april 2019

Mest retweetade v17

av Emanuel Karlsten den april 29, 2019

i Veckans tweet

10)

En mycket märklig vecka

9)


8)

Nej, men jag antar att Olle vill glömma…



7)

6)

5)

4)

3)

2)

1)

Se tidigare veckors största tweets här.

Topp 10 mest retweetade tweets någonsin

{ 0 kommentarer }

En kartläggning av EU-parlamentets ledamöter visar att svenskarna har svårt att hitta rätt knapp under voteringar. Under den senaste mandatperioden tryckte våra ledamöter fel 907 gånger.
Det är näst sämst i EU.

Tillsammans med datajournalisterna på J++ kunde vi igår avslöja vilka svenska ledamöter som oftast trycker fel vid voteringar.

Nästan alla tonade då ner betydelsen av felrösterna. Marita Ulvskog (S) förklarade det som ”lätt hänt” att rösta fel och ”uppenbarligen rätt många som har samma problem”.

Men en kartläggning av alla parlamentsledamöters feltryck visar att svenskarnas feltryck är ovanligt många. Procentuellt är våra 20 ledamöterna näst sämst i EU. Bara Frankrike är sämre.

Procent av lagda röster som i efterhand rättats som felaktiga. Data framtagen med hjälp av J++

Men även i faktiska tal är Sverige utmärkande. De 20 svenska ledamöterna har tillsammans röstat och rättat fel 907 gånger och är därmed sämre än folkrika nationer som Polen, som trots sina 51 ledamöter bara tryckt fel totalt 848 gånger.

Procent av lagda röster som i efterhand rättats som felaktiga. Data framtagen med hjälp av J++

Sofie Blombäck är statsvetare på Mittuniversitet och är särskilt kunnig på röstningsförfaranden i EU-parlamentet. Hon menar att siffrorna är intressanta och att man kan tolka dem på två sätt.
– Antingen är våra ledamöter mest klantiga, eller så är det mest noggranna med att faktiskt rätta.

Det är viktigt att betona att korrigeringarna i efterhand är symboliska, de förändrar inte den röst som lades i parlamentet. Sofie Blombäck menar att det är särskilt allvarligt när feltrycken görs i avgörande frågor, som när 13 ledamöters feltryck avgjorde frågan om artikel 13. Samtidigt pekar hon på hur EU-ledamöterna slits mellan flera olika partilinjer.
–Man har en linje som är partigruppen i parlamentet, en linje för det nationella partiet, tänkbart är också en tredje linje, som ska följa den i ministerrådet, om man tillhör ett parti som till exempel sitter i regeringen.

Det gör att en EU-ledamot har fler anledningar att ändra sin röst i efterhand.

Bakom svenskarnas 907 feltryck är i huvudsak två moderater: Anna Maria Corazza Bildt (167 rättade feltryck) och Christofer Fjellner (110). Tillsammans står de för nästan en tredjedel av feltrycken.

Hur tycker du att man som väljare ska tolka siffrorna?
–Jag skulle vilja veta mer om vad som ligger bakom. Är de mer noggranna med att rätta, eller är de mindre noggranna när det gäller hur man röstar? Det skulle jag titta på som väljare, säger Sofie Blombäck.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, allt material är fritt att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Fakta:

Statistiken över voteringar i EU-parlamentet togs fram av J++ och kommer från 25 maj 2014 till och med 10 april 2019. Den utgår från den data som sajten VoteWatch samlat. Vi har samlat in uppgifter om samtliga voteringar, inklusive om det gjorts en korrigering. 
Som “feltryck” räknar vi alla voteringar där ledamoten aktivt röstat för, emot eller avstått och sedan gjort en korrigering i efterhand.
Andelen feltryck, som vi använder för att jämföra ledamöter och partier, är beräknat som antal feltryck, delat med antal voteringar där ledamoten varit närvarande. Arbetet med insamlingen har gjorts av J++

Här är detaljerade data från ledamöters röstningar

{ 0 kommentarer }

Anna Maria Corazza Bildt är sämst i Sverige på att trycka på rätt knapp under voteringar i EU-parlamentet. Och lika illa är det för partiet hon företräder, Moderaterna, som hamnar sist bland de svenska partierna.

Tillsammans med datajournalisterna på J++ har vi tagit fram unik data över de svenska ledamöternas mandatperiod i EU-parlamentet. 2014-2019. Det handlar om totalt 10 049 röstningar som ledamöter har haft möjlighet att rösta på under den uppmätta perioden. Men under flera avgörande lägen trycker ledamöter på fel knapp. Till exempel tryckte 13 ledamöter fel i den avgörande voteringen om Artikel13, vilket ledde till att direktivet inte kunde ändras.

