Den ansedda forskaren Akiko Iwasaki vid Yale har kommenterat fallet där en person i Hong kong upptäcktes vara infekterad en andra gång med covid-19. Detta trots att personen tidigare visat antikroppar. Fallet har väckt stor uppmärksamhet, men ändå finns ingen anledning till oro, menar Iwasaki, som tillåtit mig översätta hennes text:
”Det här är ingen orsak till oro, utan ett skolboksexempel på hur immunitet ska fungera. Andra infektionen var asymptomatisk. Även om immuniteten inte var tillräcklig för att blockera en återinfektion, skyddade den personen från sjukdom.
Patienten hade inga upptäckbara antirkoppar vid tillfället för återinfektion, men utvecklade påvisbara antikroppar efter återinfektionen. Det är uppmuntrande.
Eftersom återinfektion kan förekomma så är det osannolikt att flockimmunitet genom naturlig infektion kan eliminera covid-19. Det enda ofarliga och effektiva sättet att uppnå flockimmunitet är genom vaccination.
Till sist, även om detta är ett bra exempel på hur en första infektion kan förhindra sjukdom i en efterföljande infektion, behövs fler studier för att fullt förstå vad som kan hända under en återinfektion. ”
Sedan mars har mamman hållit sina tre barn hemma från skolan. Skolan har förklarat att det är olagligt och hotat med orosanmälan. Under sommaren kom det slutgiltiga beskedet: Kom tillbaka, eller betala vite på 285 kronor per dag och missad skoldag. Totalt skulle det bli över 17 000 kronor i månaden för familjens tre barn.
Ia Almström bor i Kungälv utanför Göteborg och är mamma till tre barn i grundskoleåldern. När coronaviruset började spridas i mars blev hon orolig. Hon har astma och misstänker att yngsta också har det, och covid-19 är ju ett virus som sätter sig på lungorna. Var hon i riskzonen? Skolorna skulle säkert stängas snart, tänkte hon och beslutade att hålla barnen hemma redan i förtid. Men inte med tvång.
– Vi pratade om det. Jag var övertygad om att skolorna skulle stänga ändå, så jag frågade barnen om de vill plugga hemifrån.
Det ville de. Hon fick med sig barnens pappa på beslutet. De är skilda, men både jobbar hemifrån och kunde turas om att ta hand om barnen. Sedan i mitten på mars har alla barnen fått vara hemma och senare också undervisats hemifrån – av föräldrarna. Barnen, som gick i tvåan, femman och sjundeklass fick hjälp av deras respektive lärare.
– Lärarna har varit jättehjälpsamma och barnen har gjort allt som deras klasskamrater har gjort i skolan: Hemkunskap, idrott, allt! Det enda det varit svårt med har varit träslöjden.
Efter tre veckor ringer representanter från alla tre av barnens skolor. De är vänliga och säger sig inte vara oroliga, men förklarar att Sverige har skolplikt och att det föräldrarna gör är olagligt. Ia har vid det här laget fått veta att astmatiker inte tillhör en riskgrupp, men står på sig, tycker att hon skyddar sig och sina barn.
– Vi ska ju göra allt i vår makt för att skydda oss från smittan, det säger ju Statsministern. Jag tycker att det är vad jag gör och borde ha rätt att göra.
Så barnen fortsätter att vara hemma, lärarna fortsätter att hjälpa till med undervisningsmaterial. Och skolan fortsätter att skicka tillsägelser. Dennis Reinhold, skolchef i Kungälv, kopplas in. Han varnar familjen att en orosanmälan kan komma att göras om barnen inte inställer sig. Någon sådan görs inte, men däremot får familjen en tjock bibba dokument där kontentan är att familjen ska betala vite om de inte låter barnen återgå till skolan. Ia Almström begär uppskov, men i augusti fattar kommunen beslut om ett föreläggande, förenat med vite.
I sammanträdesprotokollet från sociala myndighetsnämnden i Kungälv står att skolan följt alla rekommendationer och att familjens oro för smittspridning inte trumfar skolplikten.
”Med hänsyn till den numera långa frånvaron och dess konsekvenser för eleverna finns det skäl att förena föreläggandet med vite”.
