ”Pandemin har satt en hel generations hälsa på spel”.
- Själv har jag i veckan gjort två stora granskningar, utifrån att pandemin varat i ett år: Första granskningen visar att Sverige dröjde med åtgärder, eftersom effekten är tveksam. Andra en kartläggning om hur och när smittan kom till Sverige. Jag har också granskat hur medier missat att ange att vaccinexperten också är anställd på Folkhälsomyndigheten.
- I veckan har också New yorker gjort en stor kartläggning av Sveriges hantering av pandemin, där bland annat denna sajt citeras.
Det var allt för den här veckan! Kommentera gärna om du saknar något.ak
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig.
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
