≡ Menu

Coronaveckan som gått, v2

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 2.

(Read this article in English)

10 323 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, vilket är en ökning med 890 inrapporterade dödsfall jämfört med förra veckan. Det är den högsta rapporterade veckosiffran för andra veckan i rad. Förra veckans höga tal förklarades till stor del av eftersläpning i inrapportering från julhelgerna. Det spelar sannolikt in även denna vecka, men uppenbarligen läggs det också ovanpå en redan hög dödlighet. Som vanligt skedde de inrapporterade dödsfallen inte förra veckan, utan majoriteten sträcker sig en eller flera veckor tillbaka. I veckan blev det till exempel klart att det dött minst 118 personer 17 december, vilket gör datumet det dödligaste under pandemin. Tidigare rekordet var två datum i april, båda med 115 döda. I december finns redan två datum med högre dödlighet, utöver 17 december också 28 december, med 116 döda. Fortfarande är det äldre som är absolut hårdast drabbade, något statsepidemiolog Anders Tegnell i veckan tycker är en av coronavirusets mest märkliga beteenden. Invånare över 70 år står nu för 91 procent av alla dödsfall.

Antalet döda i Sverige under 2020, oavsett dödsorsak, blev 97 164, enligt preliminära siffror från SCB. Det är 6 202 fler än de senaste fem årens snitt. Det är också ungefär lika många som dog 1993, då influensan var ovanligt stark. Jag har skrivit mer om hur man ska förstå det i en tidigare text. Anledningen till att det inte är fler dött beror på vår sjukvård. Deras arbete med att halvera dödligheten under pandemiåret har gjort att siffran inte är ännu högre.
Samtidigt, när det gäller vårdbelastning finns kanske veckans gladaste nyhet: För första gången på flera månader minskar antalet inlagda på sjukhus – i hela Sverige. Redan förra veckan kunde jag rapportera om att den platå Stockholm befunnit sig på började peka nedåt. Det har nu fortsatt och sedan dess har även resten av landets sjukvård börjat se en positiv trend. Ett välkommet besked för en sjukvård där regioner aktiverat krislägesavtal för att klara sjukvården för en majoritet av svenskarna.

Antalet bekräftade fall i Sverige passerade denna vecka en halv miljon, men i övrigt gör julhelgerna det svårt att dra några säkra slutsatser av datan. Apropå milstolpar kan det också noteras att det i veckan var exakt ett år sedan covid-19 för första gången nämndes av svenska myndigheter.

Vaccin. Sverige har nu veckovis börjat publicera hur många vaccindoser som levereras och har använts. I början på veckan hade 170 000 doser levererats, men bara hälften förbrukats. Detta eftersom flera regioner sett rapporter om ett försenat vaccin, vilket skulle innebära att de redan vaccinerade inte skulle få en andra dos.

Det tycks ha funnits fog för den oron. Dels att det verkligen behövs två doser, eftersom det i veckan rapporterades om åtta i Göteborg som insjuknat – trots att de var vaccinerade med en första dos. Och dels om förseningen, eftersom vaccinet i veckan bekräftades bli försenat. Regionerna menar att de därför kommer att fortsätta att spara doser, trots att rekommendationen är att förbruka de som finns. I praktiken blir det 15 procent färre doser de närmaste fyra veckorna och 25 procent färre nästa vecka. Oacceptabelt menar regeringen. Anledningen till förseningen är att vaccintillverkaren vill öka produktionen på sikt.

Delar av vårdpersonalen har vägrat vaccin under veckan – av olika skäl. I några fall har det handlat om att det inte funnits statliga garantier för det nya vaccinet – något som snabbt löstes i veckan. Men i andra fall handlar det om konspirationer och rädsla. I Burlöv kommun tackar 42 procent av de anställda på kommunens äldreboenden nej till vaccin, enligt en enkät under mellandagarna. Moderaterna kräver nu att personal ska vaccineras – eller omplaceras. Lögner och konspirationer fortsätter hursomhelst att spridas på nätet. Expressen gjorde en genomgång och publicerade namn och bild på flera av de som flitigast sprider konspirationerna. Under veckan har flera konspirationsteorier fått enorm spridning genom artiklar från alternativa medier som rapporterar om hur man kan vägra vaccin som sjukvårdsanställd, liksom påståenden om att många dött eller fått kraftiga biverkningar. Men av de hittills 80 000 vaccinerade finns bara fem dödsfall i anslutning till vaccin, vilket är att räkna med eftersom det nu är de allra sköraste som vaccineras. Inget av fallen anses ha samband med vaccin, men undersöks ändå och i veckan konstaterades det första fallet inte bero på vaccin. Totalt har det hittills rapporterats 38 misstänkta fall av biverkningar, men hittills inga kluster av okända biverkningar.
Totalt i Sverige vill 8 av 10 vaccinera sig, enligt en färsk undersökning.

Kungen och drottningen har vaccinerat sig mot Covid-19. Detta trots att Fas 1, där sjukvårdspersonal och de allra sköraste ingår inte är färdig. I Sverige har varken Statsministern eller myndighetsföreträdare förtur i vaccineringen, men det lokala smittskyddet bedömde ändå att det var lämpligt att kungen skulle vaccineras redan nu. Klart är att det blev ett tydligt inspel i vaccindebatten.

Turerna kring ministrar som bryter rekommendationer har fortsatt. Nu är det försvarsministern som vid tre tillfällen rest utomlands under hösten. Det har även visat sig att generaldirektör Dan Eliasson fått ut 300 000 kr för sparad semester, eftersom han inte använt semesterdagar under de utlandsresor som senare ledde till hans avgång. I SVT framträdde statsministern tillsammans med sin fru och pratade bland annat om hur det gick till när han handlade julklapp på ett köpcenter, trots att han avrått andra från att göra samma sak. I veckan fångades också Anders Tegnell på Jula – han behövde sågolja.

Riksdagen samlades i veckan till årets första debatt. Kristdemokraternas partiledare stod för de flesta utspelen, kanske på grund av att partiet samma vecka fått de sämsta opinionssiffrorna på två år. Först påstod hon felaktigt att barncanceroperationer ställs in i Göteborg och Stockholm. Sedan anklagade hon regeringen för att ha diskuterat fördelar med att smitta befolkningen, något som tillbakavisas av andra partiledare.

