Folkhälsomyndighetens scenario över dagliga IVA-fall hamande minst åtta gånger högre än verklighetens utfall. Det visar en ny analys av myndighetens data. Folkhälsomyndigheten menar att överskattningen beror på skiftet mellan delta och omikron.
Folkhälsomyndigheten presenterar en gång i kvartalet scenarier för vilka konsekvenser smittan kan få i Sverige. Både för antalet smittade och för hur många som kan behöva intensivvård på sjukhus. Scenarierna presenteras i minst två versioner, ett värstascenario och ett mildare scenario och används sedan som planeringsunderlag i regionernas vårdinsatser. Fleragånger under pandemin har Folkhälsomyndigheten kritiserats för att kraftigt misstolka smittans utveckling. Senast för några veckor sedan kom kritik mot att Folkhälsomyndigheten beräknat att smittan skulle vika av under mitten av januari. Istället rekordökade fallen och testkapaciteten slog i taket.
– Att en statlig myndighet med enorma resurser gör så fel gång efter gång är ett jättebekymmer. Men det visar också att hur svårt det är att göra analyser, sa Johan Styrud, överläkare vid Danderyds sjukhus och ordförande i Stockholms läkarförening, till Aftonbladet då.
Som svar på kritiken släppte Folkhälsomyndigheten den 13 januari en ny interimrapport som skulle ersätta tidigare beräkningar. Dessa nya scenarior räknar som värst med nästan 70 000 fall per dag och att smittan viker ned under slutet av januari.
Men medan det mesta av kritiken hittills fokuserat på antal fall, har myndighetens scenarior kring sjukvårdsinläggningar hamnat i skymundan. Kanske för att Folkhälsomyndigheten själva inte publicerade en sådan graf i sin senaste rapport. Men med hjälp av uppsalaforskaren Henrik Wacht kan jag nu publicera graferna som visar myndighetens analys av hur IVA-inläggningar skulle se ut och det verkliga utfallet. I den senaste interimrapporten beräknas antalet dagliga inskrivningar just nu vara minst 80-90 per dag. I ett värsta scenario skulle inskrivningarna till och med kunna varit 120-130 per dag, räknade Folkhälsomyndigheten. Men i själva verket har de legat stadigt runt 10 dagliga inskrivningar. Folkhälsomyndighetens mildaste scenario räknade alltså med minst åtta gånger fler fall än verklighetens utfall.
Är det ett problem? Ja, menar Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar och ansvarig för covid-19 vid Sahlgrenska Akademin. – Ja det är nog ett problem, tanken är väl att sjukvården skall använda scenarierna som del i sin planering, även om jag inte vet i vilken utsträckning de används.
Matematikern Tom Britton är dock betydligt mindre bekymrad över de felaktiga scenarierna. – Den som kunde förutse alla förändringar i samband med att delta ersattes med omikron räcker upp en hand, säger han. Inte heller ser han någon anledning till kritik mot Folkhälsomyndighetens analysarbete. – Du får leta efter någon annan som för flera veckor sedan säkert visste att ”omikron var mer smittsamt”, ”omikron mycket lättare trängde förbi vaccinet”, ”omikron har en mycket mildare symptombild”. Dessa tre egenskaper verkar numera vara klara, men deras kvantifiering är det inte.
Folkhälsomyndigheten själva har flera gånger lyft fram svårigheten med att göra scenarior sedan omikron introducerats. I ett svar via pressavdelningen meddelar myndighetens utredare nu att de aktuella beräkningarna gjorts utifrån hur tidigare virusvarianter agerat och att det har varit svårt att förutspå andra konsekvenser.
– Det är också så att sjukhusinläggningar rapporteras till Socialstyrelsen och sedan vidare till Folkhälsomyndigheten med en fördröjning på cirka en månad. Iva-inläggningar rapporteras snabbare, men fortfarande med 1-2 veckors fördröjning. Personer som hamnar på IVA har dessutom ofta redan varit sjuka i någon vecka, och alltså smittats i december då omikron ännu inte dominerade helt, skriver Folkhälsomyndigheten i ett meddelande.
Folkhälsomyndigheten menar att regionerna är medvetna om omikrons minskade risker, oavsett myndighetens scenarier.
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv. Här är vecka 3 (17 – 23 januari 2022).
Nya rekord i smittade, men datan är skev och experter tror inte längre på masstestning.
Nya riktlinjer om att testningen ska prioriteras till de som vara på plats på jobbet.
Vårdbelastning i höjd med tredje vågen, men bara 60 procent av de inlagda har covid-19 som huvuddiagnos.
Stor sjukfrånvaro till följd av karantänregler – ändras så att den med tre doser eller nyss genomgången infektion inte behöver sitta i karantän.
Scenarior säger att smittan kan vända nedåt i veckan – kan vara början på slutet för pandemin menar WHO
Coronakommissionen har i sista stund fått regeringens underlag för strategibeslut.
Tusentals har samlats på demonstration mot vaccinbevis.
Smittan är nu så extremt stor och det berör och försvårar nästan samtliga datapunkter. PCR-testningen hänger inte med och många gör antigentester som inte räknas in i statistiken varför det är svårt att dra slutsatser. Med det sagt är det ändå tydligt vilket speciellt läge det är just nu.
15 674 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, en ökning med 161 dödsfall sedan förra veckan.
Antalet testade har slagit veckorekord, över en halv miljon – 503 000 – har testat sig för covid-19 under senast inrapporterade helvecka.
