by Emanuel Karlsten on mars 10, 2010
yey!
Nu rasslade det till. Felet berodde tydligen på nåt databasgrej och inte på den fantastiska pluginen Shareditems2wp!
Här kommer därför en större mängd tips:
- Realtid.se Samhälle – Moderat kyrkopolitiker beviljar sig själv 100.000
March 9, 2010 – Realtid är inte särskilt kända för att sätta sanning i första rummet, realtid. Men är det här sant är det…illa.
- Nyhetschefen: ”Därför gör vi en sändning med bara kvinnor” – TV4Nyheterna Uppsala – sändningar och videoklipp med lokala nyheter och inslag från Uppsala – tv4play.se
March 9, 2010 – Rolig grej från fyran! Själv vill jag gärna stoltsera med att vi på Dagen.se för länge sedan bara hade kvinnor på bild en hel dag. Det kan tyckas töntigt när man har män på nästan alla bilder övriga dagar, men ack så viktigt.
- Årets Bild 2010 i Örebro
March 9, 2010 – Fattar inte grejen. Hur kunde det här bli årets bild? Nån fotar ett rum där världspolitiker står konstigt uppradade. Ingen komposition. Inget speciellt. Jag letar och letar men hittar inte det exceptionella. Är det att en fotograf tilläts in i samma rum?
- 10,000+ followers in less than a month – Yeah, it’s possible! | SebastianJohnsson.com
March 9, 2010 – Den här mannen, Sebastian Johnsson, har flest followes i twittersverige, enligt SiS-index nyupprättade twitterlista. Och han har tydligen fulfiskat varenda follower. Det är just för sådana här skäl som en twitterlista, likt den sis-index nu upprättat, blir fel. Den fokuserar på followers istället för interaktioner. Himlaskitgrej.
- Företag och politiker vill nå dig på Twitter – Nyheter – Senaste nytt | Expressen – Nyheter Sport Ekonomi Nöje
March 9, 2010 – Samme Sebastan tipsar om den här gamla expressenartikeln där han är med. Bra artikel.
- Ett brev till mamma « philipwildenstam.se | Philip Wildenstam | philipwildenstam.com
March 9, 2010 – Den vackraste, mest svårmodiga texten från internationella kvinnodagen. Läs.
- Små bilder i skärmdumpar omfattas av upphovsrätten– HD ger fotograf rätt | Medievärlden
March 8, 2010 – Märklig sak. Det här prejudikatet från Högsta domstolen innebär i princip att vi inte får skärmdumpa alls. Illa.
- ashton1.jpg (JPEG-bild, 924×546 pixlar)
March 5, 2010 – Ashtong Kutcher chattroulettar. Ni har testat det, va? http://chatroulette.com. Men se upp för runkarna. Bokstavligt talat.
- @Farninger | TweetPhoto
March 5, 2010 – Det twittrades om den här häromdagen. ”Svenska kyrkan visar upp sitt rätta ansikte”
- Serier på Dagen.se – Serie – 2010-03-05
March 5, 2010 – Oj, så jag känner igen mig i det här. Gör ni också det, frikyrkisar?
- Redaktionsbloggen – Rekordsiffror för webbteve
March 4, 2010 – DN:s webbtv gör rekord. Men kolla på klippen. Är det här morgontidning? Som levererar klipp om Whitney Houstons falsksång, mördarspäckhuggaren och Jean-Pierre Bardas sminkskola? Är det så att webben liknar allt mer lösnummerförsäljning, vilket gör att även de som gör en poäng av att vara något annat – medvetet eller ej – drar sig mot kvällstidningshållet?
- Felicia Svaerens blogg – Rekordvecka på varldenidag.se igen!
March 4, 2010 – Det här är roligt. Inte så mkt för mänskligheten som för Dagen.se som aldrig haft någon egentlig konkurrens. Världenidag.se ligger fortfarande långt, långt efter. Men att de åtminstone klättrar betyder mkt.
Svensk kyrkosfär skulle må bra av två medier som krigade om att vara populärast på nätet.
by Emanuel Karlsten on mars 9, 2010
…och en massa bra kommentarer. Men den plugin jag använder för att få in alla länkar och kommentarer ser ut såhär:

Och det fattar jag lika mycket av som de flesta av er.
Vilket gör att det inte blir varken länkar eller kommentarer i dag. Tills jag fattat vad jag gjort fel.