Debatten om smittan på skolan fortsätter och bäst formulerar sig en krönikör i Lärartidningen. En stor del av ilskan handlar om data som publiceras av Folkhälsomyndigheten som visar att nästan hälften av alla utbrott kommer från skolor. Det gav en skev bild av verkligheten menade Folkhälsomyndigheten, som därför beslutat att sluta publicera grafen.

Nyheter i korthet

Till sist:
Debatten om skolan och åtgärder mot smittan fortsätter som sagt. Men mest komiskt blev kanske inspelet från läraren som pekade ut vad de fått till hjälp:

Det var allt för den här veckan – kommentera gärna om du saknar något!

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.

Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få nya bloggposter direkt i mejlen!

* indicates required
{ 17 comments }

NU-sjukvården i Västra götaland har beslutat att den egna sjukhusledningen ska vaccineras i den första fasen. Redan nästa vecka får delar av ledningen sin första dos. Men beslutet har stöd hos såväl fack som vaccinsamordnare.
– Det handlar inte om att man är mer viktig, utan om att arbetet har en avgörande betydelse för det som är viktigast: Covid-19-vården, säger sjukhusdirektör Björn Järbur.

Efter påtryckningar ändrade Folkhälsomyndigheten i förra veckan rekommendationerna för vaccination: Nu är det tillåtet att prioritera viss sjukvårdspersonal före riskgrupper. Detta eftersom trycket på till exempel intensivvården är högt och att det är viktigt att inte få personalbortfall. När NU-sjukvården, som består av två sjukhus i Västra götaland, får sin första dos vaccin till personal, är sjukvårdsledningen först på tur, något som först rapporterades i TTELA.

Björn Järbur är sjukhusdirektör och förklarar att vaccinationen av personal kommer att ske i två etapper och att IVA-personal och annan klinisk, verksamhetsnära personal står först i tur. Totalt handlar det om ungefär tusen personer, vilket är ganska exakt så många doser som NU-sjukvården kommer att få under nästa vecka. Det gör också att ledningen beslutat att inte vaccinera hela gruppen, eftersom man är osäker på vilka biverkningar vaccinet får.

– Skulle vi på bara några dagar vaccinera alla är risken att vi slår ut hela IVA-vården. Så det går det inte att göra, säger Björn Järbur.

Tillfälliga biverkningar är vanligt och ofta handlar det om covidliknande symptom: Feber, frossa och kanske muskelvärk som snabbt går över, men som kan innebära sjukskrivning. Därför låter man en viss andel av doserna gå till personal i etapp 2. Och bland de första på den listan finns sjukvårdsledningen. Alltså före klinisk personal.

När beräknas ni börja vaccinera er?
– Vi kommer att börja vaccinera sjukhusledningen nästa vecka. 

Björn Järbur menar att han själv inte tillhör den mest kritiska funktionen och därför kommer att avvakta, men andra i hans ledningsgrupp bedömer han just som kritiska för verksamheten. Totalt 5 stycken. Avdelningar behöver öppnas och stängas snabbt och personal behöver veta var de ska finnas. Här är avdelningschefer centrala, menar Järbur.
– Har vi inte en ledningsfunktion som fungerar, klarar vi inte den typen av omställningar.

Järbur får stöd av Vårdförbundet. Anne Karin Höglund är avdelningsordförande i Västra götaland och även om hon egentligen tycker att hennes medlemmar ska få vaccin först, har hon inga problem med prioriteringen.

– Jag tycker inte det är konstigt. Som det ser ut nu öppnar och stänger avdelningar hela tiden och de som sköter det är jätteviktiga. Sen är det den praktiska delen att när man öppnar vaccinförsändelsen så har man bara en viss tid på sig innan man måste använda dem. Doserna kommer tusen i taget, så i verkligen livet är det så här: De som finns i närheten vaccinerar man.

Inte heller vaccinsamordnaren i Västra götaland, Kristine Rygge, vill invända. Hon menar att doserna som skickas ut nu är till primärt för personal och att prioriteringen får göras av sjukhusen.

Björn Järbur menar att beslutet inte är konstigt och tycker till och med att det borde gälla även andra delar av samhället.

– Det kanske är så att vi borde vaccinera statsministern och andra så fort vi kan också? Det handlar inte om att man är mer viktig, utan om att arbetet har en avgörande betydelse för det som är viktigast: Covid-19-vården.

Men varken statsministern eller någon myndighetschef vaccinerar sig ju före riskgrupper?
– Är du säker på det?
Ja, så är det i alla fall sagt.
– Då är det väl så. 
Kan du förstå om beslutet kan sticka i ögonen på andra?
– Ja, man kan förstås vinkla saker och ting på vilket sätt som helst, men om man säger att vi prioriterar det som är viktigast och sjukhusledningen är en del av det, så tror jag alla förstår att det är en rimlig bedömning. Det media alltid försöker göra en grej av är att man kan skaffa sig en egen fördel av maktposition. Sanningen ligger alltid i betraktarens öga, men det jag tycker är synd är att de i maktposition så sällan får göra sin röst hörd. Det är traditionella makthavare som får höras och de på golvet. Men vi som på riktigt ska göra verkstad av det som beslutas, vi har väldigt lite möjligheter att problematisera hur den verkliga verkligheten ser ut. Det är lätt att säga att all vaccination omedelbart bums ska ske i någon viss riktning, men de här doserna är svårhanterade. Det krävs vana personer för att administrera, och det kommer att vara svårt att få ut det som finns oavsett.

Vaccinsamarbetet för allmänheten har ännu inte kommit igång och därför kan NU-sjukvården heller inte använda de vaccindoser som blivit över till riskgrupper. Det är ytterligare en fråga som Järbur tycker borde diskuteras: Hur idén om hur man ska organisera en massvaccination inte alltid har förankring i verkligheten. Han är uppgiven kring bevakningen av frågan.

– Det viktigaste är att man är transparent och vågar stå upp för de beslut man fattar. Sen kan man alltid ha synpunkter om det är rätt eller fel tänkt, säger Björn Järbur.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.

Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få nya bloggposter direkt i mejlen!

