Emanuel Karlsten

I veckan gick låten ”Jag vet, du är inte min” upp i topp på svenska Spotify topp 50. Det är därmed första gången en AI-genererad låt är listetta på Spotify. Skaparna bakom låten har varit anonyma och inte kommenterat – förrän nu.
Efter att jag i helgen rapporterade om förstaplaceringen har de nu valt att lyfta på locket och skriver i ett långt mejl om anklagelserna, om synen på AI-musik – och vilka de är.

Här kan du se min video om Jacub är i topp.
Här kan du se min summering av mejlet nedan.

Uppdatering: Här är danska bolaget bakom Jacub

Jag publicerar och klistrar in deras mejl i sin helhet, för att tillgängliggöra deras svar till så många som möjligt.

”Hej Emanuel,

Hoppas att allt är väl. Andra journalister har också hört av sig med frågor, så jag har sammanställt ett gemensamt svar nedan. Jag hoppas att detta är till hjälp.

Det är helt okej för oss att delar av nedanstående citeras ordagrant, och jag delar också ett bredare sammanhang för att ge en helhetsbild av hur vi arbetar och hur vi ser på den pågående diskussionen.

Vi är fullt medvetna om att musikindustrin genomgår stora förändringar, och att vi har fått betydande uppmärksamhet i Sverige efter framgången med vår EP ”Kärleken är bränd”.

Först och främst är det viktigt att klargöra att vi inte är ett anonymt techbolag som bara har ”tryckt på en knapp”. Det kunde inte vara längre från sanningen. Teamet bakom Jacub består av erfarna musikskapare, låtskrivare och producenter som har investerat mycket tid, omsorg, känslor och ekonomiska resurser i denna EP. Processen har inneburit många sena nätter och ett stort personligt engagemang, vilket också är anledningen till att vi är genuint tacksamma för hur starkt lyssnarna har knutit an emotionellt till musiken.

Arbetet har skapats genom en fokuserad, medveten och människostyrd kreativ process, vägledd av en tydlig konstnärlig vision. Vi tar vårt ansvar i musikens ekosystem på allvar och strävar efter att bidra på ett ansvarsfullt och konstruktivt sätt.

Vi är också fullt medvetna om att AI, både tekniskt och juridiskt, utvecklas snabbt. Vår intention är helt tydlig: att följa all gällande lagstiftning och att anpassa oss i takt med att framtida regler utvecklas.

Ur ett etiskt perspektiv – hur ser vi på användningen av AI i musik?

Vårt förhållningssätt till AI är nyanserat. När ny teknik uppstår möts den nästan alltid av motstånd, ofta drivet av rädsla för att förlora det som redan finns. Den reaktionen är förståelig. Liksom många andra inom musikbranschen känner vi både oro, nyfikenhet och fascination.

Vi är starkt kritiska till massuppladdning av musik som ofta benämns som ”AI music slop”, där anonyma aktörer eller teknikdrivna entiteter laddar upp tusentals låtar utan konstnärlig intention. Vi hoppas och förväntar oss att tydlig och ansvarsfull reglering kommer att växa fram inom detta område.

Hittills har mycket AI-genererad musik främst väckt uppmärksamhet på grund av att tekniken i sig är ny. Det tar ofta formen av välkända artister i oväntade stilar, eller låtar som bygger på provokation eller gimmickar snarare än långsiktigt musikaliskt värde. I dessa fall är det sällan själva lyssnarupplevelsen som driver intresset, utan snarare nyfikenhet.

Vi har följt denna utveckling från sidlinjen med både skepsis och obehag. En sak stod dock klart för oss: AI är här för att stanna.

Det ledde oss till att sätta ett annat mål. Vår ambition, driven av en genuin kärlek till musik, var att utforska om det är möjligt att skapa ett sammanhängande musikaliskt verk med verkligt, långsiktigt konstnärligt värde, där AI används som ett verktyg inom en människostyrd kreativ process. Musik som människor vill återvända till – inte bara nu, utan även om flera år.

Vissa journalister har beskrivit oss som ”robotar” eller ”maskiner”. Sådana beskrivningar vittnar om en missuppfattning av hur vår musik skapas. Jacub-projektet formas genom praktiskt kreativt arbete, tid, omsorg och personligt engagemang från alla inblandade. Det bygger på hantverk och bidrag från erfarna musikprofessionella. Texterna är inspirerade av händelser i våra egna liv och skrivna utifrån genuint mänskliga erfarenheter.

Många har frågat oss om vår marknadsföring. Även om vi har lång erfarenhet av musikmarknadsföring ville vi i just detta projekt se hur långt musiken kunde bära på egen hand. Därför valde vi att använda noll betald annonsering, vilket innebär att all spridning har skett organiskt. Samtidigt har vi plockats bort från officiella hitlisteplaceringar, inte får någon radiospelning och inte erhållit traditionellt redaktionellt stöd från Spotify, såsom New Music Friday, som ofta fungerar som viktiga katalysatorer för listframgång.

