≡ Menu

Statsepidemiolog Anders Tegnell sa på onsdagsmorgonen att ”9 av 10 har inte så mycket symptom att de syns”.
Sveriges radio satte rubriken, ”Smittan: Nio av tio kan ha den”. Nu är rubriken ändrad och till denna blogg kommenterar Anders Tegnell:
–  Man måste skilja på att någon är smittad och att någon smittar.

Det var i P1 morgon som Tegnell intervjuades och där sa:

”Det tror jag i stort sett alla i dag är medvetna om, att spridningen i samhället sker i väldigt stor utsträckning utan att vi ser den alls. 9 av 10 har inte så mycket symptom att de syns”

Uttalande framstår som helt annorlunda mot hur Folkhälsomyndigheten tidigare formulerat sig kring asymptomatisk smittspridning. På myndighetens hemsida skriver de:

”Det finns rapporter om att personer utan symtom har smittat andra personer. Men det finns få studier som beskriver hur smittsam man är, och om detta utgör en betydande del av smittspridningen i samhället. Utifrån den erfarenhet som finns just nu, av covid-19 och andra liknande sjukdomar, är bedömningen att smittspridningen från personer utan symtom står för en mycket begränsad andel.
Detta betyder att det är viktigt att begränsa smittspridningen från de med symtom för att smittspridningen i samhället ska gå långsammare. Att uppnå detta är ett av målen med vårt arbete på Folkhälsomyndigheten.”

De båda kommentarerna framstår som i konflikt med varandra, men Folkhälsomyndigheten håller inte med.

Folkhälsomyndighetens talesperson Christer Janson förklarar att det fortfarande är det rådet som ligger på hemsidan som gäller och att det som sades av Tegnell i P1 inte står i motsats till det.

–  Anders talar om smittade och inte om deras smittsamhet. Han säger inget om att personalen har fört smittan vidare. 

Det handlar alltså om att ifall man är smittad, är det inte säkert att man känner av det eller vet om det själv. Inte heller tror Folkhälsomyndigheten att man då är en stor orsak till smittspridning.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 comments }

Statistiska centralbyrån (SCB) har släppt ny data över hur många svenskar som vanligtvis dör, jämfört med hur många som hittills registrerat som döda i år.
Även om det är tidigt i den svenska epidemin visar statistiken att vi ligger nära den vanliga kurvan av döda i Sverige.
Men här finns många osäkerhetsfaktorer.

Som denna blogg tidigare rapporterat har SCB jobbat på att snabbt ta fram färsk statistik över antalet döda i Sverige. Det tog alltså bara några dagar innan ny data släpps – som nu kontinuerligt ska uppdateras för jämförelser.

Hittills har det i Sverige funnits 477 bekräftade dödsfall av covid-19, enligt Folkhälsomyndigheten. Högsta noteringen är från 2 april, då 47 personer avled. Men rapporteringen har en eftersläpning och fortfarande finns 20 dödsfall vars datum är märkt ”uppgift saknas” av Folkhälsomyndigheten.

Enligt SCB dör varje år runt 90 000 svenskar, ungefär 250 personer om dagen. 2019 dog ovanligt få 89 000, inte sedan 1977 har det dött så få i Sverige, enligt SCB. Men året innan, 2018, dog 92 000 och ovanligt många dog i influensa.

Antalet som dör beror också på hur stora årskullarna är. I Sverige var det relativt få som föddes på 20- och 30-talet, men desto fler som föddes på 40-talet. Vi lever också längre idag, än vad vi gjorde för några år sedan. Det finns alltså flera skäl till varför det kan vara svårt att dra raka linjer över flera år.

SCB har valt ut de senaste fem åren och skapat ett snitt av hur många under denna perioden dog – per dag. Datan har sedan jämförts med 2020. Här kan det finnas eftersläpning i inrapportering, särskilt dagarna precis innan publicering. Mätningen nedan är därför mest relevant fram till 30 mars.