* indicates required


{ 3 comments }

Den kontroversiella Youtubekanalen Swebbtv har försvunnit från plattformen för gott. Detta enligt uppgifter till denna blogg från en centralt placerad källa på Google. Swebbtv ska ha överklagat nedstängningen, vilket granskats innnan Google slutligen gett avslag.

Det var dagen innan julafton som Youtube beslutade att ta bort Swebbtv:s hela kanal och samtliga av deras videoklipp. Det var inte första gången och jag kunde redan förra året berätta om hur Google av misstag stängt ner kanalen. Den här gången var nedstängningen inte ett misstag.

Kanalen, som startade 2016 och drivs av Mikael Willgert, har profilerat sig genom att göra lågmälda intervjuer med klimatskeptiker, högerextrema Alternativ för Sverige, eller långa diskussioner om massinvandring. Kanalen beskrivs som ”högerextrem” av stiftelsen Expo, men Swebbtv själva menar att de mest har ”kritiserat politiken i frågor som rör klimatlarmen, massmigrationen och familje- och könsfrågor. Även hälso- och läkemedelsfrågor har avhandlats”. Just läkemedelsfrågor och desinformation om vaccin är något som Youtube har haft under särskild lupp den senaste tiden.

Under julhelgen har flera andra alternativmedier, som Fria tider och Nyheter idag, stängt ned sina hemsidor i protest mot beslutet och i ett försök att väcka uppmärksamhet för frågan. Till ingen nytta.

För Google, som äger Youtube, har alltså beslutat att stänga ned kanalen permanent. Officiellt kommenterar Google inte enskilda fall, men uppgifterna kommer från en centralt belägen källa med insyn i processen. Samma källa menar att kanalen flera gånger brutit mot Youtubes regelverk, men känner inte till de exakta överträdelserna. Swebbtv själva menar att de inte fått någon information alls. Youtube har däremot en ordning där en kanal raderas först efter att ha fått en varning och sedan efter att ytterligare tre regelöverträdelser skett inom en tremånadersperiod. Varje överträdelse flaggas upp av Youtube, vilket innebär att kanalinnehavaren informeras.

Swebbtv har sedan nedstängningen nu publicerat sig på egen plattform.

Youtube beslutade i dagarna att också att blockera Donald Trumps Youtubekonto. I samband med nedtagningen av Trumps konto förklarade Youtube delar av sin process här.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.

Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få nya bloggposter direkt i mejlen!

* indicates required
{ 6 comments }

Sedan augusti har Johan Giesecke inte skickat några fakturor till Folkhälsomyndigheten. Nu bekräftar myndigheten att alla avtal är brutna med den tidigare statsepidemiologen.
– Vi har nu byggt upp en bredare egen kompetens på de områden han hjälpt oss med, bekräftar Folkhälsomyndigheten via pressekreterare.

I augusti kunde denna blogg publicera interna mejl som tydliggjorde Johan Gieseckes inflytande på Folkhälsomyndigheten. Både innan och efter att han formellt anlitades hade han stor påverkan på Sverige strategival och fokus på flockimmunitet. Kontraktet med Folkhälsomyndigheten var okänt för allmänheten fram till att denna blogg avslöjade det i maj. Innan dess intervjuades Giesecke i medier som oberoende expert kring coronaviruset och Sveriges strategi. För dessa framträdanden försökte Giesecke också fakturera Folkhälsomyndigheten, vilket jag också kunde avslöja i maj. Statsepidemiolog Anders Tegnell vidimerade fakturan, påstår Johan Giesecke i ett internt mejl. Folkhälsomyndigheten menade att fakturan var fel och inte skulle betalas ut.

Avtalet, som upprättades 31 mars 2020, sträckte sig fram till 31 december förra året och innebar att Giesecke skulle bidra med analys och modellering under maximalt 800 timmar.

Totalt blev det 394 timmar. Arvodet, som i sammanhanget var relativt blygsamt, var 1250kr timmen, innebar att Giesecke fakturerade totalt en halv miljon kronor, exklusive moms, för sitt arbete.

Folkhälsomyndigheten bekräftar att avtalet är avslutat i förtid. I ett uttalande skriver myndigheten att Giesecke har andra uppdrag, bland annat för WHO, och att han nu ska prioritera dem.

”Vi har nu byggt upp en bredare egen kompetens på de områden han hjälpt oss med. Hans hjälp under den första delen av pandemin var mycket viktig och vi är tacksamma att han prioriterade myndigheten under den tiden.”, hälsar Folkhälsomyndigheten via deras presstjänst.

Det bekräftas även av Johan Giesecke i ett mejl.

”Jag tog initiativet till att avsluta kontraktet när jag blev utnämnd till vice ordförande i WHOs rådgivande grupp STAG-IH i augusti. Jag kunde inte hinna med bägge uppdragen.”

Enligt Anders Tegnells mejlogg, som är offentlig handling, har kontakten mellan Tegnell och Giesecke fortsatt även efter kontraktets avslut. Johan Giesecke är också fortfarande kallad till Folkhälsomyndighetens expertgrupp, trots att han formellt aldrig tillhört den.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.

Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få nya bloggposter direkt i mejlen!

* indicates required
{ 1 comment }

Varje vecka släpper SCB ny data över dödligheten i Sverige. Från att först haft hög överdödlighet i Sverige, hamnade vi på underdödlighet under sommaren, för att i november åter se överdödlighet.

(Read this story in English)

Hittills har det i Sverige funnits 9 433 bekräftade dödsfall med covid-19, enligt Folkhälsomyndigheten. Högsta noteringen är från 8 och 15 april, då 115 personer avled under respektive dag. Rapporteringen har en eftersläpning och det finns ett tiotal dödsfall vars datum är märkt ”uppgift saknas” av Folkhälsomyndigheten.

Varje år dör runt 90 000 svenskar totalt, ungefär 250 personer om dagen. 2019 dog ovanligt få, 89 000. Inte sedan 1977 har det dött så få i Sverige, enligt SCB. Året innan, 2018, dog 92 000 och ovanligt många dog i influensa. Siffror för 2020 är ännu inte helt klara, men vi ser ut att få minst 6 000 fler döda än normalt.