I protokollet står att Ia och barnens pappa tillsammans ska betala 285 kronor per barn och dag – för varje skoldag barnen missar. Med tre barn och fem skoldagar i veckan blir det 4275 kronor i veckan, eller 17 100 kronor i månaden. Det är priset för att hålla barnen hemma från skolan.
Skolchefen Dennis Reinhold menar att åtgärden är ovanlig, och att vitet framför allt ska tolkas som ett påtryckningsmedel att följa föreläggandet.
– Vår erfarenhet lokalt och nationellt är att det sällan går så långt att vitesbelopp utgår. Huvudmannen arbetar i första hand med dialog för att komma tillrätta med frånvaron i skolan. I några få fall leder inte dialogen till önskat resultat, säger Dennis Reinhold.
Ia Almström vacklar nu. Frågar sina barn. Några av dem ska börja nya skolor. De saknar skolan, men vill framför allt inte hamna utanför.
– Jag ville inte hålla de hemma med tvång, de vill ju vara som alla andra, inte avvika, säger Ia Almström.
De beslutar att barnen ska få gå tillbaka till skolan. Något vite utgår därför inte och nu har barnen gått sina första skoldagar på nästan ett halvår. Ia Almström märker att de är ovana.
– Första dagen kom de hem och sa “mamma det är jättetrångt, det enda de gjort är att sätta upp tre klisterlappar i början på kön till maten, sen trängs vi jättemycket vid buffen”.
Ia Almström accepterar situationen. Hon vet att astmatiker inte är en riskgrupp och hon är heller inte längre särskilt rädd. Men hon brinner fortfarande för frågan. Inte så mycket för sin egen skull, som för andra oroliga föräldrar. Under månaderna som gått har hon fått kontakt med föräldrar runt om i Sverige som tagit samma beslut. Föräldrar som är i riskgrupp och där konsekvensen skulle kunna bli dödlig om barnen kom hem med smitta.
– Det kan inte vara rätt. Man ska isolera sig om man är riskgrupp, men om man har barn som tvingas iväg till skolorna kan man inte det. Det är så sjukt att man inte får isolera utan att betala för det. Det kan inte vara förenligt med de mänskliga rättigheterna?, säger Ia Almström.
Hon berättar om föräldrar som har flytt Sverige. En familj har bosatt sig i Norge, även Åland är populärt. Där finns inte skolplikt för barn, en lag Sverige är relativt ensam om i världen.
I Sverige har skolminister Anna Ekström tidigare sagt att hon inte inte vill stänga skolor, även om ett regelverk finns förberett ifall det skulle bli aktuellt. När hon får höra om fallet med Ia Almström säger hon att hon inte kan kommentera just det fallet, men har förståelse för oron pandemin orsakar, men att Folkhälsomyndigheten gjort bedömningen att friska elever kan gå i skolan.
– Det är mycket liten risk att barn får allvarliga följder av covid-19, även om de har något av de tillstånd eller sjukdomar som innebär en ökad risk för vuxna och äldre. Personal inom skolan har inte heller diagnostiserats med covid-19 i högre utsträckning än andra yrkesgrupper, säger utbildningsminister Anna Ekström.
Ia Almström tycker resonemanget är konstigt.
– Man tycker ju att de som har möjlighet – de som vill och kan – borde kunna få stanna hemma. Det glesar ju bara ut antalet som får gå i skolan?
Utbildningsministern håller inte med.
– Det är bra för barn att gå i skolan, och en bruten skolgång innebär stora risker för såväl individen som samhället. Vissa elever kan dock behöva vara hemma, exempelvis därför att de i fråga om sin egen personliga situation följer allmänna råd eller rekommendationer från Folkhälsomyndigheten. I sådana fall är det möjligt för huvudmannen att ge eleven fjärr- eller distansundervisning. Huvudregeln är dock att skolpliktiga elever ska delta i verksamheten om de inte har giltigt skäl att utebli, säger utbildningsminister Anna Ekström.
Den här artikeln är gratis med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att denna journalistik ska finnas öppen och tillgänglig. Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv. Här är vecka 34.
5 810 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med totalt 27 dödsfall på en vecka, vilket är sju fler jämfört hur många som inrapporterades döda förra veckan. Sverige är sedan några veckor tillbaka också inne i en period av underdödlighet, det vill säga att det dör färre än normalt i Sverige (även om det är olika i regionerna). I veckan fick en rapport från Region Östergötland stort utrymme eftersom de granskat hälsotillståndet på de som dött med diagnostiserad covid-19 i hemmet eller särskilt boende. I bara 15 procent av fallen var coronaviruset den direkta dödsorsaken, även om det i 70 procent av fallen var en bidragande orsak. I 15 procent berodde dödsfallet på något annat. Ändå räknas samtliga in i totala statistiken, eftersom de diagnostiserats med covid-19 inom 30 dagar från dödsdatumet. Efter Östergötlands rapport vill Socialstyrelsen nu att fler dödsfall ska granskas. Samtidigt släppte SCB i veckan en rapport över första halvåret i Sverige (alltså innan underdödlighet fått fäste) som visar att det inte dött så många svenskar nu, sedan svälten 1869. Sammansättningen och storleken på befolkningen var givetvis annan då, men SCB menar att det ändå är rimligt att jämföra. SCB:s pressansvarige förklarar:
Så, trots att befolkningen ökat med cirka sex miljoner människor sedan 1869 hade det alltså inte skett på +100 år. Och 2020 har det högsta antalet sedan 1869. Så ovanligt är det. Därför gjordes jämförelsen med perioden 1869-2020 i vår kommunikation. Därför var den relevant. (2/2)
Även om antal dödsfall och intensivvårdade ligger på stabilt låga nivåer, ser vi en fortsatt ökning av antal smittade. Det är framför allt de unga vuxna som smittas, enligt statistik från Folkhälsomyndighetens veckorapport. Under veckan kom också flera rapporter om hur unga struntar i avstånd och när klubbar stängt igen anordnar egna svartklubbar i skogen.
R-talet, det som indikerar hur många en smittad person smittar, låg också högt – 1,2 under början på augusti – vilket ändå inte oroar Anders Tegnell. Oro känner dock flera för barnen nu när skolan drar igång. Under veckan öppnade grundskolan runt om i landet och även om det finns anekdoter om hur vissa förskolor drabbats, finns ingen enhetligt statistik om att barn är de som driver smittan, tvärtom visar statistiken på en stabil och låg nivå när det gäller bekräftade fall.
Apropå barn fick Sverige det första fallet av smitta bland spädbarn i veckan. En nyfödd bebis i Skåne vårdas just nu och troligtvis har barnet smittats av sin mamma under graviditeten. Fallet är ovanligt och internationellt har det bara rapporterats om några enstaka liknande fall. Samtidigt har det lett till problem då det saknas rutiner i att hantera smittade spädbarn, vilket gjort att andra föräldrar larmat.
Finland lättar på gränsdragningen, för gränskommunerna. Sverige och Finlands olika strategival blev förödande för Tornedalen, som ligger på båda sidor landsgränsen, men vars samhälle skars itu av gränskontrollerna. I veckan har Finland därför beslutat att lätta på gränsen, just i dessa få kommuner där samhällen blir särskilt drabbade. ”Det kommer underlätta vår vardag väsentligt”, säger kommunstyrelsens ordförande i Haparanda.
Det var allt för den här veckan, saknades något? Skriv gärna en kommentar!
Den här artikeln är gratis med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att denna journalistik ska finnas öppen och tillgänglig. Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv. Här är vecka 33.
5 783 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med totalt 20 dödsfall på en vecka, vilket är samma ökning som förra veckan. Flera dagar under den gångna veckan har det inte rapporterats något dödsfall alls, vilket brukar justeras upp under kommande vecka. Då är det kanske mer anmärkningsvärt att det under 30 juli fortfarande är registrerat 0 döda – kan det bli första dagen Sverige har noll döda med covid-19 sedan mars? Trots den positiva utveckling i antalet döda finns en bekymmersam ökning i smittotalen. Det är en tendens som pågått sedan slutet av juli nu, trots att antalet tester minskat (föregående vecka gjordes drygt 50 000 tester)
Den åldersgrupp som driver upp smittotalet är framför allt de yngre, i Folkhälsomyndighetens veckorapport indelat i 20-49 år.
40 procent av de nya smittade på Gotland kommer från fastlandet, men det handlar alltså om ganska låga nivåer, 34 fall totalt. Det ska dessutom noteras att det testats mer på Gotland än i någon annan region i Sverige, mätt i relativa tal.
