april 2019

Beslutet är taget. Parlamentet fick igenom nästan alla de förmildringar som utskottet tagit fram, men entimmesregeln blev kvar – med tre rösters marginal.

Entimmesregeln innebär att alla sajter, oavsett storlek, måste ha jour för att ta bort terrorpropaganda, om det påkallas. Misslyckas man med det väntar dryga böter. Kritikerna menar att det är en omöjlighet för små sajter (även bloggar med dess kommentarer) och att det därför i praktiken kommer innebär att små sajter tvingas använda trubbiga filter för att vara på den säkra sidan. Därmed riskerar lagligt material också att försvinna.

Själva förslaget som helhet röstades sedan igenom med bred marginal.

Trilogförhandlingar påbörjas nu mellan parlamentet och Ministerrådet, men dessa kommer alltså avslutas med ett nytt parlament, efter EU-valet, då kan det avgörande sista beslutet bli helt annorlunda. Men Ministerrådets position i frågan är betydligt striktare, där finns till exempel ett obligatoriskt uppladdningsfilter.

Läs mer här och här om det nya terrorfiltret.

Här kan du se hur de svenska ledamöterna röstade.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 kommentarer }

foto: Herman Caroan, ccby

Det går snabbt nu. Knappt har Upphovsrättsdirektivet röstats igenom innan ytterligare en internetreglering är påväg genom parlamentet.

Imorgon, onsdag, ska parlamentet rösta om nästa brott som internetsajter ska filtrera: Terrorpropaganda. Det låter oskyldigt, men här finns flera problem.

I måndags förra veckan passerade frågan parlamentets utskott. Jag skrev då följande:

”Sajter får straff- och skadeståndsansvar för om terrorpropaganda sprids på sajten. De får en timme på sig att ta bort denna propaganda, efter att de blivit uppmärksammade på det. Därefter behöver sajten se till att innehållet inte blir tillgängligt igen.

Det är alltså likt det “internetfilter” som redan antagits i parlamentet genom upphovsrättsdirektivet, men denna gång ska det alltså innefatta fler brott. Och framför allt: Nu finns inga undantag för om sajten är liten eller tjänar pengar. Sajten är ansvarig för brottet och efterlever de inte reglerna är de skyldiga till brott. Böter ska utdelas på upp till 4 procent av bolagets globala omsättning.”

Utskottet röstade igenom förslaget med bred marginal, bara en ledamot var emot. Alla svenska ledamöter i utskottet röstade för. Detta trots att det på bordet fanns ett förslag med om att rösta bort entimmesregeln. Men att anta det förslaget, hade skapat andra problem, menar parlamentsledamoten Anna Hedh (S)

– Problemet är att rapportören har gjort en deal med skuggrapportörerna där alla kompromisser hänger samman i ett paket och om vi röstar för den alternativa så riskerar alla andra saker att röstas ner.

Det förslag som har antagits av utskottet är alltså mycket mildare än det kommissionen och ministerrådet föreslagit. I utskottets version finns inte obligatoriska uppladdningsfilter, däremot en generös tolv-timmarsregel för sajterna som för första gången får uppmaning att radera terrorpropaganda. Men det gäller alltså fortfarande alla sajter, oavsett storlek.

Det är viktigt att framhålla att Sveriges justitieminister Morgan Johansson och övriga ministrar i EU har tagit fram en betydligt strängare hållning. I deras förslag ska alla sajter införa filter och myndigheter i respektive EU-land ska kunna kräva att sajter filtrerar det som de anser vara terrorpropaganda. Vidare har Ministerrådet fört fram att sajterna ska ta eget ansvar och göra egna bedömningar av vad som är terrorpropaganda, utifrån exempel som ska tillhandahållas till sajterna. Detta referensmaterial ska visa vad som är terrorpropaganda och vad som inte är det, och sajterna uppmanas ta eget ansvar för att skriva regler för sina användare kring vad de får posta och inte. Detta för att undvika lagstiftning. Utskottet som förberett frågan i EU-parlamentet menar att att det här är farligt, eftersom man ger och uppmuntrar privata företag att ta ansvar för att sätta gränser för yttrandefrihet eller agera smakdomare kring vad gränsen för terrorpropaganda. Utskottet har därför tagit bort den delen.

