Emanuel Karlsten

Det är en märklig händelse. Norska polisen ska strax hålla en presskonferens angående gärningsmannen bakom det brutala dådet i Kongsberg, där en person med pilbåge dödade fem personer. SVT sänder direkt, men berättar strax innan sändningen att de kommer att ”sänka ljudet vid vissa tillfällen” eftersom de är ”återhållsamma med uppgifter” om den 37-årige pilbågsmannen.

Resultatet blir följande:

Ja, det är en ovanlig och klumpig hantering av SVT. En presskonferens utan ljud. Men det är inte censur, vilket det nu påstås här och var på internet. Det är pressetik. Och eftersom jag råkat kasta mig in i debatten följer här ett längre inlägg om varför SVT:s sändning var rimlig, om än klumpig.

Censur vs pressetik

Låt oss först bara avklara detta med censur. Censur är sådant som myndigheter och staten utövar för att kontrollera information. Det är till exempel inte censur om du inte får skriva vad du vill på Flashback och det är inte censur när SVT väljer vilken information de vill sända. Det är istället enskilda företag som helt enkelt väljer vad de vill vara megafon till.
I SVT:s fall handlar det istället om pressetik. Utöver lagen har journalistiska medier valt att underkasta sig ett branschgemensamt regelverk om vad de kan publicera. Genom att medier lyder under tryckfrihetslagen kan de till exempel publicera förtalsgrundande uppgifter och ändå slippa åtal, eftersom samhället har kommit fram till att mediers informationsspridning/granskning har en grundläggande betydelse för demokratin. Det skapar en unik situation som lite förenklat innebär: Den information en privatperson publicerar och döms för, kan medier publicera åtalsfritt.
Denna unika ställning innebär enorm makt för medier, men ett ännu större ansvar.
När medier under början på 1900-talet fick allt större räckvidd blev det tydligt hur denna frihet missbrukades. Namn, bild och uppgifter publicerades då vind för våg, ofta baserade på rykten. Under hot om reglering från lagstiftarna skapade medierna ett eget, självreglerande pressetiskt system. Alltså: Man tillsatte en grupp med representanter från både branschen och allmänheten som skulle fungera som en slags intern domstol (inte helt olikt det Facebook nu försöker göra). Ett pressetiskt regelverk togs fram och ifall allmänheten upplevde att medier passerade denna gräns kunde man skicka in en anmälan till denna pressens opinionsnämnd (idag kallad Mediernas etiknämnd). Fälldes medier fick de betala en avgift och publicera en offentlig rättelse.

Det är en skör konstruktion, men som har fungerat sedan dess. Det lagskydd som skiljer medier från instagrammare upprätthålls av detta pressetiska, självreglerande system. Därför är det så viktigt att det respekteras. Det behöver vara tydligt för både allmänheten och lagstiftare att medier strävar efter ett ansvar som matchar det lagskydd de åtnjuter. Men ibland kan det också uppfattas förvirrande.

Medier ska inte publicera namn

§14 i de pressetiska reglerna tydliggör att utgångspunkten för medier ska vara att inte publicera namn. Undantaget är om det finns ett starkt ”allmänintresse” som kräver namn. Men oavsett det ska man noga överväga dess konsekvenser. Det kan till exempel finnas anhöriga som tar skada av att publicera namn för en stor allmänhet som egentligen inte har nytta av varken namn eller bild. Och även om man undviker namn ska medier också vara försiktiga med etiketter som yrke, ålder, nationalitet. Konstruktionen innebär också att det är en person på varje redaktion som är ansvarig för besluten, en ansvarig utgivare (även om ansvaret ofta delegeras och en kultur etableras som tydliggör när medarbetare ska lyfta upp en fråga på ansvarig utgivare-nivå.)

Mediers problem vid livesändning

I takt med möjligheter till (och förväntningar på) livesändning har denna pressetiska beslutsgång blivit allt svårare. Ett tydligt exempel på det var när den tidigare Justitiekanslern och justitierådet Göran Lambertz höll en presskonferens i sin trädgård. Lambertz hade precis släppts från häktet, friad från misstankar om våldtäkt. SVT var på plats och sände live, men var inte beredda på att Lambertz skulle nämna personuppgifter och en rad påståenden om målsägaren. SVT gjordes därmed till megafon och ansvarig utgivare för budskap som står i direkt strid med den pressetik de underkastat sig. Händelsen väckte stark kritik både i och utanför presskåren. Det tydliggjorde ett dilemma med direktsändningens format: Allmänheten har stark förväntan på att få information snabbt, men hur säkerställer SVT att sändningen går i linje med den pressetik de själva vill upprätthålla?

Och då är vi tillbaka där vi började.

SVT:s beslut om pilbågsmannen

SVT har genomgående valt att inte publicera namn och bild på den man som mördat fem personer i Norge. De har kallat honom ”37-åringen”, trots att händelsen är väl dokumenterad och personen själv erkänt dådet. SVT har däremot valt att publicera namn och bild på offren. Varför? Det kan bara SVT svara på och varje utgivare gör en egen bedömning (och andra utgivare i Sverige har valt annorlunda), men om jag skulle gissa: Om principen är att bara undantagsvis namnpublicera behöver man fundera på vad som gör allmänintresset särskilt starkt. Vad är det som gör att SVT:s svenska publik tjänar på att veta namn och bild på våldsmannen i Norge? Man kan resonera att det är struntsamma eftersom hans namn publiceras av andra – inklusive polisen – men så kan inte en utgivare tänka. De ska ta ansvar för den egna publiceringen, inte andras. Oaktat anledning har alltså SVT beslutat att inte publicera namn och bild på gärningsmannen.

Därför drog SVT ned volymen

Med bakgrund av allt detta drog SVT ned volymen under polisens presskonferens. De hade ett utgivarbeslut att förhålla sig till: Att vara återhållsam med uppgifter om gärningsmannen. Någon sådan uppgift hade absolut inte den norska polisen och därför uppstod den unika situationen där SVT satt med volymreglage och försökte gissa när polisen skulle säga en personuppgift om gärningsmannen.

Resultatet blev en märklig presskonferens som ibland bara sände bild utan ljud. Ett grepp från SVT som jag antar aldrig kommer göras igen. För det enda som skapas är förvirring och konspirationsteorier från en allmänhet som inte alls förstår varför polisens sanna information skulle kunna stå i konflikt med SVT:s utgivaransvar.