Vilken plats har flockimmuniteten i den svenska strategin? I veckan publicerade jag en stor granskning av interna mejla mellan tjänstemän på Folkhälsomyndigheten. Mina två texter publicerades också av Expressen. Texten har fått stor uppmärksamhet även internationellt, där bland annat Telegraph och Newsweek skrivit, men även flera nordiska länder.
Munskyddsdebatten fortsätter. Efter att Danmark nu meddelat om munskyddskrav på buss och även Norge gett samma råd för vissa av landets regioner, är det i princip bara Sverige kvar i Europa som inte rekommenderar munskydd. Karolinska institutet tog i veckan ställning för munskydd och rektor rekommenderar det nu i skolan för platser där trängsel inte kan undvikas. Men Folkhälsomyndigheten håller kvar vid sin linje. Till DN säger Tegnell att det som saknas handlar inte om att munskydd stoppar virus, utan bevis på munskydds effekt ute i samhället. ”Jag tror att signalvärdet är den största funktionen med munskydd i dag, säger Anders Tegnell. Sveriges hållning kring munskydd fortsätter också väcka stor internationell uppmärksamhet, i veckan till exempel i tyska Bild och NTV. Men opinionen i Sverige är på väg att sväng, till fördel munskydd, åtminstone i kollektivtrafiken där 4 av 10 svenskar önskar det. Samtidigt har en av veckans mest delade Facebookuppdateringar handlat om munskydd och stöd för Folkhälsomyndighetens hållning:
Och under tiden fortsätter kulturbranschen att vara påhittig. Ett coverband skapade till exempel en konsert riktad ut mot havet, som lockade hundratals båtar.
TV4-inslaget om Kent, den som uppges ha varit sjukast i Sverige, har fått viss uppmärksamhet i veckan. Ett fint och vemodigt reportage:
Det var allt för denna vecka – saknar du något? Skriv gärna en kommentar.
Den här artikeln är gratis med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att denna journalistik ska finnas öppen och tillgänglig. Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Flockimmunitet. Hela världen förknippar Sverige med ordet, men ändå vill ingen säga att det varit vår strategi. Så hur har strategin formats hos de ledande tjänstemännen på Folkhälsomyndigheten? Genom tillgång till hundratals utbegärda mejl har jag kunnat kartlägga vad som byggt grunden för Sveriges covid-19-strategi.
Det här är del 2, om hur begreppet flockimmunitet fick fäste hos Folkhälsomyndigheten.
Egentligen är det Annika Linde som förklarar det först. Eller kanske bäst? Annika Linde var statsepidemiolog innan Anders Tegnell och den 13 mars publiceras en lång text på Facebook där Linde förklarar att det inte vore så dumt med “lite långsam spridning bland skolbarn och deras föräldrar för att successivt bygga upp en flockimmunitet”. Hon tillägger att det är “i själva verket vår Folkhälsomyndighets strategi”. Anders Tegnell slår tillbaka direkt. Till DN förklarar han att det finns “absolut inga ambitioner att låta smittan spridas på det sättet”. Målet är istället en lugn spridning så att inte sjukvården överbelastas.
Samma kväll läser Anders Tegnell ett mejl från en pensionerad läkare. Läkaren undrar om man inte kan hantera covid-19 som vattkoppor hanterades förr i tiden. Använd hotellen, skriver läkaren, de står ändå tomma. Låt friska få gå dit och bli smittade, så behöver de inte vaccineras sedan.
Anders Tegnell skickar vidare mejlet till generaldirektör Johan Carlson, men även till Mika Salminen. Han är hälsosäkerhetschef på THL, Finlands motsvarighet till Folkhälsomyndigheten, och en nyckelperson i Finlands hantering av krisen. Tegnell kommer under de närmaste månaderna ha flitig kontakt med sina kollegor ute i Europa. Mest kommer han att skriva med Islands statsepidemilog Þórólfur Guðnason, men ofta också med Norges Frode Forland och Storbritanniens Paul Cosford. Liksom alltså finska kollegorna på THL. Men korrespondensen mellan dessa är oftast sekretessbelagd. Mejlet med Salminen är ett undantag.