Den lila linjen är alltså antal dödsfall per dag, 2020.
Den gröna antal dödsfall-snitt per dag, 2015-2019.
Den orangea linjen är antal dödsfall i konstaterad covid-19, per dag, enligt Folkhälsomyndighetens senaste korrigerade data.

Här ser vi alltså att antalet döda per dag 2020 ligger något över snittet, men kanske inte så dramatiskt som förväntat?

Ännu tydligare blir det om man tar in linjerna för alla tidigare fem år, 2015-2019, och jämför med 2020. Då blir det tydligt att dödstalen hittills ligger inom det normala.

Däremot blir det större skillnaden om man tittar enbart på Stockholm. Här ser vi att antalet dagliga dödsfall ligger en bit över vad det brukar. Lila linje är år 2020:

Lila linje 2020, grön 2019, orange 2018.

Även ålderskurvan på antalet döda i covid-19 och de som dött under 2019 liknar varandra:

Åldersfördelning på de som dött i covid-19
Åldersfördelning över de som dog under 2019, helår

Men här finns andra saker som också kan vara bra att beakta. Som att Folkhälsomyndighetens råd om att tvätta händerna, verkar fått effekt och att vinterkräksjukan – som i vissa fall leder till dödliga infektioner – därför stannat tidigare än vanligt i år.

Folkhälsomyndigheten har indikerat att även andra typer av influensa har dött ut tidigare och att vinterkräksjukan dog ut för fyra veckor sedan skulle eventuellt kunna gett ett tidigt utslag på antal döda, men det skulle också kunna innebära att samma personer istället blivit smittade av covid-19.

Den som tidigare spekulerat i att det funnits ett mörkertal av antal döda, verkar inte få vatten på sin kvarn av SCB. Och inte heller ser vi ännu den dramatiskt höjda effekten av nya döda i Sverige, till följd av corona-pandemin.

Vad som däremot inte framkommer i jämförelserna ovan är hur sjukvården ställt om i vissa regioner gått upp i krisläge. Hade Sverige inte gjort det, hade dödstalen rimligtvis varit större. Det är också därför det är viktigt att platta kurvan, det vill säga hålla nere antalet allvarligt sjuka, så att sjukvården inte överbelastas.

Har du fler perspektiv, eller saker som inte är med? Tipsa gärna!

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 14 comments }

Storstockholms ändrar nu biljettkontrollerna efter kritik.
– Från och med idag kommer vi att undvika biljettkontroller i trängsel, säger Anders Fridell, vid ISS, som ansvarar för lokaltrafikens kontrollanter.

Uppdaterat: Under tisdagen meddelade SL att de slutar med alla typer av biljettkontroller.

Under dagen rapporterade Stockholmspolisen om en biljettkontroll där en resenär krävt två meters avstånd, i rädsla för corona-smitta. Biljettkontrollanterna gick inte med på det och krävde en meter, varpå resenären började hosta kraftigt. Resenären misstänks nu för ofredande, enligt polisen.

SL menar att biljettkontrollerna kommer att fortsätta som vanligt under corona-krisen. De hänvisar arbetsmiljöfrågor till bolaget som sköter hanteringen av biljettkontroller, ISS. Där är Anders Fridell presskontakt och han förklarar att kontrollanterna följer de rekommendationer som getts av Folkhälsomyndigheten.

– I praktiken innebär dem att vi gör kontrollen med rak arm, och resenären sträcker ut sin biljett med rak arm.

Utrymmet blir då ungefär en meter, men kontakten är också nödvändig eftersom biljetten skannas elektroniskt.

Finns det tal om att man kan göra det på andra sätt för att få mer än en meter? Att biljetten placeras på en bänk eller liknande?
– Nej, något sådant har inte lagts fram som förslag. Vi har väl tolkat det som att det här ska vara tillräckligt.

Anders Fridell, ISS

Däremot kommer det, från och med idag, göras nya förändringar.