Trots rekordsiffror fanns inte tillräcklig kapacitet för alla som önskades testa och runt om i Sverige kommer rapporter om långa köer och väntetider. Redan förra veckan kom riktlinjer om att endast de med en misstänkt pågående infektion behövde testa sig. Och i veckan kom ytterligare riktlinjer om att de som måste vara fysiskt på jobbet prioriteras i testningen och att den med positivt snabbtest (antigentest) ska betrakta sig som smittad. Antalet smittade är därför rimligtvis långt högre än vad grafen medger. Var tredje som testade sig var positiv och totalt registrerades 164 000 bekräftade positiva fall, vilket, begränsningar till trots, är den tveklöst högsta noteringen hittills under pandemin.
De vaccinerade är nu i kraftigt majoritet bland de smittade, även i relativa tal. Det antas dels bero på att vaccinet har lågt skydd mot infektion, men också att de ovaccinerade har lägre benägenhet att testa sig vid symptom.
7 815 401 har nu fått minst en dos vaccin (86,5% av befolkningen över 12 år) och 7 519 284 (83,2% av befolkningen över 12 år) är fullt vaccinerade. 3 387 383 har fått en tredje dos (40,8% av befolkningen 18 år och äldre).
Totalt har 18 722 999 doser vaccin delats ut i Sverige, vilket är en ökning med 520 000 doser – 200 000 fler än förra veckan.
Omikron har fått Jacke Sjödin att göra comeback med ytterligare en coronalåt. Revyartisten som blev en av ”årets raket” tack vare sina coronalåtar la ner coronasatsningen, men tyckte det nya läget krävde en låt.
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv. Här är vecka 2 (10 – 16 januari 2022).
Smittan slår nya rekord och dubbleras för andra veckan i rad, men är antagligen ännu högre på grund av testproblematik.
Vårdbelastningen är hög, men statistiken kan vara missvisande och räknar även in personer ”med” covid-19.
Nya scenarier visar att det kan bli 70 000 smittade per dag innan smittan vänder nedåt.
Nya restriktioner: Bland annat stänger restauranger klockan 23.00 och max 500 personer på konserter.
Covid-19 kan sluta klassas samhällsfarligt efter denna smittovåg – kan bli starten på återgång till normalitet.
En tredje dos kan nu tas fem månader efter den andra dosen, enligt nytt beslut.
15 513 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, en ökning med 136 dödsfall sedan förra veckan. Det är betydligt fler avlidna än vad som brukar inrapporteras, men kan ha att göra med att det är just dödsfall ”med” covid-19, en problematik i statistiken som återkommer den här veckan.
Smittan fortsätter att nå nya rekord och extrema nivåer. För andra veckan i rad är antalet fall mer än dubblerade, jämfört med föregående vecka. 124 000 fall bekräftades under senast inrapporterade helvecka, men sannolikt är många fler smittade, eftersom testkapaciteten slagit i taket. Detta gör också att det är svårt att få en rättvis eller exakt bild över antalet smittade just nu.
Mätt i relativa tal, alltså per hundra tusen invånare uppdelat i vaccinerade och ovaccinerade, är det i statistiken nu jämnt mellan grupperna. Även om vaccinet i huvudsak skyddar mot sjukdom snarare än infektion, finns också indikationer på att den ovaccinerade i högre utsträckning inte testar sig vid symptom och därför är underrepresenterade i statistiken.
Framförallt är testkapaciteten otillräcklig. Även om det under senast inrapporterade helvecka slagits nya rekord – dels genom att över 400 000 personer testat sig och dels genom att var tredje var positiv – är ökningen av tester liten, vilket beror på att kapaciteten nått sitt tak. Folkhälsomyndigheten har därför i veckan gett vägledning i hur regionerna kan prioritera bland tester.
Även i äldrevården, bland de på särskilt boende eller med hemtjänst, har smittan ökat radikalt. Här är nästan samtliga vaccinerade, men att smittan ökar här är bekymmersamt, eftersom även milda infektioner kan leda till död i denna grupp.
Även i statistiken öven vårdbelastning finns indikationer på feltolkning, men nu snarare att siffran är överdriven. Alla patienter – oavsett vad de söker vård för – testas vid inskrivning på sjukhus. Eftersom smittan i samhället är hög kan även den som läggs in med brutet ben hamna i statistiken över covid-positiva sjukhusfall. Det innebär förvisso att vården behöver lägga resurser på att hantera även den patienten smittsäkert, men inte att patienten behöver vård för covid-19. Denna risk för feltolkning har flera regioner varnat för i veckan och läkare tror att det ibland kan handla om 30 procent av sjukhusfallen i vissa regioner. Folkhälsomyndigheten menar att kvalitetssäkrad statistik kommer med några veckors fördröjning och att de nu uppskattar att 20 procent av sjukhusfallen kan vara sådana som skrivits in med, inte på grund av covid-19.
I vården är det också tydligt vilket viktigt skydd vaccinet ger. Mäter vi befolkningen uppdelat på ovaccinerade och vaccinerade per hundra tusen invånare är IVA nästan helt dominerat av ovaccinerade. Risken för svår sjukdom och död är fortsatt mångdubbelt högre för den ovaccinerade. Medelåldern för IVA-vård är också tio år lägre för ovaccinerade, med ett snitt på 53 år.
Folkhälsomyndighetens officiella statistik visar nu också omikrons dominans och myndighetens scenarier för smittan har därför uppdaterats. Inte minst eftersom de senaste scenarier överträffades redan förra veckan och inte alls tycks vika ned under kommande vecka, vilket myndigheten tidigare antagit. I de nya scenarierna kommer smittan fortsätta dubbleras och smittan vika ned först i slutet på månaden. Myndighetens två scenarier tar avstamp i att en fullvaccinerad har 20% skydd och de med tre doser antingen har 79% eller 35% skydd mot infektion. Det senare ger ett max om 70 000 nya fall om dagen – vilket skulle innebära en halv miljon på en vecka om det höll i sig sju dagar.