Antalet som dör varje år beror också på hur stora årskullarna är. I Sverige var det relativt få som föddes på 20- och 30-talet, men desto fler som föddes på 40-talet. Vi lever också längre idag än vad vi gjorde för några år sedan och befolkningsmängden i Sverige har ökat kraftigt under 2000-talet. Det finns därför flera skäl till varför det kan vara svårt att dra raka jämförelser över flera år. SCB har valt ut de senaste fem åren och skapat ett snitt av hur många under denna perioden som dött per dag. Datan kan sedan jämföras med 2020, och utifrån det kan en så kallad överdödlighet konstateras.

Under vecka 15 uppmättes det högsta dödstalet i Sverige sedan millennieskiftet. Totalt 2 505 personer, 358 per dag, dog då. Inte sedan vecka 1, år 2000 har det dött så många i Sverige. Vecka 14 och 16, 2020, ligger på plats tre respektive fyra. April månad är också den totalt dödligaste i Sverige sedan 90-talet, med 10 458 dödsfall. Man får gå tillbaka till december 1993 då det dog 11 057 personer för att hitta en högre siffra. Då var influensan ovanligt elakartad. Går man förbi den månaden, får man leta sig bak till 1918 och Spanska sjukan för att hitta en dödligare månad.

Samtidigt ska siffrorna också räknas gentemot folkmängd. Och mätt i folkmängd finns flera månader som varit mer dödliga. Senast var i december år 2000, då det dog 110,8 svenskar per 100 000 invånare, jämfört med 101,1 i april i år. Men det finns flera anledningar att vara försiktig med jämförelser tillbaka i tiden. Läs gärna en mer djupgående genomgång av historiska jämförelser här.

Nedan följer preliminär data för antal döda i Sverige, per vecka, jämfört med snittet (observera att de sista två veckorna kommer att justeras upp något).

Från att Sverige först har haft stor överdödlighet under pandemin har dödligheten under maj sjunkit för att till slut hamna på mer normala nivåer under juni. Från och med andra halvan av juni såg vi till och med underdödlighet, något som är förväntat efter en period av hög dödlighet i äldre åldersgrupper. När SCB sammanfattade Sveriges tredje kvartal är snittet för dödligheten 1,9 procent lägre än för motsvarande period, 2015-2019. Men sedan november ser vi återigen en överdödlighet i Sverige, som ser ut att öka.

Ökningen i november var till en början inom de normala variationerna, men passerade vecka 47 över till vad Folkhälsomyndigheten kategoriserar som ”överdödlighet”. Variationerna blir tydligare om man tittar på statistik per dag och adderar samtliga tidigare fem år i jämförelsen (sista två veckorna kommer att justeras uppåt)

Regioner har varit olika hårt drabbade. I Stockholm ser vi hur antalet dödsfall legat en bra bit över snittet, men tog sig ner till mer normala nivåer – till och med underdödlighet – under tidig höst. Under det tredje kvartalet hade Stockholm störst underdödlighet i Sverige: 8,4 procent lägre än under samma period, 2015-2019.

Men under november har även Stockholm visat på överdödlighet igen. Nedanstående graf mäter antal rapporterade döda (preliminära siffror, de sista två veckorna kommer att justeras uppåt något).

Andra län, som Västra götaland, har haft en annan kurva, men även här följdes överdödlighet av underdödlighet, och hösten har hittills inte gett en tydlig överdödlighet (de sista två veckorna kommer att justeras upp något).

Allt detta gör att vi har ett överskott av dödlighet, som under sommaren såg ut att kompenseras med viss underdödlighet. Men under höstens andra våg av smittan har dödligheten snarare ökat (de senaste två veckorna kommer justeras uppåt).

Ändå är årets totala dödlighet fortfarande mindre än förväntat. Befolkningsstatistikern Åke Nilsson har tidigare förklarat varför det är logiskt.

Och varför det inte dör fler totalt, trots en så dödlig sjukdom, är komplicerat. Dels skulle man kunna se det som att de som annars skulle ha dött av influensa, inte gör det nu. Folkhälsomyndighetens råd om att tvätta händerna, verkar till exempel fått effekt och att vinterkräksjukan – som i vissa fall leder till dödliga infektioner – stannade tidigare än vanligt i år.

Att vinterkräksjukan dog ut i mars skulle eventuellt kunna gett ett tidigt utslag på antal döda, men det skulle också kunna innebära att samma personer istället blivit smittade av covid-19. Det finns såklart också en risk att de som är magsjuka inte längre har sökt vård, men ett vanligt sätt att se hur utspridd influensan är, är att mäta antalet googlesökningar på ordet. I år ser vi att det minskat på ungefär samma tidiga sätt.

Samtidigt är det också rimligt att tänka att antalet som dött i trafiken eller av andra stressrelaterade sjukdomar minskat.

Vad som däremot inte framkommer i några jämförelser ovan är hur sjukvården ställt om och i vissa regioner gått upp i krisläge. Hade Sverige inte gjort det, hade dödstalen rimligtvis varit större. Det är också därför det är viktigt att platta kurvan, det vill säga hålla nere antalet allvarligt sjuka, så att sjukvården inte överbelastas.

Till sist. I statistiken är det som tidigare rapporterats också tydligt: De utrikesfödda är procentuellt sett drabbade mycket hårdare än inrikes födda – och där har det aldrig funnits underdödlighet, och framför allt – de drabbas mycket hårdare under den andra vågen.

Har du fler perspektiv, eller saker som inte är med? Tipsa gärna!

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.

Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få nya bloggposter direkt i mejlen!

* indicates required
{ 153 comments }

Coronaveckan som gått, v1

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 1.

(Read this article in English)

9 433 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, vilket är en ökning med 706 inrapporterade dödsfall jämfört med förra veckan. Det är det högsta antalet inrapporterade döda sedan pandemins start, drygt 50 fler inrapporterade fall än i mitten på april 2020. Det är också fler inrapporterade döda på en vecka, än vad Finland rapporterat under hela pandemin (586). Men rekordnoteringen är också missvisande, då den höga siffran beror på eftersläpande rapportering under jul- och nyårshelgerna. Med det sagt är läget ändå extremt allvarligt – allvarligast sedan pandemins start. 17 december ser till exempel ut att bli den dag då viruset skördade flest liv:

På grund av de många helgerna är det fortsatt svårt att dra slutsatser om det exakta läget just nu. Fördröjning i statistik, tillsammans med att mottagningar har haft få öppna dagar för testning, ger en missvisande bild. Antalet testade är till exempel 201 000, det lägsta på flera månader. Samtidigt är andelen som testats positivt rekordhögt: 20,7 procent. Totalt 41 686 var bekräftat smittade (vecka 53).