– Från och med idag ska vi undvika att utföra den här typen av kontroller i trängsel.

Vad trängsel innebär är en ”subjektiv fråga”, menar Fridell.

– Det är fomulerat så, men det blir väl i första han på bussar och lokalbanor som det är trångt, vid spärrar och på tunnelbanan fördelas resenärer ofta på annat sätt, säger Anders Fridell.

Även i Västtrafik har det skett förändringar.

– Kontrollanter utför bara kontroller utanför fordonen där resenärerna själva håller upp sin biljett för biljettkontrollanten på armslängds avstånd. Resenären checkar själv in sitt Västtrafikkort, genom att hålla det nära kortläsaren så att kontrollanten ser det. Kontrollanterna tar alltså aldrig i resenärernas biljetter, säger Henrik Kjellberg, presskommunikatör på Västtrafik.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 1 comment }

Privatpersoner och företag producerar varje dag tiotusentals skyddsvisir för att rädda vården.
Och de gör det utan att få betalt, de tar till och med kostnaderna ur egen ficka.
Nu har de svenska initiativen blivit godkända av amerikanska myndigheter – och fått spridning över hela världen.

Det började för några veckor sedan hos 3dverkstan. Ett företag i Stockholm som specialiserat sig på fysiska produkter som kan skrivas ut snabbt på 3D-skrivare. Erik Cederberg är Lead engineer och tog tidigt fram en modell till bågar. Genom att fästa en enkel Overhead-plastfilm kunde man fått ett fullgott skyddsvisir. Han insåg att han skapat något som kunde hjälpa den krisande vården och la ut en fil till modellen på hemsidan. Alla med 3D-skrivare, hemma eller på jobbet, uppmanades att hjälpa till.

Snart skapades flera grupper på Facebook. Gruppen Sjukvårdshjälpen blev central. Den skapades av Ann Du, en entreprenör som precis var i startgroparna för att släppa en egen startup. Nu lades lanseringen på is och istället började hon arbeta tillsammans med Cassandra Norell arbeta ideellt med att samordna och koordinera den flod av intiativ som fanns bland privatpersoner som ville hjälpa till. En del hade printers, andra bara pengar, eller material.

– Vi har levererat 600-700 masker och har ett plan med utrustning som är på väg till Sverige just nu. Och jag vet inte hur många tusen skyddsvisir vi gjort. Senast var en leverans av ponchos till äldreboenden, säger Ann Du.

Hon berättar om det nya projektet: Att sy masker. En Facebookgrupp, en sygrupp, är kontaktad och har börjat producera.

– Det blir ju inget fullgott skydd, men kanske är det bättre än inget? För äldre eller äldreboenden som vill minska smittspridning.

Det mesta av utrustningen är inte CE-märkt eller särskilt kontrollerad, men Artbetsmiljöverket har sedan tidigare backat från hot om böter, vilket denna blogg rapporterat om. Nu är lösningen istället att låta varje vårdinrättning ansvara enligt en egenproduktionsregel: Delar skickas till vårdinrättningen som själva får sätta ihop och därmed tar ett ansvar.

De senaste veckorna har produktionen växt enormt. 3dverkstan producerar själva 300-400 om dagen, men samordningsansvaret har nu lämnats över till den ideella föreningen Stockholm Makerspace. De producerar i sin tur 2 500 visir om dagen – den enskilt största ideella tillverkaren av visir just nu.

Men utöver egen tillverkning har det skapats en printingfarm: 3d-skrivare som inte används runt om i landet kopplas upp och kontrolleras av Stockholm makerspace. Skolor, företag och privatpersoner över hela landet har upplåtit sina skrivare. Totalt innebär det ungefär 10 000 visir – om dagen.

– Ungefär tio procent skickas till Stockholm makerspace, resten distribueras ut lokalt. Det är fantastiska lokala intiativ där man med vår hjälp printar 30-40 bågar hemma, som man sedan går ner med till sin vårdcentral eller äldreboende, säger Erik Cederberg, som även var med och grundade Stockholm makerspace.