Det här är den kanske svåraste pedagogiska uppgiften medier kommer att ha framöver. Att ständigt påminna och påpeka vilken enorm makt massmedier har och hur de behöver ta självständiga beslut, oavsett hur spridd informationen är på andra plattformar. Uppgiften är därmed olik både politikens och polisens. Och det görs aldrig för att skydda en förövare, utan förvalta en makt och ett unikt vakuum i lagstiftningen på det mest ansvarsfulla av sätt.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 41 (11 – 17 oktober 2021).

14 956 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, vilket är en ökning med 88 fall sedan förra veckan. Det är 50 fler inrapporterade än förra veckans ökning och den högsta noteringen sedan i maj. Det är stor eftersläpning i statistiken och dödsfallen har inträffat under de senaste veckorna, men ökningen är ändå markant. Folkhälsomyndigheten kallar det ”förväntat utifrån smittläget i de äldre åldersgrupperna”.

Och det är just i de äldre åldersgrupperna som vi ser dödsfallen. Socialstyrelsen har gjort en preliminär genomgång av avlidna i covid-19 (med dödsorsaksintyg) och där sticker till exempel vecka 37 ut med 25 avlidna på äldreboenden. Detta trots att man fortfarande förväntar sig att många fler dödsfall kommer att läggas till.

Smittan har för tredje veckan i rad parkerat på en platå med drygt 4 000 fall, eller ungefär 80 fall per hundra tusen invånare. Smittan har hittills under pandemin aldrig stannat på en och samma nivå tre veckor i rad. Även antalet som testat sig för covid-19 ligger på ungefär samma nivå som förra veckan, vilket innebär att ungefär 3 procent av de som tar ett test är positiva med covid-19.
Detta innebär också att vi inte ser någon ökad smitta till följd av de slopade restriktionerna. Professor Jan Albert är optimistisk och tror att det innebär att Sverige nått partiell flockimmunitet – men Folkhälsomyndigheten tror fortfarande att smittan kan öka under den kallare säsongen.

Smittan är fortsatt störst bland de näst yngsta, men även här har smittoökningen parkerat.

Mer glädjande är grafen över de på äldreboenden (SÄBO), där kurvan återigen pekar nedåt. Eftersom antalen här är få kan det snabbt gå upp och ned, men klart är att just denna åldersgrupp är kraftigt drabbad just nu. Mer drabbade än andra är också de med hemtjänst.

Annat som är positivt är att vårdbelastningen åter minskar efter att förra veckan fastnat på en platå. Totala beläggningen (orange linje) minskar 12 procent och antalet inlagda på IVA (grön linje) minskar 30 procent.

Bland de som är inlagda på IVA är det fortsatt en stor övervikt av ovaccinerade.

Att vaccin hjälper är uppenbart, trots det fortsätter alternativmedier vrida bilden till att vaccin är dåligt eftersom äldre dör, trots att de är dubbelvaccinerade. Att äldre dör med covid-19 är djupt problematiskt och de behöver snabbt få påfyllnadsdos, men att vaccinet inte skulle hjälpa är felaktigt. Det finns en pedagogisk utmaning här: I takt med att allt färre är ovaccinerade kan det framstå som att de blir skonade eftersom de inte tar lika stor plats i den totala statistiken. Men riskerna är enorma:

Socialstyrelsen presenterade i veckan grafik där man räknar i fall per hundra tusen invånare. De delade då upp vaccinerade och ovaccinerade dels genom hur många som smittas, dels i hur många som behöver söka upp sjukhus och intensivvård. Det tydliggör vilka stora skillnader det är, trots att de ovaccinerade i högre utsträckning är yngre och friskare än de fullt vaccinerade.

I veckan publicerade även Folkhälsomyndigheten ny data över hur många som blivit smittade trots dubbelvaccin sedan 1 juli (så kallade genombrottsinfektioner).

Här följer tre huvudpunkter från den datan:
1) De ovaccinerade (första tabellen) som smittats är drygt tre gånger fler än de vaccinerade, trots att antalet ovaccinerade är färre än de fullvaccinerade.
2) Ungefär lika stor andel vaccinerade och ovaccinerade hamnar på intensiven. Men notera medianåldern. Bland de ovaccinerade är den 52 år, medan den bland vaccinerade är 74. Att vara gammal och skör gör att det krävs en lätt infektion för att hamna på intensiven. Och när nästan alla äldre och sköra är vaccinerade dras statistiken upp. 66 procent av alla vaccinerade på intensiven är 70 år eller äldre. Motsvarande siffra för de ovaccinerade är 12 procent.
3) Bland avlidna syns samma trend. Det dör fler med covid-19 bland de vaccinerade, eftersom gruppen äldre och sköra är så mycket större här. 93 procent av de vaccinerade avlidna är över 70 år. Medan de knappt är hälften i den betydligt yngre ovaccinerade gruppen.

***

Testerna slopas för den som är vaccinerad, meddelade Folkhälsomyndigheten i veckan. Den som är vaccinerad eller nyligen varit infekterad behöver inte längre ta ett test, trots att man är hemma sjuk med covid-symptom. Den nya rekommendationen börjar gälla från och med den 1 november och innebär alltså att den ovaccinerade (som inte är infekterad de senaste 6 månaderna) behöver fortsätta testa sig. Även sjukvårdspersonal och de på äldreboenden ska fortsatt alltid testa sig vid sjukdom.
Folkhälsomyndigheten har tidigare fått kritik för idén om att slopa testandet, men myndigheten menar att friheten är viktig att ge den vaccinerade och att de kommer att ha tillräckligt med data från de barn, äldre och sjukvårdspersonals testning.

Vaccin

7 209 695 har nu fått minst en dos vaccin (84,4% av befolkningen över 16 år) och 6 791 114 (79,5% av befolkningen över 16 år) är fullt vaccinerade.

Totalt har 14 142 963 doser vaccin delats ut i Sverige, vilket är 180 000 fler doser än förra veckan.

Vaccinationstäckningen över de som tagit en dos går fortsatt långsamt framåt. SVT har i veckan gjort en kartläggning över platserna där täckningen är lägst och den gemensamma tråden är socioekonomiskt utsatta områden.

Att allt färre vaccinerar sig gör också att Sveriges behov av vaccinleveranser minskar. I november halveras antalet doser som skickas hit, men det finns fortfarande flera miljoner doser på lager i Sverige. Därmed ett stort överskott när en tredje dos kommer att rekommenderas för fler grupper.