Att komma väl förberedd och rösta rätt är en av ledamöternas viktigaste uppgifter. De har anställda assistenter som hjälper till med röstlistor och ger instruktioner om vilka knappar som ska tryckas på i tur och ordning under de tempofyllda rösttillfällena.
I plenum finns det tre knappar att välja på:

I efterhand kan ledamöter anmäla om de röstade fel. Det förändrar inte resultatet, men det kan föras in som en notering till protokollet. Det är den data vi, tillsammans med J++, nu tagit fram.

Moderaten Anna Maria Corazza Bildt har suttit hela mandatperioden och har rättat sina röster totalt 167 gånger. Det är överlägset sämst och innebär att 1,96 procent, eller ungefär var 50:e röst hon lägger blir fel.
Hon har inför denna artikels publicering avböjt att kommentera statistiken.

Efter Corazza Bildt följer moderaten Christofer Fjellner, med en felprocent på 1,27%. Sedan kommer Kristdemokraten Lars Adaktusson (0,72%), följt av Socialdemokraten Olle Ludvigsson (0,71%) och strax efter kommer den tredje och sista moderaten i parlamentet, Gunnar Hökmark (0,64%). Alla utom Adaktusson är mycket rutinerade och har suttit minst två mandatperioder.
– Det var pinsamt, säger Christofer Fjellner om sin placering.
Han vill samtidigt tona ner betydelsen av feltrycken.
– Det är många voteringar på kort tid och jag kan inte dra mig till minnes att jag har röstat fel i någon avgörande votering som varit viktig på riktigt.

Bäst klarar sig Marit Paulsen (L) och Isabella Lövin (MP), som inte tryckt fel en enda gång. Men ledamöterna hann bara sitta någon månad (Lövin) eller ett år (Paulsen) innan de lämnat parlamentet. Cecilia Wikström (L) har däremot suttit hela mandatperioden. På 10 049 voteringar har hon bara rättat feltryck tre gånger.
– Jag är väl förberedd, jag kan det här jobbet, säger Wikström.
När hon ser siffrorna över antalet feltryck från övriga ledamöter blir hon förvånad.
– Det är ju för mycket, det kan ju inte vara så svårt att skilja rött från grönt?, säger Wikström.
Wikström har suttit i parlamentet sedan 2009 och tror inte att det handlar om att ledamöter trycker fel, utan att de faller för grupptryck från partigrupperna.
–Ja, de röstar och så är det någon som kontaktar dem efteråt och säger ”Gud, varför tryckte du sådär” och då anmäler de att de tryckt fel.
Särskilt förvånas hon över Anna Maria Corazza Bildts stora antal korrigeringar av ”röstade inte”. Det vill säga: Ledamoten har inte tryckt på någon knapp alls under voteringen.
–Det är det värsta för det visar att man inte orkar fatta ett beslut, inte ens trycka på vit knapp. Jag satt bredvid en ledamot som gjorde det häromdagen. När vi skulle rösta sa han ”Nej, jag orkar inte stå för det här, det blir fel hur jag än röstar” och så avstod han från att rösta.
Vad sa du då?
–Men det är ju inte rätt? Du måste ju stå för vad du tycker? Då såg han väldigt generad ut. Men jag förstår inte det där. Om man är där för att fatta beslut måste man ha en åsikt och orka stå för det.
Wikström kommer i år lämna parlamentet. Efter en intern konflikt i partiet är hon petad från Liberalernas lista.
Men du menar att du har belägg för att det här handlar om taktik?
–Ja, ja, ja.

Även moderaten Gunnar Hökmark vill tona ned siffrorna. Han tror inte att det handlar om grupptryck, men har en annan förklaring än Fjellner: Moderaterna avviker ofta från den partigrupp de tillhör i parlamentet, EPP. Och eftersom det är partigruppen som förser ledamöter med röstlistor, det vill säga hur ledamöterna ombeds rösta, kan det ibland bli så att Hökmark röstar mot sin egen övertygelse i en detaljfråga, något han i efterhand vill justera.
Men kan det inte finnas något problematiskt i att ha så många felröster?
–Nej, inte problematiskt. Andra bryr sig kanske inte om att rätta detta, några är kanske mer lojala med partigruppen, det här är snarare ett uttryck för att vi avviker.

