CHAT CONTROL. Imorgon träffas EU-länderna för att besluta ifall alla bilder vi skickar ska scannas i jakt på övergreppsmaterial. Kritiker menar att det bryter mot människans rätt till privata samtal.
Men i ett läckt dokument framkommer att Sveriges regering tycker det är särskilt bra att just krypterade bilder nu återigen kommer kunna övervakas.
Jag har återkommande skrivit om det förslag till övervakning, kallat Chat control, som finns på EU-nivå. Ministerrådet, RIF, har ännu inte tagit position, men nu ska ordförandelandet Danmark försöka få igenom ett kompromissförslag. Det verkar bli svårt, eftersom Tyskland uppges rösta nej till förslaget. Men för svensk del finns något mer uppseeendeväckande.
I ett läckt dokument, vars innehåll jag har kunnat verifiera, har Sverige skrivit ned sin officiella hållning inför fredagens möte i rådsgruppen LEWP. Där konstateras att Sverige är positiva till krypterade tjänster nu ska innefattas:
”Sverige ser också positivt på att krypterade tjänster återigen omfattas av förordningen tillämpningsområde eftersom sådana tjänster de facto utnyttjas för spridning av övergreppsbilder.”, står det i instruktionen.
I underlaget finns också skrivningar om hur man ska förstå vad som är nytt i Danmarks kompromissförslag, och att representanten uppmuntras ställa frågor om hur kryptering skyddas.
”Sverige kan ställa följande fråga gällande artikel 1.5: Ser ORDF en risk att formuleringen, or create access to end-to-end encrypted data, kan vara alltför begränsande och utgöra hinder för framtida tekniska lösningar?”
Så hur ska man förstå att vi å ena sidan vill skydda kryptering, å andra sidan tycker att det är bra att kryptering kan brytas? Det kan man läsa sig till i tolkningen av det danska förslaget:
”Tjänsteleverantörer ska inte kunna tvingas att avkryptera data eller hindras från att erbjuda helsträckkrypterade tjänster”. Och vidare: ”Spårning i person-till-person-kommunikationstjänster som använder helsträckskryptering ska kunna ske innan överföringen av innehåll och kräva användarens medgivande.”
Tolkningen från regeringen tycks vara att en medborgare som vill skicka bild på internet först ska få en fråga om deras bilder kan scannas. Tackar en medborgare nej får den inte använda tjänsten för att skicka bilder. Genom att ge oss ett val anser regeringen att de dels har kommit runt krypteringsfrågan, och dels har fått tillåtelse att scanna medborgares bilder. Det sker alltså innan bilden har börjat skickats eller krypterats. Men i praktiken skulle det bli ett ännu värre intrång, eftersom vi förbjuds skicka bilder om vi inte godkänner övervakning.
I instruktionen står att Sverige kort sagt är positiva, men att det också finns en ”granskningsreservation”, som innebär att regeringen eventuellt kommer att behöva inhämta godkännande från riksdagen innan man kan ta ett slutgiltigt beslut. Men riksdagen har redan tagit beslut om liknande förslag och har då varje gång varit positiva, vilket jag rapporterat om flera gånger.
Imorgon sker mötet på EU-nivå, därefter vet vi om det finns tillräcklig majoritet bland EU-länderna för ett beslut.
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig.
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Vilka är politikerna i regeringen och tjänstemän/kvinnorna som handhar den här frågan, främst. Framgår det i dokumentet?
Ja, det framkommer vilka tjänstemän, men de arbetar ju på uppdrag av departement och regering. Så just det här fallet är det regeringen och då Strömmer som är politiskt ansvarig.
Tack för svaret, glasklart! over n out