september 2019

Mest retweetade vecka 39

av Emanuel Karlsten den september 30, 2019

i Veckans tweet

Det har varit klimatvecka, vilket märks, minst sagt, på veckans mest retweetade. Greta Thunbergs retweets räcker långt.

10)

9)

8)

Än är sportbetting kvar på Twitter.

7)

6)

5)

4)

3)

2)

1)

Se tidigare veckors största tweets här.

Topp 10 mest retweetade tweets någonsin

{ 0 kommentarer }

Frankrikes regering har reagerat kraftfullt på Googles utspel om att medier nu kommer att få minskad synlighet. Kulturministern menar att det är ”oacceptabelt” och ska nu kontakta sina ministerkollegor för att kräva att Google ändrar sig och öppnar plånboken.
Men flera experter menar att Frankrike har lite att hämta.

Bakgrunden är att det i upphovsrättsdirektivets artikel 15 (tidigare 11) krävs att kommersiella sajter ska betala om de vill förhandsvisa en tidningsartikels ingress, rubrik eller bild (läs mer). Vill de inte det måste de ta bort allt utom ”enstaka ord” eller ”väldigt korta utdrag”. Det är alltså denna väg som Google valt, vilket gör att mediers synlighet på Google kommer att minska.

Direktivet ska bli lag i hela europa, men än så länge är det bara Frankrike som kommit så långt att parlamentet röstat igenom det som lag. I oktober ska lagen träda i kraft och därför har Google nu börjat förbereda medier över hela Europa – även Sverige – om konsekvenserna.

Läs mer: ”Google listar medier som kommer försvinna från sökresultatet: ”Svenska medier får mejl i dagarna”

Kulturministern menar att beslutet är ”oacceptabelt”, eftersom hela direktiv bygger på att fler ska betala för det skapade värdet, menar ministern.

Men den svenska juristen och IT-rättsexperten Daniel Westman är skeptisk till att en sådan argumentation skulle ha någon reell bäring.

– Jag har svårt att se det. Däremot finns det ett konkurrensrättsspår som jag tror har prövats i Tyskland. Det vill säga att man säger att Googles agerande innebär ett missbruk av dominerande ställning.

Westman syftar på det liknande försök som gjordes i Tyskland för några år sedan, där en lokal lag skulle tvinga Google att betala, eller annars sluta visa upp ”rika länkar” över tidningsartiklar. Google valde även där att minska mediernas synlighet och medierna valde då i sin tur att ge Google rätt att, kostnadsfritt, använda deras ingresser och bilder – trafikbortfallet blev för stort. Istället överklagades Googles beslut till tyska myndigheter, eftersom man menade att Google missbrukade sin dominerande ställning.-

Julia Reda, tidigare EU-ledamot för Piratpartiet, Tyskland och ledande representant för den Gröna gruppen i parlamentet, den grupp som varit största kritiker till upphovsrättsdirektivet. Hon har varit med och förhandlat fram detaljerna i direktivet och ser inte hur Googles beslut skulle gå emot någon del i direktivet. Hon kan inte se att Frankrike har något att hämta i det konkurrensrättsspår som testats i Tyskland. Det är redan avfärdat av tyska myndigheter.

– I grunden handlar det om att antingen är det bra för publicister att finnas på Google, och då missbrukar inte Google sin position genom att erbjuda att länkar till medier. Eller så är det dåligt för publicister att vara på Google, och då borde de ju vara glada att Google följer lagen och tar bort dem och deras snippets, kommenterar Julia Reda till denna blogg.

Hon menar att den aktuella tyska myndigheten, Bundeskartellamt, tydligt slagit fast att Googles dominans på marknaden är oviktig i just den här frågan.

– Publicister erbjuder en tjänst för pengar och företag, oavsett deras storlek, står fria att tacka nej till ett sådant erbjudande, säger Julia Reda.

