≡ Menu

Efter att Facebook plockat bort bilder från artikellänkar och krävt ett nytt avtal från svenska medier reagerar nu svenska medier. I ett internt mejl uppmanar organisationen Tidningsutgivarna sina medlemmar att avvakta och invänta en nybildad organisation som ska förhandla med Facebooks ägarbolag Meta. Målet: Att få ersättning för att artikelinnehåll syns på Facebook.

Det är den första konsekvensen av det kontroversiella upphovsrättsdirektivet i Sverige: Den som postar en artikellänk på Facebook får inte längre upp en bild som förhandsvisning. Allt skedde under årets första dagar, då direktivet trädde i kraft som svensk lag.
– Det här borde jag förstått, om jag ska vara självkritisk. Det har sett likadant på de andra marknaderna som i Danmark och Nederländerna, säger nu Tidningsutgivarnas jurist, Jan Fager.

Efter att denna sajt publicerade nyheten under tisdagen skickade Tidningsutgivarna ut ett internt mejl till sina medlemmar med rubriken ”Om begäran från Facebook/Meta att få godkännande om fortsatt delning”. I mejlet skriver juristen Jan Fager att ”vi anser att Facebook/Meta har en skyldighet att förhandla med presspublicister om denna typ av licens och inte sätta press genom att tvinga någon att på kort varsel godkänna en royaltyfri licens eller förlora innehåll i länk. Tidningsutgivarna kommer att begära möte med Facebook/Meta kring detta.”

I en uppföljande intervju förklarar Jan Fager nu att Tidningsutgivarna (TU) planerar att kontakta Sveriges tidskrifter och andra relevanta publicister för att skapa en ny bred ”kollektiv förvaltningsorganisation” som ska förhandla med Meta i Sverige.

Facebook har redan offentligt förklarat att varken förhandsvisning av bilder eller rubriker är en inskränkning av upphovsrätten. Fager inte vill ge några detaljer av vad TU tycker är en korrekt tolkning, men målet är att medlemsföretagen ska kunna få ut en ersättning. Och strategin är tydlig och inspirerad av kollegor runt om i Europa som tidigare år varit i liknande situationer:
– En nyckel kommer att vara uthållighet. Att vara beredd på att det här tar tid. Att bygga och skapa en organisation som blir uthålllig, säger Jan Fager.

Från Meta Sverige är kommunikationen knapphändig. Facebook svarar på frågor på mejl, via deras representant Sami Tahir. Nedan följer ett utdrag från kommunikation som skett via mejl:
Planerar Meta att kompensera svenska medier på något annat sätt i framtiden för deras innehåll?
– Vår data visar att nyheter och länkar till nyhetsinnehåll inte är anledningen till att de flesta personer besöker Facebook. Våra kostnadsfria verktyg och plattformar förblir öppna för de som har nytta av dem, samtidigt som vi lägger mer tid och resurser på de format och källor som folk säger att de vill ha mer av. Vi är dock glada över att många nyhetsutgivare ser ett värde i vår plattform.

Tror du att Facebookanvändare kommer uppfatta förändringen?
– Nyheter har alltid varit en liten del av innehållet på Facebook. Faktum är att länkar till nyhetsartiklar endast utgör cirka 3% av vad folk ser i flödet. Vårt mål är alltid att koppla samman människor på Facebook med det innehåll som de tycker är mest meningsfullt, skriver Metas representant Sami Tahir.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få ett gratis mejl när det finns en ny artikel

* indicates required

{ 2 comments }

Sedan årskiftet är upphovsrättsdirektivet lag i Sverige. Och nu märks den första skillnaden: Dina länkdelningar på Facebook blir utan bild. Men det beror på vilken tidning du länkar till.

Läs också: Så agerar Tidningsutgivarna – och svar från Facebook

Den som postar en länk till en artikel på Facebook brukar vanligtvis få med en rubrik och en bild som förhandsvisar innehållet. I princip samtliga medier har valt att medverka till detta eftersom det lockar till vidare läsning. Men enligt ett kontroversiellt direktiv från EU – som medier varit med och lobbat fram – kan Facebook nu bli ersättningsskyldiga om deras användare visar bilder, utan upphovsrättshavarens uttryckliga tillstånd.

Därför ser det numera ut såhär om du delar en artikel från Expressen.se:

Rubriken är kvar, men förhandsvisningen av artikelbild är borttagen.

Anledningen är att Facebook anpassat sig till lagstiftningen, som 1 januari trädde i kraft i Sverige.

Men det ser inte lika ut för alla länkar du postar. Om du till exempel postar en länk till en Aftonbladet-artikel, dyker det upp en förhandsvisning med bild:

Skillnaden är att Aftonbladet aktivt tillåtit Facebook att publicera deras artikelbilder, medan Expressen inte har gjort det.

I början av året började Facebook ta kontakt med de stora svenska mediekanalerna och förklara att de nu måste ge uttrycklig tillåtelse att inkludera förhandsvisningar av bilder för att de ska synas när användare postar länkar till artiklar. Annars kommer bara rubrik och länk synas. Här gör alltså tidningar olika val.

För att komplicera det ytterligare kan samtidigt Expressen själva – som årligen postar drygt 10 000 poster från sin officiella Facebooksida – posta länkar till sina egna artiklar med en förhandsvisning av bilder.

Det beror på att Facebook tolkat det som att varken direktivet eller svensk lag riktar sig mot publicisters egna publiceringar, utan endast mot tredjepartsanvändare – du och jag. Idén är att Expressen inte ska kunna lägga ut ett foto de själva fotat och sedan kräva ersättning från Facebook för vad de själva publicerat. Det är också redan reglerat i det användaravtal alla på Facebook godkänt. Däremot har Expressen en upphovsrätt som ska respekteras och om andra användare på Facebook sprider deras verk finns risk för upphovsrättsbrott. Därför krävs uttryckligt tillstånd från Expressen. För att skydda sig kräver alltså Facebook att Expressen först ger dem ett undantag. Och fram tills dess visas helt enkelt ingen förhandsgranskning av bilder när vanliga användare postar en artikel-länk.

