Emanuel Karlsten

För några veckor sedan öppnade Jagvillhavaccin.nu – en sajt som hittar lediga vaccintider på regionernas sajter. Kort efter lansering försökte flera regioner försvåra för bokningssajten. Sajtens grundare backade tillfälligt – men är nu åter tillbaka större än tidigare.
Nu kartläggs nästan hälften av landets vaccintider.

Jagvillhavaccin.nu är en kopia av en den franska motsvarigheten ”Vite ma dose”. I Frankrike har grundaren belönats med en av landets ädlaste medaljer, men när fransk-svenska Pierre Mesure använde den öppna källkoden för att bygga en svensk variant, möttes hans med skepsis. Efter att jag för några veckor sedan skrev om sajten gick Region Blekinge, via Svt nyheter, ut och varnade för sajten. Inte heller verkade de regioner som haft störst problem med bokningen vilja ha hjälp och de sex regioner som redan fanns med på sajten bad Mesure ta ned deras bokningstider. Åtminstone tills de rett ut vad det egentligen innebär. Utredningen pågick en tid, kom inte fram till någon negativ aspekt och även om två regioner gav sitt uttryckliga tillstånd kunde inte samtliga ge ett brett godkännande. Vilket fick Pierre Mesure att tröttna och istället besluta sig att indexera så många vaccintjänster han kunde.
– Jag har sagt tydligt till regionerna att jag inte såg deras ”ok” som ett krav från deras sida. Och nu känner jag att det är onödigt att vänta på deras entusiasm.

Pierre Mesure är aktiv i nätverket Civic tech Sverige och finns där med i flera projekt som arbetar för att öppna data och öka transparensen för allmänheten i Sverige. Han säger ha förståelse för regionernas utredning, men menar att eftersom den tydliggjorde att han tjänst varken inneburit risk eller överbelastning fanns det ingen anledning att vänta. Och i de fall det funnits rimlig kritik har han byggt om sajten. Som i fallet Blekinge, som påpekade att medborgare missade viktig information om de landade direkt vid bokningen. Under tiden har han nu också hunnit lägga till fler nya aktörer och istället för de 25 procent av landets vaccinmottagningar sajten tidigare nådde, är sajten nu upp nästan 50 procent.

Och alla har inte varit negativt inställda. I Västra götaland har regionen tillgängliggjort ett API, vilket gör det lättare för Pierre Mesure att komma åt och indexera regionens bokningar. Från att ha täckt en minoritet av Västra götalands bokningstider täcker han nu nästan 70 procent. Och även i flera andra regioner har han hittat sätt att kartlägga lediga tider. Det innebär att regionernas vaccinsajter avlastas och istället för att medborgare behöver ladda samma sajt flera gånger, kontrollerar Mesures spindlar sajten två gånger i timmen efter nya tider och sammanställer resultatet på jagvillhavaccin.nu.

Egentligen är det bara Stockholm som nu säger att de är rakt av negativa till Pierre Mesures sajt – trots att Pierre inte själv tjänar några pengar på sajten och den bygger på öppen källkod och öppen data. Han vill inte recensera regionernas beteende närmare.
– Jag kan bara upprepa att det här kan hjälpa dem mycket, deras medborgare, deras vårdpersonal. De får gärna höra av sig för att göra sina tider öppna, säger Pierre Mesure.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Här är regionerna som spindlas av Jagvillhavaccin.nu

Region	Procent	Vaccinatörer	Vaccinatörer på Jagvillhavaccin	Befolkning som nås
Blekinge	100% ✅	MittVaccin	MittVaccin	160000
Dalarna	7st/17 🔶	MittVaccin, 1177	1177	287000
Gävleborg	0% 🛑	Platform24	Platform24
Gotland	0% 🛑	Alltid Öppet	Alltid Öppet
Halland	0% 🛑	MittHalland (MittVaccin)	MittHalland
Jämtland	0% 🛑	1177	1177
Jönköping	100% ✅	MittVaccin	MittVaccin	360000
Kalmar	100% ✅	MittVaccin	MittVaccin	245000
Kronoberg	7st/16 🔶	MittVaccin, Vaccina, 1177, Previa	MittVaccin, Vaccina, 1177, Previa	200000
Norbotten	0% 🛑	1177	1177
Örebro	100% ✅	MittVaccin	MittVaccin	302000
Östergötland	100% ✅	MittVaccin	Inte öppet ännu	450000
Skåne	37/49st 🔶	Många	MittVaccin, Vaccina, 1177, KRY, Doktor24, Bokamera, MACC, MinDoktor	1340000
Sörmland	6st/13 🔶	MittVaccin, Vaccina, 1177, Doktor24	MittVaccin, Vaccina, 1177, Doktor24	295000
Stockholm	0% 🛑	Alltid Öppet	Alltid Öppet
Uppsala	0% 🛑	1177	1177
Värmland	0% 🛑	1177	1177
Västerbotten	100% ✅	1177, Kolla deras sida	1177	268000
Västernorrland	100% ✅	MittVaccin	MittVaccin	245000
Västmanland	100% ✅	1177, Kolla deras sida	1177	274000
VästraGötaland	135/207st 🔶	Många, Kolla deras sida	MittVaccin, Vaccina, 1177, CGM, Collabodoc, Doktor, Doktor24, Patient.nu m.fl.	1710000
			Invånare (ungefär)	4761870
			Andel befolkning	46.55%

Den 7 juni skulle det kritiserade upphovsrättsdirektivet med artikel 17 (tidigare artikel 13) varit svensk lag. Det är det inte. Anledningen är att EU-kommissionen dröjt med sina riktlinjer för hur direktivet ska implementeras. Och när de nu är publicerade visar det sig att det är en slags återkomst för internetfiltret.

För två år sedan väckte ett EU-direktiv enorm uppmärksamhet. Hundratusentals demonstrerade på Europas gator mot ett förslag som skulle innebära filter på internet och en slags skatt på länkar. I korthet handlar det om att sajterna blir ansvariga för om användare laddar upp upphovsrättsskyddat material. Vilket innebär att de behöver införa ett filter och en slags förhandsblockering för vad som får publiceras. Trots massivt motstånd röstades förslaget igenom med några få rösters marginal (där svenska EU-parlamentarikers feltryck spelade en avgörande roll). Sedan dess har länderna haft drygt två år på sig att göra direktivet till lag. Några länder har infört delar av direktivet, medan de flesta inväntat kommissionens riktlinjer. Så också i Sverige, som under tiden arbetat med att få in synpunkter på direktivet från en referensgrupp.