Nationellt distribueras visiren till vårdinrättningar som hört av sig via det formulär Stockholm makerspace upprättat.

– Vanligtvis får man en leverens ett par dagar efter en beställning.

Allt är gratis, allt är finansierat av privatpersoner och ideella föreningar.

Erik Cederbergs visir har nu också gått på export. I dagarna godkändes det av amerikanska myndigheter, vilket innebär att den nu kan användas och skrivas ut på sjukhus där.

Internationellt bedömer Cederberg att det har printats hundratusentals av hans visir.

– Det känns jättekul att bidra med något som är användbart i hela världen.

Han understryker att 3d-printade visir inte är en hållbar lösning. Även om visiren kan användas flera gånger, behövs en annan långsiktighet.

– Det här är aldrig tänkt att vara ersättning för traditionella produkter, vi ska bara brygga ett behov som finns. Jag hoppas att det är igång i industriell skala om någon vecka och att vi då inte behövs, säger Erik Cederberg.

Tills vidare fortsätter han och tusentals privatpersoner att producera visir.

Här kan du få skyddsutrustning

Du som arbetar inom vården kan ta i kontakt med organisationerna som skänker skyddsutrustning på följande sätt:

Skyddsvisir

Nationella förfrågningar:
Stockholm makerspace
Sjukvårdshjälpen

Lokala förfrågningar:

Göteborg:
Visor aid

Umeå:
Fablab

Allmänna sjukvårdsmaterial-förfrågningar

Sjukvårdshjälpen
Byggvårdshjälpen – byggföretag som ideellt vill hjälpa vården

Tipsa gärna om du vet fler!

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 1 comment }

Kommentarsfält och inkorgar får ovanligt många besök från porr-botar. Spam som bjuder in till betaltjänster, eller är rena bedrägerier, stoppas vanligtvis snabbt av Facebook. Men på grund av corona-pandemin har sociala medier-jätten fått prioritera om.

Robin Calmegård är en av de som anmält porrbotar fick ett autosvar från Instagram om att de har mindre kapacitet att granska anmälan, på grund av coronaviruspandemin. ”Det innebär att vi endast kan granska det innehåll som potentiellt kan göra mest skada”

Facebook Sverige bekräftar att sajten nu behöver prioritera och hänvisar till ett pressmeddelande, där man anger att många av sajtens moderatorer nu kommer att arbeta hemifrån, och att man därför får reducerad kapacitet.

Man kan därför räkna med att en del anmälningar inte kommer att beaktas alls och att systemet kommer förlita sig allt mer på automatiserad moderering.

”Some contract reviewers will work from home, but with a reduced and remote workforce, we will now rely more on our automated systems to detect and remove violating content and disable accounts. As a result, we expect to make more mistakes, and reviews will take longer than normal, but we will continue to monitor how our systems are performing and make adjustments. In addition, reviewing content can be challenging, and working from home presents new obstacles in providing support to our teams, but we’re working to ensure our content reviewers have the resources and help they need during this time.

User Reports: When people report content to us that they believe violates our policies, they will see a new message letting them know that we have fewer content reviewers available and will prioritize reported content that has the greatest potential ​to harm our community. This means some reports will not be reviewed as quickly as they used to be and we will not get to some reports at all.

Appeals: Normally when we remove content, we offer the person who posted it the option to request that we review the content again if they think we made a mistake. Now, given our reduced workforce, we’ll give people the option to tell us that they disagree with our decision and we’ll monitor that feedback to improve our accuracy, but we likely won’t review content a second time.”

{ 0 comments }

Ny data visar hur världens medborgare rör sig: Jönköping är bäst på att jobba hemma. Östgötarna har förflyttat sig ut till skog och parker – medan Blekingeborna förändrat sina rörelsemönster minst.