Tegnell bifogar en kort kommentar till det vidarebefordrade mejlet: “En poäng skulle tala för att hålla skolorna öppna för att snabbare nå herd immunity”.
Salminen svarar Anders Tegnell efter någon minut: “Det har vi också tänkt på. Men under tiden kommer barnen ändå att sprida infektionen…”. Salminen skriver vidare att THL har kört en modell med just detta scenario som estimerar att “åldringarnas attack rate” minskar med “kanske 10 procent”.
Tegnell svarar att han önskar ett möte och frågar: “10 procent kanske kan vara värt det?”
Idag, fem månader senare, säger Anders Tegnell att det inte var flockimmunitet som var anledning till att Folkhälsomyndigheten valde att hålla skolorna öppna. “Min kommentar var på en möjlig effekt inte på en förväntad som var en del av bedömningen av lämplighet av åtgärden. Att hålla skolor öppna för att få immunitet var alltså aldrig aktuellt”, säger Anders Tegnell, efter att ha läst konversationen igen.
Dagen efter dialogen med finska THL mejlar Annika Linde till sin efterträdare, Anders Tegnell. Hon har dåligt samvete för vad hon startade med sin Facebookpost. Hon skriver att hon ska försöka hålla sig ”ännu bättre undan media i fortsättningen och låta er sköta detta på ert eget vis”. Samtidigt skickar hon med några förklaringar kring hur hon tänkt.
Anders Tegnell tackar för “din lojalitet eller hur man ska uttrycka det” men uttrycker skepsis till att barn skulle vara en motor i epidemin.
Dagen efter mejlen med Linde kommenterar Tegnell begreppet flockimmunitet för Aftonbladet. Storbritannien har ännu inte gått in i lockdown och har ännu en hållning som liknar Sveriges: Gamla och sjuka isoleras och smittan får spridas bland den friska befolkningen under kontrollerade former. “De flesta får en väldigt mild smitta och kan bygga upp en slags flockimmunitet så att fler är immuna mot denna sjukdom och vi minskar smittspridningen samtidigt som vi skyddar de som är mest sårbara”, sa Patrick Vallance till BBC. Hälsominister Matt Hancock säger att flockimmunitet inte är ett mål, utan ett vetenskapligt begrepp som är ett rimligt slutscenario på epidemin.
Det är en hållning Anders Tegnell sympatiserar med. “Vi är väldigt lika skulle jag vilja påstå”, säger han till Aftonbladet den 16 mars.
“Jag har lyssnat på vad britterna säger och de säger precis som vi gör i Sverige. Det är två länder som sticker ut i att vi, tycker vi i alla fall, håller en lite mer vetenskaplig linje i detta. Balansen mellan politik och vetenskap hos oss är lite annorlunda än i en del andra länder.”
Tegnell påpekar nu att strategin är att platta kurvan, låta sjukdomen kontrollerat sippra igenom befolkningen för att inte “skada samhället mer än nödvändigt”. Men han aktar sig för ordet “flockimmunitet”.
“Vi har varit lite försiktiga med att använda det ordet för det andas ju lite att man har gett upp och det är ju inte alls det som det är frågan om”, sa Anders Tegnell då. Han tillägger: “Men grundtanken börjar nog bli mer och mer relevant ju mer vi ser av det här viruset, att det är dit vi behöver komma. Vi kommer inte att få kontroll på det på något annat sätt.”
En dag senare rekryteras Annika Lindes företrädare, Johan Giesecke, som konsult på Folkhälsomyndigheten. Utöver att vara tidigare statsepidemiolog har Giesecke också varit Tegnells mentor, enligt Giesecke själv. De har en nära, professionell relation, att döma av hur de pratar både med och om varandra.
I samma mejltråd som Giesecke erbjuds kontrakt ställer Tegnell frågor om modellering av flockimmunitet.