I veckan började vaccineringen av barn 12 år och äldre. Ännu finns inte någon samlad statistik över gruppen, men klart är att de inte kommer att vaccineras med Modernas vaccin. Det svenska beslutet har väckt förvåning runtom i världen, eftersom risken för biverkning är minimal och enkel att behandla. Det är bara de nordiska länderna som har pausat Modernas vaccin för unga.

Några små vaccinskandaler i veckan: 100 personer i först Nyköping och sedan Västerås har fått vaccin där bäst före-datumet passerats. Konsekvensen är troligen mycket liten. I Gävle har samtidigt 14 vaccinmedarbetare tagit en tredje dos, utan tillåtelse. ”Oacceptabelt”, säger de ansvariga. Och med lite längre perspektiv får region Stockholm kritik för hur man hanterat vaccineringen i regionen, särskilt i början. Men regionen menar att det är vaccinleveransernas fel.

Nyheter i korthet:

• Danmark öppnar den 25 oktober gränsen helt mot Sverige och kräver inte längre covid-test för ovaccinerade vid inpassering.
• Vårdköerna fortsätter att vara långa runtom i Sverige. I Göteborg är den rekordlång för den som vill utredas för bröstcancer och i Stockholm väljer två av tio att avstå vård eftersom det är så svårt att få tid.
• Regeringen vill ha kvar covid-lagen ytterligare fyra månader, fram till maj 2022. Lagförslaget går nu på remiss och det är oklart hur övriga partier i riksdagen ställer sig till förslaget.
• Allt färre är arbetslösa, åtminstone om man ska tro A-kasseutbetalningarna. De minskade 2 miljarder under det tredje kvartalet, jämfört med samma period förra året.
• 1200 företag kan behöva betala tillbaka totalt 97 miljoner kronor som gått ut i coronabistånd. Detta på grund av regeländringar företag inte känt till. Majoriteten av företagen är inom hotell- och restaurangbranschen.
• Charterresorna inför höstlovet är nästan uppe i 2019 års nivåer. Bara enstaka platser finns nu kvar. I veckan blev det också klart att flera flygbolag slopar munskydden på flighter i Skandinavien.
• Avföring ska avslöja nya framtida pandemier. Detta sedan forskare i Stockholm och Uppsala fått pengar att övervaka det kommunala avföringsvattnet i jakt på avvikande virus.
• Färre uppger att utsatts för brott förra året: 20 procent, jämfört med 22 procent 2019. Pandemin antas har bidragit till minskningen.
• SD:s riksdagsman Mattias Carlsson är nu utskriven från sjukhus, men med halva lungkapaciteten efter att han drabbades av covid-19. Nu börjar en tids rehabilitering.

Det var allt för den här veckan! Skriv en kommentar om du saknar något.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Sent i fredags förra veckan kom så ett första utkast till Upphovsrättsdirektivet. Den som för två år sedan vållade stor debatt och omfattande protester på grund av ”internetfilter” och länkskatt. Jag har skrivit omfattande om den och gör just nu en större kartläggning av det 400 sidor långa PM som regeringen nu skickat på remiss.
Men här är vad vi vet hittills:

Kraftigt försenad och med hot om rättsliga påföljder från EU har nu Sverige äntligen skakat fram en först promemoria om hur det uppmärksammade Upphovsrättsdirektivet skulle kunna bli lag i Sverige. Den 1 juli 2022 hoppas regeringen att det ska kunna klubbas och innan dess ska remissvar samlas in och passera lagrådet innan det formellt blir en proposition som kan presenteras för riksdagen.

De infekterade frågorna handlar primärt om att sajter som Facebook nu får ansvar för att stoppa sådant som innehåller bilder, texter och musik med upphovsrättsskyddat innehåll. Undantag ska göras om dessa uppladdningar innehåller kritik eller satir. Kritiker menar att det riskerar att skapa ett godtyckligt internetfilter.

Den svenska promemorian publicerades sent på fredagen den 8 oktober och under veckan har ett antal parter uttalat sig om den – med blandad respons.

Så reagerar parterna på promemorian

Upphovsrättsorganisationerna KLYS och Bildupphovsrätt är primärt positivt inställda till direktivet som helhet. Men KLYS pekar på brister just gällande den infekterade artikel 17, den om uppladdningsfilter. De tycker ”regeringen landar i fel slutsatser när det gäller centrala frågor. Här behöver justeringar göras i regeringens förslag”.

Journalistförbundets upphovsrättsjurist utropar ”äntligen” och lovordar särskilt det som kallats ”länklicens”, att Google ska betala medier om de vill länka mediers artiklar.
”Förslaget innebär att den andel av upphovsrättsersättningen som är tänkt att tillkomma medieföretagen och som upphovsmännen är berättigade, ska hanteras kollektivt av en upphovsrättslig förvaltningsorganisation. Vilket är en jättebra modell”.

Den nätpolitiska bloggen Femtejuli-stiftelsen, som är kraftigt kritiska mot upphovsdirektivet, är fortsatt kritiska men lyfter upp ljusglimtar som att det nu finns en, som man kan tolka, utökad citaträtt som tydliggör att just satir och kritik ska få fortsätta existera – även om det innebär ett upphovsrättsbrott.

Juristen Daniel Westman, som noga följt direktivet och varnat för risker, tycker spontant att det svenska förslaget är väl avvägt och att det ”gör vad som går för att motverka risker för överfiltrering”.

Promemorian är 400 sidor lång och de flesta har inte hunnit ta sig igenom den. Remissinstanserna har fram till 13 december på sig att återkomma med ett svar.

Jag kommer att fortsätta att bevaka frågan, inklusive hur de riksdagspartierna ställer sig till det svenska förslaget. Däremot är EU-direktivet, med dess olika filter och länklicenser, redan antagna, varför det nu mer handlar om hur det ska anpassas och tolkas in i svensk lag.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 40 (4 – 10 oktober 2021).

14 868 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, vilket är en ökning med 37 fall sedan förra veckan, men tio fall färre än förra veckans ökning. Det innebär att vi åter är inne i en period av minskning i antalet inrapporterade döda per vecka.

Smittan ligger kvar på samma låga nivå som förra veckan, med totalt 4 243 bekräftade fall.

Smittoläget skiftar mycket beroende på var i landet man befinner sig. Regionerna rapporterar mellan 5-93 fall per 100 000 invånare.