En stridsfråga inför implementeringen av artikeln har varit om det verkligen är ett upphovsrättsbrott att visa en förhandsvisning av bild och rubrik. Facebook menar att de egentligen inte tycker det, men att de ”beslutat att frivilligt ändra det sätt som vissa nyhetslänkar delas i utvalda jurisdiktioner – till exempel endast som rubrik och hyperlänk – såvida inte pressutgivaren ger oss en licens att visa dem som vi gör nu, vilket kan inkludera en riklig återgivning baserat på beteckningar för metataggar.”

Facebook har dock agerat olika i olika länder. Det beror delvis på hur den lokala lagstiftningen ser ut, delvis hur landets publicister reagerat på implementeringen. I EU:s direktiv står det till exempel att ”mycket korta utdrag” från en upphovsrättsskyddad text kan undantas. Kan en rubrik vara ett sådant undantag? Några tydliga prejudikat finns inte, i alla fall inte i Sverige, och därför har Facebook alltså gjort bedömningen att en rubrik är ett tillräckligt ”mycket kort utdrag” för att kunna publiceras. Övriga undantag är länktexter som inte anses ingå i upphovsrätten. Dessa hyperlänkar är alltså okej för Facebook att fritt publicera och även privata meddelanden undantas. Postar du en artikellänk i chatten Messenger skulle du där kunna se en förhandsgranskning av artikeln.

Allt detta gäller alltså artikel 15 i upphovsrättsdirektivet, det som i debatten kallades ”länklicens”. Detta ansågs (och riktades) kanske mest mot Google, där traditionella medier upplevde en obalans i att Google tjänade pengar på att delar av artiklar dök upp i sökresultatet. Med direktivet fanns en chans att få ekonomisk kompensation för detta. I Sverige har Google ännu inte svarat på hur de ska hantera frågan och det svenska Google-kontoret har hittills avböjt att kommentera frågan.

Läs också: Så agerar Tidningsutgivarna – och svar från Facebook

Fakta – Medierna som godkänt länkar med bilder

Aftonbladet
SVD
NWT
Breakit
Sydsvenskan
Nyheter idag
Vi bilägare
Nyteknik
Newsner
Viralking
Hemmets journal
ETC

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få ett gratis mejl när det finns en ny artikel

* indicates required
{ 2 comments }

Sedan maj 2022 har Coronaveckan gått över till att månadsvis sammanfatta det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv.
Här är veckorna 48-52 (2 – 31 december 2022):

21 827 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med 700 dödsfall sedan förra månaden.

Smittan har under december månad ökat kraftigt i Sverige. Den senaste veckodatan från Folkhälsomyndigheten är från vecka 51, men här finns viss eftersläpning i inrapporteringen. Oavsett är vi i december uppe i det högsta antalet smittade – och provtagna – sedan Folkhälsomyndigheten övergick till så kallad ”prioriterad provtagning”, det vill säga ett urval av de som söker till sjukhus eller finns inom äldreomsorgen.

Sjukvården är och har under julen varit särskilt hårt belastad. Flera sjukhus runtom i Sverige har åter gått upp i stabsläge inför storhelgerna, pausat icke akuta operationer och vädjat till allmänheten att inte uppsöka sjukhus om det inte är livshotande eftersom det råder kronisk underbemanning. Sjukhusen har under december fyllts dels av patienter med influensa och RS-virus, men också av covid-19-patienter. Under julhelgen gjordes en toppnotering av covidpatienter: 2179 inlagda patienter samtidigt i Sverige. Siffran kommer från Socialstyrelsen och är uppdaterad i mellandagarna. Vi får leta oss tillbaka till april 2021 för att hitta fler inskrivna på sjukhus med covid (den högsta noteringen hittills under pandemin var januari 2021, då nästan 3 000 patienter var inskrivna samtidigt).

Det är dock tydligt att vaccinet, som primärt skyddar mot svår sjukdom, dels fungerar och dels är utbrett i samhället. De flesta skrivs ut efter fem dagar och antalet på intensivvården i Sverige är i skrivande stund 48 personer. Under den tidigare toppen var antalet på IVA det tiodubbla.

Vi är alltså inne i ytterligare en coronavåg, men Folkhälsomyndigheten tror att den kommer ebba ut i januari. Innan jul släpptes nya scenarier för smittans utveckling. Smittan antas få sin topp i första halvan av januari för att sedan ebba ut.

Det är muterade varianter av viruset – som har lättare att runda immunförsvar och vaccin – som antas få god spridning av kallare väder. Men viruset ger dels inte lika svår sjukdom och bromsas dels av den utbredda vaccineringen.

Även om sjukdom inte längre leder till död i lika hög utsträckning, är det allt fler som upplever svårigheter med postcovid. En ny svensk studie visar på långtgående konsekvenser för lukt och smak, även för den som varit drabbad av mild covid. Men hur många som egentligen är drabbade är det ingen som vet, eftersom ingen myndighet har ansvar att sammanställa statistik. De tidigare siffrorna om 50 000 drabbade, antas vara alldeles för låga.

Vaccin

88,2% av vuxna befolkningen (7 362 343) har nu fått minst en dos vaccin och 86,4% (7 211 121) är vaccinerade med två doser. 66,6% (5 563 340) har fått en tredje dos och bland de 65 år och äldre har 81,4% (1 782 343) vaccinerats med en fjärde dos.
Totalt har 25 469 958 doser vaccin delats ut i Sverige, vilket är en ökning med 250 000 doser jämfört med förra månaden – men under julveckan har inga nya siffror inrapporterats.

