Det kontroversiella upphovsrättsdirektivet, med länkskatt och internetfilter, skulle varit lag i Sverige senast 7 juni i år. Drygt tre månader senare är Sverige fortfarande inte nära att klubba någon sådan och nu har EU-kommissionen öppnat för rättsliga åtgärder som på sikt kan leda till böter. Ännu finns varken förslag på bordet, eller en plan för när det kan vara klart– men Sverige måste lämna besked denna vecka.
För drygt två år sedan klubbades Upphovsrättsdirektivets internetfilter med några få rösters marginal och en rad feltryck i Europaparlamentets kammare. Direktivet orsakade enorma protester och demonstrationer över hela Europa i oro över ett internet som skulle bli svårt att känna igen från förr. Men då var det ännu ett direktiv. För att bli verklighet behöver respektive medlemsland klubba det som lag. Det skulle alla göra innan 7 juni i år – men flera länder har misslyckats, däribland Sverige.
I Sverige har frågan om upphovsdirektivet hanterats av justitiedepartementet. Där har saker tröskats långsamt. Ännu finns inget förslag remitterat, än mindre finns en promemoria. På justitiedepartementet hänvisas det till EU-kommissionen som varit långsamma med att färdigställa en rekommendation för tolkning av artikel 17 (som berör det så kallade internetfiltret). Vilket är sant, den har tagit tid och kom strax innan sommaren, bara tre dagar innan direktivet skulle vara införlivat. Men drygt tre månader senare har fortfarande ingenting hänt i Sverige.
Nu återstår bara fyra dagar innan Sverige måste svara på EU-kommissionen med en åtgärdsplan om hur man ska införliva direktivet. Är svaret inte tillfredsställande blir nästa steg att ta medlemsländerna till EU-domstol, enligt Reuters.
På Justitiedepartementet är man medveten om tidsfristen som kommissionen gett, men vill ännu inte svara på när eller hur de ska svara. Inte heller kan de ge tidsplan för när direktivet kan införlivas som svensk lag.
– Vi arbetar för fullt med att färdigställa förslaget till genomförande. Det går inte att ge något exakt datum för när remittering kommer att ske. Förhoppningen är dock att kunna göra det runt skiftet september/oktober, säger Patrik Sundberg, kansliråd på Justitiedepartementet.
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv. Här är vecka 37 (13 – 19 september, 2021).
14 775 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, vilket är en ökning med 72 fall sedan förra veckan. Det är en dramatisk ökning jämfört med tidigare veckor, men beror på att databasen uppdaterats med dödsfall som ligger upp till en månad tillbaka i tiden. Därför kan ökningen inte användas som en indikator för den senaste veckan. Det innebär också att förra veckans siffra, där antal inrapporterade döda minskade något, inte ska tolkas som ett trendbrott.
Smittan fortsätter att öka, men i samma blygsamma takt som de senaste veckorna. Totalt 7 997 fall konstaterades under senast inrapporterade helvecka, vilket är en ökning med 11 procent. Det är fem regioner som står för ökningen, Västra götaland, Örebro, Dalarna, Norrbotten och Västerbotten. I Skåne minskar smittan något medan övriga regioner står kvar på oförändrad nivå.
Men många testar sig fortsatt, eftersom vanliga förkylningsvirus fortsätter att cirkulera i hög utsträckning. Men bara 3 procent av de totalt 256 000 testade var positiva med covid-19.
Smittan upptäcks fortfarande mest i de yngsta åldersgrupperna, 10-19 år. Det finns flera anledningar till det. Främst för att de är minst vaccinerade, men också att skolor i flera kommuner kräver att den med förkylningssymptom ska testa sig. Smittan minskar inte i någon åldersgrupp, men ökade även i 50-59 och den äldsta åldersgruppen, men från låga nivåer.
Vårdbelastningen vänder nu nedåt, efter att ha ökat i sex veckor. 321 var inlagda (orange linje) med covid-19, vilket är 13 färre än förra veckan. Även intensivvårdade (grön linje) minskade med 20 procent ned till 47 inlagda. Samtidigt finns det stora regionala skillnader: I Stockholm (höger graf) ökar antalet inlagda med covid-19, liksom antalet som dör med covid-19.
På intensivvården ökar också andelen som är fullt vaccinerade även om den fortfarande dominerades av de ännu inte vaccinerade. I takt med att gruppen vaccinerade så totalt dominerar i samhället, är det logiskt att också andelen vaccinerade ökar på intensivvården.
De ”allmänna råden” kommer att tas bort den 29 september – för de fullvaccinerade. Det innebär alltså att ”hålla avstånd” och ”tvätta händer” inte längre gäller som råd för de vaccinerade, även om man även fortsättningsvis ska stanna hemma om man är sjuk (liksom att testa sig vid covid-symptom, mer om det längre fram). Men för de ovaccinerade kommer följande råd att gälla:
”Du som inte är fullvaccinerad mot covid-19 bör ta särskild hänsyn till personer i riskgrupp och personer som är 70 år och äldre. Du bör vidta försiktighetsåtgärder för att undvika att du själv blir smittad och för att undvika spridning av covid-19. Du bör därför, när det är möjligt:
hålla avstånd till andra människor, och
särskilt undvika nära kontakter med personer i riskgrupp och personer som är 70 år och äldre.”
Men en restriktion blir helt säkert kvar och kommer vara det under överskådlig tid: Reserestriktioner. Det vill säga vaccinpass vid utlandsresa, liksom att som svensk behöva testa sig vid hemkomst efter utlandsresa. Anders Tegnell tror att restriktionen kan finnas kvar i många år, inte minst för att Sverige ska ha koll på nya mutationer som kommer in i landet.
Det kan bli en tredje dos för de äldsta och sköraste redan innan årets slut. Det meddelar nu Folkhälsomyndigheten. Den senaste tiden har fler äldreboenden återigen drabbats av smitta och nu undersöker man möjligheten att en tredje dos kan ges i samband med influensavaccin.
Svenskarna har sparat mer under pandemin, vilket lett till rekordhöga nivåer. Samtidigt har det starka året på börsen också lett till att många fortsätter förvänta sig hög avkastning.