Johan Giesecke kommer veckan därpå in på myndigheten med en klar uppfattning om hur covid-19 kommer att spridas. Det är “mer smittsamt än influensa” och det finns redan “tusentals smittade” i Sverige varav merparten inte blir särskilt sjuka. Det hela upphör “när så många blivit smittade och sedan immuna så att viruset inte har någonstans att ta vägen (kallas “herd immunity”). Så sammanfattade han läget till Tredje AP-fonden, bara några dagar innan tillträdandet på Folkhälsomyndigheten. Två månader senare, i maj, upprepar han en liknande analys i en artikel i den ansedda vetenskapstidskriften The lancet, en artikel som kommer i svensk variant på Svenska dagbladets debattsida: “alla på jorden kommer att exponeras för covid-viruset, och de flesta kommer att smittas/…/Vår viktigaste uppgift är inte att försöka stoppa spridningen, vilket är närmast utsiktslöst, utan att koncentrera oss på att ge de olyckliga offren en optimal vård.”
Sedan mars har frågan om flockimmunitet förföljt Tegnell och Folkhälsomyndigheten. Gång på gång har de upprepat att flockimmuniteten inte är ett mål, men en möjlig biprodukt av strategin. Myndigheten har kritiserats för otydlighet, men Tegnell har poängterat att tydlighet kring målet är viktigare än tydlighet kring strategin.
Men hur tydligt har målet varit? Den 4 april håller Norrbottens smittskyddsläkare Anders Nystedt en presskonferens. Han har förberett en presentation och på en av sidorna står det: “Mål => Flockimmunitet”
Under presskonferensen förtydligar Nystedt att flockimmunitet ska ske lugnt och stilla, men att “nog många i vår befolkning i Norrbotten ska bli immuna, naturligt”. Han poängterar att det skulle vara bra om det gick snabbare hos de unga. “Jag tror att alla norrbottningar…nej alla är för mycket, men en stor del kommer att behöva gå igenom den här infektionen”.
Det blev ingen snabb smittspridning i Norrbotten och inte heller några tydliga effekter av flockimmunitet. I juni hade bara två procent antikroppar mot covid-19 i regionen, jämfört med förväntade tio procent.
– Om avsaknad av antikroppar innebär risk för att smittas och bli sjuk, då har vi länge kvar innan vi är “i hamn”, säger Nystedt när jag når honom.
Målet med flockimmunitet, var det ett lokalt uppsatt mål, eller pratades det också om från Folkhälsomyndighetens håll, eller på någon annan nationell nivå?
– Både och. Det var väl primärt något som kom från Folkhälsomyndigheten.
Hur kommunicerades det från Folkhälsomyndigheten?
– Det jag minns nu var att det diskuterades i media. Flera aktörer. Jag tror jag såg det först i någon artikel med förre statsepidemiologen Annika Linde. Sen var det ju många som pratade om det och det var kurvor och grafer överallt. Statistik-Britton var ofta i ropet. Men jag minns däremot inte om jag sett det i något Folkhälsomyndighets-dokument. Men det är logiskt. När vi får en immun befolkning, då kommer de svåra fallen att sakta försvinna och de som smittas en andra gång blir lindrigare sjuka och mindre smittsamma. Så flockimmunitet är fortsatt något att längta efter.
Otydligheten i vad som gäller, vad flockimmunitet är och om vi använder oss av det eller inte, får många att frustreras. 22 forskare profilerade sig tidigt genom att i olika debattartiklar rikta kritik mot Folkhälsomyndigheten. “Flockimmunitet är en farlig strategi”, skrev forskarna. En av dessa, Cecilia Söderberg-Nauclér, menar att tiotusentals kommer att dö om detta fortsätter. Hon vill att Tegnell avgår säger hon till en journalist, men ångrar sig sedan. Det är för sent, artikeln är skriven. I ett mejl ber hon senare Tegnell om ursäkt. Hon vill ha en statsepidemiolog som lyssnar på henne, kanske skulle hon få det om Tegnell avgick och någon annan tog hans plats? 10 000 kommer till sommaren att dö bara i Stockholm ifall inget görs, menar Söderberg-Nauclér. Hon tar upp hur Folkhälsomyndigheten räknat fel i sina rapporter, varför kan hon och andra inte bara få hjälpa? Hon ber ändå om ursäkt.
Tegnell accepterar ursäkten, säger att han förstår att medier driver på saken.
Idag säger Söderberg-Nauclér att hon står fast vid både ursäkten och kritiken:
“Man påstår att Sveriges strategi var att hålla smittan nere så att sjukvården mäktar med. Det är en efterkonstruktion. Man hade, precis som vi anat, inte räknat på sjukvårdsbehovet innan Rocklöv och jag tog upp det i media den 15 mars”.
