juli 2019

  • Sverige har börjat arbetet med artikel 13 och startat arbetsgrupp med tung övervikt av upphovsrättshavare – där Wikimedia inte fick plats.
  • Frankrike har, som första land, redan antagit en del av direktivet.
  • Polen greppar efter ett sista halmstrå – och tar direktivet till domstol, men behöver hjälp.

I mars antog EU det nya Upphovsrättsdirektivet, med artiklarna som då hette Artikel 13 och 11 (numera 15 och 17). Sedan dess har det varit ett EU-val (där frågan fick lite utrymme) och parlamentet och EU-kommissionen har bytts ut. Det betyder ingenting för det antagna direktivet – som tidigast kommer granskas av kommissionen några år efter att det implementerats som lag. Däremot har implementering börjat – som mött olika reaktioner.

Sverige startar implementeringen

I Sverige har det funnits ett kompakt politiskt motstånd i frågan (bara Socialdemokraterna är positiva). När nu direktivet trots det ska bli lag har regeringens lösning varit att bilda en referensgrupp för en öppen process.

I början av sommaren aviserade Regeringen att en arbetsgrupp (senare kallat referensgrupp) bildats och att en inbjudan gått ut till drygt 80 organisationer och företag. Gruppen har en stark övervikt av upphovsrättsorganisationer (ungefär en tredjedel) och antalet representanter gör den också svårhanterlig. Den ska därför kanske mest ses som ett sätt att bygga broar inför den kommande processen – antagandet av direktivet föranleddes av en mycket infekterad och polariserad debatt. Arbetsgruppen verkar heller inte vara särskilt exklusiv. Svenska Wikimedia, organisationen bakom Wikipedia, var inte inbjudna, men kunde efter påstötning i praktiken bjuda in sig själva och ingår numera i gruppen.

Det första mötet hölls 18 juni och där informerades bland annat att om att:

  • Regeringen startar ingen utredning. Det är för kort tid – allt ska vara klart som svensk lag om två år. Dessutom, menar regeringen, att det är ovanligt med utredning för den här typen av frågor. Det kan också ses som ett sätt för regeringen att behålla initiativet och greppet om frågan. Referensgruppens storlek indikerar hur svårt det skulle vara att välja en expertgrupp som skulle leda utredningen.
  • Regeringen kommer att upprätta en promemoria, som ska ligga till underlag för beslut om genomförande. Denna skickas ut på remiss nästa sommar, sedan skickas en proposition till riksdagen för att klubbas och bli lag senast 7 juni 2021.
  • Varför är det så många upphovsrättsorganisationer i gruppen? Regeringen förklarar att 1) Det är många intressenter, dvs direkt berörda. 2) Gruppen är öppen – förslag på fler namn välkomnas 3) Gruppen röstar inte, här tas inga majoritetsbeslut.
  • Referensgruppen kommer att träffas sju gånger i storgrupp. De hetaste frågorna, den om ”internetfilter” (tidigare artikel 13) och ”länkskatt” (tidigare artikel 11), ska diskuteras under de tre första mötena, 24 september, 22 oktober, 19 november.
  • Referensgruppens bredd gör att det blir svårt att diskutera under mötena, därför får deltagarna skicka in skriftligt underlag inför varje möte, som sedan sammanställs och presenteras av regeringen som inledning till mötena.
  • Det kommer också att, inför promemorian, göras individuella möten med utvalda intressenter.

Frankrike antog länkskatten

Frankrike har, som första land, antagit ”länkskatten” som lag. I EU-parlamentet var Frankrikes ledamöter nästan uteslutande positiva till direktivet som helhet och det gick alltså även snabbt i det egna parlament. Förra veckan, den 23 juli antogs artikel 15 (tidigare 11) i direktivet – det som kallats ”länkskatt” – av Frankrikes parlament. Kulturministern gick därefter ut och hyllade beslutet: ”Vi kan vara stolta som det första land att anta direktivet”. Men det är alltså inte hela direktivet, utan bara den delen som handlar om länkskatt.

I debatten inför beslutet framhöll nätjättarnas part att man önskade ett förtydligande till vad som nu är tillåtet att länka. Enligt direktivet står det klart att till exempel Googles sökmotor bara får använda ”väldigt korta utdrag” från en artikelingress, till skillnad från idag. Så var går gränsen? Parlamentet brydde sig inte om att adressera det, utan hänvisade till domstol för tolkning i den frågan.

Det som nu händer är – när beslutet träder i kraft – att nyhetsmedier får besluta om de vill avstå eller utnyttja rätten att tvinga till exempel Google att betala för ”snippets” i deras tjänster. Och för till exempel Googles del handlar det om att besluta om de kanske helt enkelt ska strunta i att visa nyhetsmedier i sina tjänster. Du kan läsa mer om utmaningarna här: ”Vem vill ha en urvattnad länkskatt?”

Polens anmälan till EU-domstolen

Polen är ett av de länder som har varit starkast kritiska mot direktivet, även i EU-parlamentet. Den 24 maj anmälde landet hela direktivet till EU-domstolen, eftersom de menar att det förstör balansen mellan medborgares integritet och företagens rättigheter. Den ansedda tidningen Wired har skrivit en artikel om saken och rapporterar där att anmälan mest ska ses som en markering gjorda av inrikespolitiska skäl – för att vinna poänger hos de egna (yngre) medborgarna. Experter är förvånade, särskilt som just Polen inte gjort sig känd som försvarare av yttrandefrihet. Samtidigt öppnar det för andra länder att ansluta sig för att ge anmälan tyngd. En politisk tjänsteman som Wired talat med menar att det skulle vara avgörande:
”Allt beror på en faktor: Huruvida minst två andra länder kommer ansluta sig. Det är möjligt, eftersom sex länder i ministerrådet röstade mot direktivet och tre avstod från att rösta”, säger Paweł Jabłoński, vice ordförande på International Project Coordination Department hos den polska statsmininstern.