Butiker har framtidstro, medan e-handlar är mer pessimistiska för framtiden efter slopade restriktioner. Det framgår av Svenska handels Handelsbarometer. Samtidigt har krögare fortsatt panik över att de inte hittar tillräckligt mycket folk att anställa till allt mer fullbokade restauranger.
SJ anar nya trender när restriktioner slopas: Fler kommer att pendla in till jobbet från fritidshus, vilket ställer högre krav på att kunna jobba på tåget. Därför förbereder SJ nu för hur internetuppkopplingen ska bli bättre.
Färre adoptioner har genomförts under pandemin, på grund av smittan. I Sverige har antalet nästan halverats under pandemiåret. Dessutom har många färdiga adoptioner försenats kraftigt på grund av smittan.
Till sist:
Många har tagit rekommendationerna på blodigt allvar under året, men frågan är om någon har tagit det så långt som Magnus Uggla. I en intervjun i programmet Skavlan säger artisten att han varken kramat sin fru eller dotter under pandemin – i rädsla för smitta.
Det var allt för den här veckan! Saknar du något – skriv en kommentar.
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Läkemedelsverket har tagit emot nästan 75 000 rapporter om biverkningar under vaccinationen mot covid-19. När Sverige vaccinerades mot svininfluensan var antalet biverkningsrapporter bara 4 300. Vad innebär skillnaderna? Här är en genomgång av hur man ska förstå statistiken.
Över 80 procent av de över 16 år har nu vaccinerat sig i Sverige, men för den som vill läsa på om riskerna är det inte helt lätt att få en överblick. Ofta hamnar man på Läkemedelsverkets hemsida där man kan läsa om antalet biverkningar som rapporterats efter respektive vaccin.
Totalt handlar det i skrivande stund om 74 972 rapporter. Antalet kan tolkas som både skrämmande eller intetsägande. Utslaget på antalet doser handlar det om att 0,5% av fallen leder till en rapport. Och rapporterna är i huvudsak av mildare natur. Huvudvärk och feber – klassiska förkylningssymptom.
Samtidigt är biverkningsrapporterna ovanligt många jämfört med Sveriges senaste massvaccination. 2009 genomförde Sverige en stor insats mot H1N1-viruset, kallat svininfluensan. Totalt vaccinerades nästan sex miljoner svenskar med 6,1 miljoner doser. Men då fanns bara 4380 biverkningsrapporter. Alltså ledde 0,07 procent av vaccinationerna till någon typ av rapport om biverkning.
Så vad är en biverkningsrapport?
Rapporter om biverkningar kan skapas på två sätt: Dels genom att sjukvården upprättar en sådan och dels genom att privatpersoner skickar in en via till exempel Läkemedelsverkets e-tjänst. Grupperna står för en lika stor andel, men privatpersoner rapporterar oftare om mindre allvarliga biverkningar, medan vården oftare rapporterar om allvarliga. Läkemedelsverket topplista över ”Mest rapporterade misstänkte biverkningar” utgår till hälften från privatpersoners upplevelser som alltså är helt overifierade.
På svenska Läkemedelsverket är Karin Vengemyr, chef för biverkningsgruppen vid Läkemedelsverket. Hon menar att det är viktigt för dem att publicera listan som en del av transparensen.
– Men man kan inte tolka antalet rapporter och säga att en biverkning är ”vanligare”. Den typen av observation gör man i kliniska prövningar.
Samma metod användes även under Svininfluensan, som trots det alltså bara genererade en tjugondel så många biverkningsrapporter. Men det finns ett slags före och efter Svininfluensan i Sverige.
Sverige har länge haft en lång historia och unikt stark kultur av massvaccination. Sedan 80-talet har i princip alla föräldrar vaccinerat sina nyfödda barn mot mässlingen, påssjukan och röda hund. När myndigheterna beslutar att rekommendera vaccin sluter vi upp, bättre än något annat land i världen. Det har fungerat och över tid byggt förtroende eftersom vi har sett det goda resultatet och hur eventuella bieffekter varit marginella jämfört med nyttan.
Sedan kom svininfluensan.
Massvaccinationen mot svininfluensan gjordes med vaccinet Pandemrix och pågick under ett drygt halvår. Den avslutades i april 2010 efter att totalt 6,1 miljoner doser delats ut. Under sommaren som följde dök de första misstankarna upp om att vaccinet orsakat narkolepsi hos barn i både Sverige och Finland. En vetenskaplig studie drogs igång av Läkemedelsverket och nio månader senare, i mars 2011, kunde Läkemedelsverket konstatera ett samband mellan vaccinet och narkolepsi bland barn: Risken att insjukna var tre gånger högre om man tagit vaccinet. Runt 400 barn räknas ha drabbats i Sverige. Vaccinet beräknas ha räddat 44 liv.
Det är rimligt att anta att traumat skapade en spricka i förtroendet som funnits mellan medborgare och myndigheter. Det är en delförklaring till den stora mängd rapporter om biverkningar vi nu ser – vi är nu mer skeptiska och mer uppmärksamma på biverkningar och att rapportera om de vi upptäcker.
Så vad händer med de rapporter som skickas in?
Läkemedelsverket går manuellt igenom alla rapporter och kompletterar dem innan de skickas vidare till EU:s läkemedelsmyndighet, EMA. Hittills har drygt 9 000 av rapporterna hunnit handläggas, alltså drygt 12 procent av de totalt inskickade, och rapporterna av mest allvarlig karaktär prioriteras. Väl inskickade hamnar de tillsammans med läkemedelsbolagens rapporter i en stor databas hos EMA dit alla EU-länder skickar in sina biverkningsrapporter.
Vad som är annorlunda nu jämfört med Svininfluensan
Vid svininfluensan var Sverige ett av få länder som massvaccinerade sin befolkning. Sverige stod för 20 procent av de 31 miljoner doser som delades ut i EU. Vi var i det land i världen som vaccinerade i särklass flest personer.