Antalet som testar sig är fortsatt relativt högt, även om det är minskade. Senaste veckan testade sig drygt 130 000 personer och 3,4 procent var positiva (en relativ ökning med 0,5 procentenheter).

Att smittan når en platå så tidigt efter att den gått ned är ovanligt. Även om denna fjärde våg aldrig blev särskilt stor, har det aldrig tidigare hänt att antalet bekräftade smittade stagnerade redan efter tre veckors nedgång.
Tittar vi på hur smittan sprider sig bland åldersgrupperna ser vi att det ökar bland de näst yngsta och de näst äldsta.
Störst är smittan bland de näst yngsta, 10-19 år, och där vänder smittan återigen uppåt efter en tids nedgång. Smittan ökar också bland de näst äldsta, 70-79 år, men från väldigt låga nivåer.

Närstuderar vi de över 65 år blir det tydligare skillnader, där framför allt de som bor på äldreboenden (SÄBO) är drabbade. Även de som har hemtjänst är mer drabbade än de utan. Det är procentuellt stora skillnader bland grupperna, men jämfört med i vintras är nivåerna mycket låga.
Förändringen kan bero på att skyddet från vaccin klingat av, mer om det längre ner.

Smittan ser alltså ut att hamna på en platå, vilket också vårdbelastningen gjort. Jämfört med förra veckan är trycket på vanlig slutenvård (lila linje) nästan densamma (+4%).

För intensivvården (grön linje i grafen ovan) minskar det däremot med 8 platser. De ovaccinerade är nu kraftigt dominerande bland IVA-platserna, trots att antalet ovaccinerade i samhället blir allt färre.

Det är inte de släppta restriktionerna som är anledningen till att smittan inte minskar. Folkhälsomyndighetens veckodata på antalet bekräftade fall har dels en veckas fördröjning och det tar dessutom en vecka eller två innan den som är smittad upptäcker symptom och hinner testa sig.
Däremot tror virologer att det sannolikt kommer att bli en ökad smitta inom de närmaste veckorna, eftersom allt fler nu möts.

Ska fullvaccinerade slippa testa sig vid symptom? Idag ligger rekommendationen om testning kvar, men Folkhälsomyndigheten undersöker om den ska slopas. Det motsätter sig tre experter kraftigt, som i gemensam debattartikel i veckan menar att testning är avgörande för ett öppet samhället. Dels för att veta hur smittan sprider sig, dels för att kunna ta snabba beslut.

Vaccin

7 188 306 har nu fått minst en dos vaccin (84,2% av befolkningen över 16 år) och 6 721 017 (78,7% av befolkningen över 16 år) är fullt vaccinerade.

Totalt har 13 965 508 doser vaccin delats ut i Sverige, vilket är 180 000 fler doser än förra veckan.

Modernas vaccin pausades i veckan för alla under 30 år – alltså de födda 1991 eller senare. Detta eftersom det finns en liten ökad risk för inflammation på hjärtmuskeln för unga vaccinerade. Jag har tidigare skrivit utförligt om vaccin-biverkningar och att det bland dessa funnits signaler om en förhöjd risk – framför allt bland pojkar (även om risken blir långt högre om man smittas med covid-19). Nya nordiska analyser visar nu att sambandet framför allt är högre med Modernas vaccin, varför det nu sätts på paus. Beslutet gäller fram till 1 december. Hjärtmuskelinflammation är oftast inte farligt och går över av sig själv, men upplever man symptom ska man kontakta läkare.

Håller vaccin-skyddet på att avta för de äldsta? Efter förra veckans svenska studie som visade på att antikropparna minskar har debatten och statistikmätningen varit igång. Klart är att äldre dör med covid-19, trots att de är fullvaccinerade: 7 av 10 av de avlidna mellan 1-21 september var dubbelvaccinerade. Men medelåldern var också hög: Sedan 1 juli är medelåldern för den som dött dubbelvaccinerad 86 år. Det är alltså inte ett helt enkelt samband att göra, eftersom allt fler i samhället nu är vaccinerade och att det vid hög ålder är lätt att dö även vid mild sjukdom.

Personalen är ofta orsaken till att smittan sprids på både äldreboenden och bland de med hemtjänst. Därför har ett antal kommuner nu agerat. I Arjeplog får till exempel ovaccinerad äldrepersonal inte längre ha direktkontakt med äldre, utan bara diska och städa. Även i Stockholm har ovaccinerade personal börjat omplaceras. Debatten de senaste veckorna verkar också ha haft viss effekt: Regionerna ser nu att allt fler inom hemtjänst börjat vaccinera sig.

Det går fortsatt trögt med vaccinering i utsatta områden. I veckan publicerades en stor svensk studie som visar att något fler kanske hade ställt upp – om de fick 200 kronor för besväret. I den svenska studien fick hälften av de 8 000 deltagarna 200 kronor om de vaccinerade sig. 76% i den gruppen valde att vaccinera sig, mot 72% i den grupp som inte fick pengar. Forskaren bakom studien tycker att metoden åtminstone vore värd att testa för Sverige.

Nyheter i korthet

• Fler kvinnor än män har nyttjat den slopade karensdagen. För att lättare kunna stanna hemma vid sjukdom togs karensdagen bort förra året (men återinfördes 1 oktober i år). Av de 4,8 miljoner som tog del av ersättningen var 61 procent kvinnor. Det korrelerar väl med andelen kvinnor som officiellt bekräftats med covid-19. Även om män oftare hamnat på sjukhus har kvinnor stått för 60 procent av de bekräftade fallen.
• I veckan försvann samtliga vägspärrar mellan Sverige och Norge. Hemvärnet packade ihop och nu kommer det endast göras stickprovskontroller utmed vägen.
• Ett Dansband i Blekinge hade i helgen konsert – för endast ovaccinerade. Ett 20-tal dök upp.
• Jimmy fick sparken för att han vaccinerade sig – nu får han 80 000 kr i ersättning av företaget.
• Även den som vaccinerat sig utomlands ska kunna få svenskt covid-bevis. Det är ett av flera förbättringar för respasset som nu föreslås av E-hälsomyndigheten.
• Barn och vuxna har fått kraftigt sämre hälsa under pandemin. Det menar dels Unicef (som undersöker globalt) och dels en Lancet-publicerad studie som gjort en modell som också innefattar Sverige. Folkhälsomyndigheten sa förra veckan att de sett små negativa förändringar i folkhälsan – men det var för helåret 2020.
• Öppna gym bidrog inte till ökad smittspridning. Det menar en ny studie från Folkhälsomyndigheten.
• Sverigedemokraternas chefsideolog och riksdagsman Mattias Karlsson är inlagd på sjukhus med svår covid-19. Han menar att han ännu inte hade hittat ett ”fönster” att vaccinera sig. Han uppmanar nu alla att vaccinera sig.

