På förekommen anledning återpubliceras denna, en text som publicerades för flera år sedan i någon tidning som inte längre finns tillgänglig:

(…)De senaste åren har allt fler börjat konspirera kring att Facebook avlyssnar vår konversation. Det man har diskuterat – en ovanlig vara, destination eller tanke – har några minuter senare dykt upp som annons på Facebook. Men Facebook behöver inte lyssna på dig för att veta vad du vill ha. Den följer dig var du reser, vilka vänner du har, vad dina vänner tycker om, vem du är nära, vad känner och tycker. Den följer dig dessutom på andra sajter, om dessa har installerat en så kallad ”pixel” från Facebook, vilket många har eftersom det hjälper dessa företag att hålla koll på vem du är och ge dig bättre erbjudanden. All data samlas hos Facebook som därför kan förutspå vad du kan tänkas vara intressand av – innan du vet det själv.

Så kanske är det den stora saken som nu händer. Att allmänheten får veta något som marknadsförare har känt till i flera år: Att stora företag med mycket data kan förutspå nästan allt om oss. För att vi valt att ge dem tillgången. För att det gör våra köp eller upplevelser bättre.

Det mest magstarka eller hycklande i det här är att vi rasar över det först nu, när vi de senaste åren helt tycks ha godtagit att bli övervakade av staten. Inga är längre arg på att staten övervakar all vår information genom FRA. De flesta har glömt hur privata företag kan begära ut från operatörer vilka sajter vi surfar genom en nästan automatisk process. 

Skillnaden är att i Facebooks och livsmedelsbutikernas fall har vi valt att byta ut vår personliga information mot bättre tjänster.

I statens fall har de med lagstiftning tvingat till sig rättigheter att övervaka – ifall någon skulle råka vara kriminell.

Det senare är problematiskt på riktigt. Det förra är mest kapitalism. 

{ 0 kommentarer }

Årets stora rapport om Svenskarna och internet släpptes idag. Här finns flera saker som är viktiga att ta med:
Var är alla unga! De försvinner från samtliga sociala medier.
Vad händer med Facebook? De minskar i nästan samtliga ålderskategorier – rasar i andra! – och Instagram hjälper knappt.
Allt färre betalar för dagstidningar. Trots att ALLA har satsat på dagstidningar? Hur går det ihop?

Internetstiftelsen gör såklart ett gediget jobb med att ta fram grafer och hundratals sidors rapporter, men de missar ibland att visa tendenserna över tid. Det är där guldet finns, och det är där vi kan begripa vår samtid och framtid.

Jag har därför under några dagar fått chansen att gräva ned mig inte bara i rapporten, utan i underlaget till rapporten, för att kunna presentera något som man skulle kunna säga är motbilder till nutidsläget i Svenskarna och internet.

Orkar du inte läsa? Lyssna på vår sammanfattning av rapporten i Mediepodden.

Sociala medier stagnerar

Den kanske viktigaste trenden i år är att till synes samtliga sociala medier stagnerar. Facebook minskar för första gången i undersökningens historia.

Men här blir det särskilt viktigt att förstå vad det är som ligger bakom det här, och titta på tidslinjer. Jag har därför tagit ut de senaste fyra årens statistik och delat upp det utifrån ålder och användning. Först utifrån frågan om man ”någon gång” använder Facebook:

Här ser vi att förra årets lilla uppgång i den yngsta åldern var en avvikelse, raset har fortsatt. Faktum är att jämfört med förra året hat det minskat eller stått still – i samtliga åldrar. Vilket är ett uselt besked för Facebook.

Samtidigt är den dagliga användningen kanske viktigare för sociala medier-jätten:

Och här blir det riktigt jobbigt för Facebook. Såklart rasar det i de yngsta åldrarna, men nu eskalerar det – kraftigt. Och det håller för första gången i sig i de äldre åldrarna. Det är bara i 66+ och 46-56-årsgruppen som det ökar eller står still – i alla andra grupper minskar det ganska dramatiskt (notera särskilt 56-65årsgruppen)

Här finns djupare analyser att göra, kring vad vi nu gör på Facebook. Vi har sedan tidigare år sett att vi minskar nästan all vår användning, så även i år. Det är i princip bara privata meddelanden via messenger som står stadigt:

Så var har alla tagit vägen? Ja, knappast är det Facebook-ägda Instagram som fångat upp de yngsta.