Under coronapandemin har det hittills delats ut 5,6 miljarder doser. Och i EU, där alla har tagit samma typer av vaccin, har 280 miljoner doser använts, varav 12 miljoner i Sverige. Totalt har det inom EU genererat 480 000 biverkningsrapporter och det är bland alla dessa som EMA nu kan signalspana. Där eftersöks avvikelser och mönster för att snabbt kunna avgöra om vaccinet är orsaken till sjukdom eller död. Även de rapporter som ännu inte är handlagda finns tillgängliga att söka och signalspana i, både för EMA och för svenska Läkemedelsverket.
Det var med hjälp av databasen som myndigheter har hittat att Astra Zenecas vaccin orsakade sällsynta, men allvarliga blodproppar. Man har också kunnat hitta en slags inflammation i hjärtmuskeln bland en liten del av de som vaccinerat sig med Pfizer. I övrigt har det inte funnits något tydligt mönster kring allvarliga biverkningar. Inflammationen i hjärtmuskeln är till exempel betydligt vanligare bland de som smittats med covid än de som bara tagit vaccinet.
Sammantaget finns det alltså betydligt mer data nu än tidigare för att hitta och avgöra om det finns farliga biverkningar som orsakas av covid-19, men inga tydliga fynd som visar på risker med de vaccin som används idag.
Dödsfall efter vaccin
Den kanske viktigaste uppgiften är att hitta fall där vaccinets biverkningar kan ha orsakat dödsfall. I en biverkningsrapport kan man ange om man tror att dödsfall blev utfallet av biverkningen och hittills har 285 sådana rapporter skickats in och behandlats. Procentuellt är det flest rapporter som har gjorts om Astra zenecas vaccin (som inte längre används i Sverige).
285 rapporter är många, men det är viktigt att framhålla att det är just rapporter, även om de också handlagts av Läkemedelsmyndigheten och därmed blivit korrekt kompletterade. Fallen berör också i huvudsak äldre där dödsorsakerna kan vara flera. De som är äldre än 70 år står för mer än 80 procent av de inrapporterade fallen.
Vaccin
10-19
20-29
30-39
40-49
50-59
60-69
70-79
80-89
90+
Okänt
Totalt
Pfizer
1
1
1
3
7
21
46
86
56
1
223
Moderna
1
1
0
3
10
5
3
23
Astra Zeneca
2
8
22
6
1
39
Totalt
1
1
2
4
9
32
78
97
60
1
285
Så vad händer efter en rapport om dödsfall – hur utreds om det faktiskt finns koppling till vaccinet? All sådan utredning sker på EU-nivå, berättar Karin Vengemyr på Läkemedelsverket. I Sverige har utredningarna lett till två bekräftade fall där vaccin anses vara orsaken till dödsfall. I båda fallen handlar det om Astras zenecas vaccin.
Ett av dödsfallen fick särskilt stor uppmärksamhet i Sverige eftersom det drabbade en 61-årig kvinna som i övrigt var fullt frisk. Det ledde också till justerade rekommendationer, att endast de äldre än 70 år skulle erbjudas vaccinet. Dels för att risken för blodproppar där var mindre, dels att risken att dö vid smitta av viruset var betydligt större. Sedan i somras erbjuds inte längre Astra Zenecas vaccin.
Övriga 283 dödsfall? Där har det inte gått att hitta samband. Ännu. Men det är ordet ”ännu” som avgör att rapporterna får vara kvar i statistiken.
– Ja, det är viktigt att vi inte avskriver dem. Fallen är fortsatt underlag i den signalspaningen som sker för att hitta eventuella andra biverkningar, säger Karin Vengemyr.
Idén är alltså att även om en utredning visar att dödsfallet sannolikt påverkades av andra underliggande sjukdomar, skulle fallet längre fram – med bättre och ny data – kunna bilda ett nytt mönster för läkemedelsmyndigheterna. Det blir därmed också en slags respekt för den som rapporterar, att aldrig definitivt utesluta att dödsfallet skulle kunna ha med vaccinet att göra.
Sammanfattningsvis:
Antalet biverkningsrapporter i samband med coronapandemin är betydligt högre än vid svininfluensan, men det är inte detsamma som att vaccinet är farligt eller farligare. Tvärtom finns nu långt mer underlag, och långt mer data eftersom hela världen vaccinerar sig. I Sverige får vi hjälp av EU att kartlägga mönster men hittills finns ingen indikation på att de vaccin vi använder idag skulle innebära en förhöjd risk.
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv. Här är vecka 36 (6 – 12 september, 2021).
(Rättelse: Den här texten uppdaterades 16/1 med en ny graf över inlagda på intensiven, då den förra hade felaktig tidsperiod)
14 703 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, vilket är en ökning med 11 fall sedan förra veckan. Det är något färre rapporterade dödsfall än förra veckans ökning, vilket innebär ett trendbrott. Sverige har just nu ett av Europas lägsta antal dödsfall i covid-19.
Smittan fortsätter att öka, men har parkerat på relativt låga nivåer. Den senast inrapporterade veckan ökade antalet bekräftade fall med 8 procent, till totalt 7 231 smittade. Det innebär också att smittan nu är en av EU:s sju lägsta – ungefär hälften så stor som i Norge och Danmark, enligt data från ECDC.
Fortfarande är det många som har coronaliknande symptom och därför nu testar sig. Folkhälsomyndighetens olika övervakningssystem indikerar att det just nu cirkulerar många olika typer av förkylningsvirus, vilket är naturligt för den här tiden på året. Det är framför allt skolbarn som testar sig, gruppen 10-19 år stod för flest tester senaste veckan – nästan dubbelt så många som den näst största åldersgruppen, 30-39 år.
Det är också i åldersgruppen 10-19 år – den åldersgrupp som är minst vaccinerad – som smittan ökar allra mest. Smittan i åldersgrupp 20-29 år fortsätter att minska, medan smittan i nästan samtliga andra åldersgrupper ökar (om än blygsamt). 30-39 är nu åldersgruppen med näst högst smitta.
Belastningen på sjukvården fortsätter att öka, men slår av på takten. +10 procent för patienter i all typ av slutenvård (orange linje). Däremot har det skett en rejäl ökning av antalet inlagda på intensivvård (grön linje), från 43 patienter förra veckan till 57 patienter den här veckan, en ökning med 32 procent.