I fredags kom så, kraftigt försenat, riktlinjerna från EU-kommissionen. På Justitiedepartementet har tjänstemännen precis börjat analysera det, för att så snart som möjligt färdigställa en promemoria som ska ut på remiss. Någon tidsplan finns ännu inte, enligt en tjänsteman på departementet.

Vad står i kommissionens riktlinjer?

För artikel 17 (tidigare 13), också kallat ”internetfilter”, är det mest uppseendeväckande kommissionens tolkning av vilken typ av material som ska stoppas. Tidigare har det handlat om att ta bort ”uppenbara upphovsrättsbrott”, vilket skulle skydda enskilda användare från att drabbas av publiceringar där man råkar få med musik, en film eller bild som är upphovsrättsskyddad. Men i den nya riktlinjen understryker istället kommissionen att plattformar borde ta särskild hänsyn till det som upphovsrättshavaren själv flaggat för blockering. Skiftet anses viktigt av till exempel medborgarrättsorganisationen EFF och Edri, som menar att risken är att plattformar tar bort för mycket, även satir och kritik, i rädsla för böter och eftersom att filter inte är känsliga nog för att känna av skillnaden.

I praktiken skulle det innebära att till exempel SVT, eller en filmstudio som Warner kan skapa ett referensbibliotek med allt sitt innehåll, vilket innebär att alla sajter som används av EU-medborgare förbjuds tillåta användare publicera något av det – bild, film eller ljud. Det är också plattformen som har ansvar att ändå tillåta bilder – om de görs i form av satir, humor eller kritik. Hur det i praktiken ska fungera är svårt att både förutse och förstå.

I grunden innebär det att det filter som tidigare heligt lovats inte skulle finnas, nu får en mer framträdande roll.

Riktlinjerna är inte ett juridiskt bindande dokument, men en viktig anledning till att en majoritet – inklusive Sverige – ännu inte implementerat direktivet lokalt.

Jag kommer fortlöpande följa hur direktivet blir lag i Sverige.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 22 (31 maj – 6 juni, 2021).

14 523 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, vilket är en ökning med 72 inrapporterade dödsfall sedan förra veckan. Det är 13 färre dödsfall än förra veckan och det lägsta inrapporterade antalet sedan vecka 44 förra året.

Förra veckan skedde ett dataintrång i databasen Sminet, vilket innebar att databasen stängdes ner onsdag-fredag den veckan. Den mesta av datan kunde rapporteras in under helgen, men inte all, varför nedanstående data är ofullständig och det inte går att dra säkra slutsatser på den.

Antalet testade ingår dock inte i Sminet och är därmed fullständig. Här synes en fortsatt stadig minskning, 12 procent färre testade sig under senast inrapporterade helvecka.

Utifrån den ofullständiga data som har hunnits rapporteras in har antalet bekräftade fall minskat. I princip kan det dock konstateras att smittan minskar över hela landet, förutom i Norrbotten där man fortfarande kämpar med en ökande spridning av smittan. Om veckans data skulle vara korrekt skulle vi inte längre ha den högsta smittan i norden, något som Svenska dagbladet gjort rubriker på. Men även om smittan skulle vara så här låg, ligger Sverige fortsatt väldigt högt jämfört med många andra länder.

Vad som därmed är en säkrare indikator är vårdbeläggningen. Den datan är också färskare och där är vi nere i 169 fall på intensivvården i Sverige (grön linje, vänstra grafen). Totalt (orange linje, vänstra grafen) vårdas nu 640 patienter med covid-19 på sjukhus. Det är den lägsta siffran i år och en kraftig minskning. Trots det har organisationen Sveriges kommuner och regioner tagit kontakt med grannländerna för att se om de kan få hjälp med avlastning under sommaren, eftersom vårdpersonalen är kraftigt sliten och flera nu lämnar IVA.

Den minskande vårdbeläggningen är viktig eftersom den är vägledande för om Sverige kan övergå till nivå 2 i restriktionerna, så maxantalet för privata samlingar kan ökas. Jag har skrivit mer detaljerat om nivåerna förut, men i korthet behöver det vara färre än 300 på sjukhus med covid-19, vilket innebär att beläggningen behöver minska ganska dramatiskt för att vi ska nå dit till 1 juli. Planen ligger fast och Tegnell tror att nästan alla restriktioner ska vara lyfta till september, även om rekommendationen att jobba hemma kan ligga kvar hela hösten. Den verkar inte bekymra svenskarna särskilt som gärna jobbar hemma minst halvtid.

I veckan har Sverige öppnat upp lite mer, vilket gjort att det känts som innan pandemin på krogarna, att kön utanför gudstjänster ringlat lång och att 21 titlar har fått premiär på bio. Samtidigt ligger flera lokala restriktioner kvar, framför allt i de regioner där smittan inte viker av lika snabbt. Idag, söndag, försvinner Västra götalands lokala restriktioner.

Konstitutionsutskottet (KU) har kommit fram till att regeringen brustit i hanteringen av pandemin. Kritiken kokas ned i fyra punkter: Testning och smittspårning, äldreomsorgen, hanteringen av pandemilagen – och regeringens strategi. I den sista punkten lyfter KU särskilt fram det som jag på denna sajt avslöjade: Att regeringen i tysthet ändrade en central mening i strategin på sin hemsida. KU kritiserar till exempel att man inte införde en rättelse vid ändringen. KU:s granskning är den största sedan Tsunamin och kritiken anses förväntad, men tandlös i jämförelse med den kommande coronakommissionen. Nu är det upp till regeringen att ta till sig av kritiken, men statsministern tycker att de gjort så gott de kunnat.

De 22 forskarna har i DN nu blivit 26 och skriver att de tror att en ny fjärde våg kan nå Sverige i höst, varför strängare restriktioner behövs. Vågen antas komma med skolbarnen och i artikeln presenteras data om att 13 barn hittills har dött i covid-19. Men forskarna har fel, menar Socialstyrelsen som säger att datan misstolkats. Anders Tegnell och Folkhälsomyndigheten menar att det är ”väldigt otroligt” med en fjärde våg.