Trots att smittan ökar snabbt – och drabbar äldre särskilt hårt – ökar graden vaccinerade långsamt. Ungefär 60 procent av de med hemtjänst har tagit dosen, och på äldreboenden är det bara 72 procent, trots att regeringen skjutit till rejält med pengar. Totalt har bara drygt 60 procent tagit den femte dos som rekommenderas för personer över 65 år.

Alla över 65 år rekommenderas att ta en påfyllnadsdos om året, från och med mars 2023. För de över 80 år rekommenderas två årliga påfyllnadsdoser. Det beskedet gav Folkhälsomyndigheten strax innan jul. Doserna ska tas med minst sex månaders intervall. Hur rekommendationen för övriga ska se ut, är ännu inte klart.

Coronavaccinet stör visst menstruationscykeln. Det menar nu norska Folkhälsomyndigheten i ny studie. Ämnet har varit omstritt och Europeiska läkemedelsmyndigheten sa tidigare i höstas att det inte fanns något sådant samband. Svenska läkemedelsmyndigheten skriver i ett mejl till denna blogg att ”kunskapsläget förändras hela tiden”, men att de inte har möjlighet att ge någon övrig kommentar just nu.

Nyheter i korthet

Det var allt för den här månaden. Rapporteringen kommer att fortsätta månadsvis till pandemin är över.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få ett gratis mejl när det finns en ny artikel

* indicates required

{ 13 comments }

Sedan maj 2022 har jag gått över till att istället månadsvis sammanfatta det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv.
Här är veckorna 44-48 (31 oktober – 1 december 2022):

21 127 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med 468 dödsfall sedan förra månaden.

Smittan går nu återigen uppåt och särskilt tydligt är förändringen bland äldre personer på särskilt boende. Men det är trots allt inga stora förändringarna över tid och antalet bekräftade fall ligger fortfarande under sommarens nivåer.

Antalet i slutenvård har däremot ökat till en toppnotering sedan i somras. Efter att antalet inskrivna förra månaden var nere på de lägsta nivåerna sedan i somras, är antalet nu uppe i det högsta sedan sammanställningen på regeringens uppdrag åter drog igång i augusti. Det kan bero på att många – även barn – just nu blir allvarligt sjuka i en rad infektionssjukdomar. Alla som läggs in på sjukhus testas för covid-19 och räknas då in i statistiken.

Under pandemins tidigare år har november alltid inneburit starten på ökad smitta och så ser det ut att kunna bli även i år. Folkhälsomyndigheten räknar med att smittan kommer att fortsätta stiga i vinter, men är samtidigt inte oroliga över att det kommer nå upp till tidigare års nivåer. Experter är tvärtom eniga om att det här kommer att bli den första normala julen på tre år och att firande kan ske som vanligt. Äldre och sköra ska fortsatt vara vaksamma och vaccinera sig. Men överläkaren Magnus Gisslén menar till och med att allmänheten inte längre behöver ta hänsyn till lindriga förkylnings-symptom, utan ändå kan gå till jobbet. Folkhälsomyndigheten rekommenderar fortsatt att man stannar hemma ifall man ”är sjuk och har symptom som kan bero på covid-19”. Däremot har Folkhälsomyndigheten uppdaterat kriterierna för när man är smittsam: Den som insjuknat i covid-19 bedöms nu ha låg risk att smitta andra fem dagar efter insjuknande och när man varit feberfri minst ett dygn. Däremot är det fortsatt sju dagar efter insjuknande som gäller för den som bor med personer som har hög risk för allvarlig sjukdom.

Vaccin

Från och med november rekommenderas inte längre friska barn mellan 12-18 år att vaccineras. Därför justeras nu hur statistiken presenteras och:
88,2% av vuxna befolkningen har nu fått minst en dos vaccin och 86,4% är vaccinerade med två doser. 66,6% har fått en tredje dos och bland de 65 år och äldre har 80,6% vaccinerats med en fjärde dos.
Totalt har 25 234 133 doser vaccin delats ut i Sverige, vilket är en ökning med 400 000 doser jämfört med förra månaden.

Vaccinet Nuvaxovid pausas för personer under 30 år. Det finns ökad risk för hjärtmuskelinflammation, enligt ny data från Australien. Även om risken är väldigt liten finns god tillgång till Pfizers vaccin och därför beslutade Folkhälsomyndigheten för ett stopp den 2 november.

Nya, ogranskade studier indikerar att de uppdaterade vaccinen mot covid-19 ger fortsatt gott skydd mot svår sjukdom, men ger inte ökat skydd mot smitta. Det var just skydd mot smitta med omikronvarianten som var orsaken till uppdateringen. Även om studien är liten och ogranskad medger Folkhälsomyndigheten att forskningen fortfarande är ett steg efter viruset och att det antagligen kommer att vara så ytterligare en tid. Fortfarande finns stora lager av de första vaccinen och de nya vaccinen som köpts in har börjat lagras i kylrum Tyskland för att inte behöva kasseras i Sverige.

Sverige behöver ett nytt vaccinregister. Det är E-hälsomyndighetens slutsats i en ny rapport som grundar sig i erfarenheterna under pandemin. Myndigheten föreslår nu att de tillsammans med övriga berörda myndigheter ska ta fram ett sådant register.

Nyheter i korthet

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få ett gratis mejl när det finns en ny artikel

* indicates required
{ 15 comments }

Beslutet är taget. Tre år efter att det kontroversiella direktivet antagits i EU har det nu också implementerats i svensk lag. Den 30 november klubbades beslutet i riksdagen och den 1 januari 2023 blir direktivet svensk lag.
Så vad händer nu?

Sommaren 2019 röstade EU – med knapp minimal marginal och med feltryck av svenska parlamentsledamöter – genom direktivet. Och nu, ett och ett halvt år efter deadline, har direktivet med brett stöd blivit svensk lag. Bara Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade emot. Inte för att Sverige kunde undgå att göra direktivet till lag, utan för att partierna hade reservationer kring hur regeringen tolkat direktivet.