Fortfarande är det de ovaccinerade som dominerar intensivvården. Men även fullständigt vaccinerade ökar, vilket inte är konstigt då antalet fullvaccinerade nu är så många i samhället. Sjukhus i de största regionerna har nu också permanent börjat bygga covid-avdelningar, eftersom de förväntar att viruset kommer finnas under överskådlig framtid och kräva vårdinsatser.
Nästan alla restriktioner försvinner den 29 september. Det meddelade regeringen på en presskonferens i veckan:
Taket för allmänna sammankomster tas bort (konserter, kyrkor, arenor).
Taket för för privata sammankomster tas bort.
Råden om att jobba hemifrån tas bort.
Det innebär att salonger kan fyllas, liksom kaféer och dansklubbar kan återgå till verksamhet som den var innan pandemin.
Folkhälsomyndigheten har tidigare sagt att smittan måste vara låg och minskande för att restriktionerna ska lyftas. Men eftersom vaccinationstäckningen nu är så hög ser man att det inte finns anledning kvar för restriktionerna. När vaccin nu finns tillgängligt ligger ansvaret mer hos individen än hos en arrangör av ett event. Även om det kommer att finnas några allmänna rekommendationer kvar uppmanas den vaccinerade nu att kunna leva sitt liv som vanligt. De ännu inte vaccinerade kommer att få särskilda råd. Hur de ska se ut i detalj är ännu inte klart, inte heller är det klart när de sista rekommendationerna kan lyftas. Regeringen har samtidigt skickat vaccinpass på remiss – vilket kan bli aktuellt vid riktigt stora evenemang med fler än 15 000 i publiken.
7 006 231 har nu fått minst en dos vaccin (82% av befolkningen över 16 år) och 6 131 967 (71,8% av befolkningen över 16 år) är fullt vaccinerade.
Det är alltså procentuellt något färre än förra veckan som fått minst en dos, vilket beror på att Folkhälsomyndigheten nu räknar in även de 16-17 år i totalen.
Totalt har 13 138 198 doser vaccin nu delats ut i Sverige. Det är 330 000 fler doser än förra veckan, vilket är nästan 100 000 färre än vad snittet legat på under sommaren.
Folkhälsomyndigheten menar att man nu har nått de som är ”lätta” att nå och att man nu går in i en mer uppsökande fas för att nå de sista grupperna. Anders Tegnell tror att man kan nå en vaccinationstäckning på 90 procent i varje åldersgrupp, men att viruset ändå kommer finnas kvar många år och leda till sjukhusinläggningar även för en mindre andel vaccinerade.
Folkhälsomyndigheten har sammanställt data över var de största vaccinfläckarna finns. Svenska dagbladet har fått ut datan och visar på det redan kända sambandet i att kvarter och bostadsområden med hög andel utrikesfödda eller låg medelinkomst har lägst vaccinationstäckning. I vissa områden är det inte ens en fjärdedel av invånarna som tagit första dosen.
I veckan kom unik data från USA:s smittskydd, CDC, som visade att den ovaccinerade har 4,5 gånger högre risk att smittas och 10 gånger högre risk att dö i covid-19, än den med vaccin. Samtidigt visade studien att de äldres skydd började dala något under mätperioden, vilket skulle kunna vara skäl till att ge en tredje boosterdos, menar experter.
Nyheter i korthet
Långtidscovid ger inte permanenta skador hos barn och unga vuxna, visar en ny svensk och en tysk studie. Tidigare har det funnits farhågor att så var fallet, eftersom de långsiktiga skadorna funnits hos äldre.
Sveriges äldrevård förbereder sig för en tuff influensaperiod. Efter att den förra året var helt utraderad (till följd av covid-restriktioner), väntas den nu slå hårt och riskera skörda liv. Därför erbjuds nu äldre ett ”supervaccin” mot influensa.
Göteborgsvarvet kan bli av trots allt. Efter att halvmaran nyligen ställde in kovänder de efter beskedet från regeringen. Nu söker de efter nytt lämpligt datum.
Sverige letar sig upp i toppen av de länder som klarat pandemin bäst, enligt en ny undersökning. Den bygger på ett underlag av 60 000 personer från 20 länder som får tycka till om vilka länder som bäst hanterat pandemin.
Det var allt för den här veckan – skriv gärna en kommentar om du saknar något!
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Den 29 september kommer samtliga restriktioner hävas. Inga begränsningar för konserter, restauranger eller nattklubbar. För den som är vaccinerad kan livet nu levas som vanligt, var beskedet från regeringen och Folkhälsomyndigheten. Samtidigt ska allmänna rekommendationer om att hålla avstånd vara kvar – på något sätt. Hur går det ihop?
Under dagens presskonferens kom frågan upp, men både hälsominister Lena Hallengren och Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson var svävande på svaret. För vad är egentligen kvar efter 29 september? Rekommendationen om hemmajobb slopas, det är tydligt. Men däremot ska rekommendationer som att ”tvätta händer” vara kvar, exemplifierade Lena Hallengren.
På Folkhälsomyndigheten medger man nu att man inte varit helt tydlig med vilka rekommendationer som är kvar. För det är klart: Råd om att ”hålla avstånd” kan inte vara kvar samtidigt som det är fritt fram att gå på nattklubb och dansa.
Ändå ville Folkhälsomyndigheten komma ut med beskedet om slopade restriktioner snabbt. I slutet av september kommer vaccinationstäckningen vara stor och då är det inte längre motiverat med nuvarande restriktioner, menar Folkhälsomyndigheten. Det ville man berätta redan nu, tre veckor innan restriktionerna slopas.
Så är det klart hur de nya allmänna råden kommer att se ut? Både ja och nej, menar Folkhälsomyndigheten:
– Inriktningen på kvarvarande åtgärder är bestämd. Det är emellertid ett omfattande regelverk som byggts upp såväl hos Folkhälsomyndigheten som hos andra aktörer. Dessa måste gås igenom och göras samstämmiga för att undvika oklarheter. Det kan gälla formuleringar i föreskrifter, råd och rekommendationer på nationell och regional nivå.
– Exakt vilka av våra övriga råd och rekommendationer som ska vara kvar, och hur de kommer att vara utformade får vi återkomma till i veckorna fram till den 29:e, säger Henrik Josephson vid Folkhälsomyndigheten.