Inte heller blir det några kommentarer om kvällens program med Gardell. För det såg jag helt enkelt inte.
by Emanuel Karlsten on mars 8, 2010
by Emanuel Karlsten on mars 8, 2010
Vilken gala det var! Inte bara för att jag prickade 8 av 12 oscarsstatyetter i min bloggpost i går, utan för att den hade så mycket! Här är några punkter:
* Steve Martin och Alec Baldwin. Vilket vinnarpar. De balanserade varandra så fint. De kändes så obekväma med varandra på ett fantastiskt komiskt vis.
* Kvällens storslam: Hurt locker. Det är klart. Det var jämt i år, och den politiska Irak-spänningen var tillräckligt ofarlig för att oscarsjuryn skulle kunna kännas att det kändes lagom farlig. En slags markering. Mot vad? Oklart. Fred i världen. Typ.
* Vem var kvinnan som stormade upp och stoppade Roger Ross tacktal under Bästa dokumentär (short)? Var hon hög? Hatade de varandra? Varför såg Roger Ross Williams ut som ett fyllo hade stormat scenen?
* Jag vet inte vad som var roligast med Kathryn Bigelows vinst i bästa regi: Att hon var den första kvinnan som någonsin vann (hey, i Sverige var det tom internationella kvinnodagen) eller att det var en befriande skön örfil på kaxige ex-maken James Cameron (som satt direkt bakom).
* Jag älskar hur de skötte bästa Soundtrack. Bort med de trökiga orkestrarna och fram med en dansgrupp. Och vilken dansgrupp! Så vackert koreograferat, så vackert framfört.
* Kvällens bildproducentskvotering: Så fort en svart man eller kvinna vann (well, det hände en gång var) så valde bildproducenten att _bara_ visa svarta publikansikten.
* För övrigt skrek jag rakt ut när Monique vann (precious). Så värt. Så rätt. Så sjukt det hade varit om Penelope vann.
* Och jag pustade ut när Christoph Waltz vann (ingl basterds). När vi ser tillbaka på 10-talet kommer hans rolltolkning framstå som en av de främsta. Aldrig har något varit mer självklart. Aldrig har en roll passat någon bättre.
* Presentationsnumret innan bästa manliga/kvinnliga huvudroll var fantastiskt starkt. Och rest asured: Om någon någonsin ska ska presentera mig på en oscarsgala kommer jag välja Oprah Winfrey. Tio gånger av tio.
* Kändes inte galan överhuvudtaget mycket bättre planerad? Bättre framförd? De senaste årens fall i tittarstatistiken har uppenbarligen gjort man vågat mer. Är det inte typiskt? Det är först i motgång som man tvingas våga så mycket att man föder framgång.
Åh, vilken fin kväll det är. Bara 364 dagar kvar!
by Emanuel Karlsten on mars 7, 2010
I natt är en speciell natt. Jag har förberett mig i flera månader. Jag har tagit ledigt från jobbet imorgon. Jag har köpt oxfilé till middagen.
Det är Oscarsgalan. Min 14:e i ordningen. Och det är en typ av gala där inget kan stå i vägen. En form av julafton som ska firas var jag än är, vilket tillstånd jag än är i. Jag har raggat satellit-tv på Zambisk vildmark. Smugit in i tv-försedda officershytter under lumpen. Bloggannonserat efter någon med kanal 9 (och fått napp). Tagit in på hotell för att inte missa Oscarsgalan.
I år har jag lyckats ovanligt bra i förbedelserna. Det är bara några i utländska kategorin som jag inte har hunnit med. Jag tar stor stolthet i det.
Det är ett bra filmår i år med få självklara vinnare. Men här är mina gissningar:
Bästa film: Avatar
Det är Hollywood, det är bombastiskt. Samtidigt är det väldigt, väldigt tråkigt. Som jag hoppas på Inglorious Basterds!
Bästa kvinnliga huvudroll: Sandra Bullock (The blind side)
Jag vet inte vad som hände. Men plötsligt så stämde allt för Bullock. Hon lyckas fånga något, en själ, som är…väldigt värd en oscar. Oväntat. Men så väldigt värt.
Bästa manliga huvudroll: Jeff Bridges (Crazy Heart)
Inga konstigheter. Även om jag hellre hade sett både Morgan Freeman (som är helt enastående lik Mandela) och Colin Firth så är det motorväg upp på scenen för Jeff Bridges här. Det är något med att han är gammal och därmed nära döden som gjort att han får nån slags ”jaja”-sympatitröst av oscarsjuryn här.
Bästa kvinnliga biroll: MoNique (precious)
En helt makalös insats. Så vidrig, så träffsäker. Och så är konkurrensen i kategorin rätt blek.
Bästa manliga biroll: Christoph Waltz (Ingloruos basterds)
Kvällens spik. Ingenting är mer rätt. Ingenting är mer välförtjänt. Det är oscarsgalans största skräll om inte Waltz vinner ikväll. Helt. Fenomenal.