Direktivet har framför allt kritiserats för att den kräver att sociala medie-jättar ska filtrera bort innehåll som kränker upphovsrätten, men tillåta satir och kritik – även de gånger det är upphovsrättsbrott. Idag finns inga exempel på filter som klarar så avancerade bedömningar. Det har också funnits stark kritik mot det som kallas ”länklicens” eller ”länkskatt”; Nätjättar ska betala tidningar om artikelns hela rubrik eller ingress syns i sökresultat eller sajter, på nedanstående sätt:

Dessa saker är alltså redan beslutade och det som gick att påverka inför det svenska beslutet var hur det skulle tolkas in i svensk lag. Vänsterpartiet och Miljöpartiet riktade i sina motioner kritik mot formuleringar och ersättningsnivåer. Båda partierna har riktat in sig på översättningen av ”best efforts”. Det handlar om i vilken grad till exempel Facebook ska ha försäkrat sig om att upphovsrättsskyddade verk inte syns för användare. Alltså: Om filmen ”Sagan om ringen” inte vill att något klipp från filmen ska spridas på Facebook, måste Facebook ha ”gjort det som skäligen kan krävas” för att så inte ska ske. Denna formulering, som alltså är en översättning av ”best effort”, har flera remissinstanser kritiserat som svag. Istället förslog både Miljöpartiet och Vänsterpartiet formuleringen ”gjort vad de har kunnat”. Men det förslaget vann inte bifall av övriga partier och en stor majoritet röstade alltså med den tidigare socialdemokratiska regeringens proposition.

Vad innebär lagen för dig?

Den 1 januari träder lagen i kraft, men det är ännu inte helt klart vad det innebär. Direktivet har i flera andra europeiska länder redan trätt i kraft och från dessa länder kan vi få en fingervisning. Jag fokuserar här på de två delar som jag spenderat de senaste åren med att följa.

Länklicens

I Frankrike utbröt ett högoktanigt krig mellan regeringen och Google när landet använde direktivet för att tvinga Google att betala medier för att deras tidningsartiklar visades i sökmotorn. Google svarade med att helt sonika ta bort tidningsartiklar från sökmotorn, vilket fick landets kulturminister att rasa – trots att Google hade både lagen och rätten på sin sida. Parallellt skedde en liknande process i Australien, där parlamentet försökte tvinga Facebook att betala medier, för att sajten förhandsvisade rubriker och ingresser från en artikel om en användare postade en nyhetslänk. Facebook svarade med att helt enkelt inte tillåta användare att länka australienska nyhetsmedier.

Både dessa intensiva, men korta, strider ledde till en kompromiss där Facebook respektive Google skapade opt-in-lösningar för medier. Som standard visas bara länkar, utan rubrik eller bild. Vill medier ha mer, måste de ge uttryckligt tillstånd. Vilket ju var förslaget från början, men för att sockra budet, har Facebook respektive Google öppnat en annan plånbok rejält: Facebook lovade en miljard till världens medier, pengar som delas ut via olika program som kan liknas vid välgörenhet. Google lovade också en miljard och hittade en slags utväg i en ny funktion, kallad Showcase, där de var villiga att betala för licensiering av innehåll.

Internetfilter

Här är det ännu oklart vad konsekvenserna kan bli. Men på pappret tvingas alltså stora sajter nu till förhandlingsbordet med svenska upphovsrättsorganisationer. Sajter som Facebook och Google ska betala om de vill visa bilder eller texter som är upphovsrättsskyddade. De ska samtidigt säkerställa att användare inte publicerar sådant som de inte betalat för, eller som upphovsrättshavare inte vill ska spridas allt. Redan idag finns flera sådana verktyg och avtal på plats, men det som direktivet också skyddar är rätten för användare att få framföra satir eller kritik – även på upphovsrättskyddade verk.

Hur det här i praktiken ska uppnås är oklart och jag har sökt berörda parter för en kommentar.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få ett gratis mejl när det finns en ny artikel

* indicates required

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få ett gratis mejl när det finns en ny artikel

* indicates required

{ 1 comment }

Sedan maj 2022 har jag gått över till att istället månadsvis sammanfatta det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv.
Här är veckorna 39-43 (26 september – 30 oktober 2022):

20 659 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med 481 dödsfall sedan förra månaden.

Efter en liten ökning förra månaden ser smittan nu ut att återigen minska. Eller åtminstone ligga kvar på stabila nivåer. Därmed blev det aldrig någon ny puckel i kurvan, som Folkhälsomyndighetens tidigare scenarior visade. Även antalet provtagna liksom andelen positiva ligger stabilt eller minskar något.

Antalet inskrivna i slutenvård har också minskat och är nu nere på den lägsta nivån sedan i somras.

I Folkhälsomyndighetens sammanfattande grafik är det tydligt hur vi gått in i ett nytt läge, men där ligger antalet avlidna fortfarande relativt högt. Detta delvis eftersom myndigheterna räknar in alla som avlidna som testats positivt med covid-19 under ett givet tidsintervall, inte att covid-19 var dödsorsaken. Ett viktigare mått, medellivslängden, visar tvärtom en positiv tendens: Nu ökar den återigen.

Enligt en kompletterande undersökning som Folkhälsomyndigheten gjort kan smittan vara ungefär i nivå med hur den var i mars. I slutet på september gjordes en stickprovskontroll på befolkningen som visade att 1,5 procent testat positivt – ungefär lika många som i mars. Att testa positivt innebär inte att man har sjukdomssymptom, men det visar att smittan fortfarande är relativt hög – och att vaccinen fungerar.

Nya scenarier har presenterats för hur smittan kan utveckla sig under hösten. Om viruset fortsätter som idag förväntar sig Folkhälsomyndigheten att smittan planar ut mot noll fram till januari (scenario 0).

