Ska vi starta en alternativ frilansrekommendation?

av Emanuel Karlsten den maj 10, 2011

i journalistik

@JanGradvall twittrade i dag om det märkliga i att frilansar tar betalt för text, men sällan om de medverkar i tv eller radio.

”Öppet brev till alla frilansare: Tacka aldrig, aldrig mer ja till att medverka i radio och tv utan ersättning”

Jag talade vidare med Gradvall om saken, försökte få grepp om när det är lämpligt att begära ersättning. När man är inringd som expert? När man är med i panel? När man intervjuas? Det är en djungel om när och vad som gäller, men ingen tar tag i frågan. Allra minst facket, som i stället tror att man löser betalfrågan genom att sätta upp straffavgifter om ens prat också går ut på nätet.

Egentligen saknar vi en riktig och relevant frilansrekommendation. Allra mest nu när journalisten har blivit så flerkanalig. Inte bara producerar hon innehåll, utan allt oftare också föreläser, debatterar och hyrs som moderator.

Vad kan man förväntas ta betalt? Den lilla erfarenheten jag har samlat på mig hade varit guld att veta för två år sedan. Hur olika företag har olika förutsättingar att betala. Var man ska sätta sina gränser och när/hur man ska inse sitt värde.

Idén föddes och jag vill gärna testa den på er: Borde vi skapa en alternativ frilansrekommendation?

Den kan vara lika statisk som den facket har gjort, men ta hänsyn till att journalisten i dag är mer än bara innehållsproducent. Ge exempel och tydligare förslag på vad man kan ta betalt och hur olika det är. Eller så kan delar av den vara dynamisk, där man som journalist kan skicka upp uppgifter om vad man fick betalt för sin krönika, reportage, radiopanelmedverkan eller liknande. För att skapa ett snitt och måttstock om vad man får i dag och vad man borde begära.

Målet är att få rimligt betalt för frilansjournalistens arbete. Pengar finns. De stora medieaktörerna – nästan alla – gjorde vinster på hundratals miljoner förra året. Men om journalisten ska få bättre betalt för sin kompetens och arbete bör det sättas upp rekommendationer som tar hänsyn till den verklighet vi är i och lever just nu.

Journalistkåren behöver självförtroende, men också riktlinjer som inte är hittepåsiffror. Tänk om vi kunde skapa något som ger både och.

  • Den dynamiska tjänst som du efterfrågar finns redan: http://www.arvodesguiden.se/

  • Copyriot ställde samma fråga för ett bra tag se n i bloggposten http://copyriot.se/2009/02/17/hur-ska-intervjuoffer-forsorja-sig/ och tog sedan och postade förslag på hur sedan http://copyriot.se/2009/03/07/sa-ska-intervjuoffer-forsorja-sig/

  • Får en icke-journalist ställa en korkad fråga om frilansande och villkor kring det? I så fall: Är det vanligt att kombinera anställning som journalist (på hel- eller deltid) med frilansande, eller är frilansuppdrag något som anställningskontrakten brukar ha klausuler mot?

    Det har ju inget alls att göra med den här rekommendationstjänsten (som f.ö. är en lysande idé, såklart frilansare inte ska vara lika med gratis arbetskraft), men blogginlägget fick mig att fundera över hur pass flexibel arbetsmarknaden för journalister är på den punkten. Någon som vet får gärna stilla min nyfikenhet på den punkten.

    • Anonym

      det finns skrivningar i journalistavtalet som tolkas på så sätt att en anställd journalist i princip är livegen. Så det är väldigt upp till arbetsgivaren att godkänna ev ”extrajobb”.

      • Yasmine

        Dessutom bränner man i praktiken rätten till A-kassa om man gör något som ens kan liknas vid frilanseri, typ A-skattfakturerar ett uppdrag.

  • Jan Gradvall

    Varken jag eller någon annan kollega jag känner har tyvärr hört talas om Arvodeguiden. Sidan är dessutom låst. Vitsen är att ha en öppen sida så att även uppdragsgivarna kan se den. Journalistförbundets rekommendationer avfärdas också som orealtisiska av arbetsgivare och har tyvärr ingen verkan. Rekommendation på 6 100 kr per dag ska jämföras med att det är vad t.ex DN betalar för en uppslagsintervju som kräver 2-3 dagars arbete.
    Därför: Jag föreslår 2 000 kr för journalitisk medverkan i tv-program och 1 000 kr för journalistisk medverkan i radioprogram. (Dvs att man kommer till studion eller gör experkommentar/analys som inte bara är en åsikt i mikrofon; åsikter och intervjuer ska man naturligtvis inte ta betalt för.)
    Arvodena är låga, men det viktigaste just nu är att man först etablerar en princip, att ingen jobbar gratis.
    Om det gäller program eller paneler som pågår en timme eller mer, arvode högre, minst 3 000 kr.

    Jan Gradvall

  • Yasmine

    Har lärt också lärt mig, först efter otaliga intervjuer under våren, att det tydligen finns något som heter Expertarvode om man intervjuas i Public Service. Tydligen standardiserat. Men man måste ju haja att man ska fråga efter det också.

  • Pingback: Så går det till att vara expert i SVT Aktuellt – Bisonblog()

Previous post:

Next post: