≡ Menu

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 18 (3-9 maj, 2021).

14 173 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, vilket är en ökning med 125 inrapporterade dödsfall sedan förra veckan. Det är exakt lika många som rapporterades avlidna förra veckan, vilket är ett trendbrott efter att dödsfallen minskat tre veckor i rad. I veckan har också Socialstyrelsen gått igenom hur många som totalt dött under pandemin och visat på stora regionala skillnader: I Stockholm har till exempel fyra gånger fler dött i covid än i Värmland.

Under senast inrapporterade vecka gjordes en rekordnotering i antal testade individer: Drygt 336 000 personer testade sig. Mest ökade provtagningen av barn och unga: I åldersgrupperna 0-9 och 10-19 år ökade antalet tester med 27% respektive 19%.

1 miljon bekräftat smittade. Den siffran passerade Sverige i veckan, men antalet som haft smittan kan vara upp till det dubbla. Folkhälsomyndigheten menar att 25 procent har antikroppar i storstadsregionerna.
Under den senaste veckan syntes en liten minskning av antalet bekräftade smittade. Att smittan inte minskar mer är oroväckande, menar Folkhälsomyndigheten. Men det innebär också att ett lite märkligt mönster träder fram där smittan ökar och minskar i par: Två veckor i rad rapporteras ungefär samma antal bekräftade, för att veckan efter följas av en lite kraftigare upp eller nedgång.

Det är också stora skillnader mellan åldersgrupper: Medan smittan fortsätter att minska bland vuxna, ökar det bland barn under 20 år. Starkast ökning är det bland de yngsta barnen (0-9) där incidensen ökar med 17 procent jämfört med förra veckan. Det innebär att åldersgruppen tangerar sin toppnotering från vecka 12.

En närmare titt på just barnen visar att det är specifik åldrarna 5-17 år som står för den största ökningen, det vill säga barn i skolåldern. I åldersgruppen 10-14 år ser vi en rekordnotering.

Anledningen till de höga talen är dels den brittiska mutationen, som antas få bättre fäste hos just barn, men också Folkhälsomyndighetens nya riktlinjer om att alla barn som varit i kontakt med en bekräftad smittad i skolan ska testa sig. I Stockholm införs det nu också snabbtester för elever i stadens gymnasieskolor för att bättre komma åt smittan.

Men trots att smittan inte fortsätter att minska lika snabbt som tidigare ser vi en stark nedåtgående trend i sjukvården. Att sjukhusbeläggningen minskar snabbare än antalet smittade antas bero på vaccineringen: Riskgrupperna som mer sannolikt hade hamnat på sjukhus med covid-19 har nu hunnit vaccinerats med åtminstone en dos.
Totalt sett går alltså antalet inlagda i vanlig slutenvård snabbt ned (vänstra bilden). Men det går trögare för intensivvården i Stockholm (högra bilden) där trycket fortfarande är högt. Men totalt i riket går även antalet intensivvårdade ner. Nivån är fortfarande på en mycket hög nivå och flera IVA-sköterskor kommer inte få sammanhållen semester i sommar.

Smittan kommer nu antingen långsamt plana ut till låga nivåer i sommar eller ta fart igen och hålla sig på en hög nivå in i juni. Så lyder två scenarierna för framtiden som Folkhälsomyndigheten presenterade i veckan. Det positiva scenariot utgår från att vi håller fast vid de restriktioner vi har och det negativa utgår från att vi struntar mer i dem. Samtidigt har Folkhälsomyndigheten haft stora fel i sina tidigare scenarier. Det påminde den politiska oppositionen om efter att socialministern i helgen berömt Folkhälsomyndighetens scenarier.

Folkhälsomyndigheten uppdaterade i veckan sin information kring om covid-19 är luftburet. Nu svarar man inte längre kategoriskt nej på om covid-19 är en luftburen smitta. Istället förtydligar man att smittan kan färdas längre sträckor i luften i dåligt ventilerade rum. I veckan uppmärksammade New york times att WHO och amerikanska smittskyddet i tysthet uppdaterat sin linje i frågan och numera menar att smittan även kan spridas via aerosoler i särskilda miljöer. Folkhälsomyndigheten menar att deras uppdatering inte handlar om andra myndigheters ändringar, utan om att de har fått många frågor och ville förtydliga. Det är sant att Folkhälsomyndigheten även tidigare har talat om aerosoler och vikten av att ventilera rum och mycket av otydligheten verkar handla om vad som vägs in i ordet ”luftburen smitta”. Klart är i alla fall att Arbetsmiljöverket i veckan ändrade så att hemtjänsten nu ska ha andningsskydd (ett munskydd med filter som skyddar bättre mot mindre partiklar) när någon i hemmet har misstänkt covid-19. Facket är glada för ändringen, men hade önskat att den kom för ett år sedan.

Vaccin

2 852 689 har nu fått minst en dos vaccin (34,8% av vuxna befolkningen), och 826 762 (10,1%) är fullt vaccinerade. Totalt har 3,7 miljoner doser vaccin nu delats ut i Sverige, vilket är 500 000 fler än förra veckan.

Av de över två miljoner som vaccinerats med en dos har 0,3 procent haft bekräftad smitta, visar ny statistik. Men givet att många vaccinerade kanske inte testar sig är det annan data som är ännu viktigare: Hittills har bara 20 personer av alla vaccinerade behövt uppsöka intensivvård och 187 avlidit. Eftersom det är de äldsta och mest sköra som fått vaccin först är det naturligt att det finns flera dödsfall (av naturliga orsaker). Siffran är viktig eftersom den visar att vaccin skyddar mot svår sjukdom och död.

I veckan har mycket handlat om regioner som öppnar vaccinering för alla friska vuxna från 18 år. Framför allt i Stockholm, där resultatet blev att bokningsappen kraschade, något som experter kallar ”respektlöst”. I flera regioner har yngre lyckats ta sig förbi kösystemet, något som regionerna hoppas stoppa genom stickprovskontroller.