Det bästa måttet på tillståndet just nu är kanske belastningen på vården. Här finns goda och dåliga nyheter. De dåliga är att rekordmånga är inlagda för vård av covid-19 i Sverige, nästan 3 000 patienter. Det positiva är att Stockholm äntligen verkar ha lämnat sin platå och antalet patienter sjunker (högra grafen). Men i övriga Sverige är läget alltså fortsatt extremt. Under jul- och nyårshelgerna har det varit 80 procent färre planerade operationer än normalt, eftersom personal behövs till covid-patienter. I Göteborg har Sahlgrenska tredubblat antalet IVA-patienter på tre veckor. Skånes branta uppåtgående kurva fortsätter och barnintensiven är nu helt full.

Oron är stor inför vad som händer när nu arbetsplatser öppnar efter julledigheten. Folkhälsomyndigheten varnar att våra beslut nu blir särskilt avgörande. Smittskyddsläkaren i Göteborg vädjar till arbetsgivare att undersöka alla möjligheter för medarbetare att jobba hemifrån. Gymnasieskolor rekommenderades i veckan att fortsätta med distansundervisning fram till 24 januari, men flera grundskolor öppnar i veckan. Eller, det är upp till huvudmannen för skolan att besluta om öppning eller distansundervisning, ett besked som fått kritik för att vara otydlig. Klart är dock att kommunala högstadie-skolor i Göteborg och Skåne kommer bedriva distansundervisning.

Sverige har nu en pandemilag, som ger regeringen långtgående möjligheter att stänga ner Sverige. En stor majoritet i riksdagen röstade ja till lagen som är tillfällig, från och med idag fram till 30 september. Lagen möttes av nästan ingen debatt alls, trots att det är en unik förflyttning av makt från riksdag till regering. Genom lagen kan regeringen lämna rekommendationer och nu istället tvinga butiker, kollektivtrafik, parker och privatägda lokaler att stänga eller begränsa sin verksamhet. Sådant har tidigare inte varit möjligt. Riksdagen ska i efterhand pröva varje beslut inom sju dagar från att det verkställts. Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson är skeptisk till att nedstängningar kommer att få stor effekt.

Varje kund måste nu ha minst tio kvadratmeter till sitt förfogande i en butik. Det är den första restriktionen som införs med hjälp av pandemilagen. Det innebär att butiksägare måste sätta upp en lapp om hur många kunder som tillåts samtidigt i butiken och se till att det efterföljs. Det gäller även för gym, idrottsanläggingar och badhus. Dessutom får max 8 personer träffas i privata sammankomster i lokaler som hyrs ut (för privata hem finns ingen lag). Restriktionen börjar gälla från och med idag, 10 januari och följs det inte kan man beläggas med vite/böter eller verksamheten stängas ned.

Vaccin. Sverige hade i början av veckan vaccinerat minst 40 000. Under kommande vecka ska Folkhälsomyndigheten löpande redovisa hur många i Sverige som vaccinerats. Vaccinationen löper på enligt plan, men trots det har flera regioner sparat hälften av sina tilldelade doser så att de vaccinerade säkert ska kunna få en andra dos. Men efter att ytterligare ett vaccin i veckan godkändes av EU (Moderna), ska tillgången nu vara god. Med start nästa vecka kommer minst 100 000 doser. Hur länge vaccinets skydd håller är oklart och olika beroende på tillverkare. Men mellan 6-12 månader är gissningen och ingen kommer att få välja vaccintillverkare, eftersom vaccin är bristvara. Det vaccinet framför allt skyddar mot är sjukdomssymptomen, men även med vaccin skulle man kunna bli infekterad och infektera andra.
Eftersom flera regioner velat vaccinera vårdpersonal innan riskgrupper, har Folkhälsomyndigheten nu godkänt det.

Dan Eliasson har avgått. Eliasson var generaldirektör för den krismyndighet, MSB, som skapats för att leda Sverige i krislägen. Han reste till Kanarieöarna under pandemins dittills mest kritiska läge och strax efter att han skickat ut 12 miljoner sms till om att följa råden.

Under veckan avslöjades det också att Eliasson även i oktober/november besökt Kanareiöarna för en privat resa. Trycket blev till slut för hårt, och Eliasson ansökte själv om att få lämna posten. Han flyttas nu över till regeringskansliet där han behåller sin lön – en av de högsta i myndighetssverige.
Flera andra politiker och generaldirektörer har i veckan också påkommits med att bryta mot de rekommendationer de kräver att medborgare följer.

Totalt i Sverige kommer det under 2020 ha dött mellan 6 000 – 7 000 fler än normalt. Jag har kontinuerligt bevakat överdödligheten under året i den här artikeln och sammanställningen för helåret kommer bli tydligare under februari månad.

Nyheter i korthet från veckan:

Till sist:
Längtan efter Beach 2021, har blivit en längtan efter en annan typ av kropp, vilket formulerades finurligt av @nattackera på Twitter:

Det var allt för den här veckan, saknar du något – skriv en kommentar.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.

Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få nya bloggposter direkt i mejlen!

* indicates required
{ 13 comments }

Coronaveckan som gått, v53

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 53.

(Read this article in English)

8 727 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, vilket är en ökning med 448 inrapporterade dödsfall jämfört med förra veckan. Det är ungefär i nivå med höstens högsta veckonotering, vilket skulle kunna innebära att dödstalen nu hamnat på en platå, men sannolikt har nyårshelgen fördröjt inrapporteringen av data. Tittar vi på Altmejds prognos ligger Sverige nu på drygt 80 dödsfall om dagen, även om det är med stor osäkerhet.

Nästan all data är nu alltså fördröjd. Folkhälsomyndigheten resonerar kring att det beror på att julhelgen gör att folk dels drar sig för att besöka sjukhus, dels att julledighet hos personal skapar eftersläpning i inrapportering. Det, tillsammans med färre öppettider för provtagning, innebär att veckans låga antal provtagna (232 000) och antal smittade (37 000) inte går att tolka som att smittan minskar. Framför allt inte när man ser på beläggningen på Sveriges sjukhus, som fortsätter att öka.