Den mutation som dominerar i Sverige är 60 procent farligare än ursprungsvarianten, menar Socialstyrelsen. Tidigare har mutationen kallats den ”brittiska”, men i veckan gick WHO ut och önskade att världen istället ska benämna mutationerna efter det grekiska alfabetet för att minska enskilda länders stigmatisering. Den brittiska mutationen kallas nu ”Alfa” och den ”indiska” dubbelmutationen heter Delta Kappa. Just Delta Kappa har fått stort fäste i Storbritannien trots att många är vaccinerade, men svenska experter är inte oroliga för Sverige – eftersom vaccinet antas skydda mot svår sjukdom.

Vaccin

3 859 437 har nu fått minst en dos vaccin (47,1% av vuxna befolkningen), och 1 692 883 (20,7%) är fullt vaccinerade. Totalt har vi nu passerat femmiljonerstrecket: 5 miljoner doser vaccin har nu delats ut i Sverige. Det är 550 000 fler än förra veckan. Om man tittar på grafiken över veckan blir det tydligt att den senaste veckans fokus primärt har varit på att ge andradoser.

Det blir allt större skillnader mellan regionerna i vaccineringen. I Dalarna har man i veckan öppnat upp för vaccinering av 30-åringar, medan hälften av Sveriges regioner fortfarande bara vaccinerar de 50 år eller äldre. Men skillnaderna handlar inte så mycket om att regionerna har fått olika mycket vaccin, utan att vaccinviljan är olika. När regionerna märker att bokningstrycket lättar öppnar man upp för en ny ålderskategori, så som man gjort i Skåne den senaste veckan. I Dalarnas fall innebär det att man har låg andel vaccinerade i de äldre åldersgrupperna – eftersom de inte vill vaccineras. För att ändå inte få tomma vaccintider har de därför prioriterat de som vill vaccineras. I andra regioner, som Kalmar, har de ett stadigt tryck på vaccintider i äldre åldersgrupper vilket gör att andelen vaccinerade är högre. För att komma åt problemet med befolkningen som inte vaccinerar sig ska regeringen nu skjuta till pengar och i vissa regioner görs det informationsturnéer.

Nyheter i korthet

• Förtroendet för Sveriges hantering av pandemin stiger igen, efter att minskat en tid. För regionerna innebär den senaste mätningen den största förtroendeökningen sedan pandemins start.
• Skåne stoppar de 400 000 snabbtester regionen nyligen köpt in från Kina. Detta eftersom man upptäckt att de i minst 13 fall visat felaktiga resultat. Inköpet kostade 9 miljoner.
• Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson ska snart gå i pension och nu är rekryteringen igång. 13 hemliga kandidater finns och det är någon av dessa som tillsätter Sveriges statsepidemiolog. Anders Tegnell når i år pensionsålder, men har sagt att han gärna jobbar åtminstone året ut.
• Svenska fjällen går mot en rekordsommar. Bokningarna har ökat 20 procent jämfört med 2019
• Regeringen kommer att satsa ytterligare 1,5 miljarder kronor på coronatester för resterande delen av året.
• Brottsligheten dämpades runtom i världen på grund av pandemin. I många länder rasade brottsligheten, men i Sveriges storstäder var minskningen mer blygsam – vilket antas ha att göra med våra mer milda restriktioner.
• Stockholm ändrar intervallet från 6 till 7 veckor mellan doserna. Det innebär att fler snabbare kan en första dos. Regionen vädjar också till invånarna att planera sin semester utifrån vaccintiderna.

Det var allt för den här veckan! Saknar du något? Skriv en kommentar.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Den 1 juni lättas restriktionerna, men vad gäller egentligen? För vad är en allmän sammankomst och vad är en privat tillställning? Här är ett försök att bringa ordning i saken.

För det första fortsätter rekommendationerna om att hålla avstånd och jobba hemifrån. Det som lättas är framför allt hur många som får samlas. Tidigare har rekommendationen varit max åtta personer. Men nu får man plötsligt vara fler inomhus – ifall alla är sittande. Och ännu fler utomhus, upp till 500 personer ifall folk sitter ner.

Så det innebär fritt fram för fester och middagar? Nej.

Regeringen och Folkhälsomyndigheten är särskilt noga med det här. Lättnaderna innebär inte att man får umgås med andra än ”den trängre kretsen”.

Skillnaderna är alltså begreppen ”allmän sammankomst” och ”privat sammankomst”.

En allmän sammankomst är en tillståndspliktig verksamhet om den ska hållas utomhus. Där ingår konserter, teater, demonstrationer, gudstjänster och midsommarfirande. Ska sammankomsten hållas inomhus krävs inget tillstånd, men då är regeln 8 personer, eller 50 personer om alla är sittande.

En privat sammankomst är fester, middagar och allt sådant som sker i hemmet. Här finns ingen lag som reglerar vad du får göra, utan rekommendationer, vilket är det starkaste ordet en myndighet kan använda utan att kalla det lag. Rekommendationen är att vara max åtta personer, att hålla sig till en ”trängre krets”.

Detta gäller alltså: Från och med den 1 juni kan arrangera midsommarfester eller konserter utomhus för 50 personer – om du fått tillstånd från polisen. Har du inte fått tillstånd gäller åttapersonersregeln – förutom om du har konsert inomhus, då får du ha 50 sittande gäster.

Så varför har man gjort det så krångligt? För kontrollens skull.

Genom att bara tillåta offentliga samlingar delegeras kontrollen på smittspridning till företag eller den som anordnar ett event. Det är på liknande sätt som restauranger har kunnat hålla öppet.

Men vad händer härnäst?

Regeringen tror att nästa lättnad kan komma 1 juli. Men datumet kan mycket väl vara ett lockbete, ett datum som sätts för att ge allmänheten en horisont att fästa blicken på. Tidigare har Folkhälsomyndigheten arbetat fram olika nyckeltal som ska uppnås för att kunna gå vidare till nästa nivå. Om vi ska komma till nivå 2, där maxtaket är 50 för privata tillställningar, så måste det i snitt finnas färre än 200 fall per 100 000 medborgare under de senaste två veckorna. Just nu är den siffran mer än dubbelt så hög – 427 fall per 100 000. Utöver det måste det vara färre än 300 på sjukhus. Just nu är det ganska exakt 1 000, bara på intensivvården är det knappt 200 patienter.

Är det då rimligt att det kommer att falla 60 procent till den 1 juli? Ja, inte helt omöjligt. Smittan har fallit 30 procent per vecka, de senaste två veckorna. Och antalet inlagda på IVA har halverats den senaste månaden. Skulle det fortsätta på samma sätt kan det innebära att vi kommer få lättnader den 1 juli som gör att vi kan ha större privata fester.