Trots detta har våra låtar fått ett överväldigande stöd direkt från lyssnarna. Vi ser detta som ett resultat av ett långsiktigt, fokuserat arbete bakom musik som människor faktiskt vill lyssna på – och återvända till.

Hittills har vi identifierat nära 100 låtar som försöker imitera det vi har skapat. Vi har också sett flera stora influencers hävda hur ”enkelt” det är att göra en AI-låt. Vi väntar fortfarande på att se en enda av dessa låtar nå en topp 50-placering.

Vi förnekar inte att det är relativt enkelt att generera en AI-låt som nästan ingen lyssnar på. Däremot menar vi att det krävs något helt annat för att gång på gång skapa låtar som stora mängder människor aktivt väljer att återvända till.

I nuläget tycks delar av musikbranschen sakna ett tydligt och konstruktivt förhållningssätt till ny teknik. I avsaknad av klara riktlinjer har uppmärksamheten riktats mot oss, sannolikt eftersom vår release har nått synlig framgång. I verkligheten anser vi att vi representerar ett seriöst försök att arbeta med tekniken på musikens villkor – med respekt för hantverket, människorna och det ekosystem som musiken verkar inom. Vårt mål är att röra oss ansvarsfullt in i framtiden, även med AI.

Många har påstått att prompten till Jacub-låten skulle vara baserad på den svenska artisten Albin Lee Meldau.

Det påståendet är faktamässigt felaktigt. Den aktuella artisten har inte refererats vid något tillfälle i prompts, referensmaterial eller i den kreativa processen bakom ”Jag vet, du är inte min” eller någon annan av våra utgivningar. Låtarna har skapats genom en människostyrd process med full kreativ kontroll, där AI-musikverktyg endast har använts som assisterande instrument.

Det stämmer att vissa TikTok-videor senare spekulerade kring likheter, men dessa påståenden bygger inte på någon insyn i vår process. Innan dessa videor publicerades fanns ingen nämnvärd offentlig diskussion som gjorde denna jämförelse. Vi har ingen intention att imitera specifika artister. Tvärtom lägger vi stor vikt vid att bygga ett eget, distinkt konstnärligt universum för Jacub.

Vi tar sådana anklagelser på allvar, eftersom de riskerar att ge en missvisande bild av både våra arbetsmetoder och vår respekt för upphovsrätt.

Varför registrerades låten hos Stim om AI var inblandat?

Vi registrerade verket hos Stim eftersom vi har skrivit låtarna. Stims policy är att rent AI-genererat material, utan mänskliga ”fria och kreativa val”, inte skyddas av upphovsrätt och därför inte ska registreras. Det är inte den kategori våra utgivningar tillhör. Våra låtar har skapats genom en kreativ process där AI-verktyg endast använts som hjälpmedel.

För att vara helt tydlig: detta är inte ett projekt där vi ”bara tryckte på en knapp”. En mycket stor mängd tid, energi och omsorg har lagts på denna EP, och till de hundratals personer som har hört av sig till oss med djupt personliga meddelanden vill vi säga: vi hör er, vi ser er, och det finns verkliga människor på andra sidan denna musik.

Finns Jacub på riktigt?

Slutligen frågar många om Jacub är ”verklig”. Det beror på hur man definierar begreppet. Jacub är ett konstnärligt projekt som utvecklas och bärs av ett team av mänskliga låtskrivare, producenter och kreatörer. Känslorna, berättelserna och upplevelserna i musiken är verkliga, eftersom de kommer från verkliga människor.

Vänliga hälsningar,
Team Jacub”

Idag publicerades finalen av SVT:s dokumentär om Sveriges mäktigaste på sociala medier, Joakim Lundell. Därmed har vi också nått en kulmen, en mediernas sista strid: Här skapades vägskälet mellan journalistiska och relationella medier, där lojalitet, identifikation och närhet väger tyngre än verifiering och ansvar.
För spelar det någon roll vad som är sant, om du står nära den som granskas?

Det finns två stora problem med SVT:s Dokument inifrån. Det första är formatet. Serien är publicerad i tre delar, ett släpp i veckan. Det är en gammal mediedramaturgi, som går helt på tvärs med internets. Det är som att avbryta dig själv i en mening, stycka upp den i tre delar – och säga att det är först när du lyssnat klart som du kommer att förstå allt. Efter tredje delen blir det också lättare att förstå vad SVT vill säga, men det är för sent. Efter första delen skapades en enorm debatt, med rekordmånga anmälningar till granskningsnämnden: Hur kunde SVT ifrågasätta ett barns trauma? Vad publiken inte visste var att SVT i tredje delen kunde visa att Joakim Lundell själv säger att han inte känt till sitt eget barndomstrauma, eftersom det kom till honom först när han var 31. Det är hans egna ord, i SVT.