I Sverige är det Tidningsutgivarna som varit den mest högljudda supportern för ”länklicensen” i Upphovsrättsdirektivet. Jan Fager är organisationens jurist och ser inte heller hur Googles agerande skulle strida mot någon del i upphovsrättsdirektivet.

– Googles agerande i Frankrike förefaller att ligga i linje med direktivet, det vill säga det står Google fritt att om de håller sig under de i direktivet angivna utdragen så ska ingen licens krävas. Hur stort detta utrymme blir får i slutändan EU domstolen avgöra samt vi får också avvakta vad EU-kommissionen ger för riktlinjer under implementeringstiden.

När det gäller vad som händer i Sverige, menar han att det är för tidigt att säga, eftersom det ännu inte blivit lag här och att lagen kan se annorlunda ut än i Frankrike. Men han menar också att förhållandena i Sverige är annorlunda.

– Vad avser den nordiska marknaden är den trafik som kommer till mediehusen via Google sök och liknande låg. Den svenska implementeringen pågår som du vet för fullt och Sverige ligger i denna process bland de första nordiska länderna, säger Jan Fager, jurist Tidningsutgivarna.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 kommentarer }

Google support-sida

Google meddelade igår att de inte kommer öppna plånboken och betala medier för att visa ingresser och bilder i sökresultatet. Detta efter att en del av upphovsrättsdirektivet träder i kraft i Frankrike nästa vecka.
Men nu meddelar Google också att de gjort en lista över alla medier som kommer kommer uteslutas.

Det är artikel 15 (tidigare 11) i Upphovsrättsdirektivet som reglerar att om kommersiella sajter vill länka med ingresser eller bilder till nyhetsmedier, måste de betala. Googles svar på det har varit att böja sig, men inte på det sätt som medier hoppades. Istället väljer de att sluta länka medier med ingresser eller bilder, vilket fått Frankrikes regering att rasa.

Men nu meddelar Google att de gjort en lista över samtliga medier som kommer att beröras. På en svensköversatt support-sida skriver Google:

”Eftersom lagen inte innehåller någon förteckning över vilka publikationer som påverkas har Google varit tvungen att skapa en första lista med presspublikationer som vi identifierar som europeiska presspublikationer.”

Publicister kan själva logga in och kolla om de är berörda, och om de i så fall vill avsäga sig ersättningsanspråk och åter släppas in sökresultatet med ingress och bild. 

En källa med god insyn säger att Google under de närmaste dagarna kommer att skicka mejl till berörda svenska publicister och meddela att de berörs av förändringarna.

Varken Dagens nyheter eller Aftonbladet har nåtts av ett sådant meddelande, men den digitala tidningen Breakit har fått meddelandet.

–  Vi har fått mejl om det. Så ja, vi blockas nu i Frankrike, säger Olle Aronsson, medgrundare av Breakit, i en kommentar per mejl.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 kommentarer }

ccbysa

Efter att franska Google under dagen förklarat att de kommer sluta visa rubriker, ingresser och bilder för medier som kräver pengar för att synas, reagerar nu regeringen.
Frankrikes kulturminister Franck Riester skriver i ett
pressmeddelande att Googles uttalande är ”oacceptabelt”. Han kommer nu samla sina europeiska kollegor för att komma tillrätta med Googles hållning.

Googles svar på upphovsrättsdirektivet blev en överraskning i Frankrike. Flera representanter från franska mediehus har reagerat och sagt att ”kampen fortsätter”.

Och den franska kulturministern har alltså reagerat kraftfullt.

Efter att i ett pressmeddelande först förklarat Googles svar ”oacceptabelt” fortsätter han att förklara att andan i direktivet inte kan läsas på ett sätt som möjliggör denna utväg för Google.

”Lagen är extremt tydlig: att tillåta en rättvis fördelning av det skapade värdet/…/Utifrån det perspektivet är Googles förslag uppenbarligen inte acceptabelt, som jag sagt till Mr. Gingras och hans team (Google, reds anm)”.