Restauranger tvingas avsluta alkoholförsäljningen (och därmed oftast verksamheten) kl 23. Krav på sittande servering och max åtta i varje sällskap.
Vuxna ska allmänt begränsa antalet nära kontakter inomhus.
Allmänna sammankomster (teater, konsert, gudstjänst) ska ha sittande publik med max åtta personer/sällskap. Max 500 personer med vaccinbevis (införs 19 januari), max 50 utan vaccinbevis. Mässor kräver covidbevis.
Regeringen verkar få nej på sitt förslag till förlängd pandemilag. Den tillfälliga lagen ger regeringen utökade befogenheter till snabba beslut om pandemiåtgärder utan att först förankra det i riksdagen. I veckan har flera kritiska röster höjts och lagens förlängning kan komma att åtminstone begränsas till två månader, istället för begärda fyra månader.
Vaccin
7 791 147 har nu fått minst en dos vaccin (86,2% av befolkningen över 12 år) och 7 468 000 (82,7% av befolkningen över 12 år) är fullt vaccinerade. 2 941 448 har fått en tredje dos (35,4% av befolkningen 18 år och äldre).
Totalt har 18 201 017 doser vaccin delats ut i Sverige, vilket är en ökning med 320 000 doser – 40 000 fler än förra veckan.
Statsministern och partiledarna för Centerpartiet respektive Miljöpartiet testades positivt med covid-19 kort efter en riksdagsdebatt. En film med en hostande Per Bolund har publicerats, vilken använts emot honom.
Melodifestivalen ställer in sin turné. Nu kommer artisterna för andra året tvingas framträda utan publik och samtliga delfinaler sändas från Stockholm.
Coronakommissionen anser sig nekas underlag från regeringen som kan förklara beslut kring pandemin. Till exempel har kommissionen begärt ut minnesanteckningar, men regeringskansliet säger sig inte förfoga över sådana.
Nyheten om den nya virusmutationen ”deltaomikron” anses nu allt mer samstämmigt vara ett misstag, snarare än en ny farlig variant.
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Riksrevisionen använde citat från tre olika domare när de slog fast att domstolar allvarligt brister i kontrollen av ersättning för offentliga försvarare. Men en granskning visar att samtliga citat kommer från en och samma person. – Det är olyckligt, medger Riksrevisionen som samtidigt tycker felet är för litet för att korrigera.
Riksrevisionens rapport släpptes redan i oktober, men fick ny uppmärksamhet när Dagens juridik i veckan publicerade en sammanställning av vilka offentliga försvarare som tjänat mest under året. Flera advokater vädrade då öppet sin kritik mot systemet, en kritik som går i linje med den Riksrevisionen framförde tidigare i år. I rapporten “Ersättning till rättsliga biträden i brottmål” intervjuas flera domare och särskilt tre olika domare framställs i rapporten som särskilt generösa i sin inställning till ersättning: “Vi sitter på kranen till statskassan och det är ingen som hejdar oss”, säger en domare. “Om vi beviljar [den yrkade] ersättningen så är alla glada”, säger en annan. En tredje uppges säga att ersättningsfrågan kommer upp så sent på dagen och att man då inte “orkar”.
Alla tre citat används för att bekräfta Riksrevisionens slutsats om “allvarliga brister i uppföljning och kontroll” av ersättning för offentliga försvarare.
Rådmannen Niklas Ljunggren läste rapporten redan någon dag efter att den släpptes och reagerade på att tre av de tolv intervjuade tingsrättsdomarna skulle uttrycka sig så nonchalant. – Jag tyckte formuleringarna var anmärkningsvärda för att komma från domare, förklarar Niklas Ljunggren. Han misstänkte att citaten kom från en och samma person och begärde därför ut samtliga minnesanteckningar. Hans magkänsla stämde: Alla tre citat kom från en och samma domar-intervju. Han mejlade Riksrevisionen med sin upptäckt, men möttes av tystnad. När så rapporten återigen fick uppmärksamhet i media valde att han att Twittra sin upptäckt: “I mina ögon är det illa. [Riksrevisionens] verksamhet har enormt förtroende och deras rapporter tillmäts stor betydelse. Så ska det också vara. Att revisionen då ägnar sig åt att fiffla med källor, på ett tendensiöst och manipulativt sätt, rubbar i vart fall min tilltro till hur granskningarna genomförs”, twittrade han.
På Riksrevisionen är Per Dackenberg projektansvarig för rapporten och bekräftar att tre av totalt sju citat kommer från en och samma intervju. Enligt Dackenberg berodde det på att de sent beslutade sig för att addera citat till rapporten för att ge den “mer must”. – Men sedan blev det olyckligt, för det resulterade i tre citat från en och samma domare.
Han medger att det är fel att göra en domare till tre olika personer, men tycker inte att det påverkar rapporten eftersom flera domare uttryckt sig på liknande sätt. – Det var verkligen inte uppsåtligt, vi har en omfattande kvalitetssäkringsprocess och det här blev ett onödigt misstag. Jag kan garantera att de här citaten är helt representativa för vad vi sett och hört, när vi träffat dessa domare.
Det är ju ändå ett uppenbart fel, har ni rättat eller uppdaterat rapporten? – Nej, det har vi inte gjort. Det är en bra fråga du ställer. Vi bedömde det som något av väldigt ringa karaktär eftersom det inte påverkar vår analys. Det ska till en större sak [om vi ska ändra] eftersom vi trycker de här rapporterna.