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv. Här är vecka 35 (30 augusti – 5 september, 2021).
14 692 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, vilket är en ökning med 24 fall sedan förra veckan. Det är nu tredje veckan i rad som antalet inrapporterade dödsfall ökar och veckans ökning är den högsta rapporterade sedan juni.
Smittan fortsätter att öka, men det är nu en betydligt mer blygsam ökning än tidigare. Totalt handlar det om 6 672 bekräftade fall, vilket är bara 3 procent fler än föregående veckan. I tre av landets 21 regioner ökar smittan, medan det i övriga går ner eller ligger kvar på förra veckans nivå.
Antalet som testat sig för covid-19 ökade dock med 49 procent. Åldersgrupperna 10-19 och 30-39 stod för största andelen av testerna, vilket indikerar att ökningen framför allt hade att göra med att skolorna öppnat och att många influensaliknande virus nu är i omlopp. Andelen som testade positivt för corona minskade ner till 4,2 procent.
En förklaring till varför smittan stagnerar finns i statistiken över åldersgrupper. 20-29-åringar har varit gruppen där flest varit smittade under hela den fjärde vågen, men nu minskar smittan även där – för andra veckan i rad. Istället är det ungdomar, 10-19 år, som är åldersgruppen med högst smitta. Även barn 0-9 år ökar, medan alla andra åldersgrupper minskar eller står kvar på samma nivå. De under 20 år stod för 32 procent av alla fall, vilket är en ökning med 8 procentenheter sedan förra veckan. Men det är alltjämt de sämst vaccinerade åldersgrupperna som står för den största andelen fall: De under 40 år står för totalt 72 procent av de positiva fallen – en siffra som är oförändrad jämfört med förra veckan. På flera håll i landet har det i veckan kommit rapporter om hur corona fått fäste på skolor.
Även belastningen på vården är fortsatt ökande, men den är på helt andra nivåer än under tidigare smitt-vågor. Ändå fortsätter belastningen öka på en stadig nivå, +24% på all form av slutenvård (orange linje).
Antalet på IVA ökar mer blygsamt, endast 3 fler patienter än förra veckan. Här publiceras också löpande statistik över hur många av de inlagda som är ovaccinerade, vilket är ungefär 75 procent.
Från Stockholm publicerades i veckan statistik över hur vaccinationstäckningen ser ut för alla som smittats i regionen. I regionen har antalet inlagda ökat stort under den senaste tiden, men det handlar framför allt om de ännu inte vaccinerade:
Våra nordiska grannländer drabbas nu hårdare än Sverige av smittan och noterar rekordsiffror varje dag. Att länder nu drabbas hårt beror på att deltamutationen smittar snabbare, men att Sverige klarat sig bättre kan också bero på att en genomgången infektion ger bättre skydd än vaccin. Sverige har ju fler bekräftade fall än våra grannländer och en ny, ännu opublicerad studie, menar att en genomgången infektion ger ett mycket starkare skydd än Pfizers dubbelvaccination – även om underlaget för studien är relativt litet (och det fortfarande medför stor risk att inte vaccinera sig).
6 736 215 har nu fått minst en dos vaccin (82,3% av vuxna befolkningen) och 5 856 431 (71,5% av vuxna befolkningen) är fullt vaccinerade. 198 222 av alla 16-17–åringar har fått minst en dos vaccin (56,4% av alla i åldersgruppen) och 25 119 i samma åldersgrupp är fullvaccinerade (7,1%).
Totalt har 12 817 302 doser vaccin nu delats ut i Sverige. Det är 430 000 fler doser än förra veckan, vilket är ungefär lika många som det varit under hela sommaren.
I veckan stoppades Modernas vaccin i Japan efter att man upptäckt en substans som liknade metallrester. Partierna som skickades till Japan – och där två personer som tagit vaccinet dog – hade ett serienummer som var i linje med de partier som också skickats till Sverige – det har i veckan framgått av tips skickat till denna blogg. Men enligt Läkemedelsverket är det omöjligt att samma problem skulle finnas i de svenska doserna. Även om vaccinet tillverkas i samma fabrik har Japan en egen produktionslina i fabriken. Efter ett antal tester på EU-nivå har man fastställt att problemen var exklusiva för den japanska produktionslinan, varför Läkemedelsverket i Sverige inte är oroliga för de svenska partierna, berättar de för denna blogg.
Svenskarna kan komma minska sitt affärsresande med 50 procent inom ett par år. Det spår branschorganisationen SRF i en prognos. Pandemin sägs ha skapat nya vanor.
Det var allt för den här veckan, saknar du något – skriv en kommentar!
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv. Här är vecka 34 (23 – 29 augusti, 2021).
14 668 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, vilket är 17 fler inrapporterade dödsfall än förra veckan. Det är andra veckan i rad antalet inrapporterade dödsfall ökar och det är den högsta rapporterade siffran sedan juni. Dödsfallen rapporteras in med eftersläpning, men sett till de senaste fem veckorna är medelåldern på döda med covid-19, 71 år (82 för hela pandemin).
Smittan fortsätter att öka, vilket den nu gjort sedan juni. Totalt handlar det om 6 466 fall, vilket mätt i procent (+11%) är en något mindre ökning än senast inrapporterade helvecka.
Smittan sprider sig ojämnt i landet: Den minskade i tre regioner (Gotland, Gävleborg och Västerbotten), men ökade i sex av landets 21 regioner. I övriga regioner har smittan varit oförändrad, vilket inkluderar Stockholm – ett efterlängtat trendbrott efter en längre tids ökning i regionen. I övriga två storstadsregioner, Västra götaland och Skåne, fortsätter smittan öka.
Det finns trots allt två positiva saker att ta med sig: Det första är att antalet testade ökar högre än antalet positiva fall, vilket pekar på att smittan inte ökar lika snabbt som under tidigare smittovågor. Det andra är att andelen positiva fall bland unga vuxna, 20-29 år, minskar. Det är fortfarande den åldersgrupp som har högst andel fall, men när i princip alla andra åldersgrupper ökat, står de för ett trendbrott. Fortfarande står de under 40 år för drygt 70 procent av samtliga nya bekräftade fall, men även denna andel minskar. Sannolikt i takt med att fler i åldersgruppen hunnit bli helvaccinerade.