Vilket leder oss också in på det andra och största problemet: Det här var ett dåligt val av konflikt för att illustrera ny mediemakt.

Det är tydligt att SVT:s övergripande ambition är att dokumentera hur nya makthavare växer fram, under vilka problematiska former det har skett. En Joakim Lundell – med diagnoser, bråkig bakgrund, fosterhem och trasighet – håller taktpinnen för vilka som ska blomstra och dö i ett stort hörn av internet. För de som hänger i detta internethörn är han en mini-gud. Jag har bevakat och mött flera av personerna under flera år, och flera uttrycker bestörtning över att inte journalistiska medier granskar Lundell, Anjo och den makt och inflytande de har. 

Men det finns skäl. Allra mest att den konflikt som gjort makten tydlig har handlat om en vårdnadstvist. SVT Nyheter Öst har tidigare försökt granska konflikten, men anonymiserade i princip samtliga. Resultatet blev…otydligt. Frågan är viktig, men eftersom själva konflikten är så extremt komplicerad och utdragen är den enkel att avfärda av huvudpersonerna: Det finns alltid mer att förstå, alltid fler ursäkter till varför någon har agerat som de gör.

Lundell var förberedd inför SVT:s sista del. Han preppade i dagar för att förekomma SVT:s tillgång till privata chattar, med egna skärmdumpar för att så misstro och tvivel om att SVT skulle vinkla fel. Vilket det finns fog att påstå, för hur ska man heltäckande kunna redovisa ett familjedrama som utspelat sig över flera år? 

Detta blir därför SVT:s största misstag: De använde Sveriges största familjekonflikt för att förklara en enskild persons enorma mediemakt. Eftersom det är en så infekterad och privat familjekonflikt kan nu samtliga inblandade hänvisa till att de bara agerat i affekt, ångrat sig, gjort bättre och att SVT bara valt ut de värsta delarna. 

Har SVT belägg för att Lundell styrt en av Youtubes största “dramakanaler”? Ja, men kanalen drivs av en vän, som skriver privat i en privat situation. Har SVT belägg för att Lundell hittat på om sin barndom? Ja, men det var ett privat trauma. Har SVT belägg för att han kan styra vilka som når framgång? Ja, men det är för att alla är intresserade av hans privata liv.

Det absolut svåraste är att dessa nya medieaktörer aldrig har hävdat att de är medier i någon journalistisk mening. De är personer, ofta trasiga och helt nya för vad räckvidd innebär. Några har journalistiska ambitioner, men är yrvakna för vad publicistik innebär. Andra är bara kändisar, som nyligen börjat förstå vad det kan betyda att hänga ut personer för tusentals eller hundratusentals personer. Ingen av de har hanterats som makthavare av journalistiken, för de är allra mest privatpersoner som över åren råkat gå från tio vänner till en miljon följare som behandlas som vänner: En publik som blir som en förlängd del av en familj. 

Denna nya mediemakt försökte SVT nu skildra. Men med fel konflikt och fel format blir makten i praktiken nästan omöjlig att hålla ansvarig. I en offentlighet byggd på relationer snarare än ansvar, spelar sanningen bara roll för den som redan står utanför relationen.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Meta förbjuder nu även Aktuellt i politiken – Socialdemokraternas mediebolag – att annonsera på Instagram och Facebook. Tidigare har mediehus varit undantagna, men efter de senaste veckornas uppmärksamhet kring att mediebolaget är helägt av Socialdemokraterna har mediehusets tidigare annonser tagits bort eftersom de ”inte följde våra annonseringsregler”.

Redan i valet 2022 kunde jag berätta om hur Socialdemokraterna använde ett kreativt upplägg för att annonsera för att nå nya väljargrupper. Genom sitt mediebolag Aktuellt i politiken skapades en rad Facebooksidor med kreativa användarnamn, som ”Kvinnofridsupproret” och ”Samtidigt i Sverige”, för att sprida socialdemokratisk politiska annonser. Mediebolaget agerar självständigt, men har som uppdrag av sin helägare att exempelvis ”nå nya målgrupper med idédebatt”. Därför investerade mediebolaget hundratusentals kronor i annonser för att nå grupper med socialdemokratiska idéer.

För några veckor sedan granskade TV4 åter det här upplägget. Då avslöjades att Aktuellt i politiken fortsätter att vara otydliga med sin koppling till Socialdemokraterna, men också att de lyckas runda ett förbud för politisk annonsering.

I oktober trädde en ny lag, TTPA, i kraft som kräver extrem transparens kring politisk annonsering. Meta hävdade då att lagen är så omfattande att de helt enkelt kommer att ta bort alla politiska annonser på sajten.
Men det finns ett undantag: Nyhetsmedier.

Om en Facebooksida finns på News page index så kan sidan annonsera politiskt. Idén är att nyhetsmedier som rapportera om en politiskt laddad fråga inte ska begränsas från att sprida den informationen till allmänheten.

Det är detta kryphål Socialdemokraterna lyckas utnyttja, med hjälp av Aktuellt i politiken. Genom att investera pengar i ett mediebolag (förra valåret omsatte bolaget 20 miljoner kronor), kan mediebolaget annonsera politiskt på plattformarna och nå nya målgrupper,

Tills nu.

För idag är samtliga politiska annonser borttagna från Metas annnonsbibliotek. De har raderats med hänsyn till det nya regelverket som skapats efter TTPA blivit lag. Enligt uppgift ska annonserna ha raderats efter en översyn som inletts efter TV4:s granskning.

Det är viktigt att notera att det fortsatt är tillåtet för vem som helst att posta och sprida politik på Facebook och Instagram, men det är alltså annonser med politiskt innehåll som förbjuds av Meta.

Källor med insyn menar också att liknande granskningar kan komma att göras av andra partinära medier, som Riks som ligger nära och tidigare ägdes av Sverigedemokraterna. Men även till exempel Tidningen näringslivet som ägs av Svenskt näringsliv.

Meta har vid denna texts publicering ännu inte återkommit med en kommentar.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Socialdemokraterna betalar miljoner för att bygga egna mediehus i sociala medier – men smyger med att de betalar.
Hur kan de inte förstå att det skadar det demokratiska samtalet?

I veckan har TV4 gjort ett stort nummer av mediehuset Aktuellt i politiken, helt finansierat av Socialdemokraterna, inte är tydliga med sin koppling till partiet. Jag är med som expert, allra mest för att jag skrev om det här redan förra valrörelsen, 2022. Även då fick det stor uppmärksamhet, eftersom jag då kunde visa hur Socialdemokraterna byggt upp Facebooksidor som ”Morgon-tidningen” och ”Samtidigt i Sverige” eller ”Sverige inför verkligheten”. Sidor där man får leta på profilsidan för att hitta att de drivs av ”Aktuellt i politiken”, och klicka sig in på en sida och under ”om” hitta att mediesajten finansieras av Socialdemokraterna. Historiskt är inte det ovanligt. I över hundra år har Socialdemokraterna haft partipress under bland annat namnet Morgon-tidningen. I modern tid har även Liberalerna haft tidningen NU och Sverigedemokraterna Samtiden och tv-kanalen Riks. Men medan Liberalerna lagt ned sin tidning och SD sålt den till privatpersoner (även om de fortsätter att plöja in pengar i den) har Socialdemokraterna alltså växlat upp. Genom åren lägger omsätter mediebolaget ungefär 10 miljoner kronor, och dubbel omsättning under ett valår – delvis för att partiet ska kunna annonsera genom mediehuset. Och det är alltså detta som Tv4-nyheterna nu granskar.

Det är bra att tv4 gör det. Inte minst med bakgrund att det var tv4 som granskade ”trollfabriken” hos SD. Men det är också viktigt att – nu som då – lyfta skillnaden mellan partiernas strategier: SD hävdade i alla år att de inte hade några anonyma konton, någon separat verksamhet. TV4 var tvungna att använda dolda kameror för att avslöja att partiet inte bara hade det, utan också använde dem systematiskt för att påverka fria val. Socialdemokraterna hymlar inte med sina konton. Och för den som letar så är det inte svårt att hitta avsändaren. Men vem orkar leta?

Ta exempelvis instagramkontot javla_uland. Ett memekonto med udd mot regeringen som postar videos som är kul och som kan vrida politiken i socialdemokratisk riktning. Den enda indikationen att det är från Aktuellt i politiken är webbadressen dit man kan skicka tips på klipp: javla_uland@aipmedia.se
Hur ska någon vanliga internetanvändare förstå att det de tar del av, eller följer, är betalt av socialdemokraterna? Hur ska någon som ser det dyka upp i flödet förstå det?

Eller denna sida, Politikkollen. Skapat som vore det gjort av en myndighet, men som alltså är från AiP media productions. Först på om-sidan får man reda på att det är ett företag ägt av socialdemokraterna.