Bästa regi: Lee Daniels (precious)
Lika svårt som bästafilm-kategorin (vars vinnare egentligen borde gå hand i hand med den här kategorin), men här lutar jag mer mot en regissör som gjort något fantastiskt. Och där har Lee Daniels lyckats alldeles fenomenalt. Han får debuterande Gabourey Sidibe att glimra, han får till och med Mariah Carey att att komma loss från sina tafatta rolltolkningar.
Bästa manus (direkt för film): The hurt locker
Jag vill skriva Inglourious Basterds, men inser att oscarsjuryn aldrig kommer att rösta så. Jag har svårt för A serious man och The messenger och – även om manuset är fint – tecknat inte rår på Hurt locker.
Bästa manus (adapted): Precious
Måste vara. MÅSTE vara. Säg att det är.
Bästa foto: The Hurt Locker
Väldigt vackert. Väldigt värt.
Och så lite snabbare (ni skiter ju i vilket ändå, nu på slutet)
Bästa redigering: Precious
Art Direction: Avatar
Kostym: The Young Victoria
Vi tittar tillsammans i natt? Twittertagg #oscarsgalan
by Emanuel Karlsten on mars 7, 2010
Jag får ofta frågan vad som är grejen med twitter, vad som gör det fint. Jag har flera gånger bloggat om och måste få göra det igen. Även om det är banalt.
I morse satt jag och tittade på Vasaloppet och förundrades över hur stämningsfull, hur glatt det blev när vinnarna gick i mål och de körde nån folkvisa i högtalarna över målområdet.
Jag twittrade:

Nästa gång jag kopplar upp har följande tweet kommit:

Visst är det vackert? Och att kompositören också lägger ut vasaloppslåten att laddas ner och lyssnas på om och om igen. Fint, va?
by Emanuel Karlsten on mars 6, 2010
I går släppte vi Twingly på Expressen.se. Det var inget konstigt eller dramatiskt. Expressen har haft blogglänkar ett bra tag tidigare med leverantören Aitellu. Nu växlar vi över till Twingly som jag uppfattar som både snabbare och (kanske framförallt) mer känt för bloggare.
Fler bloggar som skriver om Expressen kommer alltså att synas i samband med våra artiklar.
Jag säger lite mer om det i den här Expressenartikeln, men roligast – eller med mest satir – twittrar kanske Kristofer:

by Emanuel Karlsten on mars 4, 2010
Ni minns kommentarstjabblet med Siewert Öholm, Livets ord och Världen idag? Det var spännande på många sätt. Livets ord får givetvis deläga vilken tidning de vill, men det intressanta blir att tidningen själv ser sig som oberoende från Livets ord.
För ett år sedan fick Carin Stenström, tidningens dåvarande chefredaktör (som för övrigt inte var medlem i Livets ord) plötsligt lämna tidningen.
Och i dag gav sig Carin själv in i kommentarstråden för att ge sin syn på Livets ords inflytande över Världen idag och hennes egen avgång. Jag klistrar in kommentaren i sin helhet. Den är intressant, tycker jag:
——
Några personer har tipsat mig om den debatt som pågått här och där min person diskuterats. Jag vill ge tre korta kommentarer om 1) min avgång från Världen idag, 2) Livets Ord och Världen idag, 3) Jonathan Ekmans blogguppmaning.
1. Jag bad i augusti 2008 att få lämna min tjänst som chefredaktör för Världen idag utan att ha anmodats göra detta. En enig styrelse vädjade vid ett extrainsatt styrelsemöte till mig att kvarstå som chefredaktör. Efter en veckas betänketid kom jag dock fram till att det var dags för mig att lämna tidningen.
2. Ett försök till objektiv analys av Världen idags ägarförhållanden ger följande bild. En stor del av ägarna har små innehav, 10-100 aktier, och inget inflytande. Livets Ord äger cirka 5 procent av aktierna och har utifrån sitt ägande inget inflytande. En stor ägargrupp av pingstvänner, rekryterad av Sverre Larsson, borde utifrån sina ägarandelar ha ett inflytande. De har dock aldrig agerat på bolagsstämmorna, eller ens varit närvarande. Det har inte heller den störste aktieägaren, Krister Holmström . Detta har möjliggjort för Livets Ord att få ett större grepp över tidningen än vad aktieinnehavet motiverat. Ulf Ekman kunde – sannolikt till besvikelse för Sverre Larsson som genom sin insats möjliggjort tidningsstarten – bli ordförande vid den konstituerande stämman, en post som han därefter innehaft. Det är rimligt att anta att det fanns en tanke bakom det. En stor ägare och även annonsör i Världen idag, är den sympatiske företagaren Torbjörn Thorängen, som tillhör Livets Ord och sitter i styrelsen sedan start. Även flera andra styrelseledamöter har haft nära band till Livets Ord. Själv satt jag också i styrelsen medan Felicia Svaeren endast är adjungerad. Skälet är rimligtvis att en ordinarie post för nuvarande chefredaktören skulle ge Livets Ord majoritet i styrelsen, vilket inte skulle se bra ut.