I scenario 1 antas nya varianter introduceras som tar sig runt immuniteten. Då kommer vi få en ordentlig topp lagom till jul.

I ett sista scenario antas en sådan ny variant vara 50 procent mer smittsam än dagens och då öka kurvan ännu mer.

Det finns i dagsläget en ny variant, BQ.1, som är av ”intresse” (den näst högsta klassningen) som antas bli dominerande i EU och Sverige. Än så länge vet Folkhälsomyndigheten inte mycket om varianten – inte heller hur mycket mer smittsam den är.

WHO vill ha omedelbara och ihärdiga insatser mot postcovid. Upp till 20 procent av de som genomgått en infektion uppges ha drabbats av långvariga symptom. I Sverige finns studier om att en av åtta får postcovid och i DN berättas om unga som fortfarande lider svårt. Däremot verkar 96 procent av de som drabbas av lukt- och smakbortfall få tillbaka det inom ett halvår.

Vaccin

7 824 196 har nu fått minst en dos vaccin (86% av befolkningen över 12 år) och 7 638 455 (84% av befolkningen över 12 år) är fullt vaccinerade. 5 536 782 har fått en tredje dos (66,3% av befolkningen 18 år och äldre). 1 733 318 (79,2 % av de 65 år och äldre) har fått en fjärde dos.
Totalt har 24 836 133 doser vaccin delats ut i Sverige, vilket är en ökning med 1,5 miljoner doser under den senaste månaden.

Vaccinrekommendationen för barn slopas från och med 1 november. Folkhälsomyndigheten anser inte längre att rekommendationen är motiverad givet den mycket låga risken för allvarlig sjukdom för åldersgruppen. Rekommendationen för övriga vuxna kvarstår: Tre doser för alla över 18 år.

Det finns ingen eller liten koppling mellan mensrubbningar och vaccin. Det har Europeiska läkemedelsmyndigheten nu än en gång slagit fast. När en studie i augusti pekade på att vaccin i snitt fördröjde menscykeln en dag gick myndigheten igenom stora mängder data, men kunde inte hitta någon sådan korrelation.

Regionerna kunde gjort mer för att nå utsatta grupper med vaccin. I en ny rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys kritiseras myndigheterna för att inte planerat och samarbetat bättre med till exempel civilsamhället för att nå grupper regionerna visste skulle vara svåra att nå med vaccin-information. Regionerna uppmanas nu att förbättra sitt arbete.

Nyheter i korthet

Det var allt för den här veckan! Det ser ut att bli några månader till av dessa uppdateringar. Tack till er som fortsätter stötta denna rapport – tack vare er fortsätter jag.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få ett gratis mejl när det finns en ny artikel

* indicates required
{ 10 comments }

Sedan maj har jag gått över till att istället månadsvis sammanfatta det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv.
Här är veckorna 36-38 (1 – 25 september 2022):

20 178 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med 368 dödsfall sedan förra månaden. Vi har tagit oss igenom en sommar med ovanligt hög smitta – men också dödlighet, vilket går att se i grafen nedan. Överdödligheten har varit hög i hela i Europa.
–  I nuläget kan vi inte skilja på effekterna av smitta respektive temperatur i vår överdödlighetsmodell, det hoppas vi kunna göra i framtiden såsom vi tidigare har gjort med influensa respektive extrema temperaturer. Samma faktorer kan ligga till grund för överdödligheten i Europa som helhet men vi har inte gjort någon analys av detta, säger Folkhälsomyndigheten via deras presstjänst.

Dödligheten vecka 33 var den högsta under hela sommaren i Sverige, men dödligheten har sedan dess stabiliserats och ligger nu inom det normala.

Efter att smittan förra månaden vände nedåt, har smittan nu återigen vänt upp. En uppgång är i enlighet med de scenarior som presenterades av Folkhälsomyndigheten förra månaden, men ligger fortfarande långt under den förväntade smittan under hösten.

Även antalet patienter som vårdas för covid ökar igen. I Stockholm har ökningen av patienter inom både slutenvård och intensivvård varit särskilt stor.

Det blev alltså ingen stor uppgång av smittan i september. Folkhälsomyndighetens skissade på ett värsta-scenario med en smitta som låg tio gånger högre än dagens nivåer, enligt Svenska dagbladets sammanställning.

Samtidigt har antalet sökande för vård av sjukt barn (VAB) nått nya höjder under september när nästan 100 000 ansökningar kom in under bara en vecka. Det är fler än både 2019 och 2020 och strax under rekordet 2021, då 112 000 ansökte om vabb. Men anledningen tros alltså inte vara covid, utan vanliga förkylningar. Under pandemin har vi utsatts för mindre av dessa vanliga virus och därmed har också immuniteten för dem försvagats, varför vi nu blir särskilt mottagliga. Men det antas också ligga en attitydförändring bakom: En ökad respekt för att om ett barn är sjukt, ska man vara hemma.

Så är pandemin över? I USA har president Joe Biden sagt just så: Pandemin är över. Även om han tillstår att landet fortfarande har problem med covid. WHO:s generaldirektör är inte lika säker, men sa i mitten på september att ”vi inte är där än, men slutet är i sikte”.

I Sverige är tongångarna inte lika segervissa. Mycket tyder på att vintern kommer att bli avgörande: Beroende på smittans spridning och konsekvenser så kan vi avgöra om pandemin är över eller inte.

Oavsetts pandemins slut eller inte, har ett antal rapporter publicerats som kraftigt kritserar världens hantering av pandemin:
FN menar att pandemin fördröjt världens utveckling med fem år i 9 av 10 länder.
Lancets särskilda pandemi-kommision kallar hanteringen för ”ett enormt misslyckande” och pekar särskilt på oförmågan att jämlikt fördela vaccinet över hela världen.
– Samtidigt lyfts det än en gång fram att Sverige haft lägst överdödlighet i Europa sedan 2021. Men anledningen är mindre munter: Det handlar om att fler av de sköraste dog i Sverige under 2020.