Ni skulle kunna uppdatera de digitala versionerna? – Det ska jag ta med mig. Det får vi titta på. Det lovar jag att ta med mig.
Upplever du att det här innebär en förtroendeproblematik för er? – Det finns alltid en risk, men jag tycker att vi har en så pass god kvalitetssäkringsprocess, både intern och extern. Den är oerhört grannlaga, det är så många moment vi ska gå igenom innan publicering, jag kan garantera att vi tar den på allvar.
Tycker du att problemet är överdrivet? – Man kan göra en höna av en fjäder, men det här är en del av en fjäder. Det finns ett problem eftersom människor reagerat på det på twitter och tycker att det är hemskt. Det är väldigt tråkigt att det ska bli på det sättet.
Dackenberg förklarar att vem som helst kan granska underlaget genom att begära ut alla minnesanteckningar. Vilket är precis vad rådmannen Niklas Ljunggren gjort. Han menar att det i flera intervjuer finns uppgifter som inte ligger i linje med den slutsats Riksrevisionen dragit.
– Jag tycker det säger någonting att man hittar tre citat som stöder slutsaten, men inte hittar motsvarande stödjande citat i någon av de andra elva intervjuerna, säger Niklas Ljunggren.
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv. Här är vecka 1 (3 – 9 januari 2022).
15 377 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, en ökning med 67 dödsfall – 22 fler än förra veckan.
Räknat per hundra tusen invånare är smittan lägre bland vaccinerade, men det skiljer sig inte mycket bland vuxna. Skillnaden är istället störst bland de som senast fått vaccin, barn 12-15 år. För nyvaccinerade verkar skyddet även mot infektion vara stort.
Bland vuxna har det skett ett skifte: Nu är det inte längre föräldragenerationen till skolbarn som är hårdast drabbade, utan unga vuxna 20-29 år. Därefter följer 30-39 innan 40-49 år.
Givetvis handlar den stora ökningen om omikron, som nu antas dominera i Sverige. Enligt officiell data gör den ännu inte det, men där råder stor eftersläpning. Enligt den snabbare ”typning” som görs i storstadsregionerna är omikron i absolut majoritet, varför Folkhälsomyndigheten nu antar att det är så även i övriga Sverige.
Enligt Folkhälsomyndighetens scenarior ska omikron vända ned i mitten på januari, alltså under kommande vecka. Under en presskonferens i veckan menade Folkhälsomyndigheten att det rullande medelvärdet visar att smittan just nu ligger i linje med det myndighetens värstascenario, men ny statistik visar att den gränsen nu passerats. Andra experter har svårt att se hur smittan plötsligt skulle vända skarpt nedåt under kommande vecka eller om några åtgärder alls biter på omikron. Snarare kommer smittan bli ”klart högre” än myndighetens värsta scenario.
7 771 337 har nu fått minst en dos vaccin (86% av befolkningen över 12 år) och 7 430 541 (82,2% av befolkningen över 12 år) är fullt vaccinerade. 2 685 381 har fått en tredje dos (32,3% av befolkningen 18 år och äldre).
Totalt har 17 887 449 doser vaccin delats ut i Sverige, vilket är en ökning med 280 000 doser – 80 000 fler än förra veckan. Det låga antalet beror allra mest på ledighet.
Allt fler regioner och företag kräver nu att vårdanställda ska vara vaccinerade. I Stockholm har också flera kommuner gått ut med samma krav, även om det rent juridiskt är oklart om de får göra det. Kommuner motiverar det med att vårdtagarens hälsa måste gå först.
Pandemin har skapat rekordintresse för körkortets förarprov. Dels eftersom pandemin möjliggjort fler teoriprov och dels för stor sjukfrånvaro för förarprövare.
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv. Här är vecka 52 (27 december 2021 – 2 januari 2022).
15 310 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, en ökning med 45 dödsfall – vilket är 10 fler än förra veckan. Året kan nu summeras och det ser ut som att 35 procent av pandemins dödsfall inträffade under 2021. Den generella dödligheten har varit i höjd med snittet under 2021, detta tack vare eller trots vaccin och de restriktioner som funnits under året.
Smittan har raketökat under nyårsveckan. På grund av julledigheter rapporteras ingen veckosiffra och Folkhälsomyndigheten manar till försktighet vid tolkning av data från enskilda dagar. Med det sagt fick vi under onsdagen den näst högsta noteringen av bekräftade fall någonsin. Bara dagen innan julafton förra året, 23/12 2020, rapporterades det in fler bekräftade fall. Onsdagens siffra är även den högsta ökningen av fall hittills, aldrig har smittan ökat så mycket mellan två dagar. Och även om statistiken ska tolkas med försiktighet finns det skäl att tro att antalet smittade är fler än vad statistiken medger. Det tror smittskyddsläkare, eftersom det säljs enorma mängder antigentester och det är sannolikt att flera av dem inte tar ytterligare ett PCR-test efter ett positivt snabbtest.
Omikron är givetvis anledningen bakom den extrema ökningen av fall. Eftersom sekvensering av virus släpar efter vet vi inte exakt hur utbrett det är, men klart är att det går snabbt: Den 29 december sa Tegnell till Expressen att det handlade om veckor. Dagen efter, då rekordmånga smittats, sa han till Svenska dagbladet att det handlar om ”inom dagar till veckor” innan omikron dominerar. Klart är att smittan har spritt sig betydligt snabbare än de värstascenarior Folkhälsomyndigheten ritade upp för bara två veckor sedan.