Flera ledamöter framhåller just att det är av ärlighet som de rättar sina röster. Att de skulle ha kunnat ”mörka” sin felröst, men att ändringen istället är ett bevis på transparens och ärlighet. Socialdemokraternas Marita Ulvskog är en av dem som framhåller det, men menar också att röstningarna i plenum är kluriga.
– Det är inte lätt som en plätt, det är väldigt stressade situationer, stökig miljö, en ordförande som talar sitt egen språk och som sedan ska översättas i lurarna. Det är lätt hänt att man faktiskt trycker fel och det är uppenbarligen rätt många som har samma problem, säger Marita Ulvskog.
Cecilia Wikström verkar kunna klara av det och menar att det handlar om att komma förberedd? Är inte du det?
–Nej, jag är minst lika förberedd.
Marita Ulvskog var en av de som tryckte fel i omröstningen om Artikel 13, som blev avgörande för att direktivet inte gick att ändra.
Är det fel på systemet då när det är så många feltryckningar, även i avgörande lägen?
–Klart man kan tycka det, men det är inte så ofta det är avgörande, men det är klart det vore enklare med en annan typ av omröstning om man ska vara säker på att det ska bli helt korrekt, säger Marita Ulvskog.
Tror du att det har betydelse för väljarna, att ni inte lyckas trycka mer rätt?
–Nej, jag tror faktiskt inte det, det är ett komplicerat system.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara öppen.
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, allt material är fritt att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Fakta:

Statistiken över voteringar i EU-parlamentet togs fram av J++ och kommer från 25 maj 2014 till och med 10 april 2019. Den utgår från den data som sajten VoteWatch samlat. Vi har samlat in uppgifter om samtliga voteringar, inklusive om det gjorts en korrigering.
Som “feltryck” räknar vi alla voteringar där ledamoten aktivt röstat för, emot eller avstått och sedan gjort en korrigering i efterhand.
Andelen feltryck, som vi använder för att jämföra ledamöter och partier, är beräknat som antal feltryck, delat med antal voteringar där ledamoten varit närvarande. Arbetet med insamlingen har gjorts av J++

Hela detaljerade data från svenska ledamöters röstningar:

MEPAntal voteringar med närvaroAndel rättningar (av voteringar där MEP varit närvarande)
Anna Maria Corazza Bildt, M85401.96%
Christofer Fjellner, M86751.27%
Lars Adaktusson, KD65470.72%
Olle Ludvigsson, S100350.71%
Gunnar Hökmark, M97100.68%
Marita Ulvskog, S90720.65%
Anna Hedh, S86890.43%
Aleksander Gabelic, S30850.42%
Malin Björk, V96500.41%
Jens Nilsson, S60630.41%
Jytte Guteland, S84350.38%
Jakop Dalunde, MP64880.37%
Jasenko Selimovic, L83590.32%
Soraya Post, FI96970.32%
Kristina Winberg, SD93330.31%
Max Andersson, MP93170.29%
Fredrick Federley, C92850.27%
Peter Lundgren, SD91950.25%
Bodil Valero, MP98850.24%
Anders Sellström, KD22270.22%
Linnéa Engström, MP73290.22%
Peter Eriksson, MP32430.19%
Cecilia Wikström, L90220.03%
Isabella Lövin, MP820.00%
Marit Paulsen, L15650.00%

{ 0 kommentarer }

Mest retweetade v16

av Emanuel Karlsten den april 23, 2019

i Veckans tweet

10)

9)

8)

7)

6)

5)

4)

3)

2)

1)

Se tidigare veckors största tweets här.

Topp 10 mest retweetade tweets någonsin

{ 0 kommentarer }

Mest retweetade v15

av Emanuel Karlsten den april 23, 2019

i Veckans tweet

Här kommer en försenad veckans tweet!

10)

9)

8)

7)

6)

5)

4)

3)

2)

1)

Se tidigare veckors största tweets här.

Topp 10 mest retweetade tweets någonsin

{ 0 kommentarer }

Beslutet är taget. Parlamentet fick igenom nästan alla de förmildringar som utskottet tagit fram, men entimmesregeln blev kvar – med tre rösters marginal.

Entimmesregeln innebär att alla sajter, oavsett storlek, måste ha jour för att ta bort terrorpropaganda, om det påkallas. Misslyckas man med det väntar dryga böter. Kritikerna menar att det är en omöjlighet för små sajter (även bloggar med dess kommentarer) och att det därför i praktiken kommer innebär att små sajter tvingas använda trubbiga filter för att vara på den säkra sidan. Därmed riskerar lagligt material också att försvinna.