Onsdagens votering i plenum blir alltså viktig. Det är den som avgör vilket mandat parlamentet skickar med i trilogförhandlingarna med Ministerrådet. Flera partigrupper i parlamentet vill ha det filter som EU-kommissionen och Ministerrådet förespråkar, vilket skulle reglera internet kraftigt.

Terrorpropaganda innebär ett stort problem och hot mot demokratin, men ska vägas mot konsekvenserna för mer reglering, mer övervakning, mer kontroll. Här behövs föras en viktig debatt, men utrymmet för det är just nu inte tillgängligt.

Imorgon röstar Europaparlementet. Moderaterna, Kristdemokraterna, Wikström (L) har meddelat att de ska rösta för utskottets linje, Miljöpartiet + Max Andersson och S kommer att rösta för ett avlägsnande av entimmesregeln (och byta ut det mot ett ”så snart som möjligt”). Övriga svenska ledamöter har ännu inte återkommit om deras hållning.

Läs mer om problemen och riskerna i min text på Breakit.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 kommentarer }

KOMMENTAR. Nu är det klart. Nu finns det inte ens några formella hinder kvar. Nu är Upphovsrättsdirektivet, med Artikel 13, helt antaget.
Det finns mycket att säga, men framför allt två saker: Politiker och etablerade medier bär ett tungt ansvar för direktivets utformning.

Över 5 miljoner namnunderskrifter, hundratusentals demonstranter på gator och torg. Och parlamentsledamöter som berättar om fler mejl och starkare lobbytryck än som upplevts i någon annan fråga – någonsin.

Man skulle kunna tänka att det skulle leda till att Europas redaktioner hårdbevakade utformningen av upphovsrättsdirektivet. Att fler skulle sätta sig in i frågan, fler skulle ha koll. Men så blev det inte. När jag själv snubblade över frågan för ett år sedan utgick jag från att frågan kanske bara behövde en knuff. Att de journalistiska kvarnarna sedan skulle börja mala, bevakningen öka. Intresset fanns ju där? Läsarna också – vilket är ovanligt när det handlar om EU-frågor. Men nästan ingenting hände. Jag reste själv ned till parlamentet och bevakade EU-parlamentets första votering i frågan. Efter röstningen intervjuade SVT mig, istället för ledamöter eller den egna korrespondent. Och i mars, i den avgörande voteringen, var bevakningen fortsatt så låg, men engagemanget så högt, att jag på några dagar kunde samla in över 100 000 kronor för att finansiera ett eget litet team som åkte ned och rapporterade om frågan – på flera språk.

Men vad som är värre: Inte ens politikerna har tagit frågan på allvar.

Att Sveriges riksdag, fem i tolv, krävde att regeringen skulle ändra sin röst i Ministerrådet var unikt. Det var första gången någonsin regeringspartiet Miljöpartiet röstade emot sin koalitionspartner Socialdemokraterna och rapporterna inifrån mötet var spektakulära. Men varför först nu? Varför var inte riksdagsledamöterna investerade i frågan under de dryga två år direktivet förberetts? Näringsutskottet i riksdagen har knappt lämnat några synpunkter i ärendet. Och att nu, när allt var klart, försöka få regeringen att ändra sig framstår närmast som populism?

Inte för att Socialdemokraterna haft någon typ av konsekvent hållning. De har flackat fram och tillbaka och har uppenbarligen inget grepp alls om hur direktivet ska fungera i praktiken, vilket framkommer till exempel i denna intervju. Och när ansvarigt statsråd får instruktion av den riksdag de förväntas företräda, går han efteråt till lobby-organistionen och ber om ursäkt.

Och det mest otroliga: När våra ledamöter till slut ska rösta om ett beslut som väntas förändra det internet som vi känner – så trycker tre ledamöter på fel knapp. Två dyker inte ens upp. Det dödade därmed möjligheterna att föra in förbättringar, eller stryka artikel 13, ”internetfilter”.

För vi behöver komma ihåg det. Att Upphovsrättsdirektivet har många väldigt bra och viktiga delar. Det skapades med en intention att göra internet bättre, tydligare, men blev problematiskt under vägen. För att tvinga nätjättarna till förhandlingsbordet, få dem att öppna plånboken och teckna licenser med världens alla licenshavare, kom kravet om att det är sajterna som ska bära straff- och skadeståndsansvar för upphovsrättsbrott. Och med det kom filter som konsekvens. Både om en sajt vill slippa betala licens (då får inget upphovsrättsskyddat publiceras), eller för att hålla borta det som upphovsrättshavare inte vill ska finnas tillgänglig (då måste dessa specifika verk blockeras).

Man kan tycka olika om det. Ett nödvändigt ont för yttrandefriheten, för att stärka en omöjlig situation för kulturarbetare. Eller ett alldeles för stort intrång i det öppna internet och yttrandefriheten.

Men klart är att vi aldrig fick chansen att diskutera det på bred front.

Den skulden bär medier och politiker gemensamt.

FAKTA:
EU har röstat igenom en stor reform av upphovsrätten, kallad Upphovsrättsdirektivet. Den har varit kontroversiell, framför allt på grund av två artiklar: 13 och 11. Kritiker tycker att de gör för stora intrång i yttrandefriheten, medan andra menar att den är nödvändig för att skydda upphovsrättshavare.
Två lagstiftande församlingar har nu antagit direktivet och Sveriges har haft en högprofilerad roll. Dels genom att två svenska ledamöter röstade fel i parlamentet, dels genom att Sveriges riksdag tvingade regeringen att ändra sin röst i Ministerrådet.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 kommentarer }

Rysaren är över. Den andra lagstiftande församlingen i EU, Ministerrådet, godkände Upphovsrättsdirektivet med de kontroversiella artiklarna 13 och 11. Och det blev till slut inte så mycket rysare, trots att Sverige bytte hållning i sista stund. Istället blev det 71 procent som röstade för direktivet:

Det som skapade spänning var att det tyska regeringspartiet SPD den senaste veckan krävt ett protokolltillägg för att godkänna direktivet. In i det sista var det osäkert om ett sådant kom till stånd. Men Ministerrådets möte under måndagen förklarade den tyska ministern att tillägget var klart och läste sedan högt från ett uttalande om vad Tyskland förväntar sig av direktivet. I huvudsak handlade det om att Tyskland vill säkerställa att direktivet inte ska leda till ”censur” och uppladdningsfilter. Tyskland betonade särskilt hur viktigt det därför blir att få till avtal med de största sociala medierna, så att dessa kan fortsätta tillåta spridning och inte behöver filtrera material från att synas.

”Om det innebär en begränsing av yttrandefriheten, då kommer Tyskland reagera och se till att man korrigerar”, förklarade Tysklands minister.

Du kan läsa Tysklands uttalande här.

Beslutet innebär nu att direktivet ska implementeras som lag i EU inom två år.

FAKTA:
EU har röstat igenom en stor reform av upphovsrätten, kallad Upphovsrättsdirektivet. Den har varit kontroversiell, framför allt på grund av två artiklar: 13 och 11. Kritiker tycker att de gör för stora intrång i yttrandefriheten, medan andra menar att den är nödvändig för att skydda upphovsrättshavare.
Två lagstiftande församlingar har nu antagit direktivet och Sveriges har haft en högprofilerad roll. Dels genom att två svenska ledamöter röstade fel i parlamentet, dels genom att Sveriges riksdag tvingade regeringen att ändra sin röst i Ministerrådet.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 kommentarer }

Just som Sverige bytt ställning och kommer att rösta nej till artikel 13, kommer uppgifter om att också Estland ändrar sin röst.

I ett dokument från Ministerrådets hemsida, som nu sprids i sociala medier, står följande:

Estland har tidigare varit för direktivet i Ministerrådet, trots att en majoritet av landets EU-ledamöter röstade mot direktivet. I uttalandet menar Estland nu att det inte finns tillräckligt balans, men framför allt att Estland nyss haft val och därför inte kunnat ta ställning till den slutgiltiga texten.