Ska barn vaccineras? I Kanada har man godkänt vaccinering av barn från 12 års ålder och nu öppnar flera forskare upp för samma sak även i Sverige. Folkhälsomyndigheten menar att det inte finns några sådana planer än. Dels eftersom vi ännu vet för lite om vaccinen och dels eftersom barn löper liten risk att bli allvarligt sjuka.
Och angående yngre så drog Skåne igång en fråga om inte de som är yngre än 65 år kan få välja Astras vaccin om de själva vill? Vaccinsamordnaren höll med och snart sällade sig ytterligare fyra regioner till Skånes idé. Folkhälsomyndigheten har ännu inte ändrat sig i frågan.

Utrikesfödda vaccinerar sig långt mindre än andra grupper i samhället. Nu får Folkhälsomyndigheten kritik för att inte ha gjort mer. Socialministern har kallat aktuella regioner till möte och där problemet är särskilt stort har informatörer anställts.

Nyheter i korthet:

Det var allt för den här veckan – saknar du något? Skriv en kommentar!

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få nya bloggposter direkt i mejlen!

* indicates required
{ 6 comments }

Folkhälsomyndigheten tror inte att covid-19 bara sprids via droppar på nära avstånd. Efter att WHO i tysthet uppdaterat sin hållning har även Sverige uppdaterat: Nu finns det risk att smittas även när man håller avstånd i ”trånga utrymmen med bristande ventilation”.
Men enligt Folkhälsomyndigheten är det inte en koordinerad kursändring, utan en mer ett förtydligande som råkade uppdateras samtidigt som WHO.

19:52: Artikeln har uppdaterats med kompletterande svar från Folkhälsomyndigheten

Det var under fredagen New york times publicerade en uppmärksammad text från professor Zeynep Tufekci. Hon hade upptäckt att Världshälsoorganisationen (WHO) i tysthet uppdaterat sin hållning om hur coronaviruset sprids. Sedan 30 april finns numera en sektion som förklarar att smittan kan spridas trots att personer håller avstånd. Små droppar, så kallade aerosoler, kan i trånga eller dåligt ventilerade inomhusmiljöer färdas längre avstånd och därmed smitta. Samma uppdatering gjordes i tysthet även av Amerikanska smittskyddsmyndigheten under fredagen och myndigheten skriver där att viruset i ovanliga fall kan smitta via luften trots avstånd. Båda institutioner fortsatt att smittan i huvudsak sprids genom droppar vid nära kontakt.

Under onsdagen justerade även Sverige sin hållning. Den 5 maj uppdaterade Folkhälsomyndigheten sin sida ”Så smittar covid-19” och nu svarar de inte längre ”nej” på frågan ”Är covid-19 en luftburen smitta?”. Istället skriver de att det kan ”i vissa situationer finnas risk för smittspridning trots att man håller avstånd. En sådan situation kan vara vistelse med andra personer i trånga utrymmen med bristande ventilation.”

Folkhälsomyndighetens presstjänst bekräftar i ett mejl att de ändrade formulering den 5 maj, men menar att det inte handlar om att de ändrat ståndpunkt.
– Folkhälsomyndigheten fick många frågor om ämnet och därför bedömde vi att ett förtydligande behövdes. Ingen ändrad ståndpunkt, svarar Henrik Josephson på Folkhälsomyndighetens presstjänst.

Att den kom strax efter att WHO och andra smittskydd uppdaterat sin hållning har Folkhälsomyndigheten inget svar på.
– Vi kan inte svara för varför WHO valde att justera sin information, säger Josephson.

Att Folkhälsomyndigheten även tidigare talat om att smittan kan spridas via luften är sant. Redan i november 2020 publicerade Folkhälsomyndigheten information om ventilation. Där skriver de att covid-19 rent språkligt inte är en luftburen smitta, men att viruset kan spridas långt i luften under särskilda omständigheter. Virus sprids inte via ventilationssystem, men man vet ”att vistelse i små utrymmen med bristfällig ventilation kan utgöra risk för smittspridning”. De skriver vidare att en fungerande ventilation som tar hänsyn till antalet personer i lokalen ska ge tillräckligt skydd. Ansvaret för att ventilationen är god är reglerat i miljöbalken och faller på fastighetsägaren. Utöver det rekommenderas vädring för klassrum som en extra säkerhetsåtgärd, även om dess effekt är oklar.

I New york times kritiserades WHO och amerikanska myndigheten för att inte gjort en större sak av det som kallas en kursändring. Författaren Tufekci tycker att det borde ha blivit ett pressmeddelande eller lyfts på en presskonferens eftersom frågan varit het under hela pandemin och inte erkänts förrän nu. Tufekci pekar på hur det under året funnits flera exempel på superspridarevent trots avstånd och att det kan härledas till luftburen smitta. Även i Sverige finns flera sådana exempel. Som krogkonserten i Burgsvik, Gotland, där samtliga 30 närvarande – inklusive bandet – blev smittade under spelningen. Trots avstånd och trots att övriga restriktioner respekterades. Ett annat exempel är kyrkokören på Vrångö i Göteborg i somras, där sju av tio insjuknade. Liknande exempel har setts bland andra körer.

Agnes Wold, professor i kliniski bakteriologi, tycker själv inte att kursändringen är särskilt anmärkningsvärd. Hon beskrev själv tidigt under pandemin hur smittan spreds via aerosoler och jämförde med hur droppar i luften blir synliga med de moln som kan blåsas under kalla vinterdagar.

Hon menar att en anledning till att skiftet nu får uppmärksamhet är att man har olika definitioner av vad luftburen smitta är. I Sverige talas det både om ”aerosoler” och ”luftburen smitta”, men de olika namnen har skilda definitioner. En ”luftburen smitta” är traditionellt mässlingen, vattkoppor och TBC. För att hantera sådana behöver vården till exempel använda sig av luftslussar. Men via aerosoler kan också större droppar färdas under särskilda omständigheter, som inomhus med dålig ventilation. Det gör dock inte att viruset per definition är ”luftburet”.

Även Folkhälsomyndigheten är i sin uppdaterade text noga med att understryka att covid-19 inte är ett traditionellt luftburet virus, men att det alltså kan spridas på detta sätt.