Till sist:

Komikern Diyari Mahmoud korades i veckan till en av internets mäktigaste och publicerade i samma veva denna sketch om personer som är anti-vaccin.

Det var allt för den här veckan! Skriv en kommentar om du saknar något.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 39 (27 september – 3 oktober, 2021).

14 868 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, vilket är en ökning med 47 fall sedan förra veckan. Det innebär ett dödsfall mer än förra veckans ökning.

Smittan faller nu kraftigt, efter att fjärde vågens kurva nådde sin topp under vecka 36. Under senast inrapporterade helvecka rapporterades 32 procent färre bekräftade fall än veckan innan. Antalet som testade sig minskade också, men med mer modesta 13 procent till 157 000 personer.

Minskningen sker i alla åldersgrupper, även den minst vaccinerade; 10-19 år.

Även vårdbelastningen fortsätter att minska (-15%, orange linje) och antalet IVA-patienter (grön linje) ligger kvar på ungefär samma nivå som förra veckan.

Vi ser däremot allt fler fullvaccinerade som hamnar på intensivvården. Det är en betydligt större grupp än de som inte är vaccinerade, därmed är ökningen logisk. Samtidigt kommer allt fler rapporter om genombrottsinfektioner bland just äldre och sköra.

Sverige har öppnat upp för de vaccinerade och i veckan fylldes nattklubbar av långa köer besökare som dansade och firade in öppnandet. Under pandemin är det många som blivit myndiga och som därmed fick göra sitt första besök på en nattklubb, men trots hårt tryck upplevde poliser runt om i landet att det var relativt städat – om än blött. Flera konserter och evenemang har också sålt mycket biljetter i veckan och lokaler och läktare har återigen fyllts. När bilderna från festandet spred sig uttryckte sjukvårdspersonal, läkare och professorer oro för vad det kommer medföra framöver. Folkhälsomyndigheten var mer oroliga för om alla hade vaccinerat sig, än att de festade och menade att risken för ny, bred samhällsspridning är mycket låg.

85 procent av de vaccinerades antikroppar försvinner efter sju månader. Det var veckans stora och kanske mest kontroversiella nyhet, när en ny svensk studie presenterades. Jag har djupdykt i den och kortfattat så är det inte konstigt att antikroppar minskar och att det faller kraftigt i procent säger inget om vilket skydd den vaccinerade har. Vaccinet ger fortfarande gott skydd mot svår sjukdom, men riskerna ökar ändå för äldre och sköra. Därför kan det finnas anledning att vara försiktig i umgänget med äldre. Läs mer i min genomgång.

För även om smittan minskar i landet, sker nu viss ökning på landets äldreboenden och det finns därmed viss koppling till varför dödsfallen ökar. Anders Tegnell menar att det handlar om att skyddseffekten hos vaccinet minskar med tiden. Med bakgrund av detta har det beslutats om att de äldre och sköra ska få en tredje dos vaccin, mer om det längre ned.

Vaccin

7 159 590 har nu fått minst en dos vaccin (83,8% av befolkningen över 16 år) och 6 595 856 (77,2% av befolkningen över 16 år) är fullt vaccinerade.

Totalt har 13 785 496 doser vaccin delats ut i Sverige. Det är 180 000 fler doser än förra veckan, vilket är ovanligt lite. Inte sedan vaccinbristen i april hade Sverige så få nya vaccinationer.

Flera regioner har nu börjat tacka nej till doser på grund av den låga efterfrågan. Risken är att man behöver slänga doser ifall man tar emot mer än man kan göra av med. Samtidigt finns positiva tendenser: Popup-vaccinering i Högsby och en relativt kraftig ökning av andel vaccinerade i Göteborgs förorter, till följd av en rad riktade insatser.

Äldre kommer att få en tredje påfyllnadsdos. Det gäller alla på äldreboenden, alla med hemtjänst och alla över 80 år – och i just den prioriteringsordningen. Det måste också ha gått 6 månader sedan senaste dosen och påfyllningen kommer att göras med mRNA-vaccin (däremot bara en halv dos ifall det är Modernas vaccin). Rekommendationen är att det ska ske i anslutning till influensavaccineringen. För övriga finns inga nya besked om en tredje dos.

Att vårdpersonal inte vaccinerar sig blir en allt större fråga, inte minst hos vårdtagare själva. En av fem i hemtjänsten är ovaccinerad och smittspårning har visat att det ofta är personal som tar med sig smittan in till vårdtagare. Politiskt talas det om att lagstifta om vaccinering för vårdpersonal eller flytta på dem. I region Dalarna utreds det om de kan få undvika anställa ovaccinerad personal. SKR har i veckan kommit med förslaget att personal i vård och omsorg kan få vaccinera sig på arbetstid.

SKR har i veckan också presenterat sin utredning som visar att även barn 15 år gamla kan vaccineras utan föräldrars tillåtelse. Nu är det upp till regioner att själva besluta hur de vill göra.

Nyheter i korthet

• Folkhälsan i Sverige har inte påverkats i någon större utsträckning, trots restriktioner. Varken suicid eller psykisk ohälsa har ökat, enligt två nya rapporter från Folkhälsomyndigheten. Resultaten ligger i linje med internationella studier.
• När CNN intervjuade Stefan Löfven om relationen till Ryssland, fick han också frågor om den svenska coronastrategin. Statsministern ville inte kalla den ett misslyckande, men en svensk forskare håller inte med.
• Hörselskadade är oroliga att plexiglasen vid butiker kommer sitta kvar långt efter att pandemin. Munskydd, plexiglas och avstånd har inneburit ökade svårigheter för gruppen.
• Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har till slut fått en ny generaldirektör, Charlotte Petri Gornitzka. Men även hon har, som sin företrädare, varit i blåsväder tidigare, något som SVT påminde om.
• Allt färre rapporterar in allvarliga biverkningar efter vaccin, men det kan finnas flera anledningar till detta. Läs också min stora genomgång av hur man ska läsa och förstå vaccinbiverkningar.
• Myndigheter har olika syn på om gravida kan och får jobba från arbetsplatsen. Dialog förs nu med Folkhälsomyndigheten för att reda ut saken.