Även vårdbelastningen fortsätter att öka, för fjärde veckan i rad. Det totala antalet patienter i all slutenvård (orange linje) ökar med 26 procent och antalet IVA-patienter (grön linje) ökar med 21 procent.
För intensivvården publiceras löpande statistik över hur stor andel av de inlagda som är vaccinerade. Och där ser vi att de ovaccinerade står för den absolut största andelen av fallen under den senaste veckan.
I veckan kom Folkhälsomyndigheten också med uppdaterad statistik över hur det ser ut på sjukhus totalt: Det visar att ungefär 11 procent av alla som läggs in i sjukvården just nu (de två första veckorna i augusti) är fullvaccinerade. Det är en ökning med 10 procentenheter sedan den mätningen senast gjordes (innan sommaren), men ökningen är samtidigt förväntad, eftersom en så stor andel av befolkningen nu är helvaccinerad.
Det här är siffror vi behöver börja förbereda oss på att se allt mer av, men framför allt förstå är normala: Andelen vaccinerade kommer snart bli dominerande i covid-sjukvården. Även om risken att bli svårt sjuk för en vaccinerad är liten, är den inte obefintlig. Så när hela samhället har vaccinerat sig kan även en liten andel bli många enskilda personer. I veckan postade Emma Frans en graf som tydliggör det. Bilden kommer ursprungligen från Financial times (och använder brittisk data):
Smittan förväntas öka under hösten, enligt Folkhälsomyndighetens tre scenarier som presenterades i veckan. En gång i kvartalet uppdaterar myndigheten tre olika scenarier för hur smittan kan utveckla sig, ett slags planeringsstöd för myndigheter och sjukvård. Tidigare har Folkhälsomyndigheten inte varit så träffsäker, redan för några veckor sedan hade Sverige långt högre smitta än det värsta scenariet. Men enligt de tre uppdaterade scenarierna kommer smittan att öka fram till tidigast mitten på september och som värst till början på oktober. Det beror dels på hur mycket mer smittsam den nu helt dominerande deltavarianten är och dels på hur täta våra kontakter med varandra blir. Folkhälsomyndigheten menar att detta varit det svåraste scenariobyggandet hittills, eftersom de ännu inte vet hur mycket värre deltamutationen smittar. I länder runt om i Europa har smittspridningen varit väldigt ojämn. I Israel har till exempel sjukvårdsinläggningar ökat, trots stor vaccinationstäckning, medan det varit annorlunda i andra länder.
Viktigast är dock inte hur många som smittas, utan vilken effekt det får på vården. Och även om Folkhälsomyndigheten tror att även vårdbelastningen kommer att öka, är det på betydligt mer blygsamma nivåer än under tidigare smittvågor. Givetvis på grund av tillgången till vaccin.
6 675 926 har nu fått minst en dos vaccin (81,5% av vuxna befolkningen) och 5 156 245 (67,4% av vuxna befolkningen) är fullt vaccinerade. 177 481 av alla 16-17–åringar har fått minst en dos vaccin (50,5 procent av alla i åldersgruppen) och 7 481 i samma åldersgrupp är fullvaccinerade (3,9%).
Totalt har 12 391 955 doser vaccin nu delats ut i Sverige. Det är 450 000 fler doser än förra veckan, vilket är ungefär lika många som det varit under hela sommaren.
Det kommer inte bli aktuellt med en tredje dos under hösten. Undantag görs för de med nedsatt immunförsvar. Det meddelade Folkhälsomyndigheten i veckan, efter att USA redan satt igång med en ”boosterdos” – något Anders Tegnell tycker är oförståeligt. Det kan däremot bli aktuellt med en tredje dos längre fram. Fokus nu är att nå de ännu inte vaccinerade, vilket kommer att kräva spetsinsatser.
Allt fler i kulturbranchen är öppna för att använda covid-pass till evenemang. Musikbranschen välkomnar det och artisten Jonas Gardell skrev i veckan en debattartikel om att besked måste komma. Men det finns flera problem med ett sådant, och i veckan listade jag några här. Problem kan det också bli om din arbetsgivare kräver att du vaccinerar sig, något som TT avhandlade i veckan.
Det går allt bättre för flygbolagen, efter en rekordsvår tid. SAS är nu uppe i lika många rutter som innan pandemin. Men tätheten på turerna och antalet resenärer är fortfarande en bra bit från tidigare nivåer.
Den svårare variant av delta-viruset som hittades i Uppsala förra veckan, fortsätter att upptäckas. Ytterligare ett tiotal fall har nu upptäckts, samtliga kopplat till utlandsresor.
Till sist:
Ofta min rapport av coronaveckan avslutats med något fint, en skruv eller något roligt. Det har inte funnits så mycket de senaste månaderna, men den här veckan har SVT hittat en fin story: När pensionären Birgitta fick reda på att hon, som också tillhör en riskgrupp, inte skulle kunna ha umgänge med sin familj innan hon fick vaccin, satt hon och virkade. ”Det var den 11 mars förra året som jag blev isolerad. Jag hade en låda med garn och tänkte: Jag ska fan virka upp hela lådan. Så jag bara fortsatte och struntade i fönstermått och annat”, säger Birgitta.
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv. Här är vecka 33 (16 – 22 augusti, 2021).
14 668 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, vilket är 10 fler inrapporterade dödsfall än förra veckan. Efter att siffran över rapporterade dödstal minskat vecka för vecka, innebär veckans statistik att dödsfallen nu åter ökar. Antalet är den högsta rapporterade siffran sedan mitten på juli. Men dödsfallen rapporteras in med stor eftersläpning, varför det inte går att dra en slutsats att antalet döda ökar just nu.
För femte veckan i rad ökar smittspridningen. Jämfört med förra veckan har den ökat med 26 procent och det handlar nu om totalt 5 819 bekräftade fall. Det innebär också att incidensen är uppe i 100 fall per 100 000 medborgare, sett över två veckors tid. Tidigare har Folkhälsomyndighetens krav för att ta bort ytterligare restriktioner varit att smittan ska ligga under 50 fall per 100 000 invånare, en siffra som nu alltså är dubbelt så hög.