Veckan har annars mest bestått av politiska skandaler. På en vecka har fyra av Sveriges högst uppsatta politiker och tjänstemän påkommits med att bryta mot de rekommendationer de själva satt upp.

De politiska brotten mot rekommendationerna har väckt starka känslor hos allmänhet och vårdpersonal och artiklarna om händelserna är det som fått flest reaktioner under veckan. Den politiska oppositionen har varit tyst, men i medier har politiska kommentatorer skrivit uppmärksammade texter om hur svårt det blir att med trovärdighet nu kräva att allmänheten ska följa råd regeringen själv bryter mot. Värst har kritiken varit mot Dan Eliasson, men senaste budet är att han får sitta kvar på sin position.

Brott mot rekommendationer var det också gott om hos allmänheten under nyårsveckan. För även om de allmänna råden verkar ha hörsammats under julhelgen, har det varit värre under nyårshelgen. I de största städerna trängdes tusentals personer vid nyårsslaget och larmen till 112 var ungefär som en vanlig nyårsnatt. Sjukvårdspersonal har återigen uttryckt uppgivenhet över folks ansvarslöshet, eftersom trycket på sjukvården fortfarande är extremt. Ordförande för Vårdförbundet i Dalarna vädjar till turister att inte komma till Sälen, eftersom vården inte klarar fler fall.

Nu är det klart vilka tider munskydd rekommenderas i kollektivtrafiken. I veckan publicerade Folkhälsomyndigheten riktlinjer om att alla från gymnasieålder och uppåt rekommenderas bära munskydd mellan kl 07-09 och 16-18 på vardagar. Råden gäller för all kollektivtrafik i landet, även om trängsel mest är ett problem i storstäderna.

Vaccin. En multisjuk svensk dog dagen efter att han vaccinerats mot corona. Men dödsfallet misstänks inte ha med vaccineringen att göra, även om en anmälan måste göras enligt gällande rutiner. Ändå kopplades vaccinet ihop med döden i flera svenska medierubriker under veckan som gått.
Folkhälsomyndigheten har nu tydliggjort nästa fas för vaccinering. Vaccineringen går enligt plan och de över 70 år kan börja vaccineras i februari tillsammans med andra riskgrupper. I andra länder vaccineras IVA-personal först, något som allt fler i Sverige tycker är en mer korrekt prioritering. Generellt kämpar annars flera av världens regeringar med att få befolkningen att vaccinera sig så snart som möjligt. Bland annat genom att skapa olika register över medborgare som inte vaccinerar sig. Men i Sverige ökar andelen som vill ta vaccin – nu är de 71 procent, enligt SVT. Under veckan har läkaren som ryter ifrån mot vaccinskeptiker fått särskilt stor uppmärksamhet, liksom följande Instagrambild:

Nyheter i korthet:

Till sist:

Även Greta Thunberg (som i veckan fyllde 18 år) irriterar sig på Dan Eliassons resande. Men kanske allra mest av andra skäl:

Det var allt för den här veckan, har du tips eller synpunkter – skriv en kommentar!

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.

Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få nya bloggposter direkt i mejlen!

* indicates required
{ 33 comments }

Coronaveckan som gått, v52

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 52.

(Read this article in English)

8 279 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, vilket är en ökning med 286 inrapporterade dödsfall jämfört med förra veckan. Det är en ovanligt låg ökning jämfört med de senaste veckorna, men beror sannolikt på att julhelgerna har fördröjt inrapporteringen av data.
Enligt Adam Altmejds prognos fortsätter dödstalen ligger på en platå kring 70 döda per dag, möjligtvis något svagt uppåtgående, även om det är svårt att avgöra just nu. Klart är att överdödligheten – siffran som avgör hur många som nu avlider, jämfört med tidigare år – är onormalt hög.

Om vi istället tittar på den senaste inrapporterade helveckan, vecka 51, är smittspridningen fortfarande omfattande i hela landet, men framför allt i hälften av landets regioner. Veckan innan jul var antalet tester återigen uppe på rekordnivå, totalt 287 000 testade personer. Tyvärr noterades också rekordmånga positiva, totalt 46 210 bekräftade fall, eller drygt 16 procent av de testade.

Belastningen på vården är fortsatt extrem. Det skriver jag varje vecka och varje vecka rapporteras nya rekordsiffror. I Stockholm (längst till höger i grafen här nedan) har belastningen hamnat på en platå, men på en väldigt hög nivå, något som bekymrar regionen. Trenden är också ovanlig, eftersom vårens topp följdes av en snabb nedgång. Men värst är det för övriga landet som nu är uppe i ungefär 40 procent högre beläggning än under vårens topp.

Att smittspridningen inte minskar har gjort det svårt att skapa scenarior för framtida smitta. Folkhälsomyndigheten släppte i veckan ett scenario som skulle hjälpa sjukvården med planering, men scenariot har redan visat fel för Stockholm. Men myndighetens scenariot byggde också på oförändrade beteenden och under julveckorna har vi trängts i julhandeln och – som i Södertäljefirat bröllop med hundratals gäster. Även under mellandagarna har trängseln fortsatt i köpcenter i Stockholm, trots att ny rekommendation i veckan började gälla: Varje butik och köpcentrum måste sätta ett eget maxantal för antal samtida besökare. Ovanpå det reser nu allt fler till svenska fjällen för att fira jul och nyår. Allt detta bekymrar smittskyddsläkare och innebär allt högre risk för att hela julledigheten ställs in för en redan mycket hårt prövad sjukvårdspersonal.

Det muterade, mer smittsamma coronaviruset, har påträffats i Sverige. Det kom med en man som flugit till Sverige och sedan rest i en stor bil eller buss – med munskydd och nedvevade fönster – för att fira jul. Symptom kom först efter att personen anlänt till huset i Sörmland, varpå han testade sig. Övriga i hushållet har hittills testat negativt och risken att personen smittat fler bedöms som i princip obefintlig. Samtidigt har, bara i Sörmland, 50 inresta personer från Storbritannien begärt att få testas. Risken är så klart att fler har kommit in med viruset i landet.
Sverige har sedan i måndags kväll stängt gränsen till Storbritannien (där det muterade viruset först påträffades) och Danmark (där det också påträffats, om än i mindre skala) för andra än svenska medborgare. Trots det lyckades ett plan från Storbritannien ändå landa i Sverige, på grund av missförstånd. De som reser från Storbritannien testas inte vid gränsen, utan uppmanas istället att åka hem och testa sig på sin hemort.
Huruvida det muterade viruset faktiskt är mer smittsamt, råder det delade meningar om – bland annat Statsepidemiolog Anders Tegnell är skeptisk. De vaccin som nu finns ska också fungera lika bra på muterade virus.