Det var allt för den här veckan – skriv en kommentar om du saknar något!

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Den stora svenska COMMUNITY-studien kunde visa att de Pfizer-vaccinerade tappar 85 procent av sina antikroppar på sju månader. Astra-vaccinerade kan ha ännu lägre skydd.
Rapporten har använts av olika läger för att spä på oro, eller konspirationer om vaccin. Men vad är sant?
Jag ringde upp forskningsledaren och andra sakkunniga för att få en bredare bild.

Vad är det för studie – och vad visar den om vaccinets skydd?

COMMUNITY-studien inleddes våren 2020 och består av drygt 2 000 vårdanställda vid Danderyds sjukhus. Syftet med studien är att kartlägga vilken immunitet vaccin och infektion ger över tid. I veckan kom resultatet med bland annat 464 vårdanställda som tidigt fått två doser vaccin.
För de som fått dubbla doser Pfizer var resultatet var följande:
1) Efter tre månader hade antikroppsnivån halverats.
2) Efter sju månader hade nivåerna sjunkit med 85 procent.
3) Den som tidigare varit infekterad med covid-19 (och var vaccinerad) hade betydligt högre nivåer av antikroppar under hela uppföljningsperioden.

En mindre grupp hade även fått Astras vaccin, men fick det så sent att de inte kunnat följas mer än 3 månader.
För de som fått dubbla dozer med Astras vaccin var resultatet följande:
1) Efter tre månader hade antikroppsnivåerna minskat kraftigt och hade bara en femtedel av de Pfizervaccinerades nivåer.
2) Den som tidigare varit infekterad med covid-19 (och var vaccinerad) hade betydligt högre nivåer av antikroppar under hela uppföljningsperioden.

Vad innebär det att ha låga antikroppar?

Antikroppar bildas efter vaccinering eller genomgången infektion. Antikroppar skyddar mot smitta, men det är oklart vad en minskning innebär för skyddet. Det är heller inte ovanligt att antikroppar minskar kraftigt, varför det kan bli missvisande att mäta antikroppar i procent. Ofta mäts förekomsten i logaritmisk skala med tiopotenser; alltså att antikroppar försvinner från 1000 till 100 till 10. Att tappa 90 procent behöver inte vara ovanligt eller innebära att skyddet minskar procentuellt på samma sätt.

Är den fullvaccinerade inte skyddad?

Jo, framför allt mot svår sjukdom. Även om antikroppar minskar har kroppen kvar celler som hjälper till i försvaret mot covid-19. Vaccinet tränar upp minnet hos till exempel T-celler som därmed kan skydda kroppen mot svår sjukdom vid infektion. Man kan också ha minnes-B-celler som hjälper till att bilda nya antikroppar. Den vaccinerade kan alltså bli infekterad (men också smitta) utan att själv ens känna av några symptom.

Så om jag kan smitta – varför ska jag då vaccinera mig?

Främst för att vaccinet fungerar. Att antikropparna avtar snabbt måste inte innebära att immuniteten försvinner. Däremot finns det signaler om allt fler genombrottsinfektioner – särskilt bland äldre – och då behövs påfyllnadsdos så att allmänheten kan behålla ett högt skydd. Det finns en del som pekar på att skyddsnivån kan ligga kvar på en högre nivå efter en tredje dos, precis som den gör det efter en andra dos jämfört med den första. Inte minst givet det faktum att den som både är vaccinerad och tidigare varit smittad av covid har betydligt högre nivå av antikroppar.

Hur är det för 70+ och riskgrupper?

Ja, här är kanske det största potentiella problemet. För äldre och riskgrupper har ofta ett sämre immunsystem och därmed finns det en högre risk att de utvecklar svår sjukdom om de blir smittade. Det är också en tendens som nu syns runtom i Sverige när smittan når in på äldreboenden. Därför, anser forskare, är det särskilt viktigt att dessa grupper får en tredje dos så snart som möjligt. Det är däremot inte självklart att äldre med Astras vaccin ska känna sig särskilt oroliga: Att man har en lägre andel antikroppar behöver alltså inte innebära att du har en lägre immunitet.

Ska den fullvaccinerade akta sig för att umgås med 70+ och riskgrupper?

Forskningsledaren Charlotte Thålin tycker att man själv får ta det beslutet och att en anledning för dem att publicera denna delrapport av studien var just att hjälpa allmänheten att förstå att pandemin inte är slut efter en andra dos vaccin. Såhär svarar hon själv på om hon kommer att umgås med äldre och de i riskgrupper:
”Nej, jag är försiktigt, trots att jag själv har haft covid och har väldigt höga antikroppsnivåer. Men jag kommer ändå vara försiktig och det tycker jag att man ska vara. I alla fall tills de äldre man träffar har fått sin påfyllnadsdos.”
Agnes Wold, immunolog och professor i bakteriologi, säger såhär:
”Det får man väl bestämma själv, men jag som är fullvaccinerad umgås med alla möjliga. Alla jag känner är fullvaccinerade. Just nu är ju smittspridningen modest.”

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 38 (20 – 26 september, 2021).

14 821 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, vilket är en ökning med 46 fall sedan förra veckan. Eftersom statistiken drabbades av eftersläpning förra veckan är det svårt att dra slutsatser om någon kortsiktig trend, men sett över tid kan man konstatera att dödsfallen åter ökar. Det är förväntat till följd av den ökade smittspridning som pågått under flera veckor. Fortfarande är det de äldre och sköra som i huvudsak drabbas – 65 procent av dödsfallen skedde på äldreboenden under senaste veckan. Mer om det längre ned.

Smittan faller kraftigt i Sverige under senast inrapporterade helvecka. Ner 21 procent jämfört med förra veckan till totalt 6 271 bekräftade fall. Det är därmed ett viktigt trendbrott som kan markera slutet för denna fjärde, relativt milda smittvåg. Historiskt sett har en kulminerad smittvåg alltid (undantaget julveckan 2020) följts av fortsatt nedgång. Under senaste veckan ökade smittan bara i en region (Västerbotten), medan den minskade i tolv regioner. Incidensen i riket var 60 fall per 100 000 invånare.