Allt det här sker i en kontext av att partier – inte minst Socialdemokraterna – återkommande talar om hur viktigt det är att avsändaren till politiska budskap är tydlig. Att plattformar som Facebook har ett ansvar att motarbeta främmande makt eller andra som vill påverka val eller medborgare om hur de ska rösta utan att berätta vilka de är. Inte minst sker det i en kontext där EU nyss har antagit en förordning, TTPA, som kräver extremt transparens kring alla betalda politiska budskap på nätet. Förordningen är så komplex att Meta och Google valt att förbjuda politisk annonsering helt, eftersom risken att göra fel än rätt är för stor.

Det är i den kontexten som Socialdemokraterna väljer att annonsera – genom sitt mediehus. Alltså: I en tid där det inte längre går att annonsera politiskt på sociala medier (på grund av en lag partiet röstat igenom) hittar partiet ett kryphål, genom att gå via sitt mediebolag – som egentligen är en förlängning av partiet.

Det är obegripligt. Ännu mindre är det obegripligt att partiet fortsätter att försvara sig. Väljare förtjänar att veta vilket parti det är som betalat för att en politisk åsikt ska nå dem.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Efter fyra år och åtta ordförandeländer har EU-länderna till slut enats om en position i övervakningsförslaget som kallats ”Chat control”. I Coreper antogs en version som inte innebär någon allmän övervakning och inget hot mot kryptering. Alltså tvärt emot den linje Sverige tidigare lobbat för.
Varför vände den svenska regeringen?
Så varför vände plötsligt den svenska regeringen?

I torsdags förra veckan sammanträdde justitieutskottet. Bara två dygn tidigare hade de fått veta att frågan om Chat control skulle behandlas – formellt kallad ”Förslag till förordning om att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn”. Utskottet har haft frågan på bordet flera gånger. Under de fyra år och åtta ordförandeländer som hanterat förslaget har det blivit allt hårdare: All kommunikation på internet – bilder, ljud och text – skulle scannas. Inget skulle vara hemligt. Kryptering omöjlig. Sverige har godkänt det som lagts fram, eftersom en borgerlig regering tillsammans med Socialdemokraterna ställt sig positiva.

I EU-parlamentet har nästan samtliga partier varit emot EU-kommissionens förslag. Förutom Socialdemokraterna, eftersom det ursprungligen var den socialdemokratiska EU-kommissionären Ylva Johansson som tog fram förslaget. Men EU-parlamentet har alltså varit mycket kritiska, och antagit en position som varit betydligt mildare: Övergreppsmaterial mot material måste stoppas, men inte på bekostnad av att alla medborgare ska vara skyldiga till motsatsen bevisas.

Men när en förordning ska förhandlas så måste både EU-parlamentet och EU:s regeringar ha enats om en position innan förhandling – en så kallad trilog – kan påbörjas. Och EU:s regeringar har inte kunnat enas. Anledninen anses vara att EU-ländernas regeringar – till skillnad från parlamentet – ofta står betydligt mer nära sina polismyndigheter. Dessa påpekar internets enorma potential till att komma åt fler brott. Den genväg övervakning innebär på ett principiellt plan, blir därför en diskussionsfråga för den som förstår hur mycket enklare det skulle bli att komma åt komplexa brott om polisen fick potenta verktyg. Att få ner brottslighet, komma åt pedofiler, skulle innebära en enorm vinst för samhället. Och då blir det svårare att hålla fast vid principer.

Det mönstret har funnits även i Sveirge. Där har Moderaterna och Socialdemokraterna egen majoritet i riksdagen, men under åren har de också haft stöd av både Liberalerna och Kristdemokraterna i frågan. Ibland även av Miljöpartiet och Vänsterpartiet – som i efterhand har ursäktat sig med att de röstat fel.

Under hösten har Danmark haft ordförandeposten i det som kallas EU:s ministerråd, alltså där regeringarna träffas för att ta beslut om EU-frågor. Efter att först ha försökt forcera ett mycket långtgående förslag med bred övervakning, men fallit på att Tyskland motsatt sig, svängde man för någon vecka sedan. Då valde man istället det hittills mest milda förslaget. Det skulle inte ske någon massövervakning: Krypteringen skulle fredas och istället skulle man gå tillbaka till det ursprungliga versionen av Chat control, där internetjättarna frivilligt fick leta efter övergreppsmaterial i öppna data. Ovanpå det skulle ett centrum skapas för att förebygga och motverka sexuella övergrepp på barn.

Efter alla turer var det alltså detta förslag som i torsdags hamnade på justitieutskottets bord. Statssekreterare Mikael Kullberg var där och föredrog regeringens hållning för utskottets riksdagsledamöter. Och han var märkligt nog positiv. Samme Kullberg som tidigare hyllat alla hårda förslag. I skrivelsen, som genom protokoll nu är offentligt, menade han att Sverige ”välkomnar” det nhär och att kompromissförslaget rör sig ”i rätt riktning” eftersom ”risker för omfattande övervakning av internetanvändare/…/markant mildrats”, eftersom det hjälper till att ”undvika generell övervakning av internetanvändare”. I skrivelsen fortsätter Sverige hylla att ”alla hänvisningar till en obligatorisk spårningsorder strukits”, vilket innebär att regeringen därför ger sitt stöd till det danska förslaget.