Men några stora midsommarfester blir det inte. Om du inte söker tillstånd hos polisen först.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 21 (24-30 maj, 2021).

14 451 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, vilket är en ökning med 85 inrapporterade dödsfall sedan förra veckan. Det är sex färre dödsfall än förra veckan och den lägsta inrapporterade veckosiffran sedan vecka 45 förra året. Men veckans siffra är osäker, eftersom ett dataintrång i Folkhälsomyndighetens databas innebär att man inte uppdaterade under fredagen.

Och nu finns det många positiva trender. De sågs redan förra veckan, men antogs då ha att göra med eftersläpning i och med några helgdagar. Men när vi nu åter är i det normala blir det tydligt att det istället handlar om en kraftig minskning av smittan. För antalet som testat sig fortsätter att minska dramatiskt. Inte sedan julveckan har antalet testade minskat så snabbt på två veckor: Totalt är det nästan 100 000 färre testade.

Men ännu viktigare är så klart att antalet bekräftat smittade minskar. Två veckor i rad har antalet minskat 30% och är senast inrapporterade vecka nere på 18 200. Det är den lägst siffran sedan vecka 43 och anses bero på både vaccin och bättre väder vilket innebär att vi är mer utomhus. Trenden följer också ett av de scenarior som Folkhälsomyndigheten tidigare tog fram. De enda regionerna smittan inte minskade i är Halland och Norrbotten, vilken vi återkommer till senare.

Även vårdbelastningen fortsätter att minska dramatiskt. Nu är det totalt färre än 1 000 (949) inskrivna på sjukhus med covid-19, den lägsta siffran sedan november förra året. Men även om det är en nedgång, är nivån fortfarande hög. I veckan rapporterades det att sjukvårdspersonal redan överskridit gränsen för årets övertid och att sjukhus ansökt om tillstånd för att öka den ännu mer. En annan enkät visar att en tredjedel av landets sjukhus anser att det höga trycket har drabbat patienter och orsakat skador. Personal kallar situationen ”otröstlig” och regeringen fortsätter att ha samtal med grannländerna för att eventuellt lösa semester för IVA-personal under sommaren.

I Norrbotten är smittoläget fortsatt mycket tufft. Kommunalråd kallar till och med situationen för ”kris!!”. Det antas vara unga som smittas och sprider vidare till äldre. Det akuta läget innebar att regionen rekommenderar distansundervisning även för grundskolan och är oroliga för vad det innebär att landet nu lättar på restriktionerna. Generellt är det många unga studenter i landet som nu längtar efter att fira. Hälften av de som tar studenten kommer att fira, även om det är ett brott mot restriktionerna. Förbjudna partybussar är många gånger bokade och företagen som hyr ut dem har nu hotats med vite om de ändå hyr ut. Folkhälsomyndigheten rekommenderar studenterna att gå på restaurang istället.

Från och med den 1 juni lättas nu de nationella restriktionerna i fem steg och genom tre nivåer. Det meddelade regeringen i veckan – trots att Kungliga vetenskapsakademin ville se förlängda restriktioner. Men regeringen har i princip helt gått på de förslag som Folkhälsomyndigheten tidigare presenterat.

Det innebär i korthet att vi, efter 1 juni, får samlas fler, att restauranger får ha öppet senare, distansundervisning slopas och det blir fritt resande inom norden. Rådet om att hålla distans och arbeta hemifrån gäller fortsatt. Trots att man alltså får samlas 50 sittande inomhus och 100 utomhus för offentliga sammankomster avråds allmänheten fortfarande från att ha privata tillställningar/middagar för fler än den närmsta kretsen. Företag tillåts heller inte hyra ut lokaler för privata fester för fler än 8 personer.

Men i nästa nivå – med preliminärt datum 1 juli – öppnas restriktionerna upp desto mer. Denna nivå delas också upp i två steg: I det första steget får privatpersoner bjuda till middag och fest för upp till 50 personer. Maxtaket för allmänna sammankomster höjs också rejält. Restauranger får ha öppet ännu senare och behöver inte hålla avstånd utomhus. Och i nivåns andra steg (vilket preliminärt blir 15 juli) får fler resa på långdistanståg och munskyddsrekommendation och kvadratmetersreglen för trängsel i inomhusmiljöer försvinner.

Den sista och lägsta nivån – nivå 1 – nås preliminärt i september. Även den nivån är uppdelad i två steg: I det första steget tas deltagarbegränsningar bort helt och i det andra steget (utan preliminärt datum) tas alla eventuella kvarvarande restriktioner bort. Läs mer om alla nivåer här.

Regeringen är noga med att understryka att allt kan ändras, beroende på smittoläget. Något som också får många politiska analytiker att vara skeptiska till den preliminära tidsplanen.

Reaktionerna från branschen är i regel jublande. Kulturen får nu öppna upp utomhusscener, Lisebergs bokningssajt kraschade av allmänhetens anstormning och fotbollen jublar över tanken att kunna fylla arenor med 3 000 personer efter EM-uppehållet. Krögare är mer kritiska, framför allt eftersom bara fyra personer per bord tillåts.

Vaccin

3 640 423 har nu fått minst en dos vaccin (44,5% av vuxna befolkningen), och 1 356 386 (16,6%) är fullt vaccinerade. Totalt har 4,99 miljoner doser vaccin nu delats ut i Sverige, vilket är 500 000 fler än förra veckan.

Regionerna har inga problem att hinna med att vaccinera: Det finns fortfarande mer kapacitet än det finns vaccin och det är leveranserna som styr takten. I juni beräknas 2 miljoner förstadoser och en miljon andradoser ges. Olika regioner har kommit lite olika långt, vilket mest beror på hur många äldre man har i regionen. Vadstena kommun ligger bäst till, sämst är Göteborg – varför är oklart. Längre ned på listan är också Halland som tidigare drabbats hårt av vaccinturism då personer från andra regioner bokat tider i Halland. Framåt ser det också olika ut. I Kronoberg flaggas det att 30-åringar kan få vänta till augusti, medan det i Stockholm redan nästa vecka öppnas kölista för 18-åringar.