Kulturministern kräver nu att det ska ske förhandling på en högre nivå mellan Google och utgivare över hela Europa.

”Jag kommer snart att prata med mina europeiska motsvarigheter för att åtgärda denna situation”, avslutar Franck Riester.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 kommentarer }

Frankrike blev det första land att införa delar av Upphovsrättsdirektivet som lag och i oktober träder det i kraft. Och nu svarar Google på hur de kommer att agera: De kommer att sluta visa innehåll från medier i sökresultaten.

Den nya lagen utgår från en del av direktivet som heter artikel 15 (tidigare 11) och som populärt kallats ”länkskatt” eller ”länklicens”. Det röstades igenom som fransk lag av parlamentet i juli och ska träda i kraft i landet i oktober.

I korthet går lagen ut på att kommersiella sajter ska betala om de vill visa ”rika länkar” från mediehusens artiklar. Det vill säga det som ser ut såhär i sökresultaten:

Vill till exempel Google fortsätta visa sökresultat på det här viset måste de betala de mediehus som kräver det. Vägrar Google, tvingas de korta ner vad de citerar till ”enskilda ord” eller ”väldigt korta utdrag” – i jämförelse med de redan korta utdrag som visas idag.

Frågan har varit hur Google och Facebook ska reagera på denna lag. Och nu svarar alltså Google.

I ett blogginlägg skriver franska Google att de nu ”inte längre kommer att visa en översikt över innehållet från europeiska pressförlag/…/Detta gäller för sökresultat från alla Googles tjänster.”

I en bild visar Google vad det är som är upphovsrättskyddat från mediehus och som alltså inte längre kommer visas för de som bor i Frankrike, efter att lagen trätt i kraft:

Google Frankrike tillägger också att ändringen gäller för de publicister som gör dessa anspråk och lanserar därför samtidigt en funktion där medier aktivt kan gå in och meddela om det är okej för Google att fortsätta indexera och visa tidningarnas innehåll gratis.

Samtidigt som Google Frankrike meddelar sin hållning tydliggör också Google internationellt att de aldrig kommer att betala publicister för trafik till deras sajter. Precis som de inte tar emot betalning för att andra ska synas i det organiska sökresultatet.

I ett blogginlägg skriver Richard Gingrad, VP of News:

”We don’t pay publishers when people click on their links in a search result.”

Läs också: Frankrikes kulturminister – ”Oacceptabelt”

Beslutet innebär ett dråpslag för de mediehus som lagt mycket resurser på att lobba igenom lagen och hoppades att det skulle tvinga nätjättarna att öppna plånboken.

I Sverige har upphovsrättsdirektivet ännu inte blivit lag. Du kan läsa mer om den svenska processen att göra direktivet till lag här.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Läs också:

{ 0 kommentarer }

Justitiedepartementet har idag, tisdag, hållit det första skarpa mötet om upphovsdirektivets artikel 17, det som kallats ”internetfilter” och tidigare hette ”artikel 13”.

Mötet hölls under två timmar med de 70-talet inbjudna som denna blogg tidigare publicerat en lista på.

Flera källor har till denna blogg berättat om mötet som kan sammanfattas på följande sätt:

Inga enskilda fick komma till tals
Mötet var mest en presentation av departementets tolkning av direktivet, som nedtecknats i den promemoria som tidigare publicerats på denna blogg. Det var ingen öppen diskussion, vill någon av deltagarna tycka till och bidra ska det framöver göras skriftligen.

Referensgruppen har ”skev” representation
Under mötets gång menade departementsrådet att listan på inbjudna var ”skev”. Det specificerades inte mer, men givet att de inbjudna framför allt kommer från rättighetsinnehavare och väldigt få representanter från användarsidan, är det rimligt att anta att det är just detta som avses. Departementsrådet vädjade till de samlade att identifiera fler som kunde bjudas in. Detta inte minst för att departementet i sin promemoria pekar ut att flera frågor kring användare fortfarande är obesvarade. Det verkar också ha varit svårt att identifiera svenska plattformar som man tror berörs av artikel 17.