Agnes Wold ger inte mycket för sociologen Tufekcis slutsatser om att den nya linjen skulle ge stöd för att samhället underanvänt vanliga munskydd. Munskydd skyddar inte helt mot luftmolnet, det gör att luften tar andra vägar ut, något som fuktexperten Chad Roy tidigare visat:

Och problemet med dåligt ventilerade inomhusmiljöer gäller nog mindre i Sverige än andra länder, tror Wold. Då kan det vara värre med bilar, där luftutrymmet är litet och samma luft cirkulerar. Starkast invändningar har Wold mot Tufekcis felaktiga påstående om att droppsmitta skulle fungera på liknande sätt oavsett miljö.
– All kunskap om säsongsvariation i spridning av luftvägsvirus bygger på att det blir torr luft inomhus på vintern vid våra breddgrader. Man värmer upp luft som man tar utifrån och då absorberar den mer vatten, vilket gör att dropparna krymper och rör sig längre. Det har vi undervisat om i 20 år. Det är inte så att det finns ett gäng droppar som rör sig 1 meter och ett gäng aerosoldroppar som hänger i luften i timmar, utan dropparna finns förstås i alla storlekar. Inomhus under vintern krymper de till så kallade ”droplet nuclei” – det är gammalt som gatan, säger Agnes Wold.

Däremot håller Wold med om att körsång är farligt och att Sverige har haft ett överdrivet fokus på kontaktsmitta, det vill säga spritandet av ytor och händer.

Den här artikeln har uppdateras med Folkhälsomyndighetens invändning mot att de formellt skulle ha bytt syn på att smittan nu kan färdas större avstånd genom luften.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få nya bloggposter direkt i mejlen!

* indicates required

{ 5 comments }

SVT Rapport har fått hård kritik för att deras grafik förminskar dödstalen i Sverige. Tidigare har SVT försvarat sig med att de inte har resurser att göra om grafiken – men nu ändrar de sig.
– Från och med ikväll gör vi nya kurvor i Rapport, säger Judit Ek, broadcastchef för Rapport.

Varje gång SVT Rapport publicerar en graf över antal döda i Sverige är Y-axeln alltid så hög att linjen över Sveriges dödstal framstår som puttrande låg. Och ju längre pandemin pågått, desto mindre har Sveriges dödstal framstått. Det här har uppmärksammats och tidigare kritiserats som vilseledande av medieforskaren Peter Dahlgren.

SVT Rapport har tidigare haft olika förklaringar till varför man använt missvisande grafik. SVT menade först att de använde sig av Folkhälsomyndighetens grafik – något som tillbakavisades av Folkhälsomyndigheten. Då förklarade Rapport att de använder grafik från SVT:s egna datajournalister, men att Rapport valt att bara använda sjudagarssnittet och inte har resurser att göra egen grafik.

”Att vi inte bett våra datajournalister om en egen graf till Rapport beror på hur vi prioriterar våra resurser. Våra datajournalister arbetar med mängder av olika projekt och prioriterar de arbetsuppgifter som är viktigast och mest intressanta journalistiskt. Att producera en egen graf till Rapport är helt enkelt inte prioriterat även om det vore välkommet”, svarade Judit Ek, sändningsansvarig för SVT Rapport, då.

Efter min första publicering har kritiken fortsatt. Och nu har SVT ändrat sig. I ett mejl idag låter Judit Ek hälsa att SVT Rapport från och med ikväll kommer att visa ny grafik.
”Från och med ikväll gör vi nya kurvor i Rapport med Y-axel anpassad efter toppvärdet på kurvan vi visar”, skriver Judit Ek.

Så varför ändrar sig SVT först nu, drygt två månader efter kritiken? Judit Ek svarar kort på vändande mejl:
”Vi har fått lite tid för utbildning och lite resurser.”

Uppdaterat 16.30: SVT meddelar att på grund av tekniska problem kommer man under kvällens sändning inte ha några grafer alls

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få nya bloggposter direkt i mejlen!

* indicates required
{ 7 comments }

I förra veckan antogs den omstridda terrorlagen där sajtägare måste ta ner det som EU-länderna anser är ”terrorpropaganda” inom en timme. Förslaget antogs utan en sista omröstning – eftersom ingen svensk ledamöterna krävde en sådan. Och enligt Miljöpartiet är det Piratpartiets fel.

Tre av de svenska partierna i EU-parlamentet var emot terrorförordningen: Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Centerpartiet. Trots det röstade ingen av ledamöterna för en sista omröstning. Alla tre menar att de, utan resultat, försökte vinna stöd för sin kritik genom den partigrupp de tillhör i parlamentet. Miljöpartiet är försiktigt positiva till lagen, men behövde aldrig formellt ta ställning och menar att det inte är deras fel att det inte blev omröstning – utan Piratpartiet. Den tyske parlamentsledamoten Patrick Breyer var formellt ansvarig för att begära omröstning för gruppen De gröna, men missförstod ordningsgången och begärde därför aldrig en formell omröstning. Beslutet kunde därför antas automatiskt och Miljöpartiet behövde aldrig formellt försvara sig den kontroversiella förordningen.

För kontroversiell är den. Förordningen ska stävja terrorpropaganda, men vad som är terror beslutar varje EU-land själv – och beslutet gäller sedan i alla EU-länder. Ofta tas Ungern upp som exempel, ett EU-land med tveksamma demokratiska värderingar, där den fria pressen nedmonterats. Förslaget har mötts av högljudda protester från medborgarrättsrörelser, som vädjat till EU:s parlamentsledamöter att riva upp förslaget. Till ingen nytta. Nu har förslaget passerat och hade rimligtvis gjort så även om det blivit en formell sista omröstning. En majoritet i parlamentet och bland Sveriges ledamöter tycker förslaget är bra och välavvägt och nu (eller i slutet på maj) blir det automatiskt svensk lag, vilken ska börja tillämpas inom ett år.

Regeringen har redan börjat förberedelserna. Den 15 april tillsattes en utredning om hur förordningen ska fungera i Sverige och senast en 1 oktober i år ska ett förslag finnas på vilken myndighet som blir ansvarig.

För just vem som blir ansvarig blir extra känsligt. Det är inte en domstol med insyn, utan en myndighet som ska hantera avvägningarna. Och vad som är terror för ett EU-land, ska gälla för alla EU-länder. Flera av de svenska partierna menar att man löst detta genom att ge andra länder ett veto, men det finns många om och men kring det. Om ett land ska införa ett veto måste det ske inom en snäv tidsrymd, vilket gör att utrymmet att agera är begränsat.

Hur Sverige ska hantera allt det här blir nu föremål för utredning. Men senast maj 2022 är systemet på plats.

Här läser du mer om kritiken mot terrorlagen.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få nya bloggposter direkt i mejlen!

* indicates required
{ 3 comments }

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 17 (26 april – 2 maj, 2021).

14 048 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, vilket är en ökning med 125 inrapporterade dödsfall sedan förra veckan. Det är tio fall färre än förra veckans ökning, och därmed fortsätter de inrapporterade dödstalen minska för tredje veckan i rad.

Nu syns också en tydlig minskning i antal bekräftade fall. Trots de många som testat sig – 316 000 under senast inrapporterade helvecka – minskar antalet bekräftat smittade med tolv procent jämfört med föregående vecka. Minskningen sker i alla åldersgrupper och i 14 av Sveriges 21 regioner är minskningen statistiskt säkerställd, vilket är ett välkommet trendbrott. Men samtidigt: Jämför vi med Europa står Sverige för 13 av de 15 regioner med högst smittspridning i hela EU. Enligt Folkhälsomyndigheten beror det på att den tredje vågen kom senare till Sverige än andra länder, men många regioner är hårt drabbade nu. Östergötland talar om ”personlig lockdown” och i Västernorrland talas det om att bötfälla personer som vistas på vissa platser.

Men även vårdbelastningen minskar. Antalet fall på sjukhus minskar över hela landet, liksom både i och exklusive Stockholm.

Trycket på sjukvården är dock fortsatt extremt högt och på sina håll börjar även andra sjukdomar ta upp allt mer – och ovanligt mycket! – resurser på IVA-anläggningar. Generellt har intensivvården i Sverige nu parkerat på en hög nivå, vilket är allvarligt, eftersom ju högre trycket är på IVA, desto högre är dödligheten för de som hamnar där, enligt ny statistik från Socialstyrelsen.

I veckan har också några första fall av den indiska mutationen hittats i både i Stockholm och Västra götaland. Men det oroar inte vaccinforskare som tror att de befintliga vaccinen ger bra skydd. Bland de hittills kända mutationerna är det bara den brittiska som fått riktigt fäste – och till och med tagit över – i Sverige. Varken Sydafrikanska och Brasilianska mutationen har fått något större genomslag. Nu antas den brittiska mutationen dominera till sommaren och därefter blir det upp till vaccinen att bevisa hur väl de fungerar mot eventuella nya mutationer.

Regeringen håller på att ta fram plan för hur Sverige ska återöppnas till ett nytt normalläge. Den 12 maj ska det vara klart med detaljer för vad som ska lättas och vilka datapunkter som ska vara uppnådda för varje lättnad. ”Det finns all anledning för folk att förstå att en återgång till ett samhälle som vi hade före pandemin, det är vi inte i närheten av just nu”, sa Folkhälsomyndighetens generaldirektör, och menade att en total återgång kan dröja till 2023. Regeringens ordval om ”nytt normalläge” har fått flera politiker att reagera starkt, eftersom det kan tolkas som en normalisering av de inskränkningar i rättigheter som pandemilagen skapat. Socialministern menar att så inte är fallet och att de restriktioner som ska vara kvar inte är de som inskränker fri- och yttrandefriheter.

Att den nya pandemilagen ändå inskränker just yttrandefriheter blev tydligt inför 1 maj. Bensinupproret ville demonstrera smittsäkert genom att åka i en lång karavan bilar. Det var ok, så länge de inte visade upp banderoller samtidigt, eftersom pandemilagen förbjuder det.
Demonstrationer blev det ändå under 1 maj, och många av dem inte alls smittsäkra. I Stockholm anordnades de mot bland annat Sveriges åtgärder. Initiativtagarna var desamma som tidigare, vilka nu får böta. Demonstrationerna kunde avbrytas utan större tumult.

Men apropå restriktioner har en sådan lyfts redan nu: Folkhälsomyndigheten beslutade i veckan att låta barn och unga få idrotta och spela matcher utomhus. Det gillades inte av fem regioner (Västernorrland, Kalmar, Östergötland, Blekinge, Gävleborg) som vägrar lyfta på restriktionen, eftersom smittoläget är för allvarligt.

Statsministern utfrågades i Konstitutionsutskottet i veckan och fick igen förklara att Sverige inte haft flockimmunitet som strategi. Löfven fick också förklara att Sverige inte har någon formell strategi, utan att det handlar om ”700 beslut”. Utfrågningen var finalen på konstitutionsutskottet och de analyser som i veckan gjorts menar att inget riktigt eller särskilt viktigt har kommit fram.

Vaccin

2 511 121 har nu fått minst en dos vaccin (30,7% av vuxna befolkningen), och 755 773 (9,2%) är fullt vaccinerade. Totalt har 3,2 miljoner doser vaccin nu delats ut i Sverige.

Nu ska det komma ungefär en halv miljon doser i veckan. Men eftersom vaccinet från Janssen är helt pausat har leveranserna minskat med över en miljon doser under maj och juni. Det innebär också att regeringen har justerat vaccinmålet: Istället för 15 augusti ska nu alla vuxna ha fått minst en dos senast den 5 september. Regeringens vaccinsamordnare tonade senare ned beskedet och menar att 90 procent av de som vill vaccinera sig kommer ha fått sin första dos senast i juli.