Kristdemokraterna instämmer. Rimligt, eftersom de bara dagar innan mötet tvingats till det av sina medlemmar under landsmötet.
Liberalerna instämmer. Också rimligt, eftersom de två dagar senare också kommer tvingas till en sådan hållning av sina medlemmar under sitt landsmöte.
Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet jublar. De skriver förvisso egna avvikande ståndpunkter om att Sverige borde arbeta ännu mer aktivt för att inte utvärdera om tre år, eller att ge mer uttryckligt stöd för kryptering och att man ska vara försiktig med formuleringar om åldersverifiering, så att det inte skapas krav på att enskilda företag ska spara sådan data. Men i grunden var de nöjda.

Men Moderaterna och Socialdemokraterna? De som ropat högst om hårdare tag, om hur viktigt det var med potenta verktyg? De är nu tysta. Enligt källor som jag talat med blir flera ledamöter förvånade. Hur svängde de så snabbt? Vill de inte anmäla en avvikande åsikt?

Sveriges hållning kunde klubbas och på Coreper, de ständiga representanternas kommitté, klubbades idag, onsdag den 26 november, ministerrådets hållning. Vilket innebär att det bara är formalia innan allt är klart.

Vad det innebär är att trilogsamtal nu kan inledas. Där möts parlamentet och ministerrådet för att tillsammans med EU-kommissionen knåda fram en kompromiss utifrån de två hållningarna. Eftersom ingen av ingångspunkterna innehåller något övervakningsförslag innebär det att kritikernas värsta oro är över (nåja..). Det finns principiella problem kvar som väcker frågor, som vad åldersverifiering innebär, eller vad det kan innebär att EU ska utvärdera förslaget om tre år. Men i grunden har nu båda de lagstiftande organen en så urvattnad version av det första utkastet att faran ändå anses vara över.

Samtidigt är Sverige bara i början av egna övervakningslagar. Sedan i februari i år har regeringen ruvat på en lagrådsremiss som tillåter polisen och Säpo att läsa all kommunikation som svenskar har på chattappar och i mejl – även information som är krypterad. Jag har skrivit om lagförslaget tidigare. Även om Liberalerna i helgen klubbade att partiet ska arbeta emot ett sådant förslag, har Moderaterna och Socialdemokraterna egen majoritet i riksdagen.

Frågan om övervakning och gränserna för den är knappast över.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Under Liberalernas Landsmöte i helgen bifölls en motion som gav stöd för krypterad kommunikation – och som motsätter sig regeringens förslag där svenska medborgare ska övervakas.
Det kan komma få stor betydelse i kommande regeringsförhandlingar.

Förra veckan antog även Kristdemokraterna en kritisk hållning under deras partikongress. I helgen har Liberalerna anslutit, efter att enskilda partimedlemmar motionerat om att ”inför en digital brevhemlighet och stoppa bakdörrarna i krypterade tjänster” (motion G58). Partistyrelsen argumenterade mot motionen, men landsmötet valde att bifalla motionen i sin helhet.

Därmed har Liberalerna formellt ändrat sin politik. Men för sent.

Chat control har redan försvunnit från agendan, vilket jag rapporterade om i veckan. Och även om Liberalerna, tillsammans med Kristdemokraterna, hade röstade emot förslaget, har Moderaterna och Socialdemokraternas haft egen majoritet. Båda partierna är för Chat control, inklusive de mest aggressiva versioner av de lagförslag som framförts. 

Men motionen har ändå betydelse. Inte minst den efterföljande, G59, som uttryckligen tar sikte på det utkast till lagrådsremiss som regeringen i våras publicerade. I det föreslås att krypteringen ska brytas, eller bakdörrar byggas in, för att komma åt svåra brott. Ett förslag som, om det skulle bli verklighet, skulle omöjliggöra krypterade tjänster som Whatsapp och Signal i Sverige.

Motionen förslog att lagförslaget ”omarbetas för att bevara och stärka den personliga integriteten” och krypterade tjänster ”inte tvingas bryta kryptering eller bygger in bakdörrar utan att misstanke om brott föreligger”. Dessutom att partiet ska verka för att ”legitima totalsträckskrypterade tjänster inte tvingas bryta kryptering eller bygga in bakdörrar”.
Trots patistyrelsens invändningar biföll landsmötet även denna motion i sin helhet.