Själva förslaget som helhet röstades sedan igenom med bred marginal.

Trilogförhandlingar påbörjas nu mellan parlamentet och Ministerrådet, men dessa kommer alltså avslutas med ett nytt parlament, efter EU-valet, då kan det avgörande sista beslutet bli helt annorlunda. Men Ministerrådets position i frågan är betydligt striktare, där finns till exempel ett obligatoriskt uppladdningsfilter.

Läs mer här och här om det nya terrorfiltret.

Här kan du se hur de svenska ledamöterna röstade. Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Centern röstade för – övriga partier röstade mot entimmesregeln.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 kommentarer }

foto: Herman Caroan, ccby

Det går snabbt nu. Knappt har Upphovsrättsdirektivet röstats igenom innan ytterligare en internetreglering är påväg genom parlamentet.

Imorgon, onsdag, ska parlamentet rösta om nästa brott som internetsajter ska filtrera: Terrorpropaganda. Det låter oskyldigt, men här finns flera problem.

I måndags förra veckan passerade frågan parlamentets utskott. Jag skrev då följande:

”Sajter får straff- och skadeståndsansvar för om terrorpropaganda sprids på sajten. De får en timme på sig att ta bort denna propaganda, efter att de blivit uppmärksammade på det. Därefter behöver sajten se till att innehållet inte blir tillgängligt igen.

Det är alltså likt det “internetfilter” som redan antagits i parlamentet genom upphovsrättsdirektivet, men denna gång ska det alltså innefatta fler brott. Och framför allt: Nu finns inga undantag för om sajten är liten eller tjänar pengar. Sajten är ansvarig för brottet och efterlever de inte reglerna är de skyldiga till brott. Böter ska utdelas på upp till 4 procent av bolagets globala omsättning.”

Utskottet röstade igenom förslaget med bred marginal, bara en ledamot var emot. Alla svenska ledamöter i utskottet röstade för. Detta trots att det på bordet fanns ett förslag med om att rösta bort entimmesregeln. Men att anta det förslaget, hade skapat andra problem, menar parlamentsledamoten Anna Hedh (S)

– Problemet är att rapportören har gjort en deal med skuggrapportörerna där alla kompromisser hänger samman i ett paket och om vi röstar för den alternativa så riskerar alla andra saker att röstas ner.

Det förslag som har antagits av utskottet är alltså mycket mildare än det kommissionen och ministerrådet föreslagit. I utskottets version finns inte obligatoriska uppladdningsfilter, däremot en generös tolv-timmarsregel för sajterna som för första gången får uppmaning att radera terrorpropaganda. Men det gäller alltså fortfarande alla sajter, oavsett storlek.

Det är viktigt att framhålla att Sveriges justitieminister Morgan Johansson och övriga ministrar i EU har tagit fram en betydligt strängare hållning. I deras förslag ska alla sajter införa filter och myndigheter i respektive EU-land ska kunna kräva att sajter filtrerar det som de anser vara terrorpropaganda. Vidare har Ministerrådet fört fram att sajterna ska ta eget ansvar och göra egna bedömningar av vad som är terrorpropaganda, utifrån exempel som ska tillhandahållas till sajterna. Detta referensmaterial ska visa vad som är terrorpropaganda och vad som inte är det, och sajterna uppmanas ta eget ansvar för att skriva regler för sina användare kring vad de får posta och inte. Detta för att undvika lagstiftning. Utskottet som förberett frågan i EU-parlamentet menar att att det här är farligt, eftersom man ger och uppmuntrar privata företag att ta ansvar för att sätta gränser för yttrandefrihet eller agera smakdomare kring vad gränsen för terrorpropaganda. Utskottet har därför tagit bort den delen.

Onsdagens votering i plenum blir alltså viktig. Det är den som avgör vilket mandat parlamentet skickar med i trilogförhandlingarna med Ministerrådet. Flera partigrupper i parlamentet vill ha det filter som EU-kommissionen och Ministerrådet förespråkar, vilket skulle reglera internet kraftigt.

Terrorpropaganda innebär ett stort problem och hot mot demokratin, men ska vägas mot konsekvenserna för mer reglering, mer övervakning, mer kontroll. Här behövs föras en viktig debatt, men utrymmet för det är just nu inte tillgängligt.

Imorgon röstar Europaparlementet. Moderaterna, Kristdemokraterna, Wikström (L) har meddelat att de ska rösta för utskottets linje, Miljöpartiet + Max Andersson och S kommer att rösta för ett avlägsnande av entimmesregeln (och byta ut det mot ett ”så snart som möjligt”). Övriga svenska ledamöter har ännu inte återkommit om deras hållning.

Läs mer om problemen och riskerna i min text på Breakit.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 kommentarer }

KOMMENTAR. Nu är det klart. Nu finns det inte ens några formella hinder kvar. Nu är Upphovsrättsdirektivet, med Artikel 13, helt antaget.
Det finns mycket att säga, men framför allt två saker: Politiker och etablerade medier bär ett tungt ansvar för direktivets utformning.

Över 5 miljoner namnunderskrifter, hundratusentals demonstranter på gator och torg. Och parlamentsledamöter som berättar om fler mejl och starkare lobbytryck än som upplevts i någon annan fråga – någonsin.

Man skulle kunna tänka att det skulle leda till att Europas redaktioner hårdbevakade utformningen av upphovsrättsdirektivet. Att fler skulle sätta sig in i frågan, fler skulle ha koll. Men så blev det inte. När jag själv snubblade över frågan för ett år sedan utgick jag från att frågan kanske bara behövde en knuff. Att de journalistiska kvarnarna sedan skulle börja mala, bevakningen öka. Intresset fanns ju där? Läsarna också – vilket är ovanligt när det handlar om EU-frågor. Men nästan ingenting hände. Jag reste själv ned till parlamentet och bevakade EU-parlamentets första votering i frågan. Efter röstningen intervjuade SVT mig, istället för ledamöter eller den egna korrespondent. Och i mars, i den avgörande voteringen, var bevakningen fortsatt så låg, men engagemanget så högt, att jag på några dagar kunde samla in över 100 000 kronor för att finansiera ett eget litet team som åkte ned och rapporterade om frågan – på flera språk.

Men vad som är värre: Inte ens politikerna har tagit frågan på allvar.

Att Sveriges riksdag, fem i tolv, krävde att regeringen skulle ändra sin röst i Ministerrådet var unikt. Det var första gången någonsin regeringspartiet Miljöpartiet röstade emot sin koalitionspartner Socialdemokraterna och rapporterna inifrån mötet var spektakulära. Men varför först nu? Varför var inte riksdagsledamöterna investerade i frågan under de dryga två år direktivet förberetts? Näringsutskottet i riksdagen har knappt lämnat några synpunkter i ärendet. Och att nu, när allt var klart, försöka få regeringen att ändra sig framstår närmast som populism?

Inte för att Socialdemokraterna haft någon typ av konsekvent hållning. De har flackat fram och tillbaka och har uppenbarligen inget grepp alls om hur direktivet ska fungera i praktiken, vilket framkommer till exempel i denna intervju. Och när ansvarigt statsråd får instruktion av den riksdag de förväntas företräda, går han efteråt till lobby-organistionen och ber om ursäkt.

Och det mest otroliga: När våra ledamöter till slut ska rösta om ett beslut som väntas förändra det internet som vi känner – så trycker tre ledamöter på fel knapp. Två dyker inte ens upp. Det dödade därmed möjligheterna att föra in förbättringar, eller stryka artikel 13, ”internetfilter”.

För vi behöver komma ihåg det. Att Upphovsrättsdirektivet har många väldigt bra och viktiga delar. Det skapades med en intention att göra internet bättre, tydligare, men blev problematiskt under vägen. För att tvinga nätjättarna till förhandlingsbordet, få dem att öppna plånboken och teckna licenser med världens alla licenshavare, kom kravet om att det är sajterna som ska bära straff- och skadeståndsansvar för upphovsrättsbrott. Och med det kom filter som konsekvens. Både om en sajt vill slippa betala licens (då får inget upphovsrättsskyddat publiceras), eller för att hålla borta det som upphovsrättshavare inte vill ska finnas tillgänglig (då måste dessa specifika verk blockeras).

Man kan tycka olika om det. Ett nödvändigt ont för yttrandefriheten, för att stärka en omöjlig situation för kulturarbetare. Eller ett alldeles för stort intrång i det öppna internet och yttrandefriheten.

Men klart är att vi aldrig fick chansen att diskutera det på bred front.

Den skulden bär medier och politiker gemensamt.