Klart är att Sverige ser ut att nå ett delmål i tid: 80 procents vaccinering bland de som är äldre än 65 år. Och när samtliga över 65 år har vaccinerat sig kommer Sverige skänka sina överblivna doser av Astra till andra EU-länder. Fram tills dess ska alla Stockholmare över 65 år bara erbjudas Astra och tar de inte emot det blir de utan. I Kalmar får man böta 200 kronor om man dyker upp och tackar nej till Astra, något som har lett till flera anmälningar till JO.
Sjukvårdspersonal (som fått en första dos Astra) kan också få den andra dosen Astra – något som välkomnas av sjukvårdsfacket.

I veckan fick Sverige sitt andra dödsfall efter Astras vaccin, där det inte funnits andra bakomliggande sjukdomar. Det har gjorts extremt många rapporter om biverkningar, men Läkemedelsverket vädjar om nyanser i rapporteringen, eftersom det dels gjorts extremt många vaccinationer och dels att en anmälan eller dödsfall inte innebär att det faktiskt är en biverkan från vaccinet.

Vaccinationspasset kan börja utfärdas den 26 juni, även om det är oklart om det direkt innebär fripass för att resa i Europa. I veckan har också SPF seniorerna rasat angående passet, eftersom hundratusentals av deras medlemmar inte har tillgång till digitala verktyg och därför inte kan tillgodogöra sig fördelarna.

Nyheter i korthet

Till sist:

Den förre höjdhopparen Patrik Sjöberg fick nog av dem som inte tror att de kan smittas och la i veckan upp bilder från när han själv var inlagd på sjukhus (men inte med covid). Bilderna har fått stor spridning som ett exempel på hur viktigt det är att ta smittan och restriktionerna på allvar.

Det var allt för den här veckan, skriv gärna en kommentar om du saknar något!

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få nya bloggposter direkt i mejlen!

* indicates required
{ 5 comments }

Föreningen och Facebookgruppen Bensinupproret vill demonstrera 1 maj, genom en lång bilkortege. Men trots att kortegen uppfattas som smittsäker är den olaglig – ifall deltagarna fäster skyltar och banderoller på bilarna. Anledningen är den nya pandemilagen.

Sedan årskiftet har Sverige en tillfällig pandemilag som kraftigt begränsar olika medborgerliga friheter. Syftet är att trycka tillbaka smittan och skapa lagrum för att ge polisen befogenheter att upplösa till exempel stora samlingar människor. Men det är en stor inskränkning av medborgarens friheter, något som ett antal tunga remissinstanser påpekade förra veckan efter att regeringen önskade förlänga pandemilagen ytterligare. Tydligast blir det kanske med föreningen och Facebookgruppen Bensinupproret, med över 500 000 medlemmar, som vill samlas till demonstration 1 maj. Istället för folksamling har de planerat att sätta sig i bilar och skapa en lång, rullande kortege som ska protestera mot bränslepriserna, som föreningen menar är för höga. Smittsäkert – men olagligt. Detta eftersom varje demonstration, oavsett hur den organiseras, räknas som en allmän sammankomst – och då gäller regeln om max åtta personer.

Peder Blohm Bokenhielm är ordförande i föreningen Uppror, som står bakom Bensinupproret. Han har försökt hitta en kompromiss, utan framgång. Så länge kortegen vill visa opinionsbildande material och är fler än åtta personer blir det en förbjuden sammankomst.
– Oavsett om vi sitter i bilar, kör från punkt A till B, eller om vi är stillaståendes. Inga banderoller, inga skyltar, inga flaggor, säger Peder Blohm Bokenhielm.

Polisen i Stockholm, som är en av platserna där föreningen vill demonstrera, har noterat planerna och bekräftar att en sådan demonstration är olaglig.
– Om man samlas och ska uttrycka en åsikt är det att anse som en allmän sammankomst – även om man åker bil, säger polisens talesperson i Stockholm, Carina Skagerlind.

Hon menar att polisen i Stockholm både fått kännedom och en rad förfrågningar om demonstrationer inför första maj och att de nu arbetar med dialog för att hitta sätt för de olika demonstrationerna att ändå genomföras. Men några kompromisser bortanför åttapersonersregeln finns inte.
– Vi har ett tiotal allmänna sammankomster som har fått tillstånd första maj och ett flertal allmänna sammankomster i Stockholm varje helg. Om man är åtta personer eller färre går det utmärkt, säger Skagerlind.

Peder Blohm Bokenhielm tycker att situationen är absurd. Han och föreningen har inga planer att avbryta demonstrationsplanerna, men menar att de kommer ta ansvar för att den sker på ett smittsäkert sätt.
– Vi har anpassat oss och hittat ett sätt att demonstrera så coronasäkert som möjligt. Alla åker i egna bilar, vi stannar inte och vi har coronarestriktioner som vi följer. Att demonstrera på ett ansvarsfullt sätt i dessa tider är jätteviktigt.

Hur ser ni på att det ändå innebär ett lagbrott, enligt polisen?
– Jag anser inte att vi bryter mot någon lag då vi är i rörelse, sitter i våra bilar och undviker all kontakt med andra, säger Peder Blohm Bokenhielm.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få nya bloggposter direkt i mejlen!

* indicates required


{ 2 comments }

Sajter måste ta bort allt innehåll som skulle kunna tolkas som terrorpropaganda. Det har varit förslaget från EU, som jag tidigare uppmärksammat flera gånger. På torsdag skulle parlamentet hålla en avgörande votering, vilket kantats av högljudda protester från medborgarrättsgrupper. Men förordningen har nu gått igenom, utan en sista omröstning, eftersom protesterna från parlamentsledamöter inte var tillräckliga.

Texten är uppdaterad med ett förtydligande

Jag har återkommande skrivit om den EU-förordning och hur den är en slags uppföljning av upphovsrättsdirektivet. Istället för upphovsrättsskyddat material, ska nu terrorpropaganda filtreras av nätjättar. Vilket låter självklart och hedervärt, men varje filter har samma problem: Hur ska det kunna hålla isär vad som är terrorpropaganda och vad som är vanliga åsikter? Och ännu värre: Vem avgör vad som är terror?