Instagram

För även om vi ser en liten ökning på totalen på Instagram (en procentenhet), så ser vi här jobbiga siffror i de åldersgrupper, där Instagram ska fungera som ett säkerhets nät för de användare som väljer bort Facebook:

Instagram minskar kraftigt i den yngsta målgruppen, men hela vägen upp till 35 års ålder minskar andelen som någon gång använder Instagram.

I daglig användning snarast rasar det för den yngsta målgruppen, men det minskar hela vägen upp till 25 år. Därefter ser vi en ökning upp till 55 års ålder, som också bidrar till att totalen ökar något (från 38 till 41 procent).

Så om de unga rasar både på Facebook och Instagram – går de då till Snapchat?

Snapchat

Nej, inte heller här växer de yngstas användning. Tvärtom.

Den starkaste målgruppen, den som utgör över hälften av Snapchats kundbas enligt sociala medier-jätten själv, minskar man. Istället är det föräldrageneration som ökar något och som också gör att totalen ökar.

Och i daglig användning, där Snapchat varit så överlägset?

Ett brutalt ras i den yngsta målgruppen och en knapp ökning på totalen – än en gång tack vare att föräldrarna hittat hit.

Mitt i all misär av minskning på totalen eller i de viktigaste målgrupperna, är det en gammal bortglömd sociala medier-tjänst som plötsligt ökar.

Twitter

Twitter har bespottats och framför allt förtvinat i Svenskarna och internets rapport genom åren. Men i år verkar det som att liket lever?

Någon gång-användningen går upp något, efter att ha pendlat och faktum är att det ökar i nästan samtliga åldersgrupper, och har lyckats koppla visst grepp om just tonåringarna.

Särskilt tydligt blir det i daglig användning:

Där man också kan konstatera att 36-45-åringar gör en nästan 50-procentig ökning i daglig användning, jämfört med föregående år.

Men även om tappet bland den yngsta åldersgruppen inte är lika starkt här som på andra – tappar Twitter också de yngsta. Allt detta sagt med bakgrund också av att den sista sociala kanalen, Youtube, förra året visade en minskning i dagliga användande i denna ålderskategori. Så hur har det gått i år?

Youtube

Youtube tycks ha nått en platå i hur den når ut. På en extremt hög nivå – högre än Facebook – finns de i svenskens medvetande både som en videosökmotor och tv-kanal, sett till vår användning ”någon gång”.

Det är bara i de absolut äldsta åldrarna det här ökar, vilket är naturligt.

Samtidigt är det i dagliga användning som Youtube blir en social kanal, där relationen med youtubers ofta är central. Och det var här som den yngsta ålderskategorin för första gången minskade förra året.

I år ser vi en ökning rakt över, även i de yngsta åldrarna. Samtidigt har det mattats av. Den lilla ökningen gör att man knappt kommer upp i toppnoteringen från 2017.

Den yngsta ålderskategorin har alltså minskat i sin dagliga användning av samtliga sociala kanaler i år, förutom Youtube där man ökar något efter förra årets stora ras.

Var har de tagit vägen? Det framgår inte av rapporten, som tyvärr – och det är verkligen ett märkligt avvikelse från Internetstiftelsen – inte tagit med Tiktok (tidigare Musical.ly) i årets rapport. En plattform där denna åldersgrupp är särskilt aktiv.

Linked in

Till sist kan man konstatera att Linked in fortsätter att vara ointressant att tala om när man adresserar den stora allmänheten. Ja, 31 procent använder det som en CV-bank, men bara 5 procent använder det dagligen.

Att det ändå känns så viktigt, så centralt, för vissa, handlar om att användningen är väldigt centrerad kring vissa branscher. I rapporten kan man se att Linked in fungerar allt i tre branscher:

I kommunikation och IT är det superviktigt att finnas på Linked in, men den dagliga användningen är ovanligt hög också, varför det kan upplevas som helt avgörande att finnas här i dessa branscher – men helt ointressant för övriga Sverige.

Medier

Den andra segmentet av rapporten som signalerar tydligast förändringar är skiftet i hur vi tar till oss medier.

Här presenterar Internetstiftelsen en oroväckande trend för de tidningar som satsat hårt på betalväggar på nätet. I rapporten framstår det som att det går utför, totalt.

Medan betalning för alla andra medier går upp, så framstår det som att vi slutar betala för tidningar?

Men det är en sanning med modifikation.