Även antalet tester minskade dramatiskt, 29 procent färre än veckan innan, ner till ungefär 190 000 testade. Det är framför allt bland skolungdomar testandet minskat, även om de fortfarande är den åldersgruppen som står för flest tester. Sedan länge ska alla skolungdomar testa sig vid symptom.

Smittan minskade i samtliga åldersgrupper, men minskar tydligast i den yngsta, bland de mellan 10-19 år. Där har också en allt större andel nu blivit färdigvaccinerade.

Men smittan minskar även i de åldersgrupper som inte alls vaccinerat sig (barn under 6 år rekommenderas inte att testa sig vid lätta symptom).

Även belastningen på vården fortsätter att minska, ner tio procent jämfört med förra veckan. Det är andra veckan i rad som vårdbelastningen minskar. Samtidigt är sjukvården belastad av övrig vård och i veckan undrade regeringens särskilda utredare om vi glömt den debatt och de larm om vårdköer som pågick innan pandemin?

Även intensivvården minskar sin belastning med tio procent. Nu är 44 personer inlagda och återigen ökar andelen ofullständigt vaccinerade. Andelen som är fullt vaccinerade och hamnat på intensivvården tidigast två veckor efter sista dosen, är 20 procent, eller totalt 9 personer.

Trots att smittan är nedåtgående så är den fortfarande fyra gånger högre än samma tid förra året. Även antalet sjukhusinlagda och döda är många gånger högre nu än för ett år sedan. Då hade smittan precis börjat öka igen efter en hel sommar med avtagande smitta. Regeringen hade också, precis som nu, planerat och tagit beslut om lättnader.

Allt detta skapar oro inför att restriktionerna försvinner på onsdag. I Västra götaland tror smittskyddsläkaren att vi öppnar för tidigt och får visst medhåll av sin kollega i Stockholm. Forskaren Björn Olsen tycker att det mesta med de borttagna restriktionerna är olyckligt, medan ordföranden i Stockholms läkarförening, John Styrud, påminner om att statistiken är väsensskild för den som är vaccinerad jämfört med den som inte är det. Risken är elva gånger mindre att bli allvarligt sjuk eller dö om man är vaccinerad.

Däremot är de äldre en alltmer utsatt grupp. Många äldreboenden rapporterar om genombrottsinfektioner hos fullvaccinerade och nu visar statistiken också att andelen som dör på äldreboenden med covid-19 ökar. Över hälften av alla dödsfall med covid sker nu på äldreboenden och i de fall man kunnat smittspåra härleds smittan ofta till personalen. En ny kartläggning visar att Stockholm har lägst andel vaccinerad äldrevårdspersonal, bara 53 procent av hemtjänstpersonalen och 64 procent av personalen på äldreboendena i Stockholm var fullvaccinerade.
Geriatrikprofessorn Yngve Gustafson är upprörd över att andelen äldre döda är så hög, samtidigt som lättnader ska lyftas. Han kräver en tredje dos vaccin för de äldsta och sköra. Anders Tegnell påpekar att även om andelen döda äldre ökat har det totala antalet äldre som dött med covid-19 stått kvar på samma nivå. Han menar att om de ser en skarp ökning kan de börja med en tredje dos omedelbart, men att man fortfarande inväntar mer samstämmiga signaler och samstämmig forskning i frågan.

Flera andra är också oroliga inför onsdagens lättnader: Patientgrupper som är i särskild risk för smitta är oroliga över att tvingas tillbaka till jobbet, och polisen och vården förbereder sig för fylla, bråk och skador när pubar och nattklubbar nu får ha öppet som vanligt. Facket är oroliga för vad det betyder att karensdagen är tillbaka den 1 oktober. Riksdagen har inte förlängt beslutet om slopad karensdag, vilket innebär att lågavlönade får högre tröskel för att stanna hemma en dag om de känner sig sjuka.

På onsdag försvinner alltså i princip samtliga restriktioner och rekommendationer. Det är bara ovaccinerade som nu rekommenderas hålla avstånd, inte gå på konsert/fotboll och inte träffa äldre. Fortsatt ska alla vara hemma om de är sjuka och testa sig efter utlandsresor. Men i veckan lyfte UD även reseavrådan till världens alla länder.

Riksdagen har i veckan till slut också beslutat att förlänga pandemilagen. Länge hade regeringen inte stöd för lagen i riksdagen, men till slut var bara Liberalerna emot. I praktiken innebär det att regeringen fram till januari har utökad möjlighet att snabbt införa nationella restriktioner ifall smittan ökar.

Vaccin

7 123 838 har nu fått minst en dos vaccin (83,4% av befolkningen över 16 år) och 6 481 560 (75,9% av befolkningen över 16 år) är fullt vaccinerade.

Totalt har 13 607 052 doser vaccin delats ut i Sverige. Det är 200 000 fler doser än förra veckan, vilket är ovanligt lite. Inte sedan vaccinbristen i april hade Sverige så få nya vaccinationer.

Sverige har alltså fortsatt problem med att få framför allt fler unga svenskar att vaccinera sig. Enligt statistik som DN har tagit fram är Sverige sämst i norden, även om vi ligger över EU-snittet. Anders Tegnell menar att det beror dels på att gruppen unga vuxna är större i Sverige än grannländerna, men också att de är mer svårnådda.

I veckan beslutade Folkhälsomyndigheten att tidigarelägga vaccinationen av barn 12-15 år till oktober. Tidigare skulle starten ske i november, men efter att region Stockholm valde att strunta i rekommendationen och genast boka in barn, tidigarelades Folkhälsomyndigheten starten till 11 oktober. 20 av 21 regioner kommer att erbjuda vaccin till barn innan höstlovet – bara Uppsala har ännu inte satt något datum.
Flera regioner kommer att kräva föräldrarnas samtycke vid spruta, i några regioner utreds om det räcker med en förälders samtycke. Ambitionen är att vaccineringen ska ske i skolorna.