Vaccin

7 846 920 har nu (15 sept) fått minst en dos vaccin (87,3% av befolkningen över 12 år) och 7 664 073 (85,3% av befolkningen över 12 år) är fullt vaccinerade. 5 522 870 har fått en tredje dos (66,9% av befolkningen 18 år och äldre). 1 601 235 (75,6 % av de 65 år och äldre) har fått en fjärde dos.
Totalt har 23 303 444 doser vaccin delats ut i Sverige, vilket är en ökning med 420 000 doser under den senaste månaden.

Sedan den 1 september rekommenderas alla över 65 år att ta en påfyllnadsdos och detta har alltså satt avtryck i befolkningen. Men även yngre får ta en dos – om de själva vill.

Sveriges vaccinsamordnare Richard Bergström – som avgår i samband med framläggandet av en tidigarelagd slutrapport i oktober – har riktat hård kritik mot Folkhälsomyndigheten för otydlighet kring den fjärde dosen. Enligt honom är det obegripligt att en fjärde dos inte rekommenderas till alla. Han får stöd av andra infektionsexperter som menar att särskilt de över 45 år bör omgående ta en extra dos inför hösten.

EU:s läkemedelsmyndighet har nu godkänt uppdaterade vaccin från både Moderna och Pfizer, som ska fungera bättre mot den första varianten av omikron. Även vaccin som är uppdaterade mot de senare omikronvarianterna kommer successivt rullas ut i Sverige under oktober och november.

Nyheter i korthet:

Det var allt för den här månaden!

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få ett gratis mejl när det finns en ny artikel

* indicates required
{ 7 comments }

Sedan maj har jag gått över till att månadsvis sammanfatta det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv.
Här är veckorna 31-35 (1 – 31 augusti 2022):

19 810 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med 452 dödsfall sedan förra månaden, och antalet döda med covid-19 är betydligt högre än tidigare somrar. Det är dock svårt att veta om det beror på virus, eller till exempel en varm sommar. Den generella dödligheten i Sverige har – utifrån den data som finns hittills i sommar – legat inom normalspannet: Det har alltså inte på totalen dött fler än vad som är normalt.

Efter att smittan under en längre tid ökat i Sverige, har den under augusti månad åter vänt ned och de senaste veckorna syns en tydlig minskning i vårdens prioriterade provtagning. Färre har förvisso provtagits, men även bland de provtagna har den procentuella andelen positiva minskat.

Även antalet som är inlagda för vård av covid-19 minskar. Socialstyrelsen slutade mäta antalet inlagda på sjukhus för covid-19 i maj, men började igen under sommaren – på uppdrag av regeringen. Efter en försiktig ökning under augusti minskade antalet inskrivna igen. Inte heller antalet inlagda på IVA ökar markant. Det innebär inte att det varit lugnt på landets sjukhus. Trycket har under sommaren varit mycket hårt, vilket inte minst beror på att en covid-smittad kräver mycket större försiktighetsåtgärder och mer personal.

Sommaren har varit unik eftersom smittan ökat och varit mycket högre än tidigare somrar. Det beror på att undervarianten omikron sprider sig mycket snabbare. Ny forskning har visat att perioden från smitta till insjuknande är dubbelt så snabb som tidigare mutationer. Sannolikt har de flesta som under sommaren haft förkylningssymptom också haft covid, men det är inte alltid snabbtester – som sålts i mängder i sommar – fångar upp det.

Folkhälsomyndigheten har släppt nya scenarior över hur smittspridningen kan spridas under hösten. I båda fallen tror myndigheten att smittan når sin topp under september, för att sedan dala igen. Tidigare scenarier har inte sällan visat fel, till exempel förutspåddes det inte bli någon smittökning under sommaren.

I det mildaste scenariet, scenario 0, blir det en rejäl ökning jämfört idag. 5 000 fall per dag under dess topp, jämfört med de 5 000 fall per vecka som vi har nu. Procentuellt blir det ännu värre i den äldre gruppen där antalet insjuknade kan nå upp till pandemins tidigare topp.

I det mer dystopiska scenariot tror myndigheten på ytterligare 2 000 fall per dag, totalt 7 000, innan smittan vänder ned i oktober. För de 70+ blir det värre än under smittans tidigare topp.

Även trycket på sjukhusen antas öka. Om det idag är drygt hundra per dag som vårdas för covid-19, antas den siffra mer än tredubblas i det värsta scenariot.

Ökningen antas bero på att folk nu åter träffas inomhus i nya konstellationer efter sommarens semestrar och att immuniteten från tidigare infektioner och vaccindoser avtar. Trots det bedömer varken expertis eller Folkhälsomyndigheten att nya restriktioner är aktuella. Däremot kan det behövs beredskap för att många under hösten kan bli sjuka samtidigt.

Vaccin

7 844 848 har nu fått minst en dos vaccin (87,3% av befolkningen över 12 år) och 7 661 868 (85,3% av befolkningen över 12 år) är fullt vaccinerade. 5 506 247 har fått en tredje dos (66,7% av befolkningen 18 år och äldre).
Totalt har 22 881 367 doser vaccin delats ut i Sverige, vilket är en ökning med 205 000 doser under sommaren.

Det innebär alltså att var tredje person fortfarande avstått från den tredje dosen. Det är dumt, tycker Folkhälsomyndigheten, som tror att det hör ihop med att sjukdomen inte tas på allvar längre, eller förväxlar att vaccinet inte ger skydd, eftersom det inte skyddar mot smitta. Men vaccinets skydd mot svår sjukdom är det viktigaste. Det kan också handla om taktik: Att många väntat till hösten innan de tar påfyllning av vaccinet.