Sant är såklart att vi slutar läsa papperstidning, men knappast att vi slutar prenumerera digitalt. Om vi drar isär sättet som Internetstiftelsen har samredovisat digitala prenumerationer ser det ut såhär:

Pappersprenumeration störtdyker, en kombinerad papper och digital-prenumeration ligger stabilt, medan enbart digital prenumeration ökar ganska kraftigt (om än från små nivåer).

Nettosiffran på digital prenumeration blir därför en ökning de senaste åren.

Samtidigt säger Internetstiftelsens dalande kurva något viktigt: De minskade pappers-prenumerationerna har inte hämtats upp av de digitala. På totalen minskar fortfarande prenumeranterna för Sveriges mediehus – och det verkar inte vara särskilt stor skillnad mellan stad och land.

Läsning per vecka

I Internetstiftelsens rapport mäts hela tiden daglig användning eller användning ”någon gång”. Det fungerar ganska bra när det gäller sociala medier, men blir lätt missvisande när man tittar på medier som inte alls har funktionen att finnas där varje dag. Som poddar, bloggar eller böcker. Då blir det mer intressant att jämföra användningen per vecka. jag har därför lyft ur läsning, tittning och lyssning per vecka, för att skapa mer rättvisa förhållanden för trendspaning.

Om vi börjar i läsning, har det varit några kämpiga år för dagstidning online (webbtidning), som ibland till och med legat under papperstidning i veckoläsning. Men i år har dagstidningen gjort ett stort hopp uppåt.

Vi ser också att boken, till skillnad från nästan alla andra traditionella, analoga medier, ligger helt oberörd, långt över ebokens (som mäts för första gången i år) 7 procent veckoläsning.

Notera också att bloggen ligger stabilt mellan 15 och 20 procent de senaste åren. Att djupdyka i bloggläsarsiffrorna är intressant. Där ser man att den största åldersgruppen är kvinnor 36-45 år. Det vill säga de som var unga när bloggen slog igenom i Sverige, i mitten på 00-talet.

Tittning per vecka

Traditionell tv rasar, men från extremt höga nivåer. Det gör att det fortfarande är den rörliga bild som flest svenskar tittar på, någon gång. I övrigt verkar alla samlas mot mitten, och det ska också konstateras hur otroligt starkt Netflix går, som enskild betalkanal, jämförelsevis med alla svenska playkanaler – varav flera är gratis.

Lyssning veckovis

Till sist det mediet som det kanske händer mest nytt kring, just nu: Ljud.

Vi ser hur traditionell radio så klart minskar, men fortfarande klår alla andra medier på totalen. Podden går bra, men det är fortfarande blygsamma nivåer, bara 24 procent av svenskarna lyssnar varje vecka, även om det säkert finns en viss sammanblandning mellan vad som är ”internetradio” och poddradio. Ljudboken, ny i mätningen, står för 10 procent, klart över eboken.

Då är det kanske mer intressant att titta på hur olika ålderskategorier lyssnar – och vilken förändring som skett.

De streckade linjerna visar föregående år, de hela strecken är 2019. Det vi ser här är alltså helt olika ljudvärldar. Där det i de yngsta åldrarna, från 16-35 år, är podden som är de dominerande radiomediet, medan det i alla andra åldrar är både radioapparaten och internetradion som är populärare.

Vi ser också att podden tar mark, och i år alltså är störst in bara hos 16-25-åringar utan även hela vägen upp till just 35 blivit störst. Men det skapar två diametrala världar: I ett äldre Sverige är radion självklar etta, medan i det yngre så är det fragmenterat.

{ 0 kommentarer }

Mest retweetade v41

av Emanuel Karlsten den oktober 14, 2019

i Veckans tweet

10)

9)

8)

7)

6)

5)

4)

3)

2)

1)

Se tidigare veckors största tweets här.

Topp 10 mest retweetade tweets någonsin

{ 0 kommentarer }

Mest retweetade v40

av Emanuel Karlsten den oktober 8, 2019

i Veckans tweet

10)

9)

8)

7)

6)

5)

4)

3)

2)

1)

Se tidigare veckors största tweets här.

Topp 10 mest retweetade tweets någonsin

{ 0 kommentarer }

Mest retweetade vecka 39

av Emanuel Karlsten den september 30, 2019

i Veckans tweet

Det har varit klimatvecka, vilket märks, minst sagt, på veckans mest retweetade. Greta Thunbergs retweets räcker långt.

10)

9)

8)

Än är sportbetting kvar på Twitter.

7)

6)

5)

4)

3)

2)

1)

Se tidigare veckors största tweets här.

Topp 10 mest retweetade tweets någonsin

{ 0 kommentarer }

Frankrikes regering har reagerat kraftfullt på Googles utspel om att medier nu kommer att få minskad synlighet. Kulturministern menar att det är ”oacceptabelt” och ska nu kontakta sina ministerkollegor för att kräva att Google ändrar sig och öppnar plånboken.
Men flera experter menar att Frankrike har lite att hämta.

Bakgrunden är att det i upphovsrättsdirektivets artikel 15 (tidigare 11) krävs att kommersiella sajter ska betala om de vill förhandsvisa en tidningsartikels ingress, rubrik eller bild (läs mer). Vill de inte det måste de ta bort allt utom ”enstaka ord” eller ”väldigt korta utdrag”. Det är alltså denna väg som Google valt, vilket gör att mediers synlighet på Google kommer att minska.

Direktivet ska bli lag i hela europa, men än så länge är det bara Frankrike som kommit så långt att parlamentet röstat igenom det som lag. I oktober ska lagen träda i kraft och därför har Google nu börjat förbereda medier över hela Europa – även Sverige – om konsekvenserna.

Läs mer: ”Google listar medier som kommer försvinna från sökresultatet: ”Svenska medier får mejl i dagarna”

Kulturministern menar att beslutet är ”oacceptabelt”, eftersom hela direktiv bygger på att fler ska betala för det skapade värdet, menar ministern.

Men den svenska juristen och IT-rättsexperten Daniel Westman är skeptisk till att en sådan argumentation skulle ha någon reell bäring.

– Jag har svårt att se det. Däremot finns det ett konkurrensrättsspår som jag tror har prövats i Tyskland. Det vill säga att man säger att Googles agerande innebär ett missbruk av dominerande ställning.

Westman syftar på det liknande försök som gjordes i Tyskland för några år sedan, där en lokal lag skulle tvinga Google att betala, eller annars sluta visa upp ”rika länkar” över tidningsartiklar. Google valde även där att minska mediernas synlighet och medierna valde då i sin tur att ge Google rätt att, kostnadsfritt, använda deras ingresser och bilder – trafikbortfallet blev för stort. Istället överklagades Googles beslut till tyska myndigheter, eftersom man menade att Google missbrukade sin dominerande ställning.-

Julia Reda, tidigare EU-ledamot för Piratpartiet, Tyskland och ledande representant för den Gröna gruppen i parlamentet, den grupp som varit största kritiker till upphovsrättsdirektivet. Hon har varit med och förhandlat fram detaljerna i direktivet och ser inte hur Googles beslut skulle gå emot någon del i direktivet. Hon kan inte se att Frankrike har något att hämta i det konkurrensrättsspår som testats i Tyskland. Det är redan avfärdat av tyska myndigheter.

– I grunden handlar det om att antingen är det bra för publicister att finnas på Google, och då missbrukar inte Google sin position genom att erbjuda att länkar till medier. Eller så är det dåligt för publicister att vara på Google, och då borde de ju vara glada att Google följer lagen och tar bort dem och deras snippets, kommenterar Julia Reda till denna blogg.

Hon menar att den aktuella tyska myndigheten, Bundeskartellamt, tydligt slagit fast att Googles dominans på marknaden är oviktig i just den här frågan.

– Publicister erbjuder en tjänst för pengar och företag, oavsett deras storlek, står fria att tacka nej till ett sådant erbjudande, säger Julia Reda.

I Sverige är det Tidningsutgivarna som varit den mest högljudda supportern för ”länklicensen” i Upphovsrättsdirektivet. Jan Fager är organisationens jurist och ser inte heller hur Googles agerande skulle strida mot någon del i upphovsrättsdirektivet.

– Googles agerande i Frankrike förefaller att ligga i linje med direktivet, det vill säga det står Google fritt att om de håller sig under de i direktivet angivna utdragen så ska ingen licens krävas. Hur stort detta utrymme blir får i slutändan EU domstolen avgöra samt vi får också avvakta vad EU-kommissionen ger för riktlinjer under implementeringstiden.

När det gäller vad som händer i Sverige, menar han att det är för tidigt att säga, eftersom det ännu inte blivit lag här och att lagen kan se annorlunda ut än i Frankrike. Men han menar också att förhållandena i Sverige är annorlunda.