Fallet kommer antagligen avgöras av domstolen först nästa år, och skulle domstolen då anse att direktivet är olagligt, skulle det innebära att direktivet stoppades från implementering i EU.

Fakta

EU har röstat igenom en stor reform av upphovsrätten, kallad Upphovsrättsdirektivet. Den har varit kontroversiell, framför allt på grund av två artiklar: 13 och 11. Kritiker tycker att de gör för stora intrång i yttrandefriheten, medan andra menar att den är nödvändig för att skydda upphovsrättshavare.
Två lagstiftande församlingar i EU har nu antagit direktivet och Sverige har haft en högprofilerad roll. Dels genom att två svenska ledamöter röstade fel i parlamentet, dels genom att Sveriges riksdag tvingade regeringen att ändra sin röst i Ministerrådet.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 kommentarer }

Mest retweetade vecka 30

av Emanuel Karlsten den juli 30, 2019

i Veckans tweet

10)

9)

8)

7)

6)

5)

4)

3)

2)

1)

Se tidigare veckors största tweets här.

Topp 10 mest retweetade tweets någonsin

{ 0 kommentarer }

Mest retweetade v29

av Emanuel Karlsten den juli 28, 2019

i Veckans tweet

10)

9)

8)

7)

6)

5)

4)

3)

2)

1)

Här är klippet – tänk att de äntligen försonats!

Se tidigare veckors största tweets här.

Topp 10 mest retweetade tweets någonsin

{ 0 kommentarer }

Mest retweetade v27

av Emanuel Karlsten den juli 8, 2019

i Veckans tweet

10)

9)

8)

7)

6)

5)

4)

3)

2)

1)

Se tidigare veckors största tweets här.

Topp 10 mest retweetade tweets någonsin

{ 0 kommentarer }

Haveriet om Greta Thunberg och talararvoden

av Emanuel Karlsten den juli 3, 2019

i Medier och internet

Jag försöker hålla mig borta från fånigheter på internet där någon har uppenbart fel. Det blir ovärdigt och man blir lätt del av någons narrativ som uppenbart saknar respekt för grundläggande principer om fakta och informationsspridning.

Men när Expressen också börjar sprida, då får det andra dimensioner.

Vi tar det från början. En debattör, Rebecca Weidmo Uvell, skrev på sin blogg att hon hittat att Greta Thunberg tar arvode för tal och föreläsningar. Upp till 200 000kr! Beviset var att Greta Thunberg kunde hittas på en talarförmedlings sajt:

Det här blev stort. Det blev den dagens mest lästa artikel på svenska internet. Det finns ett märklig aversion mot Greta och ett narrativ om att hon är del av en elits PR-maskineri, snarare än en flicka med patos för klimatet. Det gav ryktet bränsle.

Greta Thunberg gick snart ut och dementerade det, hon har inget avtal med någon byrå, hon tar heller inte betalt för att tala (pengarna hon får in går till välgörenhet). Strax därefter försvann Thunberg också från den amerikanska talarförmedlingens sajt.

Men politiker retweetade, kommenterade Uvells ”fynd” och snart letade det sig in till Expressen som skrev en artikel med rubriken: ”Greta slår tillbaka mot arvodesryktet: ”Inte sant'”

I Expressens artikel ställs de både påstående mot varandra, som om de vore likvärdiga, och politikern Lars Beckman får ge röst till kritiken:

Talarförmedlingen får inte komma till tals. Det är faktiskt ingen som helst ny information som kommer fram – utöver Lars Beckman som får underblåsa konspirationen om att Greta _visst_ tar dyrt arvode för att tala.

Det är ett kraftigt underbetyg till Expressen. Det är inte ens journalistik. Det är att vara megafon till ett rykte, utan att ta något ansvar för vilka konsekvenser det får.

För det hade räckt med att läsa på talarförmedlnigens sajt för att förstå vad det handlar om. På flera ställen står en disclaimer där de menar att talarförmedlingens mål är att vara den ”mest omfattande katalogen för thoughtleaders och branschexperter” och vidare: ”Att listas eller profileras innebär inte att vi är talarförmedlare eller att vi godkänts av talangen”. Och till sist finns en länk där den som är listad men inte vill vara det kan anmäla det till sajten.

Den här texten återfinns på flera ställen på sajten. Här och här, till exempel.

För att vara riktigt säker ringde jag också upp talarförmedlingen och frågade.

Jag fick tala med en agent via växeln och ställde den enkla frågan:

Jag såg Greta Thunberg förut hos er, men inte längre.Stämmer det att ni listar talare på sidan utan de vet om det? Och att det inte innebär att de är en del av ert stall, eller godkänt att vara där?

-Ja.

Samtalet tog 1 minut. Mer behövdes inte för att skapa en så otroligt grundläggande journalistisk produkt som denna.

Det handlar inte om åsikt, det handlar inte om politik. Det handlar om fakta.

Och att behandla det som fakta.

En enskild debattör får väl göra vilka politiska tolkningar och poänger som de vill, det får vara som det är. Men att Expressen väljer att följa samma väg är helt obegripligt.

Och också ganska farligt.

Den här sajten och dess texter är gratis och tillgänglig tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att texterna ska vara öppna.
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 kommentarer }

Mest retweetade v26

av Emanuel Karlsten den juli 1, 2019

i Veckans tweet

10)

9)

8)

7)

6)

5)

4)

3)

2)

1)

{ 0 kommentarer }