Om det innebär att landet röstar emot eller avstår, framgår inte av texten. Uppdaterat: Under helgen publicerades ett nytt dokument som tydliggjorde att Estland lägger ned sin röst.

Samtidigt kommer nya uppgifter om att det i Tyskland pågår förhandlingar på hög nivå i regeringskoalitionen, angående det protokolltillägget som kan bli avgörande för landets röst. Får tyska socialdemokrater inte igenom sitt krav, kan de använda det för att antingen tvinga regeringen att avstå från att rösta eller meddela att de lämnar regeringen. Alternativt lägga sig platt för CDU.

Tysk media hävdar att förhandlingarna kommer att pågå under helgen.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.

Become a Patron!

FAKTA:
EU är på väg att rösta igenom en stor reform av upphovsrätten, kallad Upphovsrättsidirektivet. Den har varit kontroversiell, framför allt på grund av två artiklar: 13 och 11. Kritiker tycker att de gör för djupa inskränkningar i yttrandefriheten, medan andra menar att den är nödvändig.
Två lagstiftande församlingar behöver anta direktivet innan det blir lag i EU: parlamentet och ministerrådert. EU-parlamentet har redan antagit direktivet. Ministerrådet väntas godkänna samma direktiv måndagen den 15/4. Sverige och Estland kommer att rösta emot. Om också Tyskland röstar emot kan inte direktivet godkännas.

Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela, återpublicera och remixa, om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 kommentarer }

Photo credit: Jan Ericson

This is a translation, original here.

The latest meeting of the Swedish Parliament EU Committee is over. Minister of Justice Morgan Johansson was called to the meeting, where he was instructed by Parliament to vote against the EU Copyright Directive during the upcoming decisive meeting of the Council of Ministers on Monday.

Among Swedish MPs on the Committee voting for the decision was the Green Party, junior coalition partners to the Social Democratic Party in government. This is the first time the Greens have voted against the Social Democrats*.

According to Swedish Moderate Party MP Jan Ericson, the committee began with a presentation by the Minister of Justice, after which all parties indicated that they wanted the government to vote no.

“Today’s EU Committee started with a presentation from the Minister of Justice.

Tomas Tobé (Moderate Party) then moved an opposing motion. We want the government to vote against the copyright directive in the Council of Ministers. All parties except the Social Democrats then made the same demands. The Centre Party, the Left Party , Sweden Democrats, the Green Party, the Liberals, the Christian Democrats …”

He continued to tweet his observations from within the meeting:

“Green Party MP Lorentz Tovatt opposes that which he calls ‘the Social Democrat proposal’ to support the Copyright Directive. The Minister for Justice responded sharply that it was ‘the Government’s proposal’. Are the Greens part of the Government or not?”

Moments later, the decision was made: the Swedish government now has to change its vote at the Council of Ministers.

According to Moderate Party MP and EU Committee Vice Chair Tomas Tobé, this kind of action is not at all common, “…extremely unusual. I can’t remember a single occasion during my 13 years in Parliament, but maybe I’ve missed sometime”.

Centre Party MP Annika Qarlsson is pleased with the decision, and sends a message to other member states:

“We now hope that the proposal will be sent back to the EU’s negotiating table so that these two articles can be changed before we decide on whether or not to adopt the Directive. We also hope that more member states will use their common sense and also vote against the Copyright Directive, so that the proposal as it is now being drafted is stopped”.

The Government also believes that they’ve already sought support for their position in Parliament, and had secured broad agreement. Justice Minister Morgan Johansson was surprised, more than anything, by how the Green Party voted, which he says is “unique”. “I haven’t experienced it before”, said Johansson to Swedish news agency TT.

On Monday, European agriculture ministers will meet to vote on a number of ‘A’ items on the agenda; items expected to be voted through without debate. At this stage, Sweden will have to change its vote.

However, the Government isn’t legally bound to conform to the wishes of Parliament in such instances. There’s no law that forces ministers to vote according to Parliament’s demands, but the Constitutional Committee would be keen to discuss it with them if they didn’t.

So what might happen on Monday is still not settled.