Vaccinviljan är fortsatt god: 9 av 10 vill vaccinera sig, enligt en ny enkät från Folkhälsomyndigheten. I vissa fall är vaccinviljan också desperat: Vårdgivaren Kry berättar hur personer försöker runda bokningssystemet genom att boka in två tillfällen för förstasprutan och hoppas att på så sätt få sin andra dos tidigare. När patienten vägras har personal hotats.

Den europeiska läkemedelsmyndigheten har godkänt Pfizers vaccin för barn 12-15 år. Frågan är känslig och även om Läkemedelsverket också godkänner vaccinet i Sverige, är det hos Folkhälsomyndigheten det slutgiltiga godkännandet ligger. De har tidigare varit avvaktande och menar nu att det tidigast kommer besked i frågan under sommaren eller hösten. I veckan kom dock beskedet om att gravida nu kan vaccineras som vanligt.

Nyheter i korthet

• Regeringen kände till bristerna i svensk krisberedskap, detta trots vad socialministern sagt i utfrågningar. Det visar SR i en serie dokument i veckan.
• Ett dataintrång har gjorts i Folkhälsomyndighetens databas. Det upptäcktes i veckan och myndigheten ser allvarligt på saken.
• En privatperson har skapat sajten Jagvillhavaccin.nu, som ska hjälpa svenskar hitta lediga tider. En liknande sajt har fått stor uppmärksamhet i Frankrike, men i Sverige har initiativet mötts med kritik från regionerna.
• Sverige hoppas få tillbaka 34 av 154 miljarder kronor som nu ska betalas till EU:s coronafond. Det framgår av den plan som Sverige sent skickade in i veckan. Fonden är till för att hjälpa EU:s utsatta medlemsländer på fötter.
• Regeringen vill ge alla invånare en coronabonus. Enligt propositionen kan det innebära att varje medborgare får runt 2 000 kronor per år i skattereduktion, under två år framåt.
• Sverige kommer ge minst tre miljoner doser vaccin till länder utanför EU. Detta eftersom Sverige har fler doser än vi behöver under hösten.
• Näringslivsinstitutet har i veckan släppt en rapport som granskar mediernas rapportering under pandemin, och är starkt kritiska.

Till sist:

Esme Lomax från Skanör-Falsterbo har uppfunnit ett munskydd som färgas när det använts för länge. Hon prisas nu på uppfinnartävlingen Finn upp, berättar SVT.

Det var allt för den här veckan – saknar du något? Skriv en kommentar.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Över hela Sverige sitter allmänheten och uppdaterar olika sajter i jakt på lediga tider. Överallt klagas det och kritiseras det – men utvecklaren Pierre Mesure tog saken i egna händer och skapade sajten alla vill ha: Den som samlar all data och visar när och var det finns lediga tider.

Jagvillhavaccin.nu släpptes i helgen och är en omarbetad version av den franska succé-tjänsten Vitemadose. Den franska förlagan byggdes av ett gäng kodare eftersom det i Frankrike, precis som resten av Europa, fanns stora problem att överblicka var det finns lediga tider. Sajten fick enorm spridning och slog nationella trafikrekord med miljontals användare under maj. Sajten har blivit en sådan succé att den 25-årige grundaren av sajten i veckan adlades för sin insats, rapporterar flera medier.

Pierre Mesure är själv från Frankrike, men bor i Sverige. Han följde rapporteringen om sajten och såg att koden bakom sajten fanns fritt tillgänglig på Github. Kunde man göra något liknande i Sverige? Han såg att de flesta svenska systemen för vaccinbokning var slutna, men hittade att två företag hade gjort sin data tillgängligt.
– Jag började en svensk kopia av det här för några dagar sedan och lyckades att anpassa det fint, säger Pierre Mesure.

Han uppskattar att han har lyckats kartlägga ungefär 25 procent av de tillgängliga mottagningarna i Sverige, via företaget Mittvaccin och Vaccina. Han registrerade sajten Jagvillhavaccin.nu och har med hjälp av den franska plattformen skapat en slags sökmotor över alla dessa. Vem som helst kan nu skriva in sin region och sedan få upp en förteckning över vilka vaccinationscentraler som har tider kvar i regionen och när man kan boka in sig. När man klickat sig vidare lämnar man Mesures sajt helt och därmed slutar sajtens roll. Tiderna bokas direkt hos vaccinatören. Tjänsten är gratis och utan annonser och all teknik finns öppet för allmänheten att granska. Trots att sajten bara varit lanserad några dagar har många redan hittat dit.
– Intresset är stort, minst sagt, säger Mesure.

I Frankrike har sajten fått stor uppmärksamhet, eftersom den också synliggjorde hur många vaccintider som inte bokades upp av allmänheten. Sajten gjorde dels att tiderna kunde bokas upp bättre, men skapade också anledning för landets regering att se över sin strategi. Sajten ger viss möjlighet för sådana politiska konsekvenser även i Sverige, men då behöver fler vaccin-tjänster öppna upp sin data. Vilket också är nästa steg för Pierre Mesure.

– Jag håller på att kontakta de två stora och stängda, 1177 och Alltid Öppet, säger Pierre Mesure.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 20 (17-23 maj, 2021).

14 366 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, vilket är en ökning med 91 inrapporterade dödsfall sedan förra veckan. Det är den lägsta inrapporterade veckosiffran under 2021. Inte sedan vecka 45 i november (när andra vågens dödstal började ta fart) har det rapporterats om så få döda.

Trots att går att se flera positiva trender i statistiken har helg- och klämdagar medfört eftersläpningar som ger stor osäkerhet i hur datan ska tolkas denna vecka. Till exempel har antalet tester fallit kraftigt efter att de senaste två veckorna legat på rekordnivåer. Men det får antas ha att göra med att skolorna – som tidigare varit anledningen till rekorden – varit delvis stängda under den aktuella perioden.

Det innebär också att antal bekräftade fall av covid-19 minskar. Det hade det sannolikt gjort annars också, men nu rasar det 23 procent och minskningen sker i samtliga Sveriges regioner liksom i alla åldersgrupper. Att smittan ändå är för hög noteras i till exempel Norrbotten där man i veckan öppnade för att skärpa restriktionerna om smittan inte går ner ännu mer.