Förslaget passerade först parlamentet, med flera förbättringar. Men en av de mest besvärande problemen fanns kvar, med tre rösters marginal: Alla sajter, oavsett storlek, måste ta bort terrorpropaganda inom en timme. Det innebar alltså att sajter – även små forum – ska 1) Identifiera vad som är terrorpropaganda och 2) ta bort den inom en timme, dygnets alla timmar.

Förslaget gick till trilogsamtal med ministerrådet och en sista version presenterades för några månader sedan, med flera förbättringar. Nu kvarstod bara ett sista godkännande i parlamentet. Men det blev inget av det. Minst ett 30-tal ledamöter eller en av de politiska grupperna måste kräva det, men eftersom någon sådan grupp inte fanns antogs förordningen automatiskt.

Inför den förmodade sista omröstningen hade flera föreningar, journalister och människorättsorganisationer, som Amnesty, Edri och Wikimedia, kraftsamlat i en sista vädjan. I tre punkter tydliggjorde de problemen:

1. Uppladdningsfilter

Genom att kräva att terrorpropaganda ska bort inom en timme, uppmuntras automatiska identifiering av vad som är propaganda, vilket är trubbigt och riskerar att sammanblanda kritik och satir – med propaganda.

2. Ingen insyn i beslutsprocessen

EU-länderna ska nu införa nationella myndighetspersoner med särskild kompetens, som ska fatta beslut kring vad gränserna för vad förbjuden propaganda är. Besluten ska fattas på objektiv och ickediskriminerande grund, men sådana beslut fattas i de flesta andra fall av domstolar eller andra oberoende institut, med medföljande insynsregleringar. Att sådan nu inte finns innebär ett slag mot yttrandefriheten.

3. Alla EU-länder har möjlighet att klassa vad som är propaganda – för alla EU-länder

Dessa myndigheter kan alltså klassa vissa typer av innehåll för terrorpropaganda, och de besluten ska sedan gälla i alla medlemsländer. Vilket innebär att det Ungern tycker är propaganda, ska också gälla och förbjudas i Sverige. Eftersom flera länder, som Ungern, har annorlunda syn på medborgerliga rättigheter än Sverige, finns stor risk att det här kan gå ut över yttrandefriheten på nätet.

Förordningen kommer nu bli lag i Sverige automatiskt, senast 20 dagar efter att det publicerats i EU:s ”tidning”. Först efter ett år senare träder det i kraft.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få nya bloggposter direkt i mejlen!

* indicates required

Rättelse: I en tidigare version stod det ”idag torsdag” medan det var alltså torsdag, två dagar efter denna artikels publicering som voteringen skulle ha skett rum.

{ 1 comment }

Google: Därför återställde vi Rosa mannens Youtubekonto

Youtubekanalen Rosa mannen stängdes av från Youtube efter copyrightanspråk. Därmed försvann en kultursamling av bortglömda guldkorn från Sveriges tv-historia. Men under tisdagen kom den tillbaka – och nu svarar Google på vad som har hänt.

Det var under förra veckan som Rosa mannens konto försvann på Youtube. Kontot, vars skapare vill vara anonym, är en välkänd profil som genom decennier sparat och köpt upp VHS-band och digitaliserat minnen från tv-historien som de flesta glömt: TV3-tshirts, hur Rapport såg ut 1981 eller Helge som bodde utan elektricitet utanför Borås, 1981. Att kanalen begick upphovsrättsbrott var uppenbart, samtidigt handlade det om klipp som till största delen var så perifera och ointressanta att de var mer ett slags kulturarv än direkt intäktsförlust. Rosa mannen har heller inte kapitaliserat på klippen genom annonser. Till slut togs alltså kanalen ändå ner, efter att Nent group hänvisade till just upphovsrättsbrott angående fem klipp från ett gammalt program, ”Mänskligt”. Medierna i P1 uppgav att det berodde på att klippen var integritetskänsliga för personerna i klippen.

Google har skapat verktyg för upphovsrättshavare för att enkelt göra upphovsrättsanspråk på innehåll på Youtube. När ett sådant anspråk görs, tar Google ned innehållet och i det här fallet, när det handlade om flera verk, så innebar det en nedstängning av hela kanalen. Nästan 3 500 videos om svensk periferkultur försvann alltså förra veckan.

Många medier uppmärksammade saken och gjorde nostalgiska svep över en kulturskatt som försvunnit. Och på Youtube startades försiktiga upprop där man försökte kontakta Nent group om en vädjan att dra tillbaka upphovsrättsanspråk.

Och det är exakt det som hände i veckan.

Enligt Joakim Larsson, kommunikationschef Google Sverige, har anmälan dragits tillbaka, vilket gjort att deras åtgärd automatiskt dragits tillbaka. I ett mejl skriver Joakim Larsson:

”När vi underrättas om ett copyrightanspråk så tar vi ner innehållet, som lagen kräver. YouTube medlar inte mellan parter, utan erbjuder verktyg där rättighetshavare kan flagga videor och uppladdaren ifråga kan bestrida anspråk. Innehavaren av en kanal kan överklaga om hen anser att ett nedtagningsbeslut har skett felaktigt. Den som gjort en copyrightanmälan kan även dra tillbaka sina anspråk – då återställs materialet.”

Den anställde på Nent group, som tagit emot allmänhetens många vädjande mejl, vill inte svara om varför de dragit tillbaka anmälan, utan hänvisar till pressansvarig Susanne Nylén.
Uppdaterat: Nylén svarar skriftligt under tisdagseftermiddagen och menar att klippen är borta, vilket var huvudsyftet med deras anmälan.
”Vi förbehåller oss rätten att själva välja när, var och hur vårt upphovsrättsskyddade material används. I det här fallet har kontot lagt upp gammalt inspelat material med personer i utsatt position vars livssituation har förändrats sedan programmen sändes, material som vi själva har valt att inte publicera, bland annat av hänsyn till dem.”

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få nya bloggposter direkt i mejlen!

* indicates required
{ 0 comments }

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 16 (19 –25 april, 2021).