Questions remain as to whether the Copyright Directive is completely settled. Not only Sweden, but even Germany needs to change its approach as well, but that’s complicated and not especially likely. Germany’s Justice Minister has said that the Secretariat of the Council of Ministers has demanded that member states have a clear stance by Friday at 12 noon. Nothing has yet been communicated that indicates Germany changing its position on the issue.

In practice, however, each country can change its vote at the last minute, ahead of voting in the Council of Ministers on Monday.

Update: On Friday a new document from the Council surfaced, where Estonia claims to change their vote in the Council:

You can read more about it in Swedish here.

This article is free of charge, and is made available thanks to monthly financial contributions from people who believe in open journalism.
You can contribute too, using Patreon.

The article is published under the CC-BY license, and is free to share, republish and remix, as long as you link back here.

Links in Swedish where indicated with *
Read the 
original post in Swedish.

{ 0 kommentarer }

Foto: Jan Ericson

EU-nämndens möte är över. Justitieminister Morgan Johansson var kallad till mötet där han alltså instruerades av riksdagen att rösta nej till Upphovsrättsdirektivet under det avgörande Ministerrådet på måndag.
Med bland de som ställde kravet var regeringspartiet Miljöpartiet. Det är första gången partiet har röstat emot Socialdemokraterna.

English translation

Enligt moderaten Jan Ericson inleddes nämnden med en föredragning från Justitieministern. Därefter krävde samtliga partier att de önskar att regeringen röstar nej.

Moderaternas Jan Ericson rapporterar inifrån mötet att Miljöpartiet meddelade att de, som är regeringsparti, tar avstånd från Socialdemokraternas förslag. Justitieministern svarar då skarpt att det är ”regeringens förslag”.

Strax senare klubbades beslutet: Regeringen måste ändra sin röst i Ministerrådet.

Enligt nämndens vice ordförande Tomas Tobé (M) är greppet mycket ovanligt.

– Extremt ovanligt. Kan inte komma på en enda gång under mina 13 år i riksdagen men kanske har jag missat någon gång.

Annika Qarlsson (C) är nöjd med beslutet och skickar med en hälsning till övriga medlemsländer.

– Vi hoppas nu att förslaget skickas tillbaka och kommer upp på förhandlingsbordet i EU för att dessa två artiklar ska kunna ändras, innan vi kan ta ställning till att anta direktivet. Vi hoppas även att fler länder i EU tar sitt förnuft till fånga och också röstar nej till upphovsrättsdirektivet så att förslaget som det nu är utformat stoppas.

Regeringen menar att de har sökt stöd för sin hållning i riksdagen tidigare, och då fått ett brett mandat. Justitieminister Morgan Johansson är nu förvånad över att framför allt Miljöpartiets röstar mot, något som han kallar ”unikt”.
– Jag har inte varit med om det tidigare, säger Morgan Johansson till TT.

På måndag ska Europas jordbruksministrar mötas. Planen har varit att detta möte även ska behandla ett antal så kallade ”A-punkter”. Dessa har inte med jordbruk att göra, utan är frågor som redan är färdigförhandlade och bara formellt ska röstas igenom. Det är under detta möte Sverige nu alltså ska ändra sin röst och rösta nej.

Men. Regeringen måste inte lyssna på riksdagen. Det finns ingen lag som tvingar ministrar att rösta enligt riksdagen, men skulle de inte göra det väntar konstitutionsutskottet.

Vad som händer på måndag är alltså fortfarande inte avgjort. Inte bara Sverige, utan framför allt Tyskland måste ändra sin hållning. Det är komplicerat och kanske inte heller särskilt troligt att Tyskland ändrar sig. Tyskland justitieminster menar att Ministerrådets sekretariat krävt att medlemsländerna måste ha en klar hållning innan fredag kl 12, men i praktiken kan varje land ändra sin röst i sista sekund, innan voteringen i Ministerrådet på måndag.

Uppdaterat: Även Estland ändrar sin röst

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.