FAKTA:
EU har röstat igenom en stor reform av upphovsrätten, kallad Upphovsrättsdirektivet. Den har varit kontroversiell, framför allt på grund av två artiklar: 13 och 11. Kritiker tycker att de gör för stora intrång i yttrandefriheten, medan andra menar att den är nödvändig för att skydda upphovsrättshavare.
Två lagstiftande församlingar har nu antagit direktivet och Sveriges har haft en högprofilerad roll. Dels genom att två svenska ledamöter röstade fel i parlamentet, dels genom att Sveriges riksdag tvingade regeringen att ändra sin röst i Ministerrådet.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 kommentarer }

Rysaren är över. Den andra lagstiftande församlingen i EU, Ministerrådet, godkände Upphovsrättsdirektivet med de kontroversiella artiklarna 13 och 11. Och det blev till slut inte så mycket rysare, trots att Sverige bytte hållning i sista stund. Istället blev det 71 procent som röstade för direktivet:

Det som skapade spänning var att det tyska regeringspartiet SPD den senaste veckan krävt ett protokolltillägg för att godkänna direktivet. In i det sista var det osäkert om ett sådant kom till stånd. Men Ministerrådets möte under måndagen förklarade den tyska ministern att tillägget var klart och läste sedan högt från ett uttalande om vad Tyskland förväntar sig av direktivet. I huvudsak handlade det om att Tyskland vill säkerställa att direktivet inte ska leda till ”censur” och uppladdningsfilter. Tyskland betonade särskilt hur viktigt det därför blir att få till avtal med de största sociala medierna, så att dessa kan fortsätta tillåta spridning och inte behöver filtrera material från att synas.

”Om det innebär en begränsing av yttrandefriheten, då kommer Tyskland reagera och se till att man korrigerar”, förklarade Tysklands minister.

Du kan läsa Tysklands uttalande här.

Beslutet innebär nu att direktivet ska implementeras som lag i EU inom två år.

FAKTA:
EU har röstat igenom en stor reform av upphovsrätten, kallad Upphovsrättsdirektivet. Den har varit kontroversiell, framför allt på grund av två artiklar: 13 och 11. Kritiker tycker att de gör för stora intrång i yttrandefriheten, medan andra menar att den är nödvändig för att skydda upphovsrättshavare.
Två lagstiftande församlingar har nu antagit direktivet och Sveriges har haft en högprofilerad roll. Dels genom att två svenska ledamöter röstade fel i parlamentet, dels genom att Sveriges riksdag tvingade regeringen att ändra sin röst i Ministerrådet.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 kommentarer }

Just som Sverige bytt ställning och kommer att rösta nej till artikel 13, kommer uppgifter om att också Estland ändrar sin röst.

I ett dokument från Ministerrådets hemsida, som nu sprids i sociala medier, står följande:

Estland har tidigare varit för direktivet i Ministerrådet, trots att en majoritet av landets EU-ledamöter röstade mot direktivet. I uttalandet menar Estland nu att det inte finns tillräckligt balans, men framför allt att Estland nyss haft val och därför inte kunnat ta ställning till den slutgiltiga texten.

Om det innebär att landet röstar emot eller avstår, framgår inte av texten. Uppdaterat: Under helgen publicerades ett nytt dokument som tydliggjorde att Estland lägger ned sin röst.

Samtidigt kommer nya uppgifter om att det i Tyskland pågår förhandlingar på hög nivå i regeringskoalitionen, angående det protokolltillägget som kan bli avgörande för landets röst. Får tyska socialdemokrater inte igenom sitt krav, kan de använda det för att antingen tvinga regeringen att avstå från att rösta eller meddela att de lämnar regeringen. Alternativt lägga sig platt för CDU.

Tysk media hävdar att förhandlingarna kommer att pågå under helgen.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.

Become a Patron!

FAKTA:
EU är på väg att rösta igenom en stor reform av upphovsrätten, kallad Upphovsrättsidirektivet. Den har varit kontroversiell, framför allt på grund av två artiklar: 13 och 11. Kritiker tycker att de gör för djupa inskränkningar i yttrandefriheten, medan andra menar att den är nödvändig.
Två lagstiftande församlingar behöver anta direktivet innan det blir lag i EU: parlamentet och ministerrådert. EU-parlamentet har redan antagit direktivet. Ministerrådet väntas godkänna samma direktiv måndagen den 15/4. Sverige och Estland kommer att rösta emot. Om också Tyskland röstar emot kan inte direktivet godkännas.

Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela, återpublicera och remixa, om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 kommentarer }