– Vad avser den nordiska marknaden är den trafik som kommer till mediehusen via Google sök och liknande låg. Den svenska implementeringen pågår som du vet för fullt och Sverige ligger i denna process bland de första nordiska länderna, säger Jan Fager, jurist Tidningsutgivarna.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 kommentarer }

Google support-sida

Google meddelade igår att de inte kommer öppna plånboken och betala medier för att visa ingresser och bilder i sökresultatet. Detta efter att en del av upphovsrättsdirektivet träder i kraft i Frankrike nästa vecka.
Men nu meddelar Google också att de gjort en lista över alla medier som kommer kommer uteslutas.

Det är artikel 15 (tidigare 11) i Upphovsrättsdirektivet som reglerar att om kommersiella sajter vill länka med ingresser eller bilder till nyhetsmedier, måste de betala. Googles svar på det har varit att böja sig, men inte på det sätt som medier hoppades. Istället väljer de att sluta länka medier med ingresser eller bilder, vilket fått Frankrikes regering att rasa.

Men nu meddelar Google att de gjort en lista över samtliga medier som kommer att beröras. På en svensköversatt support-sida skriver Google:

”Eftersom lagen inte innehåller någon förteckning över vilka publikationer som påverkas har Google varit tvungen att skapa en första lista med presspublikationer som vi identifierar som europeiska presspublikationer.”

Publicister kan själva logga in och kolla om de är berörda, och om de i så fall vill avsäga sig ersättningsanspråk och åter släppas in sökresultatet med ingress och bild. 

En källa med god insyn säger att Google under de närmaste dagarna kommer att skicka mejl till berörda svenska publicister och meddela att de berörs av förändringarna.

Varken Dagens nyheter eller Aftonbladet har nåtts av ett sådant meddelande, men den digitala tidningen Breakit har fått meddelandet.

–  Vi har fått mejl om det. Så ja, vi blockas nu i Frankrike, säger Olle Aronsson, medgrundare av Breakit, i en kommentar per mejl.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 kommentarer }

ccbysa

Efter att franska Google under dagen förklarat att de kommer sluta visa rubriker, ingresser och bilder för medier som kräver pengar för att synas, reagerar nu regeringen.
Frankrikes kulturminister Franck Riester skriver i ett
pressmeddelande att Googles uttalande är ”oacceptabelt”. Han kommer nu samla sina europeiska kollegor för att komma tillrätta med Googles hållning.

Googles svar på upphovsrättsdirektivet blev en överraskning i Frankrike. Flera representanter från franska mediehus har reagerat och sagt att ”kampen fortsätter”.

Och den franska kulturministern har alltså reagerat kraftfullt.

Efter att i ett pressmeddelande först förklarat Googles svar ”oacceptabelt” fortsätter han att förklara att andan i direktivet inte kan läsas på ett sätt som möjliggör denna utväg för Google.

”Lagen är extremt tydlig: att tillåta en rättvis fördelning av det skapade värdet/…/Utifrån det perspektivet är Googles förslag uppenbarligen inte acceptabelt, som jag sagt till Mr. Gingras och hans team (Google, reds anm)”.

Kulturministern kräver nu att det ska ske förhandling på en högre nivå mellan Google och utgivare över hela Europa.

”Jag kommer snart att prata med mina europeiska motsvarigheter för att åtgärda denna situation”, avslutar Franck Riester.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 kommentarer }

Frankrike blev det första land att införa delar av Upphovsrättsdirektivet som lag och i oktober träder det i kraft. Och nu svarar Google på hur de kommer att agera: De kommer att sluta visa innehåll från medier i sökresultaten.

Den nya lagen utgår från en del av direktivet som heter artikel 15 (tidigare 11) och som populärt kallats ”länkskatt” eller ”länklicens”. Det röstades igenom som fransk lag av parlamentet i juli och ska träda i kraft i landet i oktober.

I korthet går lagen ut på att kommersiella sajter ska betala om de vill visa ”rika länkar” från mediehusens artiklar. Det vill säga det som ser ut såhär i sökresultaten:

Vill till exempel Google fortsätta visa sökresultat på det här viset måste de betala de mediehus som kräver det. Vägrar Google, tvingas de korta ner vad de citerar till ”enskilda ord” eller ”väldigt korta utdrag” – i jämförelse med de redan korta utdrag som visas idag.

Frågan har varit hur Google och Facebook ska reagera på denna lag. Och nu svarar alltså Google.

I ett blogginlägg skriver franska Google att de nu ”inte längre kommer att visa en översikt över innehållet från europeiska pressförlag/…/Detta gäller för sökresultat från alla Googles tjänster.”