Vaccinet har anlänt till Sverige – och de första har redan vaccinerats. Det var under söndagen som flera regioner i Sverige fick vaccinet, efter att det först godkänts av EU. Det handlar om tio tusen doser, uppdelat på fem tusen personer. Doserna tas med tre veckors mellanrum och det är först och främst äldre på boenden och personal inom äldreomsorg som vaccineras. I nästa fas är det personer över 70 år och riskgrupper, sedan resten. 80 000 doser per vecka ska nu komma och alla som vill ska kunna vaccineras innan 1 juli. Professor Agnes Wold tror att vi kommer se effekt av vaccinet först i mars, eftersom det kommer att ta tid innan de yngre som driver smittan kommer att vaccineras. De långsiktiga effekterna – hur länge immuniteten håller i sig – är ännu oklara. Det är också oklart om gravida ska vaccineras.

Sveriges nya förslag till pandemilag har fått hård kritik i veckan. Lagen ska ge regeringen befogenheter att stänga ner fler delar av Sverige. Kritiken kommer dels från Justitieombudsmannen och dels från Folkhälsomyndigheten. Men riksdagen förbereder sig för att kunna anta lagen och har kallats in från julledigheten för en extra votering. Samtidigt förbereds en annan mer övergripande krislag, som innebär ändringar i grundlagen, vilket gör att den är klar tidigast 2026.
De nya politiska åtgärderna är ett sätt för regeringen att agera på den kritik som funnits mot den svenska strategin. Både Vänsterpartiet och Moderaterna har i veckan slagit fast att Sveriges strategi var ett misslyckande, åtminstone i delar. Statsministern tycker att Sverige tagit rimliga beslut.

Munskydd. All personal och alla besökare i alla vårdmiljöer ska numera bära munskydd. Detta enligt uppdaterade rekommendationer från Folkhälsomyndigheten. Anledningen sägs vara det uppdaterade kunskapsläget. Regeringen har sedan tidigare beslutat att munskydd ska rekommenderas vid trängsel i kollektivtrafik och Folkhälsomyndigheten ska återkomma innan 7 januari med detaljer i frågan.

Nyheter i korthet:

Till sist:

Julhelgen har inte varit som vanligt för de flesta svenskar och det här broderiet fick särskilt stor spridning i veckan. Som en slags påminnelse om vad det är vi kämpar mot. Vem som gjorde den först vet jag inte, men vet du får du gärna tipsa! Uppdaterat: Kajsa Larsdotter är upphovsman!

Det var allt för den här veckan, saknar du något? Tipsa gärna.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.

Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få nya bloggposter direkt i mejlen!

* indicates required
{ 35 comments }

Coronaveckan som gått, v51

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 51.

(Read this article in English)

7 993 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, vilket är en ökning med 479 inrapporterade dödsfall jämfört med förra veckan. Det dör nu fler än normalt i Sverige, och det råder så kallad överdödlighet sedan vecka 47. Antalet döda med covid-19 ligger kvar runt 60 per dag, enligt Adam Altmejds uppdaterade graf (som numera automatiskt uppdaterar med en mer korrekt prognos).

Att vi ligger och har legat på en platå runt 70 dödsfall om dagen, blir tydligt också i SVT:s grafik med ett sjudagars medelvärde.

Men någon platå syns inte när det gäller smittan, i till exempel Göteborg upptäcktes i veckan virusnivåer i avloppsvattnet som var 60 gånger högre än under våren.
Under senast inrapporterade helvecka, vecka 50, testade redkordmånga personer (46 210) positivt för covid-19 – en ökning med 19 procent jämfört med förra veckan. Testkapaciteten har återigen slagit i taket och antalet testade höll sig därför nedanför det tidigare rekordet. Men andelen positiva var rekordhöga 17,1 procent, av 270 000 testade.

Belastningen på sjukvården i Sverige är fortfarande enorm. ”Jag jobbar för tre, varje arbetspass”, ”Ibland vill jag skrika när jag ser hur folk trängs”, säger sjukvårdspersonal.
Förra veckan passerade sjukvården vårens topp, i total beläggning om man exkluderade Stockholm. Den här veckan passerar sjukvården vårens topp – även om vi inkluderar Stockholm. Färre vårdas på IVA nu än i våras, eftersom vi har blivit bättre på att behandla covid-patienter. Att vi blivit bättre på att behandla patienter har också gjort att dödligheten inte är lika hög nu som i våras.

Positivt är att Stockholm tycks ha hamnat på en platå i sjukvårdsbeläggning. Men Stockholm är tungt belastat även av övrig sjukvård, varför läget även här är pressat.

Hösten och vinterns smitta är värre än alla de scenarier som Folkhälsomyndigheten ritade upp. Det gör också att Sverige just nu placerar sig väldigt högt jämfört med många av de länder som drabbades hårdast av smittan. Medan andra länders höst-topp ofta kom tidigare, tycks Sveriges kommit sent. Här nedan en graf från Folkhälsomyndigheten över antal fall under 14 dagar, mätt i 100 000 invånare, jämfört med andra europeiska länder.

Samtidigt tycks dödligheten vara betydligt mindre i Sverige.

Kung Carl-Gustaf anser att Sverige har misslyckats. ”Vi har ett stort antal som avlidit och det är fruktansvärt”, sa kungen till SVT i veckan när han ombads kommentera vad som stressade honom mest med pandemin. Uttalandet har väckt stor uppmärksamhet internationellt. Statsministern kommenterade att han håller med om att antal döda är ett misslyckande.