Vad som däremot inte är lika drabbat av eftersläpning är vårdbelastningen. Där minskar nu belastningen snabbare än vad det gjort under pandemins tidigare vågor. Det gäller både för intensivvården (grön linje) och vanlig slutenvård (lila). Även i Stockholm (högra grafen) börjar det nu synas en allt tydligare nedgång på intensivvården, även om den inte är lika stark som i övriga landet (orange linje total i sjukvården).
Trots det är givetvis trycket på sjukvården fortsatt högt och i veckan gick Sveriges kommuner och regioner ut och krävde att Sverige skulle låna personal från våra grannländer för att klara sommaren. Om inte annat för att säkra svensk personals semestrar. Regeringen undersöker frågan, Danmark står redo, men facket undrar varför initiativet kommer först nu.

Läget blir alltså bättre. En indikation på det är att vårdcentralerna får allt fler patienter med andra problem än covid. En annan indikation på att läget inte är lika akut är att Folkhälsomyndigheten drar ner antalet veckoliga presskonferenser till en. Men trots att läget blir bättre, finns fortfarande oro för mutationer. Särskilt den indiska varianten oroar, som slagit extremt hårt mot Indien. I Sverige finns hittills bara 20 upptäckta fall av varianten, varav endast fem ännu är utan koppling till inresa. Men trots det oroas läkare, eftersom mutationen antas vara ännu mer smittsam än den brittiska som dominerar i Sverige nu. Vaccinen antas än så länge verka även mot denna mutation, men klart är att innan smittan är under kontroll i hela världen finns risk för mutationer som vaccinen inte biter på.

Nya bidrag lanseras nu för att hjälpa samhället på fötter när vi nu öppnar upp. I veckan meddelades att kultursektorn får ytterligare 750 miljoner kronor för uppstart och idrotten 600 nya miljoner för att särskilt fokusera på barn och unga. Det innebär att Idrotten hittills har tagit emot nästan 2 miljarder i krisstöd. Det innebär också att regeringen föreslaget stöd på totalt 3,5 miljarder kronor för kultursektorn under 2021. Under veckan delades 1,4 kulturmiljarder ut av Kulturrådet. Mest fick eventbolaget Live nation, medan till exempel DJ:s fick noll.
Regeringen har också beslutat förlänga socialförsäkringens olika coronaåtgärder, bland annat slopad karensdag.

Vaccin

3 437 129 har nu fått minst en dos vaccin (42% av vuxna befolkningen), och 1 106 338 (13,5%) är fullt vaccinerade. Totalt har 4,5 miljoner doser vaccin nu delats ut i Sverige, vilket är 400 000 fler än förra veckan.

Sverige anses nu vara en av de bästa i Europa på att vaccinera då vi är med i toppen av de länder med högst vaccinationstäckning – högre än både Norge och Danmark. Flera regioner har nu också börjat öppna upp för 40- och 45-åringar. I Skåne har öppnandet av fas4 inneburit att bokningsappen kraschat, vilket regionen bett om ursäkt för och planerat åtgärder mot. Även om Sverige i veckan säkrade stora mängder doser inför kommande år är vaccinbristen just nu fortfarande stor. I Göteborg står till exempel Scandinavium nu redo att ta emot 11 000 personer , men hade bara doser för 1 600 i veckan. Allt strul med tillgången till vaccin har skapat oro hos de som inte haft möjlighet att boka sin andra dos, men läkare menar att det inte gör något om man får vänta lite extra. Samtidigt kommer allt fler rapporter om personer som insjuknar eller hamnar på sjukhus trots vaccin. Men det är naturligt, dels för att en dos inte är fullgott skydd och dels för att så många nu vaccinerats. Trots det rekommenderas nyvaccinerade att vara försiktiga. I veckan dog den person i Sverige som var först att få vaccinet. Hon dog av naturliga orsaker.

Utrikesfödda vaccinerar sig inte i samma utsträckning som svenskfödda. Det visar ny statistik från Folkhälsomyndigheten. I den äldsta och sköraste gruppen är det 95 procent av de svenskfödda som vaccinerats, men bara hälften bland personer födda i ”övriga Afrika”.

Generellt är det afrikafödda som vaccinerat sig i minst utsträckning. Problemet slår olika beroende på var i Sverige man bor. Folkhälsomyndigheten har delat upp i om man är född i eller utanför Europa. Bland de födda i Europa varierar vaccinationstäckningen mellan 73% (Stockholm) och 87% (Västmanland). Bland de födda utanför Europa varierar det mellan 52% (Blekinge) och 66% (tex Östergötland). Även om dessa grupper också varierar kraftigt i storlek – inte minst i de olika regionerna – är mönstret och därmed problemet tydligt:

I veckan har två kampanjer försökt stävja denna utveckling. Dels av kändisar som har lagt ut bilder med uppkavlade ärmar – en kampanj som helt saknar relevans, enligt kritik i medier. Och dels av företaget Kry, som genom en gerillakampanj klistrade upp affischer med vaccineringsbudskap. Men det gick lite för snabbt: Företaget stavade helt fel på sina affischer, vilket företaget själva beskriver ”sjukt olyckligt och pinsamt”.

Det här är bara pinsamt @1177vardguiden. Det är ingen korrekt arabiska. Bokstäverna sitter inte ihop rätt. Hur mycket budget och tid la ni ner på detta utan att kolla med en enda arabiskt talande? pic.twitter.com/AtSg1ED22P

— Naseer Alkhouri (@naseeral) May 19, 2021

Nyheter i korthet:

• Giftermålen i Sverige är de lägsta på 20 år. 11 000 färre par gifte sig förra året, men inför sommaren är det istället fullbokat. Samtidigt har sexleksaker slagit försäljningsrekord: +50% under 2020 och +30% under årets första kvartal.
• Pandemilagen förlängs inte. Det har länge varit oklart om regeringen haft stöd i riksdagen att förlänga den kontroversiella pandemilagen (som ger regeringen unikt stora befogenheter), men nu beslutar alltså regeringen att dra tillbaka förslaget.
• Avloppsvatten kan regelbundet och storskaligt kontrolleras för smitta i hela landet. Det utreder nu regeringen som tror att det kan vara ett bra verktyg för att se en smittvåg.
• Filmstaden har beslutat att öppna över hela landet den 1 juni. Biljetter släpps 25 maj.
• Ska barn vaccineras mot covid-19? Fortfarande har inget beslut tagits, men i veckan sköt regeringen till nästan en halv miljard kronor för att säkra vaccinering av gruppen ifall det blir aktuellt.
• Militär i utlandstjänst ska få förtur i vaccineringen. Det vill regeringen som nu startar utredning om hur det ska gå till.
• Några av Sveriges största bolag vill gå ihop för att skapa beredskap med materiel inför Sveriges nästa kris. De menar att de har möjlighet att ställa om sin verksamhet för att hjälpa till bättre nästa gång.
• Rekordmånga stoppas på Arlanda, eftersom de inte har koll på Sveriges inreseregler som är bland de hårdaste i hela Schengen.