När tidningen startade fanns en ekumenisk bredd i redaktionen och på tidningen som successivt har tunnats ut. En klar majoritet av de anställda, framför allt på de ledande posterna, tillhör Livets Ord. Man kan konstatera att tidningens vinnande slogan om att vara en oberoende och ekumenisk tidning knappast längre används.
3. Av en tillfällighet råkade jag för ett tag sedan komma in på Jonathan Ekmans blogg och fick då se en uppmaning till läsekretsen att inleda en förtalskampanj mot den politiska oppositionen, vilket jag rent allmänt tycker är olämpligt och mycket olämpligt när uppmaningen kommer från en ledande samfundsföreträdare. Möjligen förstärktes min indignation av att jag tyckte mig känna igen mönstret.
Carin Stenström
by Emanuel Karlsten on mars 4, 2010
- Gardellprogrammet igen
- Någon verkar ha framfört kritiken att samfundsordförande Stefan Swärd och Stanley Sjöberg användes i Gardells program som ”gisslan”. Fantastiskt.
- Vad är det du tror att jag köper, kära mediebransch?
- Om att nyheter och varumärken mer handlar om att skaffa sig vänner än något annat.
- ”It-konsulterna är föråldrade”
- ”Problemet är att de traditionella it-konsulterna lever kvar i föråldrade affärsmodeller där antalet debiterade timmar står i centrum, då finns det inga incitament att slutleverera. De traditionella it-konsulterna tjänar för mycket pengar på att lösa samma problem om och om igen.”Väldigt sant.
- Hitta.se vs Eniro
- Varför Hitta.se har gått om Eniro som största telefonsökmotor på nätet.
- Rekordvecka på varldenidag.se igen!
- Det här är roligt. Inte så mkt för mänskligheten som för Dagen.se som aldrig haft någon egentlig konkurrens. Världenidag.se ligger fortfarande långt, långt efter. Men att de åtminstone klättrar betyder mkt.
Svensk kyrkosfär skulle må bra av två medier som krigade om att vara populärast på nätet
by Emanuel Karlsten on mars 3, 2010
Såg ni igår? Jonas Gardells religionstv satte igång. Visst kändes det rätt trött?
- Den här grejen med att filma vid sidan av, att hälften av programmets prator liksom var ”vi får sitta bredvid och lyssna när Gardell pratar med producenten”, vad var det fiffiga i det? Var det meningen? Råkade det bli så att han sa bäst saker när han inte förberedde sig? Och de gånger han hade riggade prator stakade han sig flera gånger. Men det tog de inte om? Märklig sak det där.
- Introt. Dels det allra första, där Gardell spelar grå frikyrkotant som varnar för homofilen. ”Stäng av med tid ännu finns”. Men allra märkligast: Predikoklippet från Ulf Ekman när han säger något i stil med ”Gud älskar dig _inte_ som du är. Han vill komma och förvandla dig”. Är kärleken till mitt människan villkorad? Jag (tror jag) förstår vad han är ute efter, det där med förvandling och så vidare. Men hjälp. Man uttrycker sig väl inte så? Förstår han inte vilka spår det sätter, vilken prestationsångest? Vilken otillräcklighet? Jag är inte älskad som den jag är? jeez.
- Vad trött jag blir på Gardells bibeltolkningar eller sammanfattningar som någon slags sanning. Gör han inte samma misstag som han tycker resten av kyrkan gör? Förklarar hur det är, för att det bara är så. ”Det vet ju jag”. När han emellanåt slår fast att ”så här tyckte man” så hade jag åtminstone velat ha några källor. Var kommer påståendet ifrån?
- Tråden! Tråden, för guds skull. Vad handlar programmet om? Vad gjorde de i öknen? Var är vi på väg?
- Stefan Swärd. Han är för rolig. Gjorde en stor grej av att han är med i programmet, släppte den, skapade känslan av att det var ett fast segment med Swärd. Han fick två sekunder. Tillsammans med ett radband av olika gudsförespråkare. Det tyckte jag var roligt.
Ser vi på det nästa vecka? Tveksamt, va? Om vi råkar zappa, kanske.