Det är Google som publicerat den anonymiserade och aggregerade datan, insamlad från deras tjänster över hela världen. Syftet är att hjälpa myndigheter att förstå hur medborgare svarar på rekommendationer och lagar och Google är noga med att påpeka att det finns svårigheter att rakt av jämföra regioner med varandra. Datans exakthet varierar, särskilt om det är regioner med befolkning som bort tätt, jämfört med glesbygd.

Graferna ska därför ses som en indikator, men kan ändå vara intressant att granska.

Lättast är kanske att mäta länder mot varandra. Då är det tydligt att Norge är de som förändrat sina beteenden mest.

Förändringen utgår från de senaste två-tre dagarnas rörelsemönster, jämfört hur det normalt ser ut i respektive land. Och där ser man alltså att Norge har en kraftig minskning av handel/nöje (där shopping, restaurang och nöjen som ”themeparks” och bio). Medan alla länder har en kraftig uppgång i att röra sig ute i naturen/parker, har Norge en minskning. Rimligtvis för att Norge såhär års ändå är ute mycket i naturen, och karantänen slagit hårt mot det rörelsemönstret.

Sverige är den som minskat minst på sitt beteende, förutom när det gäller vistelser i parker/natur. Där ligger vi tvåa, efter Finland.

Sverige rör sig allt mer utomhus, jämfört med hur det brukar vara under dessa perioder.

Men hur ser det ut om vi tittar i Sverige, region för region?

Då kan vi se att Jämtland är de som minskat allra mest när det gäller nöjen. Även Dalarna ligger högt här och det går att anta att det i dessa siffror jämförs med förra året, där just regionernas restauranger, nöjes- och skidanläggningar gör att det är betydligt mer liv i regionen jämfört med nu.

Men värt att notera att Blekinge bara har en minskning på -6 procent, gentemot det normala restaurang- och shoppingbeteendet. Tveklöst lägst.

Även när det gäller handel av livsmedel och apotek är förändringen störtst i de regioner som annars hade präglats av turism. Men Stockholm ligger på tredjeplats, med minus 14 och Östergötland, som drabbats hårt av corona, ligger också lågt.

Om vi istället tittar på förändringar i rörelse till svenskarnas arbetsplats ser vi andra regioner ta täten.

Jönköping ser störst förändring, -23, följt av Stockholm, -21, och Södermanland -18. På Gotland är det minst förändring.

Minst förändringar är det generellt på svenskarna som stannar hemma. Kanske för att det är svårt att hitta tydliga mönster här, de flesta av oss är ju hemma under stora delar av dygnet ändå. Men här ser man ändå hur storstadsregionerna är stora – Stockholm och Uppsala, men även Västra götaland och Skåne toppar. Regionerna med stor andel tjänstemän.

Förändring i kollektivtrafik, tågstationer och andra knytpunkter drabbar Jämtland hårdast, tätt följt av Stockholm och Skåne:

Till sist, det som kanske är det mest svårtydda: Andel som är ute i parker och natur. Norrbotten toppar, men där är å andra sidan det mesta natur. Mer udda är det då att Östergötland ligger lika högt. Det verkar som att den hårt drabbade regionen sökt sig ut mer än andra i naturen. Även Västra götland är mycket mer i naturen än andra, kanske för att vädret varit mer gynnsamt här under de senaste dagarna, när denna mätning är gjord.

Här hittar du all information om Sverige, samt information om hur Google använt datan och gränsdragningarna gentemot integritet.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 comments }

Vi sägs vara världens kramigaste land. Obegripligt kramigt. Vi kramar de vi knappt lärt känna, speciellt om de är av motsatt kön. Det ska till och med kramas även när vi nyss har setts. Men det kanske blir annorlunda nu?
Pandemin tycks skapa en lågmäld revolution för våra hälsningar.