Till sist:

…vill jag avsluta med att tuta i egen lur! För i fredags lurades jag in att intervjuas under Stora kommunikationspriset — för att sedan överraskas med att få ett eget hedersomnämnande! Det gjorde mig glad och tacksam att just dessa veckosummeringar får uppmärksamhet som en viktig informationskanal under pandemin! Tack alla ni som läser!

Visa det här inlägget på Instagram

Ett inlägg delat av Emanuel Karlsten (@emanuelkarlsten)

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

“Misstänkt knarkfabrik hittad i källaren hos SR-reporter”. Så var Expressens rubrik på en av måndagens mest delade artiklar i Sverige. Senare uppdaterades artikeln med namn och bild på reportern. Då framkommer att reportern egentligen är frilans och sålt minst lika många reportage till Expressen. Men en rubrik om “knarkfabrik hos Expressen-reporter” är inte lika gångbart om man är Expressen.
Och det sätter exakt fingret på att den knipa Sveriges radio nu sitter i – är en situation nästan alla mediebolag skulle ha duckat för.

Den debatt som nu pågår kring att Sveriges radio borde gjort journalistik av ett personalärende förenklas, gång på gång. Som att alla redaktioner instinktivt vet hur de skulle agerat om en reporter kom till dem och i förtroende förklarat att de – efter publicering – utvecklat en privat relation till den person de varit satta att granska. Publicister med hög svansföring menar att valet är enkelt: Vädra, visa upp, häng ut! Inte någon förklarar vilken svår balansgång det är. Trots att det finns så många exempel. Under #metoo skedde strömavhopp av profilerade skribenter på redaktioner efter att oegentligheter rapporterats. Avslöjandena om detta skedde uteslutande av tidningarnas konkurrenter. Och hur många exempel finns det inte med alkoholproblem – ibland även med domar om misshandel och rattfylla – där skribenter i tysthet bara fasats ut? Ingen har vädrat då, ingen har hängt ut. Inte heller i de fall där det framkommer att man varit sammanboende med en brottsling, eller brottsmisstänkt.
För det är inte lätt att vara granskare och samtidigt ha personalansvar. Ska den person man är vän till, eller känner lojalitet från, eller fått förtroende av, bli den man utnyttjar som stoff till nästa artikel? Ja, i den bästa av världar borde det kanske vara så. Och händelsen borde kanske mer leda till rannsakning, än stenkastning.
Men låt oss återgå till Expressens publicering om knarkodlingen (en artikelidé som även Aftonbladet senare hakade på, med liknande rubrik). Det ska först tydliggöras att jag känner reportern efter att vi hade ett sommarvikariat på samma arbetsplats för åtta år sedan. Vi har inte setts sedan dess och personen är knappast någon offentlig person. Hon är en kompetent frilansare som gör jobb åt mindre magasin, men även större medier som Sveriges radio och Expressen. Hennes sambo odlade alltså cannabis i källaren och både hon och polisen konstaterar att hon inte är misstänkt eller bedöms haft kännedom om saken. Är det ok att skriva om det ändå? Ja, visst. Däremot är det extremt tveksamt att namnpublicera – för att en frilansande reporter är sammanboende med en brottsling.

Det är just nu på mode att kritisera Sveriges radio för att mörkning.
Men problemet är inte Sveriges radios, utan branschens.

Och beviset på det är att Expressen aldrig skulle gjort rubrik på att det var deras egen reporter som hade en knarkodling i källaren.

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 19 (10-16 maj, 2021).

14 275 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, vilket är en ökning med 98 inrapporterade dödsfall sedan förra veckan. Det är 27 färre dödsfall än förra veckan vilket innebär att förra veckans stagnerade fall var ett tillfälligt trendbrott och att dödsfallen nu åter minskar, vecka för vecka.

Smittan minskar något, men antalet tester når nya rekordnivåer. Senast inrapporterade vecka noterades 347 000 tester. Det är nu andra veckan i rad med rekordnoteringar och beror på att allt fler regioner infört rekommendationen om att alla i en skolklass ska testas för covid när man upptäckt ett bekräftat fall.

Trots att antalet tester ökar, minskar alltså smittan i Sverige. Det är en liten minskning och fortfarande är Sverige det land i Europa med högst antal bekräftade fall per hundra tusen invånare (även om det finns nyanser till den statistiken). Det är också stora skillnader regionalt i Sverige: I tio av landets 21 regioner minskade smittan – däribland Uppsala som nu avslutat sin kampanj om att gå i ”personlig lockdown”. Smittan ökade i tre regioner och fallen varierar nu mellan 176-540 per hundra tusen invånare i landets regioner.

Smittan minskar i alla åldersgrupper, förutom bland barnen. Högst smittspridning är det bland tonårsbarn, men även 0-9 år fortsätter att öka. Båda dessa åldersgrupper noterar nu rekordnivåer.

Tittar vi närmare på just de yngsta ser vi att det mer specifikt är bland skolbarnen smittan ökar och att åldrarna som i år tar studenten är de som både ökar mest och har högst smittspridning. I många regioner har dessa fått träffas fysiskt i skolan, inför den stundande studenten. I åldrarna 10-14 år och 5-9 år noteras också rekordnivåer. Allt detta antas ha att göra med att fler regioner infört att alla i en klass ska testas, när det finns ett bekräftat fall. Därmed ökar både antalet test, liksom fall som hittas i de yngre åldrarna. I de allra flesta fall är symptomen milda för barn.

Vårdbelastningen fortsätter att minska och trenden är ungefär densamma som förra veckan: Båda på IVA och vanligt slutenvård minskar det mer i landet än i Stockholm, där framför allt belastningen på intensiven inte viker ned lika tydligt (vilket den inte heller gör i Skåne). Den totala nedgången är viktig och ansvariga säger att personal går på marginalerna nu. Flera har redan sagt upp sig. Trycket är och har varit extremt och sedan i slutet av mars har sjukvården inte klarat målet med att minst 20 procent av kapaciteten alltid ska vara tillgänglig.