Departementets tolkning av artikel 17
Den tydligaste nyheten var kanske departementets tolkning av artikel 17.4. Det är svårtydda texter i direktivet och kanske det mest kontroversiella, det är det som gjort att kritikerna pratar om att ett ”internetfilter” behöver införas. Flera som var på mötet hos departementet reagerade på att tjänstemännen gjort en flexibel tolkning. I promemorian har de skrivit följande:

”När det gäller dessa två moment ska Delningstjänsterna som utgångspunkt göra vad de kan (eng. made best efforts). Den svenska översättningen av artikel 17.4 kan ge intryck av att Delningstjänsten närmast med alla till buds stående medel ska uppfylla de två momenten. Av direktivet framgår dock tydligt att så inte är fallet. De begränsningar som anges i artikel 17.5 innebär – på ett övergripande plan – att det ska göras en helhetsbedömning av vidtagna åtgärder där samtliga relevanta omständigheter ska vägas in och en proportionalitetsbedömning ska göras. Sammantaget syftar bestämmelserna – som anges i skäl 66 – till att Delningstjänsten ska vidta alla de åtgärder som en samvetsgill operatör skulle ha vidtagit, ett begrepp som tangerar EU- domstolens praxis på området. /…/De närmare gränserna och förutsättningarna för att en Delningstjänst ska anses ansvarsfri enligt artikel 17 kommer att övervägas mycket noga i det fortsatta svenska genomförandearbetet.”

Det är viktigt att påminna om att ovanstående text inte är regeringens, utan tjänstemännen och att frågan är öppet ställd till referensgruppen kring hur de ställer sig till departementets tolkning. Det är i ljuset av det också intressant hur viktigt departementet tycker att det är att få med en större bredd av åsikter och infallsvinklar.

Nästa möte sker 22 oktober.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 kommentarer }

Upphovsrättsdirektivet är genomröstat – och nu ska det bli svensk lag inom två år. Jag har tidigare rapporterat om svenska regeringens plan för att det ska bli verklighet.

”När nu direktivet trots det ska bli lag har regeringens lösning varit att bilda en referensgrupp för en öppen process”, skrev jag tidigare.

Denna grupp träffades första gången i juni, men nu, under andra mötet, är det skarpt läge. Då har flera nya aktörer bjudits in, eller bjudit in sig själva, däribland Wikimedia. Och nu ska frågan om ”artikel 13” avhandlas.

Inför mötet har regeringen skickat ut promemoria till berörda parter med rubriken: ”Underlag för inhämtning av synpunkter rörande genomförandet av artikel 17 i EUs nya upphovsrättsdirektiv”. Artikel 17 är det uppdaterade namnet på det som för allmänheten är känt som ”artikel 13”.

Promemorian inleds med att förklara att den är framtagen som underlag av tjänstemän, och inte ska tolkas som regeringens uppfattning i hur upphovsdirektivet ska implementeras. Eventuella synpunkter ska lämnas in inom en månad.

Promemorian har även delats till denna blogg och kan laddas ned i sin helhet här.

En fullständig deltagarlista över referensgruppen finns här nedan:

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

AktörNamn på anmäld
JustitiekanslernEmilia Carlsten
KonkurrensverketDavid Kristing
Statens skolverkKatarina Isaksson 
Stockholms universitetPer Jonas Nordell
Charlotte Abrahamsson
Lunds universitet (Juridiska fakulteten)Ulrika Wennersten
Kungl. BiblioteketJerker Ryden
Kungl. IngenjörsvetenskapsakademienAnne-Marie Eklund Löwinder
Linda Olsson
Patent- och registreringsverketMartin Berger
TillväxtverketTherese Wallqvister
Specialpedagogiska skolmyndighetenIda Hallberg
Statens kulturrådGreta von Rosen Stövind
Myndigheten för press, radio och tvPeter Schierbeck
Administration av Litterära Rättigheter i SverigeAstrid Nymansson
Helen Asker
Bildupphovsrätt i SverigeErica Wänelöf
Mats Lindberg 
Bonnier Broadcasting ABLotta Wattrang
Bonnier Publications AB/ NewsAnn Norgren
Bonus Copyright AccessNina Wadensjö
Malin Hertzell
Matthias Willdal
Daniel Westman (oberoende rådgivare)Daniel Westman
DataspelsbranschenPer Strömbäck
DigisamSofia Kullman
Epidemic Sound ABCaroline Ekström
Fackförbundet DIKStina Hamberg
Film&TV-producenternaJohan Holmer
Sanna Thiel
Film- och TV-branschens samarbetskommittéEric Broberg
Filmproducenternas RättighetsföreningChristine Larnfelt
Föreningen CopyswedeMattias Åkerlind
Lars Grönquist 
Google SverigeAnnika Bevington 
IFPI SverigeLudvig Werner
Magnus Mårtensson
Maria Svedenström
Internationella HandelskammarenThomas G. Lindqvist
IT & TelekomföretagenPär Nygårds
Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares SamarbetsnämndUlrika Källén
MedieföretagenCharlott Richardson
Louise Bjarnestam 
RättighetsalliansenSara Lindbäck
Henrik Pontén
SKAP – Sveriges kompositörer och textförfattareAlfons Karabuda
Svensk biblioteksföreningKatarina Wiberg
Björn Orring
Svensk ScenkonstSusanne Abbefalk
Svenska Artisters och Musikers IntresseorganisationUlrika Wendt
Martina Andersson 
Svenska FilminstitutetJonas Vilhelmsson
Svenska Föreningen för ImmaterialrättMarianne Levin
Bodil Ehlers
Svenska FörläggareföreningenMikaela Zabrodsky
Svenska JournalistförbundetOlle Wilöf
Svenska TidningsutgivareföreningenJan Fager
Svenska Tonsättares Internationella MusikbyråThorbjörn Öström
Svenskt näringslivChristina Wainikka
Sveriges AnnonsörerNiklas Briselius
Sveriges DramatikerförbundSusin Lindblom-Curman
Sveriges KonsumenterSinan Akdag
Sveriges Läromedelsförfattares FörbundJohan Ingildsen-Olsson
Sveriges RadioAnna Wesslau
Sveriges TelevisionHelene Lindström
TeaterförbundetUlf Mårtens
Pontus Lenke 
Telia Sverige ABPatrik Hiselius
AcastGustav Skanby
Daniel Adrian 
Mediehuset Nordic Entertainment Group (NENT Group) Henrik Berglund
Maja Wikman Ulrich
MusikerförbundetAnton Gunnars
FöretagarnaPatrick Krassén
Musikförläggarna Elisabet Widlund Fornelius
Svenska Fotografers FörbundÅsa Anesäter
Malin Edin 
WikimediaJohn Andersson
Erik Luth
Svenska tecknareSofia Jerneck
Svenska Föreningen för Upphovsrätt (SFU)/Prof. SUJan Rosen
Föreningen för Digitala Fri- och Rättigheter (DFRI)Julien Pinget
Stiftelsen för internetstruktur/internetinfrastrukturFilippa Murath 
Bildleverantörs föreningenPutte Salminen
VISITACarola Ekblad
Johan AxhamnJohan Axhamn
Discovery Networks SwedenOscar Jansson  
Högskolan VästAnna Hammarén
Versity MusicPer Kviman
AMRAMårten Karlsson
Svenska Oberoende Musikproducenter (SOM)Eva Karman Reinhold


{ 0 kommentarer }

Mest retweetade v38

av Emanuel Karlsten den september 23, 2019

i Veckans tweet

10)

9)

8)

7)

6)

5)

4)

3)

2)

1)

Se tidigare veckors största tweets här.