7 753 150 har nu fått minst en dos vaccin (85,8% av befolkningen över 12 år) och 7 381 069 (81,7% av befolkningen över 12 år) är fullt vaccinerade. 2 468 482 har fått en tredje dos (29,7% av befolkningen 18 år och äldre).
Totalt har 17 602 770 doser vaccin delats ut i Sverige, vilket är en ökning med 200 000 doser – 150 000 färre än förra veckan, vilket beror på julhelger.
Under mellandagsrean fylldes affärerna av shoppingsugna och flera medier har gjort enkäter med blandade svar. Flera av svaren har lyfts upp i sociala medier och förlöjligats.
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv. Här är vecka 51 (20 – 26 december 2021).
15 265 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, en ökning med 34 dödsfall – vilket är 6 färre än förra veckan.
Smittan ökade 32 procent under senast inrapporterade helvecka och de vaccinerade är nu i majoritet bland de bekräftade fallen: 53 procent, jämfört med de 47 procent av alla fall som den lilla gruppen ovaccinerade alltså når upp till. Smittan är nu hög, men fortfarande en bra bit under de tidigare smittvågornas toppar.
Att smittan ändå är lägre bland de vaccinerade är tydligt om man lyfter ut grupperna och räknar per 100 000 invånare.
Vi har också testat oss mer nu än under någon annan vecka i år: 386 000 personer totalt, vilket är en bra bit över föregående rekord och en ökning med 15 procent från föregående vecka. Andelen positiva fall var 6,4 procent, en ökning med 0,7 procentenheter från föregående vecka.
Det är fortsatt de ovaccinerade barnen som mest sprider smittan och deras föräldrageneration.
Skillnaden mellan vaccinerade och ovaccinerade är enorm bland de som behöver sjukvård, särskilt när man ser på intensivvården.
Nya restriktioner kom efter att Folkhälsomyndigheten i veckan överlämnade uppdaterade scenarier om hur smittan kommer att spridas. Vi återkommer till restriktionerna, men börjar i scenarierna.
Folkhälsomyndigheten antar att varianten Omikron kommer att dominera i Sverige inom en månad. Omikron antas vara 25 procent mer smittsam än idag och vaccinet ha mellan 40-75 procents skyddseffekt. Allt detta antas leda till en kraftig ökning i antal fall i Sverige, men också till ökat tryck på sjukvården. I tre scenarior har detta ritats upp och alla utom ett visar att Sverige kommer att nå rekordmånga smittofall i mitten på januari. Här nedan hur scenariorna ser ut framåt och hur de tidigare sett ut. Vi ser då att vi är strax ovanför det värsta scenariot, men att antal faktiska fall (svart linje) ser ut att ligga mer i höjd med mellanscenariot (källa för graf).
All denna data om kommande smitta har lett till att regeringen, med bara dagar kvar till jul, kom med ett stort paket med åtgärder:
Alla bör undvika miljöer med trängsel.
Alla bör arbeta hemifrån när arbetet så tillåter.
För mässor, marknader, handelsplatser och platser för kultur och fritidsverksamheter inomhus ställs krav på 10 kvadratmeter per person.
Avrådan från cuper och läger inomhus som inte innebär yrkesmässig utövning fram till 16 januari. Däremot kan ordinarie aktiviteter med träningar, övningar, matcher, föreställning och tävlingar fortgå.
Smittskyddsåtgärder rekommenderas för utbildningar för vuxna, så att trängsel och stora samlingar undviks. Närundervisning är huvudregeln, men för universitet och högskolor kan undervisning på distans användas som ett verktyg för att glesa ut i undervisningslokalerna.
Bara sittande gäster tillåts på serveringsställen inomhus och avstånd mellan olika sällskap krävs.
Vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar inomhus tillåts bara sittande deltagare om det är fler än 20 personer, oavsett vaccinationsbevis.
Utan vaccinationsbevis ställs även krav på avstånd mellan sällskapen, en maxstorlek på 8 personer inom sällskapen och ett maxantal på 500 gäster eller deltagare.
Vid arrangemang på fler än 500 gäster eller deltagare krävs vaccinationsbevis samt avstånd mellan sällskapen och en maxstorlek på 8 personer per sällskap.
Folkhälsomyndigheten hemställer även till regeringen att fatta beslut om följande krav:
Maxtak på 50 personer vid uthyrning av platser för privata sammankomster
Enbart sittande resenärer vid långväga kollektivtrafik
Krav på negativt covidtest som är max 48 timmar gammalt för utländska medborgare som reser in i Sverige. Gäller från 12 års ålder.
I samband med restriktionerna kom också nya ekonomiska stöd, till exempel ersättning för karensavdrag, och ersättning för riskgrupper. Det blir också stödpengar för kultur och idrott.
7 737 026 har nu fått minst en dos vaccin (85,6% av befolkningen över 12 år) och 7 346 375 (81,3% av befolkningen över 12 år) är fullt vaccinerade. 2 318 300 har fått en tredje dos (27,9% av befolkningen 18 år och äldre).
Totalt har 17 401 816 doser vaccin delats ut i Sverige, vilket är en ökning med 350 000 doser – hundra tusen färre än förra veckan. Fortfarande är det stora grupper som ännu inte vaccinerat sig, även om det i veckan berättades om hur man i Rosengård sett viss ökning.
Myndigheterna har kommit med flera vaccinnyheter i veckan: Barn från 5 år kan vaccinera sig med Pfizers vaccin från och med januari, om de ingår i riskgrupper, meddelade Folkhälsomyndigheten i veckan.