FAKTA:
EU är på väg att rösta igenom en stor reform av upphovsrätten, kallad Upphovsrättsidirektivet. Den har varit kontroversiell, framför allt på grund av två artiklar: 13 och 11. Kritiker tycker att de gör för djupa inskränkningar i yttrandefriheten, medan andra menar att den är nödvändig.
Två lagstiftande församlingar behöver anta direktivet innan det blir lag i EU: parlamentet och ministerrådet. EU-parlamentet har redan antagit direktivet. Ministerrådet väntas godkänna samma direktiv måndagen den 15/4. Sverige och Estland kommer att rösta emot. Om också Tyskland röstar emot kan inte direktivet godkännas.

Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela, återpublicera och remixa, om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 kommentarer }

Sverige och Tyskland kan fortfarande välta Upphovsrättsdirektivet. Men då måste några avgörande saker hända idag. I båda länderna.

Uppdaterat:Sveriges riksdagsledamöter har just inlett processen som ska tvinga justititieminister Morgan Johansson att ändra sig – och rösta nej till direktivet på måndag. Du kan läsa mer om det här.

Tysklands koalitionsregering å sin sida, har tuffa timmar framför sig (läs mer om bakgrunden här). Det Kristdemokratiska regeringspartiet CDU vill rösta igenom direktivet, men deras koalitionspartner Socialdemokraterna, SPD, sätter sig på tvären. Nu har justitieminister Katarina Barley (SPD) satt en deadline till klockan 18.00.

Vad det gäller – ett protokolltillägg

Katarina Barley, SPD

Socialdemokraterna i Tyskland (SPD) är egentligen emot artikel 13 i direktivet, men känner att det vore oansvarigt att rösta emot och splittra den redan sköra koalitionsregeringen. Deras lösning är därför att föra ett tillägg till protokollet om att Tyskland vill göra undantag i direktivet.

Enligt tyska medier handlar det om en skrivelse att landet kommer införa det som står i direktivet, men ”med mål att göra det utan instrument som filtrerar uppladdningar”. I direktivet finns ingen text där det uttryckligen står något om ”filter”, däremot att det ska finnas en funktion som ser till att otillåtet material inte publiceras. Det är också oklart om en protokollnotering betyder något i praktiken. I regelverket för Ministerrådet tydliggörs att ett protokolltillägg inte kan begränsa ett direktiv, utan bara bekräfta en tolkning av direktivet. Protokollet kan med andra ord bli ett slag i luften, men är oavsett en symboliskt viktig markering för SPD.

Ministerrådets deadline – och en omröstning

Sekretariatet för Ministerrådet har krävt att medlemsländerna ska ha sin hållning klar klockan 12.00 på fredag. Det hävdar Tysklands justitieminster Barley. Det innebär att Sverige kommer klara det med liten marginal, eftersom EU-nämnden möts på fredag förmiddag.

För Tyskland är det värre. Förbundskansler Merkel har sagt att formuleringen i ett tillägg måste godkännas genom ett röstningsförfarande. Och ett sådant röstningsförfarande har man lagt in i nästa vecka. Vilket alltså är efter både sekretariatets deadline och Ministerrådets möte på måndag. Att kräva en sådan votering skulle omöjliggöra SPD att motsätta sig direktivet eller kräva någon särskild skrivning.

Frågan är nu hur SPD därmed reagerar.

Det är bara timmar kvar – sedan vet vi mer om den sista möjligheten att stoppa Artikel 13 var lika osannolik som den tidigare framstått.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen.
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela, återpublicera och remixa, om du hänvisar tillbaka hit.

FAKTA:
EU är på väg att rösta igenom en stor reform av upphovsrätten, kallad Upphovsrättsidirektivet. Den har varit kontroversiell, framför allt på grund av två artiklar: 13 och 11. Kritiker tycker att de gör för djupa inskränkningar i yttrandefriheten, medan andra menar att den är nödvändig.
Två lagstiftande församlingar behöver anta direktivet innan det blir lag i EU: parlamentet och ministerrådet. EU-parlamentet har redan antagit direktivet. Ministerrådet väntas godkänna samma direktiv måndagen den 15/4. Sverige och Estland kommer att rösta emot. Om också Tyskland röstar emot kan inte direktivet godkännas.