Inte heller detta behöver betyda något för regeringens övervakningsförslag, om det skulle nå riksdagen i sin nuvarande form. Detta eftersom Moderaterna och sannolikt också Socialdemokraterna är positiva till lagförslaget och att de har gemensam majoritet i riksdagen. Men eftersom Liberalerna, genom accepterandet av motionen, nu aktivt ska arbeta för att förändra förslaget kommer det ändå ha betydelse i den fortsatta processen, eftersom partiet är en del av regeringen.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Efter snart fyra år och åtta ordförandeskap verkar ministerrådet nu ha enats: Medborgares samtal och kommunikation ska inte scannas och krypterad kommunikation fredas.
Det står klart efter att ordförandelandet Danmark gett upp de mer offensiva förslagen, och nu anser sig färdiga.
Samtidigt har ett regeringsparti i Sverige bytt position: Kristdemokraterna är sedan rikstinget i helgen nu emot obligatorisk scanning av medborgares kommunikation på nätet.

Uppdaterat: Texten har uppdaterats med att coreper-mötet hålls nästa onsdag 26 november

Det har varit några tumultartade veckor för den som försökt följa turerna kring det omdiskuterade Chat control. I oktober försökte Danmark, bland annat med stöd av Sverige, trycka igenom en position där ministerrådet inför kommande förhandling skulle lobba för att alla medborgares kommunikation skulle granskas så att den inte innehöll övergreppsmaterial på barn. Övervakningen skulle vara frivillig, men den som tackar nej skulle förbjudas använda meddelandetjänsten (som Facebook eller Tiktok). I sista stund drog Danmark tillbaka förslaget, eftersom det inte hade tillräckligt stöd. Och som åttonde ordförandeland som försökt få till en position för EU-ländernas regeringar valde man till sist att gå tillbaka till den ursprungliga versionen och – efter viss tumult och påtryckning från intresseorganisationer – stryka alla formuleringar om obligatorisk scanning. Tyskland har vänt och ställt sig positivt till förslaget, och på onsdag nästa vecka, 26 november, kommer det att klubbas på EU-ministrarnas ambassadörsmöte, Coreper II.

Kritikerna utropar sig därmed som vinnare. Nästa steg är att ministerrådet och europaparlamentet möts i en så kallad trilogförhandling, där man ska enas om en kompromiss. Men båda dessa organ kommer nu in i förhandlingen utan krav på allmän scanning av meddelanden. Istället ska en sådan vara frivillig, och uttryckligen och bokstavligen inte införa ”any detection obligations on providers”. Inga företag ska alltså tvingas börja scanna eller lagra sina användarers kommunikation.

Samtidigt i Sverige har Kristdemokraterna har partikongress och där har medlemmarna kört över sina partiledning och med en förkrossande majoritet tydliggjort att partiet inte vill medverka till Chat controls införande och den övervakning som den skulle medföra. Det var partiets EU-parlamentsledamot Alice Teodorescu som lagt fram motionen. Hon själv har varit kritisk till förslaget och röstat emot förslaget i EU-parlamentet, men i riksdagen har Kristdemokraterna varit positiva.

Svängningen innebär ingen konkret förändring för Sverige, eftersom Socialdemokraterna och Moderaterna är positiva till förslaget, vilket med Liberalernas stöd innebär att en majoritet är för.

Beslutet är inte formellt antaget, men antas beslutas i Coreper på onsdag, varpå ministerrådet kan klubba det som en så kallad ”A-punkt” utan diskussion, på vilket minsterråds-möte som helst.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

UPPDATERAT 13/10: Chat control ströks i sista stund från agendan. När det åter kommer upp igen är ännu oklart. Rimligtvis fanns inte tillräcklig majoritet för Danmarks förslag.

Den tidigare texten ligger kvar i sin ursprungliga version:
****
I oktober träffas EU:s regeringar i ministerrådet och där ska Damark försöka forcera igenom det förslag som nu passerat sju ordförandeländer: Att ingen får skicka en bild på internet utan att staten först scannar den. Vill du inte? Då får du inte använda internettjänsten för att skicka bilder.
Regeringen informerade riksdagen i veckan, och nu lobbar Sverige för förslaget på EU-nivå.

”Chat control” kallas det omdiskuterade förslaget, och handlar alltså om att stoppa övergreppsbilder på barn. För att göra detta föreslås alla bilder på internet att scannas. Alla är skyldiga, tills motsatsen bevisas. Vilket omöjliggör privata samtal eller kryptering. Senast i september träffades en tjänstemannagrupp inom EU för att diskutera frågan och inför det mötet kom jag över de instruktioner som Sveriges regering skickat med delegationen. Där framgår att Sverige tycker att förslaget är bra, och att man inte tycker att det hotar integriteten eftersom medborgare godkänner övervakningen, innan den sker.