Sveriges kommuner och regioner (SKR) önskar tydligare riktlinjer om en fjärde dos, som från och med 1 september rekommenderas för riskgrupper och personer 65+. Folkhälsomyndigheten menar att det är upp till övriga att själva avgöra, men tillåter alla över 18 att fylla på. Men SKR önskar tydlighet så regionerna kan veta hur de ska förbereda sig – men också för hur de ska marknadsföra fjärde dosen. I Stockholm lanseras en fjärde dos för alla den 12 september.

Storbritannien är först ut att godkänna Modernas uppdaterade vaccin som ska fungera bättre mot omikron-varianter. Moderna har i Sverige inte använts lika flitigt som Pfizers vaccin och under sommaren har Moderna också stämt Pfizer för patentintrång just angående covid-vaccinet.

Ett första svenskt covid-vaccin har nu nått stadiet att det kan börja testas på människor. Det handlar om ett DNA-vaccin som skulle kunna ge ett bredare skydd, då det inte är lika känsligt mot mutationer.

Nyheter i korthet

Det var allt för den här månaden – vi fortsätter bevaka tills det slutar kännas relevant och intressant!

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få ett gratis mejl när det finns en ny artikel

* indicates required
{ 9 comments }

Sju av åtta riksdagspartier skickar data till Facebook om de väljare eller nyfikna som besöker partiets hemsida. Bara Socialdemokraterna avstår.
Tre av riksdagspartierna bryter också mot lagen – och skickar data utan besökarens godkännande. Samtliga menar att det var ett misstag de inte kände till.

Att använda en så kallad ”pixel” från Facebooks ägarbolag Meta är vanligt bland företag och organisationer. Det är en funktion där en hemsida ger Facebook tillgång till vilka besökarna är och vilka artiklar de läst. En genomgång visar att samtliga riksdagspartier utom Socialdemokraterna använder sig av en pixel. Syftet är att sedan kunna kontakta Facebook och direkt söka upp personerna som besökt sidan med riktad reklam. Eftersom Facebook vet vilka personer som besökt partiets hemsida – och vad de läst – kan partiet köpa annonser med exakt rätt budskap för den personen. Om personen har läst om brottsbekämpning på Liberalernas sida, kan Liberalerna rikta budskap om just detta till personen via annonsverktyget.

Allt detta kan ske – eftersom väljarna och besökarna har godkänt det. Det handlar om ett godkännande som sker via den lilla rutan med ”tillåt kakor”, som de flesta reflexmässigt klickar bort.

Genom att godkänna accepterar användare att sajten skickar data till Facebook, men även till andra tjänster som Google (som har ett statistikverktyg många använder). Greppet är alltså varken ovanligt eller kontroversiellt. Facebook är sedan transparenta med vilka partier som annonserar, vilka målgrupper de riktar sig mot och hur mycket partierna betalar för annonser – något jag tidigare skrivit om.

Sedan förra valet har antalet partier som använder sig av tekniken mer än dubblerats. Då använde Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Sverigedemokraterna Facebooks pixel. Nu använder alltså alla partisajter det – förutom Socialdemokraternas.

Men tre partier bryter också mot den så kallade ”cookielagen”. Det är en lag som kräver att användare aktivt informeras och uttryckligen ge samtycke till att en fil (cookie) sparas på personens mobil, dator, eller att data delas med tredjepart.

Den som besöker sd.se hinner knappt ladda sidan innan partiet skickat data om dig och ditt besök till Facebook. Samma sak sker med med vansterpartiet.se och liberalerna.se. Alla tre partier har en ruta som påstår att ingen data skickas innan godkännande, men det är en rökridå – datan är redan skickad.

Samtliga tre partier säger att de varit omedvetna om lagbrottet. Vänsterpartiet förklarar det med att de nyligen byggt en ny hemsida.
– Att cookiesmeddelandet inte kommer först beror på att vi inte kände till att pixeln redan var igång, det var en miss. Vi har nu pausat pixeln till dess att vi anpassat cookiemeddelandet, säger Örjan Rodhe, biträdande kommunikationschef Vänsterpartiet.

Även Sverigedemokraterna förklarar med att de har en ny hemsida.
– Vi var inte medvetna om att ’cookie-funktionen’ inte fungerade så som det var tilltänkt på vår nylanserade hemsida. Det har därför inte varit partiets intention att lagra kakor på våra besökare mot deras vilja. Vi har bytt ut vårt cookiescript och åtgärdat problemet nu, säger Deniz Norgren
chef för informationsavdelningen hos Sverigedemokraterna.

Liberalerna är korta i sitt svar.
– Vårt svar är att det är ett misstag som vi nu åtgärdar, svarar Liberalernas riksdagskansli i ett mejl.

Även om Socialdemokraterna är det enda parti som helt står utanför användandet av en pixel är de flitiga köpare av annonser via Metas plattformar Instagram och Facebook. Och deras dotterbolag, partitidningen Aktuellt i politiken, använder sig av en Facebookpixel som även den skickar data till Facebook innan besökaren har godkänt det. Aktuellt i politiken uppger att de inte använt sig av datan, inte heller delat den med Socialdemokraterna och att det olagliga överförandet av data till Facebook är en miss.
– Detta är ett misstag som troligtvis skett när vi gjorde om vår sajt. Misstaget är tillrättat nu och vi håller på och undersöker hur misstaget har kunnat ske. Vi har inte känt till detta förrän du idag uppmärksammade oss på detta, säger Maria Persson, chefredaktör och ansvarig utgivare Aktuellt i politiken.

Samma upplägg har Moderaterna Stockholm via sin ”nyhetssajt” 08sthlm. Även där bryter de alltså mot cookielagen genom att skicka data till Facebook om besökaren, innan det är godkänt. Partiet och sajtens redaktör Edvin Alam menar att det är ett misstag som de nu åtgärdat.