Nyheter i korthet

• Många har upplevt att de förlorat smak och lukt efter covid och att problemet suttit kvar länge. Nu öppnas Sveriges första mottagning som specialiserar sig på vård för just detta.
• Kollektivtrafiken tycker inte att de tre miljarder kronor de fått av staten kompenserar intäktsbortfallen och önskar nu mer pengar.
• Länsstyrelsen i Stockholm kräver ett rekordstort vite för en bröllopsfest i Södertälje som bröt mot restriktionerna. Lokalägaren krävs nu på 200 000 kronor.
• Kultursektorn kommer behöva extra stöd i minst två år. Det är slutsatsen i en ny statlig utredning som presenteras i veckan.
• Muséer har långsamt fått tillbaka sina besökare, men har fortfarande 30 procent färre besökare jämfört med ett vanligt år. Storstäderna har förlorat betydligt fler besökare än landsorterna.
• I Västerås uppstod tumult efter att vaccinmotståndare bröt sig in på en vårdcentral. En äldre kvinna omhändertogs av polis.
• Efter att MS-sjuka Jimmy vaccinerat sig fick han sparken av jobbet – eftersom företaget han arbetade på upprättat en policy om att anställda inte får vaccinera sig. Företaget är nu anmält.

Det var allt för den här veckan – skriv en kommentar om du saknar något.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

I juni skulle Upphovsrättsdirektivet – med internetfilter och länkskatt – varit svensk lag. EU-kommissionen har nu öppnat för rättsliga åtgärder mot Sverige på grund av förseningen, men i ett brev tydliggör den svenska regeringen nu för första gången en tidsplan.
Sommaren 2022 beräknas upphovsrättsdirektivet vara på plats.

Jag har återkommande rapporterat om det kontroversiella upphovsrättsdirektivet och så sent som i veckan berättat om hur Sverige bara hade dagar kvar att inkomma med svar om varför EU-direktivet ännu inte blivit svensk lag.
Igår, den 23 september, skickade Sveriges regering till slut in ett skriftligt svar.
I svaret skriver man att ”den svenska regeringen beklagar att genomförande av direktivet har försenats men vill försäkra kommissionen om att arbetet med detta är högprioriterat och pågår med full intensitet.”

Regeringen menar att förseningen delvis beror på att EU-kommissionen själva varit sen med vägledning i hur man skulle tolka artikel 17, det så kallade internetfiltret.

”Då regeringen inväntat vägledningen, som presenterades den 4 juni 2021, har arbetet försenats för det sammanhållna genomförandet av direktivet.”

Och sedan anger regeringen en tidsplan för när och hur direktivet ska genomföras.

Först ska en departementspromemoria skrivas i månadsskiftet september/oktober. Ett beslut om lagrådsremiss ska fattas i början av 2022 och därefter fattas beslut om en proposition som ska överlämnas till riksdagen under våren.

”Författningsändringarna beräknas med en sådan tidsplan kunna träda i kraft under sommaren 2022”, skriver regeringen.

Det är många saker ska klaffa under kommande år, men träder lagen i kraft då är det ett år efter att tidsfristen går ut.

EU-kommissionen kommer nu läsa svaret innan de överväger vilka eventuella åtgärder som kommer att vidtas mot Sverige, på grund av förseningen.

Svenska regeringens svar i helhet

”Arbetet med genomförande av direktiv (EU) 2019/790 av den 17 april 2019 om upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden och om ändring av direktiven 96/9/EG och 2001/29/EG har dessvärre försenats. Utifrån de tidigare besked som gavs om kommissionens vägledning för hur artikel 17 bör genomföras, valde Sverige att inte bryta ut artikel 17 från det övriga genomförandet. Då regeringen inväntat vägledningen, som presenterades den 4 juni 2021, har arbetet försenats för det sammanhållna genomförandet av direktivet.

Genomförandet av direktivet pågår för närvarande och en departementspromemoria med förslag till hur direktivet ska genomföras planeras att remitteras vid månadsskiftet september/oktober. Beslut om lagrådsremiss planeras kunna fattas i början av 2022, varefter beslut om proposition och överlämnande till riksdagen kommer att fattas under våren. Författningsändringarna beräknas med en sådan tidsplan kunna träda i kraft under sommaren 2022.

Den svenska regeringen beklagar att genomförande av direktivet har försenats men vill försäkra kommissionen om att arbetet med detta är högprioriterat och pågår med full intensitet. Regeringen avser att hålla kommissionen informerad om den fortsatta lagstiftningsprocessen.”

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Det kontroversiella upphovsrättsdirektivet, med länkskatt och internetfilter, skulle varit lag i Sverige senast 7 juni i år. Drygt tre månader senare är Sverige fortfarande inte nära att klubba någon sådan och nu har EU-kommissionen öppnat för rättsliga åtgärder som på sikt kan leda till böter.
Ännu finns varken förslag på bordet, eller en plan för när det kan vara klart – men Sverige måste lämna besked denna vecka.

För drygt två år sedan klubbades Upphovsrättsdirektivets internetfilter med några få rösters marginal och en rad feltryck i Europaparlamentets kammare. Direktivet orsakade enorma protester och demonstrationer över hela Europa i oro över ett internet som skulle bli svårt att känna igen från förr. Men då var det ännu ett direktiv. För att bli verklighet behöver respektive medlemsland klubba det som lag. Det skulle alla göra innan 7 juni i år – men flera länder har misslyckats, däribland Sverige.

Den 26 juli krävde därför EU-kommissionen en förklaring av Sverige om vad som hänt och vad som nu ska hända. Sverige fick två månader att svara – en deadline som kommer att passeras på söndag.

I Sverige har frågan om upphovsdirektivet hanterats av justitiedepartementet. Där har saker tröskats långsamt. Ännu finns inget förslag remitterat, än mindre finns en promemoria. På justitiedepartementet hänvisas det till EU-kommissionen som varit långsamma med att färdigställa en rekommendation för tolkning av artikel 17 (som berör det så kallade internetfiltret). Vilket är sant, den har tagit tid och kom strax innan sommaren, bara tre dagar innan direktivet skulle vara införlivat. Men drygt tre månader senare har fortfarande ingenting hänt i Sverige.

Nu återstår bara fyra dagar innan Sverige måste svara på EU-kommissionen med en åtgärdsplan om hur man ska införliva direktivet. Är svaret inte tillfredsställande blir nästa steg att ta medlemsländerna till EU-domstol, enligt Reuters.

På Justitiedepartementet är man medveten om tidsfristen som kommissionen gett, men vill ännu inte svara på när eller hur de ska svara. Inte heller kan de ge tidsplan för när direktivet kan införlivas som svensk lag.

– Vi arbetar för fullt med att färdigställa förslaget till genomförande. Det går inte att ge något exakt datum för när remittering kommer att ske. Förhoppningen är dock att kunna göra det runt skiftet september/oktober, säger Patrik Sundberg, kansliråd på Justitiedepartementet.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.