Förslaget är snarlikt det som Belgien försökte få igenom under sin ordförandeperiod. Inför det beslutet inhämtade regeringen godkännande från riksdagens och endast Sverigedemokraterna och Centerpartiet lämnade en avvikande ståndpunkt. Övriga partier tyckte det var bra, men efter att jag avslöjade det i denna blogg påstod både Miljöpartiet och Vänsterpartiet att det blev fel. Men åtminstone i Miljöpartiets fall var det lögn, eftersom frågan var förankrad.

I tisdags möttes ledamöterna i riksdagens justitieutskott och där informerade regeringen att förslaget nu ska upp i EU:s ministerråd och att det i princip är samma förslag som utskottet redan accepterat. Därför behövdes inget ytterligare godkännande inhämtas. Även ytterligare en källa bekräftar att frågan ska upp på ministerrådet den 13-14 oktober.

Även om riksdagen redan godkänt förslaget, väntas någon från oppositionspartierna lyfta frågan under regeringens frågestund idag, torsdag 2 oktober.

Men Sveriges hållning är alltså klar, och nu riktas istället blicken mot övriga EU-länders regeringar. I fyra år har förslaget tröskats utan framgångsrik överenskommelse. Framför allt är det Tyskland som varit kritiska. Men att frågan nu ändå når upp på bordet innebär att det det kan finnas en öppning för beslut.
Den 13 eller 14 oktober träffas ministerrådet – då får vi ett svar.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Bilden längst upp är skapad med Midjourney

CHAT CONTROL. Imorgon träffas EU-länderna för att besluta ifall alla bilder vi skickar ska scannas i jakt på övergreppsmaterial. Kritiker menar att det bryter mot människans rätt till privata samtal.
Men i ett läckt dokument framkommer att Sveriges regering tycker det är särskilt bra att just krypterade bilder nu återigen kommer kunna övervakas.

Jag har återkommande skrivit om det förslag till övervakning, kallat Chat control, som finns på EU-nivå. Ministerrådet, RIF, har ännu inte tagit position, men nu ska ordförandelandet Danmark försöka få igenom ett kompromissförslag. Det verkar bli svårt, eftersom Tyskland uppges rösta nej till förslaget. Men för svensk del finns något mer uppseeendeväckande.

I ett läckt dokument, vars innehåll jag har kunnat verifiera, har Sverige skrivit ned sin officiella hållning inför fredagens möte i rådsgruppen LEWP. Där konstateras att Sverige är positiva till krypterade tjänster nu ska innefattas:
”Sverige ser också positivt på att krypterade tjänster återigen omfattas av förordningen tillämpningsområde eftersom sådana tjänster de facto utnyttjas för spridning av övergreppsbilder.”, står det i instruktionen.

I underlaget finns också skrivningar om hur man ska förstå vad som är nytt i Danmarks kompromissförslag, och att representanten uppmuntras ställa frågor om hur kryptering skyddas.
”Sverige kan ställa följande fråga gällande artikel 1.5: Ser ORDF en risk att formuleringen, or create access to end-to-end encrypted data, kan vara alltför begränsande och utgöra hinder för framtida tekniska lösningar?”

Så hur ska man förstå att vi å ena sidan vill skydda kryptering, å andra sidan tycker att det är bra att kryptering kan brytas? Det kan man läsa sig till i tolkningen av det danska förslaget:
”Tjänsteleverantörer ska inte kunna tvingas att avkryptera data eller hindras från att erbjuda helsträckkrypterade tjänster”. Och vidare: ”Spårning i person-till-person-kommunikationstjänster som använder helsträckskryptering ska kunna ske innan överföringen av innehåll och kräva användarens medgivande.”

Tolkningen från regeringen tycks vara att en medborgare som vill skicka bild på internet först ska få en fråga om deras bilder kan scannas. Tackar en medborgare nej får den inte använda tjänsten för att skicka bilder. Genom att ge oss ett val anser regeringen att de dels har kommit runt krypteringsfrågan, och dels har fått tillåtelse att scanna medborgares bilder. Det sker alltså innan bilden har börjat skickats eller krypterats. Men i praktiken skulle det bli ett ännu värre intrång, eftersom vi förbjuds skicka bilder om vi inte godkänner övervakning.

I instruktionen står att Sverige kort sagt är positiva, men att det också finns en ”granskningsreservation”, som innebär att regeringen eventuellt kommer att behöva inhämta godkännande från riksdagen innan man kan ta ett slutgiltigt beslut. Men riksdagen har redan tagit beslut om liknande förslag och har då varje gång varit positiva, vilket jag rapporterat om flera gånger.

Imorgon sker mötet på EU-nivå, därefter vet vi om det finns tillräcklig majoritet bland EU-länderna för ett beslut.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.