EU har godkänt ett nytt vaccin från Novavax och Sverige har beställt 2,2 miljoner doser till nästa år. Vaccinet är ett mer traditionellt proteinbaserat vaccin och förhoppningen är att den som varit skeptisk mot mRNA-vacciner (som Pfizer) nu hellre ska vilja ta detta.
Flera flyg– och har fått ställa in i Sverige och i världen till följd av sjukskrivningar, både på grund av corona, influensa och ändrade eller maxade scheman.
Sedan pandemins start har 2 200 svenska behövt sjukvårdshjälp för corona utomlands. Det visar en ny genomgång som också konstaterar att antalet svenskar som behövt hjälp utomlands minskat dramatiskt.
Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv. Här är vecka 50 (13 – 19 december 2021).
15 231 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, en ökning med 40 dödsfall – vilket är 19 fler än förra veckan.
Antalet bekräftat smittade har under senast inrapporterade helvecka ökat med 35 procent och smittan är nu den högsta sedan maj. Antalet ovaccinerade fall ökade med 29 procent, medan smittan bland de vaccinerade ökade med 42 procent. Det innebär att de vaccinerade nu står för hälften av alla nya fall.
Den höga procentuella ökningen bland vaccinerade beror på att smittan där varit relativt låg tidigare. Räknat i fall per 100 000 invånare är det fortfarande tydligt hur smittan sprider sig betydligt lättare bland ovaccinerade – något som jag skrivit om tidigare.
Det är framför allt bland de ovaccinerade barnen som smittan nu ökar dramatiskt. Bland 5-9-åringar är smittspridningen nu större än under vårens smittovåg och bland 10-14-åringar tangerar veckans smittotal vårens topp. Bland barnen 15 år och äldre är smittan dock lägre än i våras, vilket antas bero på vaccineringen. Skolor är särskilt noga med smittspårning och krav på bred testning, vilket gör att åldersgruppen är den testas mest och att de flesta fallen fångas upp.
Bland vuxna kan man se att föräldragenerationerna till just skolbarnen är fortsatt hårdast drabbat, både bland vaccinerade och ovaccinerade.
Men att smittan sprids är kanske inte lika avgörande som vilka konsekvenser det får. Och här finns en oroande utveckling med eko från hur det sett ut i övriga Europa. Sjukvårdsinläggningar har den senaste veckan ökat 25 procent. Även om det fortfarande är långt ifrån vårens topp är trycket på vården stort på grund av andra sjukdomar, halka och trafikolyckor, vilket innebär att sjukvården nu är hårt belastad och att patientsäkerheten är hotad om smittan – som befarat – fortsätter att öka. I Stockholm har fyra av sjukhusen gått upp i stabsläge och i ytterligare fyra regioner är läget likadant. Vårdpersonal är hårt pressade och kan förlora julledighet. Detta i ett läge där det redan öppnats trauma-avdelningar för vårdpersonal som inte hämtat sig från de tidigare smittovågors hårda arbetsbelastning.
Men vad som också är tydligt är hur det är de ovaccinerade som läggs in för vård i betydligt högre utsträckning, särskilt när det handlar om intensivvård. (notera gärna hur Folkhälsomyndigheten har ändrat sättet de beskriver vaccinerade på IVA, efter att jag skrivit om det tidigare i veckan):
Omikron står fortfarande för en liten del av fallen i Sverige, hittills har bara 84 fall bekräftats. Men sekvensering av de senaste fyra veckornas bekräftade fall har viss fördröjning, varför det är sannolikt att siffran kommer att stiga. Klart är att Sverige just nu inte är drabbat på samma sätt som våra grannländer, även om både experteriSverige och i grannländerna varnar för att det här kan ändras snabbt. Samtidigt visar prover i avloppsvattnet att det fortfarande är deltaviruset som dominerar och att virusnivåerna är på väg att stabiliseras något efter att förra veckan varit skyhöga.
Men det kan fortfarande bli fler åtgärder innan jul. Regeringen har flaggat för det eftersom Folkhälsomyndigheten i början på vecka 51 kommer att presentera uppdaterade scenarier över hur smittspridningen kommer att utvecklas. Den nuvarande smittan har redan nu börjat leta sig upp till Folkhälsomyndighetens värsta scenario – ett scenario som gjordes innan någon kände till Omikron-varianten.
7 707 313 har nu fått minst en dos vaccin (85,3% av befolkningen över 12 år) och 7 326 603 (81,1% av befolkningen över 12 år) är fullt vaccinerade. 2 015 251 har fått en tredje dos (24,3% av befolkningen 18 år och äldre).
Totalt har 17 049 272 doser vaccin delats ut i Sverige, vilket är en ökning med 450 000 doser – lika mycket som förra veckan.
Vaccinbevisen har alltså inte inneburit någon stor motiverande effekt bland de unga ovaccinerade vuxna.
Ny vaccinationsstatistik från Folkhälsomyndigheten idag. Diagrammet visar, fram till v. 49: Antal ovaccinerade i varje åldersgrupp (röd) Andel individer som fått dos 1, 2 och 3 (från ljusare till mörkare). Totalt 16 765 548 administrerade doser. pic.twitter.com/Pak1hw97r9
Ett nytt vaccin kan komma att användas i Sverige nästa år. WHO har nödgodkänt Novavax – ett vaccin som produceras i Uppsala – och EU väntas godkänna det nästa vecka. Det är ett proteinvaccin, till skillnad från de mRNA-vaccin som idag används i Sverige. Fortsatt kommer dock Pfizer och Moderans vaccin vara vanligast i Sverige. I veckan utnyttjade EU en option på 200 miljoner doser från Pfizer, för att förhoppningsvis få vaccin som är uppdaterade mot Omikron.