Smittan ökar i nästan alla regioner och antalet som testat sig under senaste veckan har också ökat. Det har rimligtvis att göra med att många kommer tillbaka till vardagsrutiner där man också smittas av andra virus. Av de 100 000 som testade sig var ungefär 6% smittade med covid-19.
Det är även fortsättningsvis de yngre åldersgrupperna – där vaccintäckningen ännu är låg – som driver smittan, även om den ökar i samtliga åldersgrupper upp till 70 år. Det handlar inte bara om att de unga skulle vara mer oförsiktiga eller ovilliga att vaccinera sig, utan också om att de varit sist ut att erbjudas vaccin och att det är i dessa åldersgrupper viruset kan spridas. Även fortsättningsvis står de under 40 år för över 70 procent av de bekräftade fallen.
Belastningen på vården fortsätter att öka, nu för tredje veckan i rad. Det totala antalet patienter i all slutenvård (orange linje) ökar med 20 procent och antalet IVA-patienter (grön linje) ökar med 27 procent. Även om det är en tydlig ökning är det från låga nivåer och covid-patienterna utgör totalt 1 procent av patienterna på landets sjukhus och utgör därmed ingen stor belastning.
Vilka är det som nu insjuknar i covid-19? Under flera veckor har jag försökt få klarhet i den frågan, men någon löpande statistik släpps inte, även om Folkhälsomyndigheten lovat att inom kort släppa en uppdaterad kartläggning av så kallade genombrottsinfektioner. Men i veckan släppte Socialstyrelsen en nulägesrapport över hur det ser ut bland de intensivvårdade.
Av de patienter som lagts in för intensivvård den senaste månaden är 75-80 procent helt ovaccinerade. 8 procent har fått en dos och nästan 10 procent av de inlagda har varit fullt vaccinerade. I sammanhanget ska man komma ihåg att en del äldre och sköra inte kan vaccinera sig. Men tillsammans med att medelåldern bland de intensivvårdade sjunkit ned till 47 år, är det tydligt vilken viktig effekt vaccinet hittills har i Sverige.
I diagrammet nedan framstår det som att risken att hamna på IVA är lika stor med en dos vaccin som med två doser. Men diagrammet missar att ta hänsyn till storleken på de båda grupperna. De fullvaccinerade är drygt hälften av Sveriges alla vuxna, medan de med bara en dos är en tredjedel så många. Att grupperna är lika stora procentuellt innebär alltså i praktiken att risken för de med en dos är betydligt högre än om du har två doser. Likaså är givetvis risken ännu mycket högre för de helt ovaccinerade, eftersom den gruppen är ännu färre i absoluta tal.
Att vaccinationstäckningen inte hunnit längre och att skolorna nu dragit igång, indikerar att smittan kommer nå en fjärde våg i höst, tror experter. De muterade, mer smittsamma deltavirus som nu helt dominerar i Sverige har gjort att smittan både i Sverige och resten av världen är högre nu än i augusti förra året. I veckan hittades också ett nytt muterat virus i Uppsala, en slags underversion av deltaviruset. Viruset är ovanligt, eftersom det är svårt att hitta och diagnosticera, men är också farligare eftersom den är bättre på att infektera den vaccinerade. Två av de sex smittade var fullvaccinerade. När Uppsala ville smittspåra sa Folkhälsomyndigheten nej, vilket har lett till viss uppmärksamhet och skärpning av rutiner.
6 611 857 har nu fått minst en dos vaccin (81,1% av vuxna befolkningen) och 5 156 245 (58,5% av vuxna befolkningen) är fullt vaccinerade. Siffran på antal som fått minst en dos är lägre nu än förra veckan, eftersom Folkhälsomyndigheten förra veckan även räknade in 16-17-åringar. Eftersom de inte tillhör den vuxna befolkningen har de nu tagits bort från statistiken. 147 742 av alla 16-17–åringar har fått minst en dos vaccin (42 procent av alla i åldersgruppen) och 7 481 i samma åldersgrupp är fullvaccinerade (2,1%). Att gruppen delvis vaccinerade redan är så stor, visar dels på god vaccinationsvilja, men också på att vissa 18-åringar som tidigare vaccinerats räknas in i statistiken.
Totalt har 11 924 194 doser vaccin nu delats ut i Sverige. Det är 500 000 fler doser än förra veckan.
Johan Carlson, Folkhälsomyndighetens generaldirektör, kommer att fortsätta på sin post fram till 28 februari. Carlson ska gå i pension och därför har regeringen letat efterträdare, men på grund av regeringskris har det arbetet fått skjutas upp. Ersättare förväntas vara klar i slutet på oktober.
Högskoleprovet i höst kommer återigen att få skrivas av färre än vanligt för att minska smittspridningen. Max 40 000 personer födda 2002 eller tidigare får skriva.
Rekordmånga barn har ringt BRIS i sommar. Det kopplas samman till pandemin, men kan också ha att göra med utökade öppettider. Vanligaste ämnen är ångest. Samtal om självmord har ökat med 52 procent på ett år.
De över tusen utländska bärplockare som befinner sig i Sverige och säsongsarbetar kommer att erbjudas vaccin. Tidigare i sommar skedde lokala utbrott bland bärplockare.
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv. Här är vecka 32 (9 – 15 augusti, 2021).
14 658 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, vilket är 1 mer inrapporterat dödsfall sedan förra veckan. Det är den lägsta inrapporterade veckosiffran av dödsfall sedan pandemin konstaterades.
Men smittan ökar nu för fjärde veckan i rad. Senast inrapporterade vecka rapporterades 4 599 fall, vilket är 33 procent fler än förra veckan (som i sin tur var 30 procent högre än veckan innan dess).
En stor majoritet av de nya fallen är bland unga. Totalt står de under 40 år för 77 procent av alla nya fall. Ökningen skedde dock i alla åldersgrupper upp till 79 år, men var störst störst bland unga 20-29 år.