{ 0 kommentarer }

Axel Voss, tyska CDU, andra från vänster. Foto: Herman Caroan, ccby

Sverige kommer med stor sannolikhet att ändra sin röst i Ministerrådet, rapporterade vi igår. Men det räcker inte för att fälla Upphovsrättsdirektivet. Inte ens om sex andra länder byter hållning kommer det innebära en förändring, läs mer ingående om det här.

Men. Det räcker att Tyskland ändrar sig – och då behöver inte något annat land byta hållning. Så hur sannolikt är det? I tyska parlamentet finns i teorin redan en majoritet mot direktivet – trots det är det inte sannolikt att landet kommer att byta hållning i det avgörande Ministerrådets sammanträde på måndag. Men saken är komplicerad.

Tyskland har redan röstat emot Direktivet i Ministerrådet – påstås ha vänt efter kohandel

För bara två månader sedan röstade Tyskland, tillsammans med Sverige, mot direktivet i Ministerrådet. De formella trilogerna avbröts då i flera veckor och i kulisserna förhandlade Frankrike med Tyskland för att få dem att vända tillbaka. Tysklands näst största dagstidning, FAZ, publicerade uppgifter om att Frankrike köpslog med att ge stötta byggandet av Nordstream 2, en gasledning till Ryssland. Det fick Tyskland att vända och rösta för direktivet.

Direktivet har letts av en tysk ledamot

Men Tyskland är också det land där den föredragande ledamoten för direktivet, Axel Voss, kommer från. Och det land där lobbytrycket kanske varit som hårdast. I landet finns ett av de mediehus som lobbat hårdast i frågan, den mäktiga mediekoncernen Axel Springer. Det i sig är inget konstigt – även svenska mediehus har anställda som arbetar med påverkan och lobbyism i EU – men det gjort frågan oerhört infekterad och polariserad i Tyskland. Det har också lett till en rykten – bland politiker, men också kritiska aktivister – om att medier skulle ha villkorat sin bevakning av ledamöter, utifrån hur de röstade i frågan. Något som Voss under en frågestund medgav (översättning), för att senare kraftfullt dementera.

De tyska Socialdemokraterna avgör frågan

Nyckeln är ett av regeringspartierna, de tyska Socialdemokraterna (SPD). Partiet har haft det mycket tufft i de senaste valen och ligger konstant på stora minussiffror i opinionsmätningarna. Partiet har i flera år varit stödparti till den kristdemokratiska (CDU) regeringen i landet, vilket gjort att partiet tappat tydlighet gentemot väljarna. Trots det valde partiet att, efter senaste valet, än en gång ingå i en regeringskoalition, som en nu ännu mindre spelare. Men det beslutet röstades igenom med mycket liten marginal. Splittringen är därför stor i partiet och har lett till att enskilda ledamöter profilera sig i frågor som går emot regeringens. Till exempel har EU-ledamoten Tiemo Wölken (SPD) valt att positionera sig starkt mot direktivet och blivit en ledande kritisk röst i frågan. Det har också lett till åtminstone individuellt positiva opinionsmässiga effekter.

SPD:s hållning i frågan blir därför avgörande.

I år väntar tre olika val där tyska socialdemokrater måste prestera bättre. Att då gå ut och bära ansvar för att direktivet gått igenom skulle vara tufft. Men alternativet är att rösta mot regeringen och därmed bryta upp den redan sköra koalitionen. Det menar flera tyska socialdemokrater vore oansvarigt. Det skulle inte minst bryta mot den sköra överenskommelse och koalition som leder landet.

Förra veckan höll tyska Bundestag en debatt om direktivet, men regeringen sköt fram ett röstningsförfarande i frågan till efter Ministerrådets röstning. SPD ville då, i utbyte mot stöd, åtminstone få invändningar förda till protokollet. Det avfärdade CDU, vilket gör att SPD:s position är något oklar.

SPD:s Tiemo Wölken menade åtminstone förra veckan att partiet och Tyskland därför borde avstå från att alls rösta i rådet.

Skulle Tyskland göra det, skulle det räcka för att stoppa direktivet, eftersom EU då inte skulle nå upp i 65 procents stöd.