Topp 10 mest retweetade tweets någonsin

{ 0 kommentarer }

Mest retweetade v37

av Emanuel Karlsten den september 16, 2019

i Veckans tweet

10)

9)

8)

7)

6)

5)

4)

3)

2)

1)

Se tidigare veckors största tweets här.

Topp 10 mest retweetade tweets någonsin

{ 0 kommentarer }

Polen har dragit upphovsrättsdirektivet till domstol. Sverige var ett av länderna som vill rösta ned det som kallades ”Artikel 13” – och nu efterfrågas deras stöd inför rättsprocessen.

Jag har tidigare skrivit om Polens långskott, att försöka dra det kontroversiella upphovsrättsdirektivet till domstol. För några veckor sedan registrerades Polens anmälan av domstolen och publicerades öppet. Anmälan riktar in sig på det som kallats ”internetfilter” och menar att det borde utgöra ett brott, eftersom det i praktiken är en begränsning av yttrandefriheten.

Daniel Westman, forskare och expert på IT- och medierätt, menar att läget ännu är svårbedömt eftersom det vi hittills fått se är kortfattat. Han menar också att det är problematiskt att det är just Polen som står för anmälan.

– Givet kontexten i Polen kan man oroa sig lite över hur väl de kommer att driva målet. Invändningen kan rent rättsligt framstå som abstrakt. Det blir intressant att se ett mer utförligt resonemang längre fram, säger Westman.

Polen önskar att fler länder ställer sig bakom anmälan, något som skulle ge symbolisk och politisk tyngd, men det avvisar regeringspartiet Socialdemokraterna.
– Med utgångspunkt i att Socialdemokraterna – som enda parti – stod bakom direktivet torde det framstå som självklart att vi inte delar Polens bedömning av artikel 17 (tidigare Artikel 13, reds anmärkning) eller stödjer det som sagts från polsk sida beträffande artikel 17, hälsar partiet genom sin presstalesperson.

Miljöpartiet nyfikna
Men regeringspartnern Miljöpartiet är nyfikna. Lorentz Tovatt är partiets ledamot i EU-nämnden och den som drev den historiskt, unika linjen att gå emot sin regeringspartner och tvinga regeringen att byta fot i Ministerrådet. Han menar att han och partiet nu följer anmälan med intresse.
– Just artikel 17, som det är Polen riktar in sig på att ogiltigförklara, är ett av de skälen till att vi gröna har varit emot direktivet så som det var utformat. Det är fullt rimligt att detta testas mot EU:s grundstadga om yttrandefrihet och informationsfrihet. Så som direktivet nu är utformat riskerar det att bli en munkavel på fri informationsspridning. Därför välkomnar jag Polens initiativ, säger Lorentz Tovatt.

Även Vänsterpartiet välkomnar anmälan, liksom Centerpartiet.
– Eftersom det politiska slaget är förlorat, står hoppet till domstolen, säger Fredrick Federley.

Svårt att ställa sig bakom
Men ingen av dem tror på att tvinga regeringen att ställa sig bakom det. Vänsterpartiets Ilona Szatmári Waldau, kommer inte kräva det och Fredrick Federley (C) menar att han inte ens är säker på hur det skulle gå till.

– Detta kommer ju inte som formellt ärende i vare sig riksdagen som helhet eller i EUN så svårt att tvinga dom där igen.

Sverigedemokraterna är dock av annan åsikt.
– Vi stödjer alla initiativ till att begränsa direktivet och avser begära att regeringen ställer sig bakom Polen i detta arbete, säger Martin Kinnunen gruppledare för SD i EU-nämnden.

Daniel Westman påminner dock att en domstol inte tar hänsyn till vilka som står bakom anmälan, utan vilka argument som anförs.
– Medlemsstater får intervenera, men det är en rättsprocess så antalet som ställer sig bakom är inte relevant utan vilka argument/bevis som förs fram, säger Daniel Westman.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 kommentarer }