I en bild visar Google vad det är som är upphovsrättskyddat från mediehus och som alltså inte längre kommer visas för de som bor i Frankrike, efter att lagen trätt i kraft:

Google Frankrike tillägger också att ändringen gäller för de publicister som gör dessa anspråk och lanserar därför samtidigt en funktion där medier aktivt kan gå in och meddela om det är okej för Google att fortsätta indexera och visa tidningarnas innehåll gratis.

Samtidigt som Google Frankrike meddelar sin hållning tydliggör också Google internationellt att de aldrig kommer att betala publicister för trafik till deras sajter. Precis som de inte tar emot betalning för att andra ska synas i det organiska sökresultatet.

I ett blogginlägg skriver Richard Gingrad, VP of News:

”We don’t pay publishers when people click on their links in a search result.”

Läs också: Frankrikes kulturminister – ”Oacceptabelt”

Beslutet innebär ett dråpslag för de mediehus som lagt mycket resurser på att lobba igenom lagen och hoppades att det skulle tvinga nätjättarna att öppna plånboken.

I Sverige har upphovsrättsdirektivet ännu inte blivit lag. Du kan läsa mer om den svenska processen att göra direktivet till lag här.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Läs också:

{ 0 kommentarer }

Justitiedepartementet har idag, tisdag, hållit det första skarpa mötet om upphovsdirektivets artikel 17, det som kallats ”internetfilter” och tidigare hette ”artikel 13”.

Mötet hölls under två timmar med de 70-talet inbjudna som denna blogg tidigare publicerat en lista på.

Flera källor har till denna blogg berättat om mötet som kan sammanfattas på följande sätt:

Inga enskilda fick komma till tals
Mötet var mest en presentation av departementets tolkning av direktivet, som nedtecknats i den promemoria som tidigare publicerats på denna blogg. Det var ingen öppen diskussion, vill någon av deltagarna tycka till och bidra ska det framöver göras skriftligen.

Referensgruppen har ”skev” representation
Under mötets gång menade departementsrådet att listan på inbjudna var ”skev”. Det specificerades inte mer, men givet att de inbjudna framför allt kommer från rättighetsinnehavare och väldigt få representanter från användarsidan, är det rimligt att anta att det är just detta som avses. Departementsrådet vädjade till de samlade att identifiera fler som kunde bjudas in. Detta inte minst för att departementet i sin promemoria pekar ut att flera frågor kring användare fortfarande är obesvarade. Det verkar också ha varit svårt att identifiera svenska plattformar som man tror berörs av artikel 17.

Departementets tolkning av artikel 17
Den tydligaste nyheten var kanske departementets tolkning av artikel 17.4. Det är svårtydda texter i direktivet och kanske det mest kontroversiella, det är det som gjort att kritikerna pratar om att ett ”internetfilter” behöver införas. Flera som var på mötet hos departementet reagerade på att tjänstemännen gjort en flexibel tolkning. I promemorian har de skrivit följande:

”När det gäller dessa två moment ska Delningstjänsterna som utgångspunkt göra vad de kan (eng. made best efforts). Den svenska översättningen av artikel 17.4 kan ge intryck av att Delningstjänsten närmast med alla till buds stående medel ska uppfylla de två momenten. Av direktivet framgår dock tydligt att så inte är fallet. De begränsningar som anges i artikel 17.5 innebär – på ett övergripande plan – att det ska göras en helhetsbedömning av vidtagna åtgärder där samtliga relevanta omständigheter ska vägas in och en proportionalitetsbedömning ska göras. Sammantaget syftar bestämmelserna – som anges i skäl 66 – till att Delningstjänsten ska vidta alla de åtgärder som en samvetsgill operatör skulle ha vidtagit, ett begrepp som tangerar EU- domstolens praxis på området. /…/De närmare gränserna och förutsättningarna för att en Delningstjänst ska anses ansvarsfri enligt artikel 17 kommer att övervägas mycket noga i det fortsatta svenska genomförandearbetet.”

Det är viktigt att påminna om att ovanstående text inte är regeringens, utan tjänstemännen och att frågan är öppet ställd till referensgruppen kring hur de ställer sig till departementets tolkning. Det är i ljuset av det också intressant hur viktigt departementet tycker att det är att få med en större bredd av åsikter och infallsvinklar.

Nästa möte sker 22 oktober.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 kommentarer }