Resultat utifrån EU:s röstningskalkylator

Ifall det händer, kan EU-kommissionen dra tillbaka direktivet. Om Ministerrådet däremot röstar ned direktivet med en majoritet får EU-kommissionen kliva in och arbeta fram ett nytt förslag som tar hänsyn till invändningarna hos Ministerrådet. Sannolikt blir det ett direktiv utan artikel 13, eller åtminstone utan ett ”internetfilter”. Detta får sedan Europaparlamentet på nytt ta ställning till under 6 månader, innan de igen måste rösta på det och det kan återgå till votering även i Ministerrådet.

Uppdaterat: Regeringspartiet CDU kommenterar under onsdagen på Twitter, och CDU:s ungdomsförbunds ordförande tar ställning mot direktivet.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen och tillgänglig. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela, återpublicera och remixa, om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 kommentarer }

Redan förra veckan rapporterade vi att riksdagen kommer tvinga regeringen att ändra sin röst, genom ett ovanligt drag: På torsdag väntas EU-nämnden kalla ministern till ett möte dagen därpå, där en majoritet ska instruera justitieminister Morgan Johansson att rösta nej till Upphovsrättsdirektivet.
Även SVT och TT rapporterade om detta under måndagen, med en egen rundringning till samtliga svenska partier.

Uppdaterat 12/4 2019: Nu är det klart, riksdagen tvingar en ändring i Ministerrådet:

Frågan är nu vad den nya hållningen får för konsekvenser. EU-parlamentet har redan antagit direktivet, det är alltså bara ett formellt beslut som saknas i Ministerrådet innan direktivet slutligen är antaget. Teoretiskt är det redan antaget, eftersom alla medlemsländer redan meddelat sin position genom EU-ambassadörer i Coreper.

Inför Ministerrådets möte på måndag har fem länder formellt meddelat att de kommer att rösta mot direktivet: Polen, Nederländerna, Finland, Italien, Luxemburg. Två länder avstår: Belgien och Slovenien. Alla övriga har sagt att de ska rösta ja.

För att direktivet ska avslås behövs en blockerande minoritet, på 35 procent. Just nu ser det ut såhär:

Voting calculator

Skulle Sverige ändra sig, skulle det bara innebära en marginell förändring, från 23,88 procent, till strax under 26 procent:

Voting calculator

Det behövs alltså nästan 10 procentenheter till för att nå upp till den blockerande minoritet och därmed ganska många fler små länder som skulle behöva ändra sig.

När parlamentet röstade i frågan fördelade sig rösterna per nation på följande sätt (grafik från Votewatch, original finns inte längre tillgängligt):

Där framkommer att av de fem länder som i Ministerrådet röstar nej, har tre en majoritet i parlamentet som också röstade nej. Finland och Italien hade en majoritet ledamöter som röstade ja till direktivet.

Därför är det svårt att utifrån ledamöternas röster dra slutsatser kring hur de skulle kunna rösta annorlunda i ministerrådet.

Men värt är ändå att notera att flera länder hade en majoritet ledamöter som röstade nej i parlementet: Tjeckien, Österrike, Cypern, Estland – och Sverige.

Så om alla dessa fyra nya länder hade anslutit sig till nej-sidan även i Ministerrådet, hade det räckt?

Nej.

Du kan själv göra uträkningar här

Inte ens om de två som avstår, Belgien och Slovenien, skulle rösta nej skulle det räcka. Då skulle nej-sidan komma upp i 33,33 procent, 1,77 procentenheter från att nå en blockerande minoritet. Det skulle alltså behövas ytterligare länder för att nå dit.

Men det finns ett land till som ännu inte nämnts. Tyskland. Ett land där en majoritet av de tyska ledamöterna i parlamentet faktiskt röstade mot direktivet. Där hundratusentals medborgare protesterat mot förslaget på gatorna. Och där ansvarig minister själv är kritisk till förslaget.

Det finns till och med en teoretisk majoritet i tyska Bundestag mot förslaget – men saken är komplicerad.

Här kan du läsa mer om det:

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen och tillgänglig.
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela, återpublicera och remixa, om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 kommentarer }