Sedan jag i TV4 Nyhetsmorgon först uppmärksammade detta har Vänsterpartiet helt slutat använda en pixel. Och Liberalerna och Sverigedemokraterna har ändrat så att pixeln används i enlighet med lagen. Enligt Post och telestyrelsen, som bedriver tillsyn i frågan, är följden av lagbrottet inte åtal utan snarare att en process där målet är att fel ska rättas eller åtgärdas.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få ett gratis mejl när det finns en ny artikel

* indicates required

{ 0 comments }

Socialdemokraterna har köpt Facebookannonser för hundratusentals kronor – men betalar genom dotterbolag och föreningar. De politiska annonserna publiceras sedan via sidor som ”Sverige inför verkligheten” och ”Välfärdsupproret”. Det visar en genomgång av Facebooks annonsbibliotek.

Som följd av Cambridge analytica-skandalen tvingar sedan 2019 Facebook och Googles sina kunder att vara helt transparenta med vad de annonserar, hur mycket och vem som betalar. Det innebär att årets riksdagsval är det första där svenska medborgare kan granska hur mycket och på vilket sätt svenska partier betalar för politisk annonsering i sociala medier.

Partierna lägger sin annonsbudget primärt på Facebook och Instagram. Liberalerna avviker genom att spendera en majoritet av sin budget på Google-annonser (blå färg i diagrammet nedan) – både procentuellt och i absoluta tal. Men totalt sett är Socialdemokraterna de som spenderar tveklöst mest. Under de senaste 30 dagarna har partiet köpt politiska annonser för över 3 miljoner kronor. Vänsterpartiet har spenderat minst, men utöver det hamnar partierna i ungefär samma ordning som deras budgetstorlek sett ut inför valet. Det är också tydligt att investeringarna ökar ju närmare valet vi kommer.

Det finns däremot stora skillnader i strategi. Sverigedemokraterna är mest centralstyrda och skulle vara störst om vi bara inkluderade moderpartiets plånböcker. Moderaterna satsar mest på annonsering via sina regionala partikontor, vilket också är den strategi som Centerpartiet använder.

Men mest intressant är Socialdemokraternas strategi. För utöver att spendera mest, har de också lagt en halv miljon kronor på politisk annonsering via olika dotterbolag med kreativa upplägg. Det handlar dels om dotterbolaget Aktuellt i politiken – en socialdemokratisk nyhetstidning – och dels om Tankesmedjan tiden. En förening som samägs med LO och ABF. LO (Landsorganisationen i Sverige) utgör tillsammans med Socialdemokraterna de ”två benen” inom arbetarrörelsen i Sverige – Socialdemokraterna det politiska och LO det fackliga. LO ger årligen 6 miljoner i stöd till Socialdemokraterna, men informellt beräknas deras stöd vara långt högre. Som når partiet till exempel genom Tankesmedjan tiden.

Men när Tankesmedjan och tidningen ska annonsera använder de i sin tur andra namn för att marknadsföra Socialdemokratisk politik. Som ”Samtidigt i Sverige” eller ”Sverige inför verkligheten”. Den senare är en Facebooksida med 11 000 följare där det förvisso – för den källkritiske – är tydligt att den drivs av en person på ”Tankesmedjan tiden”, men man behöver googla på tankesmedjan och ta sig in på ”om”-sidan för att hitta kopplingen till Socialdemokraterna.

Andra Facebooksidor som används är Välfärdsupproret eller Kvinnofridsupproret. Båda Facebooksidor skapades för knappt ett år sedan. Dessa används som murbräcka för att skapa Facebookannonser för hundratusentals kronor. Till exempel för att förklara vad en röst på Sverigedemokrater kan betyda för kvinnor.

Det är viktigt att tydliggöra att inget i upplägget är olagligt, och att vi vet om upplägget just genom transparensen i annonsverktygen. En transparens som skapades just för att kunna följa hur partier arbetar för att nå ut till nya målgrupper. Det ska också tydliggöras att även andra partier har egna tidningar, tankesmedjor och att dessa kan vara mycket framgångsrika i Sociala medier. Liksom att det även bland dessa kan vara betydligt svårare att hitta kopplingen till vem som finansierar. Till exempel är det väldigt svårt att identifiera att den framgångsrika Youtubekanalen Riks är en del av Sverigedemokraterna. Men inget annat parti än Socialdemokraterna har använt dessa underbolag till att köpa politiska annonser på sociala medier. Totalt handlar det om en investering på 570 000 kronor under den 30-dagarsperiod som jag undersökt.

Socialdemokraternas pressavdelning förklarar själva upplägget som att tankesmedjan och dotterbolaget är självständiga och finansierade med ett syfte.
”Syftet är att de ska kunna digitalisera sin verksamhet och sina kunderbjudanden, nå nya målgrupper med idédebatt respektive nyheter i kanaler som exempelvis Facebook, Youtube, Instagram.”

Socialdemokraterna menar också att partiet inte är direkt aktivt i dotterbolagens beslut.

”Exakt hur pengarna används bestämmer de själva. AiP och Tiden är självständiga organisationer och ansvarar för sin verksamhet. Publiceringsbeslut fattas av respektive redaktion. Vad de publicerar eller inte publicerar styrs av deras egna redaktionella bedömningar”, skriver Socialdemokraternas presstjänst i ett mejl.

Efter att jag under förra veckan berättade om upplägget i både Nyhetsmorgon och Mediepodden har Tankesmedjan och tidningen Aktuellt i politiken under veckan kraftigt minskat sina annonsköp via Facebook.
Läs också: Partierna skickar data till Facebook om väljare och besökare – ett lagbrott

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få ett gratis mejl när det finns en ny artikel

* indicates required

(uppdaterat: Rättelse – i en första version av denna text uppgavs att parterna nu helt slutat med inköp)

{ 1 comment }