En bekymrande trend är att allt fler unga läggs in för intensivvård. Det handlar fortfarande om låga tal, men de senaste veckorna har det parkerat på en väldigt hög nivå – inte sedan början av pandemin har den varit högre. I Kalmar talar man om 30-åringar i respirator och även i Kronoberg noterar man fler unga än tidigare i sjukvården.

Men det kommer att bli bättre och i veckan satte regeringen ett datum på exakt när: Från och med 1 juni kommer ett flertal lättnade att införas stegvis (så länge inte någon dramatisk ökning av smittan kommer).

Från den 1 juni får vi nu:
• Besöka restauranger och barer fram till 22.30 med alkoholservering fram till 22.00
• Vara 50 personer inomhus, om det finns sittplatser. Om inte är maxantal fortfarande åtta personer.
• 100 personer på utomhusarrangemang. Och 500 om det finns sittplatser. Särskilda undantag finns för motionslopp där 150 personer tillåts samlas.
• Åka på kollo och lägerverksamhet för barn och delta i mindre tävlingar (gäller även vuxna, utomhus).
• Marknader och nöjesparker kan öppna med speciella föreskrifter.

Det här är bara första steget på lättnader och fortsätter smittan att minska kommer restriktionerna försvinna successivt. I nästa nivå, 2, behöver smittan vara under 200 fall per 100 000 invånare (just nu är den 669), antalet på sjukhus med covid-19 vara under 300 (nu är det 1 591) och vaccinationstäckning 50% (idag 39%). Läs mer i den detaljerade rapporten. I nivå 1, när i princip alla restriktioner försvinner, ska antalet fall vara nere i 50/100 000. Det sista steget skulle kunna nås redan i augusti, enligt Folkhälsomyndigheten.

Inför beslutet visade mätningar att svenskar längtar mest efter sport och kultur, medan yngre mest såg fram emot utökade öppettider för restaurang och krog. Efter beslutet fanns både jubel och ilska. Jubel framförallt hos kulturlivet som nu kan öppna teatrar, biografer och museer. Ilska främst hos idrottsföreträdare och framför allt fotbollen som inte får fylla stora arenor med fler än 500 personer.

Analyser noterar att förra gången regeringen aviserade lättnader var strax innan andra vågen tog fart. Därför använde regeringen nu inte ordet ”lättnader” utan ”förtydligande av reglerna” under presskonferensen. Forskaren Björn Olsen tycker att lättnaderna kom för tidigt och tror att ovaccinerade unga riskerar att driva smittan så att den ligger högt under hela sommaren och kan ta fart igen under hösten.

Vaccin

3 194 265 har nu fått minst en dos vaccin (39% av vuxna befolkningen), och 983 423 (12%) är fullt vaccinerade. Totalt har 4,1 miljoner doser vaccin nu delats ut i Sverige, vilket är drygt 400 000 fler än förra veckan.

Sverige har nu också uppnått det viktiga delmålet om att 80 procent av alla landets 65-åringar ska ha vaccinerats fram till idag, 16 maj. Nationellt är nivån uppe i 89 procent och ingen region är under 85 procent (men sämst är storstadsregionerna). Det innebär också att Sverige har börjat fasa ut Astras Zenecas vaccin för att om tre veckor helt sluta använda vaccinet (som bara tillåts för de över 65 år i Sverige). Sverige har därmed avböjt flera av de avtalade doserna som nu går tillbaka till EU-potten.
Nu satsar regionerna hårt på att nå målet och flera tror att de kommer att hinna vaccinera alla innan sommarens slut. Totalt finns kapacitet att vaccinera 1,2 miljoner doser per vecka nu.

Det är svårt att få personer i socioekonomiskt utsatta områden att vaccinera sig. Men Gamlegården i Kristianstad är ett undantag. Stadsdelen finns med på polisens lista över utsatta områden, men har täckningsgrad på 80 procent i åldrarna 65+, vilket är mycket högt jämfört med liknande områden. Lösningen, menar de, är ett långsiktigt förtroendeuppbyggande arbete kombinerat med låg omsättning av personal.
I veckan rapporterades det också om en kvinna som valt bort att vaccineras, men senare istället dog av smittan. Allt fler sådana fall hör sjukvården om nu. Men sjukvården hör också om flera som vaccinerats med en dos och ändå har hamnat på IVA, vilket påminner om vikten av att vara försiktig till andra dosen.

EU kan godkänna vaccin för 12-åringar inom kort. Det handlar i så fall om Pfizers vaccin, ett vaccin som redan godkänts i Nordamerika. Om beslutet går igenom ska Sverige göra en egen bedömning. Tidigare har Folkhälsomyndigheten varit avvaktande. Regeringens vaccinsamordnare tror att beslutet kommer att innebära en ”jättediskussion”.

Nyheter i korthet:

• Det kan bli aktuellt med en tredje dos vaccin. Om och när det skulle vara aktuellt utreds nu av Folkhälsomyndigheten.
• Matbutiken Lidl har börjat sälja snabbtester, så kallade antigentester, för corona. Tidigare undersökningar har visat att snabbtester har ungefär en 60-procentig träffsäkerhet.
• Blir det en förlängning av pandemilagen? Regeringen önskar det, men riksdagen är splittrad. Liberalerna säger nej och KD har inte bestämt sig.
• 16 000 personer har hittills fått långtidscovid som diagnos, visar en ny kartläggning. Men mörkertalet är stort och mycket är osäkert, till exempel om de verkligen ska vaccineras.
• Till följd av restriktionerna har krogvåldet minskat 25 procent, vilket också frigjort resurser för polisen. Det innebär att polisen nu kunnat fokusera mer på yrkeskriminella.
• Korttidspermitteringarna förlängs ytterligare tre månader. Detta enligt en förslag från regeringen som nu skickas på remiss. Förslaget görs för att minska risken för massarbetslöshet och väntas kosta ytterligare en miljard.
• Myndighetsanställda ska fortsätta jobba hemifrån under sommaren. Rekommendationen förlängs till 15 september.

Till sist:

Hur hade det sett ut om statsministern aldrig hade försökt få tag i den där reservdelen till sin rakapparat? Ben V Hansen har svaret:

Inblick i en parallell tidslinje där Stefan Löfven aldrig fick gå till Gallerian för att köpa en reservdel till sin rakapparat pic.twitter.com/nzj7iqNxFf

— Benjamin Nils Valdemar Hansen (@benvhansen) May 14, 2021

Det var allt för den här veckan, har jag missat något? Skriv en kommentar:

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.