Tusentals fullvaccinerade får inte vaccinpass, på grund av att det svenska systemet inte registrerat dem. Det handlar framför allt om utbytesstudenter och svenskar bosatta i andra länder.
Det var allt för den här veckan, skriv gärna en kommentar om du saknar något.
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Har coronaviruset verkligen skapat ett ovanligt dödligt år i Sverige? Det diskuteras återkommande, inte minst som argument till varför man borde ha färre eller fler åtgärder. Här finns flera sätt att räkna och det är lätt att gå vilse i tolkningar av statistiken. Här kommer därför en genomgångav vad experter på befolkningsstatistik säger i frågan.
Låt oss först slå fast att all död under 2020 alltså hände trots de unikt stora ingrepp som gjordes i våra medborgerliga friheter. Detta var året då våra möjligheter att träffas, äta på restaurang och besöka våra äldre försvann. Det är alltså trots dessa extrema åtgärder vi fick resultatet nedan.
Absoluta tal
I absoluta tal avled 98 124 som var folkbokförda i Sverige 2020. Det är det högsta antalet sedan 1918, då spanska sjukan slog hårt mot Sverige. Men det ger ingen rättvis bild av hur allvarligt coronaviruset slog mot Sverige (eller hur allvarliga spanska sjukan var), eftersom Sveriges befolkning också ökat kraftigt genom åren.
Andel dödsfall relativt befolkning
En variant är att istället jämföra dödsfallen med Sveriges totala befolkning. Då sticker 2020 fortfarande ut, men inte mycket, särskilt inte jämfört med de senaste 20 åren. Men inte heller detta ger en rättvis, heltäckande bild, eftersom det inte tar hänsyn till hur befolkningssammansättningen ser ut: Hur många äldre som finns under varje givet år, eller vilket det förväntade antalet döda per år är. Sett över tid har Sverige haft kraftigt skiftande befolkningssammansättning och en ökande medellivslängd.
Istället behöver vi titta på det förväntade antal döda, jämfört med år i närtid.
”Överdödlighet” – förväntad dödlighet utifrån de senaste fem åren
När Statistiska centralbyrån (SCB) ska mäta avvikelser i dödlighet använder de medelvärden från de senaste fem åren. Tomas Johansson är utredare på SCB och den som under pandemin flera gånger tagit fram statistik för det som kommit att kallas ”överdödlighet”. Johansson aktar sig numera för begreppet överdödlighet och använder istället ”avvikelser” jämfört med ett fem års medelvärde över dödsfall. – Vi valde ett femårsmedelvärde som jämförelse, dels för att antalet dödsfall inte har varierat så mycket de senaste 40 åren trots åldrande och ökande befolkning och dels för att den ökande medellivslängden inte skulle få för stort genomslag.
I en sådan jämförelse blir det tydligt vilket avvikande år 2020 var för Sverige. Totalt dog 7,9 procent fler än medelvärdet av de fem föregående åren. Det är den högsta avvikelse på hundra år. Inte sedan spanska sjukan, då avvikelsen var 32,8 procent, har ”överdödligheten” varit så hög.
Det var i huvudsak äldre (över 70 år) som dog i covid-19. De dog i ett land där allt fler lever längre. För visst har det betydelse att det under 2019 var en ovanligt låg dödlighet – en underdödlighet på 2,5 procent. Men räknar vi in alla fem år, finns ingen återkommande låg dödlighet. Tvärtom hade vi överdödlighet under övriga fyra föregående år.
År
Antal döda
Femåriga medelvärden
Avvikelse absoluta tal
Avvikelse procent
2015
90907
90348
559
0,6
2016
90982
90432
550
0,6
2017
91972
90641
1331
1,5
2018
92185
90648
1537
1,7
2019
88766
91004
−2238
−2,5
2020
98124
90962
7162
7,9
Det har funnits dödligare perioder än de värsta pandemimånaderna
Kan vi hålla flera tankar i huvudet? För samtidigt som 2020 var en unik avvikelse i relativ dödlighet har det också funnits korta perioder innan pandemin som varit mycket dödliga. Jag har skrivit texter om det här tidigare: Om 30-dagarsperioder på 90-talet som varit dödligare än april 2020 räknat i absoluta tal. Då var Åke Nilsson ansvarig för befolkningsstatistik på SCB. Han minns hur få brydde sig om de elaka influensapandemierna och de många äldre som dog. Det går även att se andra månads-par som varit mer dödliga än april-maj 2020. Men under helåret 2020 finns två särskilt dödliga perioder, i början och slutet av året, då smittan var som värst. Det gör att året sticker ut i jämförelse. När Åke Nilsson kontrollerar datasammanställningen är han tydlig med slutsatsen. – Coronapandemin är den värsta pandemin vi har upplevt sedan spanska sjukan.
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Rättelse 21/12: I Tomas Johansson citat har det tydliggjorts att det handlar om de senaste 40, inte 70, åren.
Kraftigt försenat fick Sverige till slut ett förslag på upphovsrättsdirektiv. Remisstiden är nu slut och här följer en sammanfattning av reaktionerna.
Det kontroversiella upphovsrättsdirektivet klubbades igenom i EU för snart tre år sedan, med minimal marginal. I sommar kan det bli lag i Sverige, men måste då först anpassas till våra nationella förutsättningar. Därför har regeringen genom justitiedepartementet lagt fram ett förslag som olika parter under två månader har fått reagera på.