Även vårdbelastningen ökar, nu är 163 inlagda för vård på något sjukhus i Sverige. Det är 20 procent fler än förra veckan och det är andra veckan i rad som vårdbelastningen ökar. Även intensivvårdade har ökat, om än marginellt. Från 25 inlagda förra veckan till 26 denna veckan. Förra veckan menade Anders Tegnell att ökningen av antalet intensivvårdade då lika gärna kunde vara en slump istället för trendbrott, men det är nu andra veckan i rad vi ser en ökning, eller åtminstone inte en minskning av antalet intensivvårdade.
Deltaviruset är numera helt dominerande i Sverige och även om smittan under sommaren har importerats med svenskar som turistat i Europa, minskar andelen utlandsfall nu.
Det är fortfarande oklart om de sista restriktionerna kommer att hävas i september. Regeringen vill inte ge några besked, men lovar att återkomma snarast.
Smittan är just nu tio gånger högre än det värsta av de tre scenarior som Folkhälsomyndigheten uppdaterar en gång i kvartalet. Sådana scenarior görs för att till exempel sjukvård ska kunna ta höjd för smittans eventuella utvecklingar. Men den här gången var alltså samtliga av myndighetens scenarior långt bort från verkligheten. Smittan fortsatte inte att minska under varken juli eller augusti. Smittan ökade också betydligt snabbare och är redan nu tio gånger fler än de maximalt 60 fall/dag som Folkhälsomyndigheten bedömde kunde vara värstascenariot i slutet på september.
Folkhälsomyndigheten medger att scenariorna inte stämde in, men menar att det beror på att det är svårt att beräkna in klusterutbrott, vilka får större genomslag i statistiken när smittan generellt är relativt låg. Folkhälsomyndigheten kommer att uppdatera scenariorna under nästa vecka, men bedömer inte att de har gjort något skada.
6 639 319 har nu fått minst en dos vaccin (81,1% av vuxna befolkningen) och 4 792 566 (58,5% av vuxna befolkningen) är fullt vaccinerade. Totalt har 11 431 885 doser vaccin nu delats ut i Sverige. Det är 400 000 fler doser än förra veckan.
Fortfarande hanterar regionerna det olika om en 16-17-åring behöver förälderns medgivande innan vaccinering. I flera regioner har man tagit fram ett mognadstest, som mest handlar om ifall ungdomen kan följa regler och fylla i formulär.
Regeringen har i veckan också skrivit på ett avtal om ett nytt vaccin, Novavax. Det handlar om leveranser under 2022 och 2023 och är på totalt 2,2 miljoner doser. Vaccinet uppges ha skyddseffekt på 89 procent.
Nyheter i korthet
2,5 miljoner covidbevis har utfärdats hittills, men trycket är för högt och nu vädjar myndigheten om att de som inte behöver bevisen inte ska ladda ner dem. Covidbevis är till främst inför resor där man både kan visa att man är vaccinerad och sedan i torsdags också ladda ned ett bevis om att man nyligen har testats. Snart väntas också en funktion där man kan ladda ned ett tillfrisknandebevis, för att visa att man genomgått en infektion.
Oro och depression har dubblerats bland barn i hela världen under pandemin, enligt en av de största globala studier som hittills gjorts i ämnet. Ett av fyra barn har symptom på depression och värst drabbade är äldre flickor.
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv. Här är vecka 31 (2 – 8 augusti, 2021).
14 657 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, vilket är 2 fler inrapporterade dödsfall sedan förra veckan. Det är därmed den lägsta inrapporterade veckosiffran av dödsfall sedan pandemin konstaterades.
Även om dödstalen är få fortsätter smittan att öka – nu för tredje veckan i rad. Ökningen är 30 procent högre än föregående vecka och nu klassas det inte längre som ”låg nivå” av Folkhälsomyndigheten. Incidensen är på 59 fall per 100 000 invånare de senaste 14 dagarna, vilket är fler än de 50 fall som skulle understigas för att restriktionerna skulle lättas tidigare i sommar.
Antalet som testat sig har också ökat de senaste tre veckorna och bland de bekräftade fallen var 76 procent under 40 år. Smittan ökar i alla åldersgrupper upp till 60+ och störst är ökningen bland de ovaccinerade unga: Högst bland 20-29-åringar, följt av barn 10-19 år.
Fortfarande minskar andelen som är smittade inrikes, medan andelen som smittats utomlands ligger på 17 procent. Folkhälsomyndigheten varnar återigen svenskar för att dra med sig smittan hem från semestrar i ett allt hårdare drabbat Europa.
Även om dödsfallen fortsätter att sjunka syns nu en motsatt trend i vården: Vårdbleastningen har ökat från 111 inlagda till 136 den här veckan (vänstra grafen, orange linje). Antalet på intensiven har ökat från 16 till 25 inlagda den här veckan (vänstra grafen, grön linje). Det är första gången sedan april vårdbelastningen ökar i Sverige. Anders Tegnell tycker dock att talen är för låga för att tala om trendbrott och menar att det likväl kan vara slump.
Anledningen till ökningen anses vara deltamutationen, som är mer smittsam. Flera länder har sett liknande trender som Sverige, där smittan och vårdbelastningen ökat. I Sverige är nu i samtliga fall av typen delta.
Det nya smittläget innebär inga skillnader inför höstens planerade skolöppning. Skolor ska hållas öppna som vanligt, även om experter är oense kring hur bra det är. Och arbetsmarknadsministern är, trots den ökade smittan, hoppfull om att flera ska återgå till arbetsplatser i höst. Folkhälsomyndighetens rekommendation om att jobba hemifrån sträcker sig fram till sista september.
Att få corona ger inga kvarstående skador på hjärnan, visar ny svensk forskning. Det innebär inte att postcovid-problem ej existerar, bara att det inte kommer från en skada i hjärnan.
Cykelbristen är stor i Sverige. När pandemin slog till stängde många fabriker ner i Kina, ovanpå det kom transportproblem i Suez-kanalen som gör att det kan bli brist på cyklar och reservdelar fram till 2023.
Anders Tegnell koras till ”Årets viktigaste svensk” av Ica-kurirens läsare. Tvåa var ”Lilla hjärtats” fosterhemsmamma.
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