Låt mig först säga: Det är nu exakt ett år sedan jag började de här sammanfattningarna. 52 veckor och ett Stora journalistpris senare är det en otrolig resa! Och sorglig såklart. Tiden har verkligen inte gått snabbt och inte heller lätt – men det har varit väldigt givande. Tack för all respons och till er nästan 900 som varje månad stöttar med 20 kr eller mer! Tillsammans har vi skapat ett tidsdokument.

13 923 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, vilket är en ökning med 135 inrapporterade dödsfall sedan förra veckan. Det är därmed färre än de som rapporterades döda förra veckan vilket innebär ett trendbrott. Kanske stannar dödstalen nu på en platå och vänder inte uppåt, trots allt? Folkhälsomyndigheten har ju tidigare trott att så blir fallet: Även om smittan ökat hjälper vaccineringen av de äldre att hålla nere dödstalen.

Rekordmånga testade sig under senast inrapporterade helvecka: 330 000 individer, vilket är 500 fler än den tidigare toppnoteringen från vecka 12.

Antalet nya bekräftade minskar något, men är fortfarande i höjd med samma höga nivå som förra veckan. Att det ändå är en liten minskning kallar Folkhälsomyndigheten ”ljusglimt”. Smittan ökade i fem regioner och i Blekinge och Östergötland ökade de bekräftade fallen med mer än 30 procent.

Högst andel smitta är det i åldersgruppen 10-19 och 40-49 – vilket man får förmoda handlar om barn och deras föräldrar.

Delar vi upp barn-åldrarna blir det tydligt hur barn 10-19 år är på rekordhöga nivåer, framför allt de över 15 år. Att barn drabbats hårdare under tredje vågen av pandemin har vi konstaterat tidigare och det antas bero på den brittiska mutationen av viruset, som nu nästan är helt dominerande i Sverige. Samtidigt drabbar det inte bara skolbarn, utan även lärare. Aftonbladet skriver om ”masslarm” eftersom utbildningssektorn står för en majoritet av smittanmälningarna till Arbetsmiljöverket – långt fler än vårdsektorn.

Antal som vårdas på intensiven för covid-19 har minskat något efter förra veckans rekordnotering, men fortfarande är trycket alltså extremt högt.

Det höga trycket på sjukvården blir ännu tydligare om vi också räknar in övriga som är inlagda på sjukhus: Totalt är belastningen på sjukvården i Sverige snart upp i första vågens topp. I Västernorrland larmas det om ”katastrofläge” och överfulla sjukhus trots att man fördubblat antal IVA-platser. I Uppsala uppges att man nått maxkapacitet och att man är i det värsta läget hittills i pandemin. Regionen har nu bett andra att ta över deras patienter och över hela landet flyttas nu dagligen patienter runt eftersom kapaciteten inte räcker till. Socialstyrelsen har tidigare haft som mål att alltid ha minst 20 procents kapacitet tillgänglig i intensivvården, men under april har det nästan alltid varit mindre än 20 procent.

Denna vecka skulle smittan vända nedåt enligt Folkhälsomyndighetens scenarior, men eftersom det inte har hänt menar Tegnell nu att det ”definitivt” kommer att vända i mitten på maj. Därför blir det heller inga lättnader på restriktionerna, vilket tidigare var tänkt att ske den 3 maj. Istället sker de tidigast 17 maj, eftersom regeringen ser en ”pandemitrötthet” och lättnader kan göra att smittan ökar ännu mer. Lokalt förbereds också skärpta restriktioner: I Göteborg har man till exempel pekat ut ett antal utomhusområden som kan förbjudas för allmänheten – om smittan förvärras.

Regeringen vill förlänga pandemilagen som gör kraftiga inskränkningar på medborgarnas rättigheter, men nu kommer flera tunga remissinstanser med kraftig kritik mot förslaget. Även om inskränkningarna i medborgarnas friheter är godtagbara i ett extremt smittoläge, finns lite som pekar på att det skulle vara lika extremt under hösten.
I veckan har också KU-förhören fortsatt, nu med inrikesminister Mikael Damberg. Han medger bland annat att det var ett misstag att avskaffa beredskapen.

Vaccin

2 086 142 har nu fått minst en dos vaccin (25,5% av vuxna befolkningen), och 710 636 (8,7%) är fullt vaccinerade. Totalt har 2,8 miljoner doser vaccin nu delats ut i Sverige – en ökning med en halv miljon på bara en vecka! Och att det nu går snabbt syns också i Folkhälsomyndighetens grafik:

I prognosen över leveranser har det bara för april månad skjutits till 160 000 extra doser Astra och 100 000 extra doser Pfizer, medan det minskat något från Moderna. Och i maj har det lagts till över 500 000 extra doser i prognosen, nästan samtliga från Pfizer. Även i juni har det ökat med 500 000 Pfizer-doser. Janssens doser kommer nu att stoppas helt tillsvidare. Sverige har i veckan också fått låna 200 000 doser Astra från Norge, som stoppat vaccinet.

Diskussionerna om Astras vaccin fortsätter och Sverige har nu också fått sitt första fall med koagulerat blod på person över 65 år. Så man kan undra varför det är rimligt att stoppa Astras vaccin i Norge, men tillåta det (och Janssens) för äldre i Sverige? Jag har studerat det i veckan och jämfört riskerna med att ta vaccinet, kontra att inte ta det. Kort sagt kan man säga att risken är ungefär lika låg(!) att dö av vaccinet som covid-19 om du är ung, men risken att dö av covid-19 är många gånger högre om du är äldre (läs mer).

Jag har också gjort en jämförelse mellan de olika vaccinen, samt förklarat hur studierna över skyddseffekten är gjorda – och hur det kan vara en orsak till att de är så olika.

Det rapporteras fortsatt om motstånd mot Astras vaccin och Folkhälsomyndigheten analyserar nu hur de kan informera bättre för att få folk att fatta ”bra beslut” om vaccinet. Läkare har i veckan vädjat till allmänheten att ta Astras vaccin och krönikörer har målat upp hur skandalartat det är att doser får kastas för att personer vägrar vaccineras. Som ett inlägg i debatten valde Anders Tegnell att vaccinerats med just Astras vaccin, även om han själv menar att han tog det som erbjöds.