De infekterade frågorna handlar primärt om att sajter som Facebook nu tvingas ta ansvar för att stoppa upphovsrättsskyddade bilder, texter och musik. Men undantag ska samtidigt göras om bilderna innehåller satir eller kritik. Kritiker menar att det riskerar att skapa ett godtyckligt internetfilter, eftersom nätjättarna står ansvariga ifall de gör fel eller inte plockar bort tillräckligt snabbt. Länklicensen, vilket kräver att Google ska betala medier om Google vill visa sökresultat från medier, följdes av stort drama i först Frankrike och sedan Australien, men verkar sluta i en lösning som går utanför upphovsrättsdirektivet. Google betalar medier för att artiklar syns i en separat tjänst, vilket medier tolkar som en eftergift – en kostnad Google verkar acceptera.
Det finns inte mycket utrymme för Sverige att komma bort från det direktiv som redan klubbats på EU, men de frågorna har handlat mycket om hur man ska hantera de praktiska detaljerna. Upphovsrättsorganisationerna är positiva till förslaget, även om de gärna putsar på formuleringar och detaljer.
Företrädare för användare finns nästan inte bland intressenter och därmed inte heller bland remissvaren, något som justitiedepartementet tidigare flaggat för som ett problem. En av de som finns är Wikimedia. I Sverige har föreningens projektledare Eric Luth haft ansvar för frågan och han ser flera positiva saker i Sverige förslag. Dels att det tydliggörs hur lagförslaget mest bara handlar om de riktigt stora plattformarna. Mindre eller ideella sajter undantas, till exempel. Luth uppskattar också att det tydliggörs att lagen inte innebär nolltolerans mot upphovsrättstrång, utan mer riktar in sig på de fall där sådana brott sker systematiskt. Men han är också kritisk mot andra saker. Framför allt att justitiedepartementet inte har en lösning på vad som händer om någon anmäler ett satirinlägg för upphovsrättsintrång. – För att ge ett exempel: Jag laddar upp en satirvideo. Videon bygger på innehåll från nyheterna där jag vill göra en aktuell kommentar. Men bolaget som äger rättigheterna lämnar in klagomål och då måste plattformen agera. Enligt förslaget idag måste man plocka ner innehållet och granskningen får pågå i upp till sju dagar. Om innehållet är ok får det komma tillbaka igen, men min satirvideo var ju en aktuell kommentar. Efter att ha plockats ner i sju dagar kan den vara helt obsolet. Internet går fort och här finns, i mina ögon, en stor demokratisk risk, förklarar Luth.
Han är också kritisk till att plattformar kan få vite om de inte uppfyller krav, eller missbrukar sin makt. Men något sådant finns inte för upphovsrättshavare som missbrukar sin position. I praktiken kan upphovsrättshavare sätta i system att klaga på varje satirpost som dyker upp på internet. – Hur ska man kunna stoppa det? Lagförslaget sätter stort förtroende till alla rättsinnehavare, säger Eric Luth.
Det är riksdagen som till slut kommer att besluta om förslaget och där är engagemanget lågt. Samtliga partier har tillfrågats inför denna artikels publicering, men bara fyra partier utanför regeringen har svarat. I EU-parlamentet var samtliga partier mot förslaget, utom Socialdemokraterna (även om SD tryckte på fel knapp vid voteringen)
Av de svarande meddelar de flesta att de avvaktar remissvaren innan de vill ta någon tydlig ställning. Vänsterpartiet ger dock uttryck för en betydligt mer mjukare inställning nu, än i EU-parlamentet. Även om de uttrycker oro för att satir och kritik kan blockeras, är de positiva både till länklicensen och de möjligheter ett principen bakom internetfilter ger kulturskapare. – Vi menar att det är viktigt att informationsfrihet och yttrandefrihet skyddas i den här processen men samtidigt så är det inte rimligt att stora globala plattformsföretag olovligt tjänar pengar på kulturskapares verk utan att ersättning utgår, säger Lorena Delgado Varas (v), ledamot i Näringsutskottet.
Moderaterna och Miljöpartiet är de som tydligast motstätter sig förslaget, även om båda är tydliga med att de inväntar remissvaren. I en kommentar skriver Moderaterna att ”regeringens förslag till implementering av direktivet väcker alltjämt frågor om konsekvenserna för ett fritt internet. Socialdemokraterna har en tradition av att överimplementera EU-direktiv – vi kommer därför noggrant ta del av synpunkterna från remissinstanserna”.
Miljöpartiet var i EU-parlamentet starkt kritisk mot direktivet. Direktivet blev också den första fråga någonsin där Miljöpartiet röstade mot sin egen regering. I en kommentar, som skrevs när man fortfarande var i regeringsställning, är man positiv till den aktuella promemorian. ”Vi konstaterar att det har kommit riktlinjer från EU-kommissionen angående direktivets implementering och att EU-domstolens generaladvokat i mål C‑401/19 mot Polen yttrat sig om hur artikel 17 bör tolkas. Det är bra att det förslag som nu remitterats utgår från riktlinjerna och från generaladvokatens yttrande samt från den kontakt justitiedepartementet haft med berörda aktörer sedan direktivet antagits. Särskilt positivt är det att det remitterade förslaget innehåller en skyldighet för internetplattformarna att inte hindra material som inte strider mot upphovsrätten från att uppladdas och att detta är förenat med en risk för vite. Vi ser nu fram emot remissinstansernas synpunkter på förslagen.”
Centerpartiet, Sverigedemokraterna, Liberalerna har inte återkommit med en kommentar sedan frågan ställdes i oktober.
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