Vi är inte bara världens kramigaste land, vi har också en av världens mest konflikt-neurotiska befolkning. Plikttrogna, myndighetslojala och konsensussökande i nästan alla frågor. Vilket innebär att vi är i en särskilt identitetssökande tid nu eftersom vi förlorat något som alltid varit en trygghet: Hur vi hälsar på varandra. Vi vet hur vi hälsar på våra vänner, familj och kollegor. Vi har rutiner, sociala koder som hamrats fram under decennier, men som nu står allt på ända.

För även om antalet sociala kontakter nu är begränsade, existerar de: Barn ska hämtas och lämnas och utomhuspromenader (och lekträffar med andra föräldrar) blir vanligare. Jag har upptäckt att jag själv använder “nicken”. Säger “hej” och gör något som kanske mest kan liknas vid en snabb nack-bugning. Samtidigt låtsas jag vara upptagen med händerna, kanske stoppas de i fickan eller så får de pilla på något så att den andre inte ska förstå att de är så spetälska som jag egentligen tycker att de är. Men varje gång är det som en avgrund öppnar sig. Särskilt vid möte med nya bekantskaper. Som att den uteblivna fysiska kontakten skapar en distans som sedan är omöjlig att återbygga. Som att våra sociala reflexer ännu inte accepterat epidemins regler.
Jag ställde frågan på nätet om hur andra gör. Skapade omröstningar i ett antal forum och fick in tusentals svar. Populärast verkar det vara att “heja” på distans. Efter det kommer “vinka” och sedan “buga/nicka”. I kommentarerna berättar flera hur de kämpar mot handhälsarna. För de finns där ute, de som attackerar med framsträckt hand. Som blir irriterade om handen inte godtas, väser “trams” och att “vi måste få leva”.

En sjuksyster på vårdcentral berättar om strategin när hon hämtar patienter: Tittar ut genom dörren, ropar namn, gör solhälsning med ena handen och lägger andra handen på hjärtat. På så sätt är båda händer upptagna och det görs tydligt att någon handberöring inte kommer ske.
På fjärdeplats kommer “armbågshälsning”, man knockar varandras överarmar. Vars töntighet bara kan överträffas av “fothälsning”, det vill säga sparka på varandras fötter. Jag antar att det är ett sätt att göra något komiskt av en socialt omöjlig situation. Att det känns bättre att göra en fånig grej, än att inbjuda den sociala avgrund som annars uppstår.

En liten minoritet, i min statistiskt högst tveksamma undersökning, uppger också att de “luftkramas”. I ett sista desperat försök att vidmakthålla någon slags hälsningsintimitet, gör de åkarbrasa på distans.
Att allt känns konstigt är kanske mest ett bevis på hur Sverige bara haft två hälsningsvarianter – kram och handslag. Vi saknar nyanser däremellan, vilket väl måste konstateras som en slags fattigdom?

Kanske kan pandemin därför få bli en plantskola för hälsningar: Hand på hjärtat, namaste, nigning – eller åkarbrasor.
En mutering av ny, social kärlek, som lever längre än virus.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 comments }

Flera i Sverige har rapporterat om hur de förlorat smak och lukt när de drabbats av Corona-viruset, covid-19. Mest uppmärksammat är kanske bloggen Mokkasin, där Sofia Vusir Jansson, skriver om hur hon och deras familj upplevde viruset. Detta efter att de senare diagnostierades med coronaviruset.

”Det är endast ETT symtom som varit samma hos oss alla – vi har tappat all lukt och smak. I flera dagar – för mig, Liv och Viggo sedan i lördags. I början av veckan fick jag känslan – detta så sjukt märkligt, det är helt DÖTT. Visst har jag tappat smak/lukt tidigare men då har jag varit dyngförkyld, snorig eller ont i halsen – nu har jag inget av detta. Och det är helt borta, inte ens en gnutta, det känns som det aldrig kommer komma tillbaka, inte en tillstymmelse i snart en vecka. För mig är det absolut det ENDA som inte känns normalt i min kropp.”, skriver Vusir Jansson i bloggen.

Samtidigt har flera vetenskapliga studier pekat på att just förlorad smak och lukt kan vara ett symptom på covid-19. Ibland det enda symptomet.