Fas 4 – det vill säga vaccin för alla över 18 år – kan inledas mycket snart. I Västra götaland och Stockholm har man inlett fas 3, och i Stockholm har man redan börjat boka in personer i fas 4 för vaccination. I den fjärde fasen ska över fyra miljoner personer vaccineras och överallt förbereds nu för hur man ska hantera det. Undersköterskor tränas upp och regioner gör lite olika om vilka som ska få sprutan först – men oftast handlar det om äldst först. I Dagens nyheter skriver statsvetaren Bo Rothstein en mycket intressant debattartikel om att utrikesfödda borde prioriteras, liksom män, eftersom statistiken säger att dessa lider störst risk att dö. I artikeln menar han att lagen borde tvinga staten att göra så och tar upp fler exempel där han tycker att myndigheter och regering ställt sig över lagen.

Nyheter i korthet

Till sist:

Sverige har minskat sina resor ytterligare jämfört med förra året. I jämförelsedata från Telia som Folkhälsomyndigheten sammanställt ligger vi på en lägre nivå under denna vår, än under första pandemivåren.

Det var allt för den här veckan! Saknar du något, skriv gärna en kommentar.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få nya bloggposter direkt i mejlen!

* indicates required
{ 6 comments }

Det här är del 3 i en kartläggning av hur vi ska förstå de olika vaccinen. 
I den första delen redovisar jag hur resultaten från de olika godkända vaccinen kan jämföras.
I del 2 tittar jag på hur resultaten tagits fram – och vad det egentligen är vi jämför.
I denna del tittar vi närmare på biverkningar och risker.

Astras så kallade vektor-vaccin har stoppats helt eller delvis i Sverige efter enstaka fall av blodproppar hittats. Totalt handlar det om 0,8 fall per 100 000, enligt ny data från Storbritannien. Hittills har det där delats ut 21 miljoner doser astra-vaccin och totalt 168 allvarliga fall av blodproppar har observerats. Av dessa 168 har 32 fall lett till död. I Sverige har vi hittills en 61-årig person, i övrigt helt frisk, som har dött efter hon tagit Astras vaccin. Det är ännu inte helt klart hur mycket kön och ålder spelar in för biverkningarna, men datan pekar på att biverkningarna verkar drabba yngre hårdare och eventuellt drabbas också kvinnor något oftare.

Är det värt att ta Astras vaccin?

Debattören och fysioterapeuten Jacob Gudiol har i veckan gjort en räkneövning för att jämföra risken med Astras vaccin, jämfört med risken att dö i covid – i olika åldersgrupper. För att kunna göra jämförelsen behövs ett antal antaganden göras.
I hans uträkning antas det värsta scenariot, utifrån tillgänglig data:
-1 på 40 000 får blodproppar, eftersom danska myndigheter räknat så, istället för Storbritanniens 1 på 100 000
-Alla som får blodproppar dör i uträkningen, istället för att ungefär en femtedel gör det.
Risken att smittas per åldersgrupp är ungefär densamma som nu, fyra veckor framåt.
-Vi utgår från svensk data över hur många smittade som avlider i respektive åldersgrupp och använder de senaste nio månaderna, men ökar risken att dö med 50 procent – eftersom den brittiska mutationen nu blivit dominerande i Sverige.

Antagandet innebär att risken att dö av Astras biverkningar är 0,0025% oavsett ålder. Det är därmed en högre risk för död, än av covid-19, om du är 0-49 år. Men i dessa fall handlar jämförelserna mer om hur extremt ovanligt det är att dö av både vaccin och covid-19 i dessa yngre åldrar. Värre blir det när du blir äldre – då ökar risken att dö dramatiskt av covid-19.

Är du över 60 år är risken att dö av smitta under de närmaste 30 dagarna, sex gånger högre än att få allvarliga biverkningar av Astras vaccin.

Jacob Gudiol har också räknat på om biverkningarna var ovanligare, eller om smittan minskade dramatiskt, men i alla lägen är det uppenbart att risken för smitta är högre än risken med vaccin – om du är äldre än 50 år.

Varför stoppar då Danmark Astra?

Så varför vill till exempel Danmark stoppa vaccinet helt, oavsett åldersgrupp? För att där är smittspridningen – och därmed risken att dö – inte lika stor. Även det har Jacob Gudiol räknat på:

Jag har bett flera smittskyddsspecialister kontrollera Gudiols data och antaganden. Magnus Gisslén, professor och överläkare vid infektionskliniken på Sahlgrenska universitetssjukhus, tycker att uträkningen är användbar även om han understryker osäkerheten i antagandena. Till exempel finns också många komplikationer med att hamna på både intensivvård och sjukvård – och adderar man de siffrorna är risken för smitta flertalet gånger högre. Han tror också att risken med Astras vaccin för äldre skulle kunna justeras ned betydligt mer.
– Det finns ganska mycket som talar för att risken för allvarlig biverkan av Astra Zenecas vaccin är betydligt lägre i högre åldersgrupper. Min bedömning är att risken i denna grupp sannolikt är klart lägre än 1 på 100 000 vilket ändrar risk och nytta-balansen ytterligare.

Björn Olsen, professor vid infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, tycker också att kalkylen är riktig, men tror inte att det kommer att påverka de som redan är oroliga.
– Ett problem med vaccinationer är att ”boten inte får vara värre än soten”. Oavsett extremt låga risker är vaccinationer ett moment där du som person direkt tar ställning till om du vill ha vaccin eller inte. Då minskar acceptansen även för extremt ovanliga biverkningar, säger Björn Olsen.

Läs också:
Del2: Därför är det svårt att jämföra hur vaccinen skyddar mot smitta
Del1: Hur bra skyddar vaccin – jämförelse av data mellan Astra, Pfizer och Modernas vaccin mot covid

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få nya bloggposter direkt i mejlen!

* indicates required
{ 13 comments }