Regeringen har under veckan kommit med en rad nya skarpa åtgärder. Det började i måndags, då de regionala rekommendationerna ersattes med nationella. I samband med det skickades 12 miljoner sms ut till Sveriges alla mobiler. Sms:et presenterades under en presskonferens och den högtravande inramningen bäddade kanske för den hårda kritik som senare kom. Dels för att meddelandet upplevdes innehållsfattigt och dels för att det saknades länk till mer information. Kritiken var mestadels unison, men till exempel undertecknad tyckte att sms:et var rimligt och fyllde sin funktion. En av tre valde att besöka Krisinformation.se till följd av sms:et, totalt 3 miljoner besök.

Under fredagen kom ytterligare skarpa restriktioner.
– Från och med julafton sänks maxantalet på restaurang från 8 till 4 per bord och alkohol förbjuds att serveras efter 20.00.
– Butiker, köpcentrum och gym uppmanas sätta maxantal för hur många som får vistas där, för att undvika trängsel. Om det inte efterföljs kan ”regeringen stänga dem”, sa statsministern på en presskonferens.
– Gymnasieskolor ska fortsätta distansundervisning fram till 24 januari
– Munskydd rekommenderas nu i kollektivtrafiken när trängsel inte kan undvikas – mer detaljer om detta ska komma från Folkhälsomyndigheten senast 7 januari, då rekommendationen ska börja gälla.
Samtidigt uppmanar Folkhälsomyndigheten å det starkaste handeln att avstå från att erbjuda mellandagsrea, för att inte mer trängsel ska uppstå. Svensk handel meddelade i veckan att de inte kommer att följa den rekommendationen, utan ska istället försöka minska trängseln på andra sätt. Även restaurangägare är kritiska mot rekommendationerna som slår hårt mot deras verksamhet och menar att de får bära ett tyngre ansvar än andra branscher, utan särskilda stöd.
Den nya pandemilagen, som ska ge regeringen större mandat att agera bredare och jämnare, kan börja gälla redan i januari.

Coronakommissionen, som ska granska Sveriges hantering av pandemin, kom i veckan med ett första delbetänkande. Den slår fast att Sverige misslyckats grovt med att skydda de äldre och att regeringen bär tungt ansvar. Äldreomsorgen stod helt oförberedd för en pandemi, trots att bristerna varit kända sedan länge. Oppositionspartierna var snabba att stämma in i kritiken. Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten är båda något oförstående till sitt ansvar.

En muterad variant av covid-19 sprids just nu i Storbritannien. Viruset sprider sig 70 procent snabbare och sprids främst i sydöstra England. Viruset har ännu inte upptäckts i Sverige, men vi kan inte vara säkra på att det inte finns här. För att minska den risken har Sverige och flera andra länder beslutat att stoppa resor från Storbritannien.

Förtroendet för Folkhälsomyndigheten och statsepidemiolog Anders Tegnell minskar, enligt DN/Ipsos. Förtroenden är nu det lägsta sedan pandemin bröt ut – men är fortfarandet högt. Tegnell faller från 72 procent i oktober, till 59 procent nu. Folkhälsomyndigheten faller från 68 procent i oktober till 52 procent nu.

Sveriges ekonomi går relativt bra. Vårt BNP ökade under tredje kvartalet 4,9 procent. Att Sverige vände så starkt uppåt efter att ha tappat historiska 8 procent under andra kvartalet, saknar historiskt motstycke, enligt SCB. Finansministern är nöjd och menar att Sveriges ekonomi står starkt, eftersom vi under ett antal år kunnat spara. Vi skulle till och med kunna klara ytterligare en kris nästa år.

Nyheter i korthet:

Till sist:

I Enskede bor Martin som valde att julskylta utanför huset på ett sätt som fått båda sociala medier och traditionella medier att reagera och skriva. För exakt såhär känns väl julen 2020:

Det var allt för den här veckan – tipsa gärna om du saknat något!

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.

Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få nya bloggposter direkt i mejlen!

* indicates required
{ 23 comments }

Upphovsrättsdirektivet, med ”internetfilter” och ”länkskatt”, ska vara lag senast i sommar. Men på justitiedepartementet är man osäker på om det kommer att hinnas med.
Här är alla hinder.

Jag har genom åren ingående rapporterat om hur EU genom ett nytt direktiv kan förändra internetupplevelsen för EU-medborgare. Det handlar dels om till exempel ett internetfilter och dels om en länkskatt.

I Sverige har det förberetts i över ett år inför lagen, men ännu finns inget skarpt förslag formulerat. Att det drar ut på tiden just nu beror allra mest på att Sverige inväntar EU-kommissionens riktlinjer kring direktivet. Det skulle ha kommit i december, men är försenat och det senaste beskedet är att det kommer i början på 2021.

När det väl har kommit ska justitiedepartementet skriva ett förslag som går ut på remiss. Sedan blir det en proposition som ska gå till riksdag innan det kan klubbas som lag. Enligt tjänstemän på departementet är det osannolikt att allt detta skulle hinnas till sommaren.

Skulle Sverige inte hinna klart, kan det bli böter. Men eftersom EU-kommissionen själva är sena med riktlinjerna är det sannolikt att man ser mellan fingrarna på frågan.

Men det finns ett sista hot mot Upphovsrättsdirektivet. Som jag tidigare rapporterat har Polen valt att överklaga delar av direktivet till EU-domstolen. I november hölls en hearing i frågan och under sena våren ska domstolen komma med sitt beslut.

Skulle EU-domstolen uppfatta Upphovsrättsdirektivet som ett brott med befintliga lagar, kan de delar som handlar om just internetfilter strykas.

Daniel Westman, forskare och expert på IT- och medierätt, har följt processen och menar att det ska mycket till för att stoppas.

– Kommissionen och rådet har fört fram en tolkning av artikel 17 som skulle göra den lättare att acceptera för domstolen.

Bland annat handlar det om att bara rimliga åtgärder mot uppladdning nu måste vidtas och att allas intressen ska beaktas när man skapar ett filter. Till exempel framförs att om en fil bara delvis matchar ett upphovsrättsskyddat verk ska det få ligga kvar i sociala medier, i avvaktan på mänsklig prövning. Allt detta gör att det blir svårare för Polen att lyckas med sitt case i domstolen.

– Det är inte ett desperat halmstrå, men naturligtvis uppförsbacke, säger Westman.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.

Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få nya bloggposter direkt i mejlen!

* indicates required
{ 1 comment }