–– Sydkorea har testat ett stort antal människor och för 30 procent av dem som testade positivt för corona var nedsatt luktsinne det huvudsakliga symptomet, skriver en talesperson för ENT UK, det brittiska förbundet för öron, näs- och halssjukdomar.

Men svenska Folkhälsomyndigheten vill ändå inte gå ut med förlorad smak och lukt som ett officiellt symptom.

– Det är ganska vanligt att man förlorar luktsinnet – och därmed smaksinnet – under en tid i samband med infektion i de övre luftvägarna. Många som har genomgått en rejäl förkylning har känt av detta, oavsett om man är snorig eller inte, svarar Sara Rörbecker, presstalesperson på Folkhälsomyndigheten.

Hon utesluter inte att myndigheten kommer att lägga till detta som symptom, i takt med att ny kunskap tillkommer från den vetenskapliga litteraturen eller från WHO.

– Vi uppdaterar inte informationen med mindre än att vi har säkra och välgrundade uppgifter som är relevanta. Så listan över symtom kan komma att justeras efterhand, kanske läggs lukt- och smakförlust till och kanske inte, säger Sara Rörbecker.

Just nu skriver WHO följande kring vad som är de vanligaste symptomen.

”The most common symptoms of COVID-19 are fever, tiredness, and dry cough. Some patients may have aches and pains, nasal congestion, runny nose, sore throat or diarrhea. These symptoms are usually mild and begin gradually. (…)”

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 comments }

Efter min artikel om hur vi ska vara försiktiga med att läsa myndigheternas statistik och flera andra räknefel, har många hört av sig med idén om att mäta antalet döda i Sverige i år, jämfört med tidigare år i samma period.

På så sätt skulle man kunna få en överblick dels om de som nu dött till följd av coronaviruset hade – statistiskt sett – dött ändå, av andra sjukdomar. Dels om det tvärtom – och likt andra länder – är fler som dött nu, men att de dött i hemmet eller på andra sätt där någon diagnostisering av covid-19 inte skett.

Uppdaterat: Nu har SCB återkommit med statistiken.

Statistiska centralbyrån, SCB, är de som för sådan statistik. De menar att det just nu är svårt att fram sådan statistik och att det som hittills är publicerat är statistik per månad. De får däremot många frågor om just detta, för tillfället, uppger Tova Holm, handläggare på SCB:s kommunikationsenhet.

Den statistik de har idag bygger på det som Skatteverket lämnar till SCB, om vilka personer som är folkbokförda i Sverige.

– Framställningen sker i vanliga fall cirka 5-6 veckor efter mättidpunkten, det innebär att det i dagsläget finns statistiskt publicerat till och med januari 2020. Men på grund av en ökad efterfrågan av döda så håller vi just nu på att se över om vi kan snabba upp statistiken samt göra den mer detaljerad, säger Tova Holm.

SCB meddelar att de kommer att lägga ut information på www.scb.se/be0101 när de har mer information.

Jag fortsätter att bevaka frågan.

Uppdaterat: SCB har nu återkommit med statistiken

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 comments }

Dagens nyheters chefredaktör Peter Wolodarski och epidemiologen dr Emma Frans är två personer som varit huvudperson under den första fasen av Sveriges coronaepidemi. Wolodarski genom att han tydligt tagit ställning för att Sverige agerar för lamt och att önskar att Sverige stänger ned. Emma Frans, för att hon uppmanat till att lyssna på myndigheter och behålla ödmjukhet för att det finns få enkla lösningar.

Sveriges hållning har kritiserats hårt utomlands, liksom det ibland också hyllats. Men även Wolodarskis hållning har blivit hårt kritiserad.

Wolodarski har inte kommenterat kritiken utåt tidigare, men under torsdagen drabbade de båda samman på Twitter. Här är en sammanfattning av deras diskussion:

Där avslutade debatten, för denna gång. Vem har rätt?

{ 30 comments }