Även om Söderberg-Nauclér inte känner sig lyssnad på, visar interna mejl att det kritikerna publicerar studeras. Flera forskargrupper hör frekvent av sig till både Tegnell och Folkhälsomyndigheten. De skickar studier som modellerar hur tusentals svenskar kommer dö – varje dag! – om Sveriges strategi inte ändras. I ett av fallen menar några kritiska forskare att deras modellering visar att Sverige kommer att få 16 000 IVA-patienter per dag i slutet på maj. Även den granskas, men myndigheten upptäcker snart stora brister. I ett vidarebefordrat mejl till Johan Giesecke skriver Tegnell att “redan vid en enklare analys verkar den vara så dålig att om den publiceras får man ifrågasätta reviewers jäv”.
Folkhälsomyndigheten håller kvar vid sin strategi: Skydda de sköra och gamla, se till att platta kurvan så vården klarar av trycket, det vill säga få en kontrollerad spridning av covid-19 i samhället.
Internationellt finns det egentligen bara en bild av Sverige: Flockimmunitet. Det rapporteras hela tiden och fortsätter väcka enorm uppmärksamhet. Bara under den senaste veckan har till exempel tyska magasinet Focus nämnt det och tidningen Newsweek skrev för två veckor sedan att Sverige “siktade mot att nå flockimmunitet”, en artikel som fick enorm spridning – över en miljon Facebook-reaktioner.
Och det är inte konstigt, för den som frågar har hört hur Tegnell återkommande har lutat sig mot principen om flockimmunitet. Redan i april sa Tegnell att han tror att Sverige kommer att nå en högre nivå av flockimmunitet, innan vi har fått ett vaccin. När han idag kommenterar utspelet, menar han att vi redan är där.
– En flockimmunitet som stoppar spridningen helt är aldrig möjlig utan ett vaccin. En immunitet som minskar hastigheten har vi med stor säkerhet redan, säger Anders Tegnell.
Så om det nu alltid varit en del av Sveriges strategi (om inte annat som ett vetenskapligt faktum att luta sig mot), men inte ett ett mål i sig: Varför har frågan om flockimmunitet varit så känslig? Jag mejlar frågan till Tegnell. Han ska snart upp på scen för ytterligare en presskonferens. Då ska han återigen föredra siffror från myndigheten, upprepa mantrat om att platta kurvan, tvätta händer. Hans svar är kort:
Den här artikeln är gratis med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att denna journalistik ska finnas öppen och tillgänglig. Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Flockimmunitet. Hela världen förknippar Sverige med ordet, men ändå vill ingen säga att det varit vår strategi. Så hur har strategin formats hos de ledande tjänstemännen på Folkhälsomyndigheten? Genom tillgång till hundratals utbegärda mejl har jag kunnat kartlägga vad som byggt grunden för Sveriges covid-19-strategi. Det här är del 1, berättelsen om Johan Giesecke och Folkhälsomyndigheten.
”Jag tror att viruset kommer att svepa fram som en storm över Sverige och smitta i princip alla på en eller två månader/…/Jag tror det redan finns tusentals smittade i Sverige./…/Det hela upphör när så många blivit smittade och sedan immuna så att viruset inte har någonstans att ta vägen (kallas ’herd immunity’)”
Det är fredagen den 13 mars och Johan Giesecke har precis skickat iväg en analys till Tredje AP-fonden. En global pandemi har just fått fäste i världen och AP-fonden behöver i detalj förstå hur det kan slå mot deras investeringar. Johan Giesecke har kontaktats. Han är sedan en tid pensionerad från sitt jobb som forskningschef på Europeiska smittskyddsmyndigheten och var mellan 1995-2005 statsepidemiolog i Sverige. Han antar uppdraget. Han är rapp, snabb i tanken, ibland lite drastisk i sin analys.
Bland epidemiologer är Johan Giesecke ett känt namn. Hans kontaktnät är stort och hans status på svenska Folkhälsomyndigheten är hög, trots att det var många år sedan han var anställd där. Det var Johan Giesecke som en gång i tiden rekryterade nuvarande generaldirektör Johan Carlson liksom statsepidemiolog Anders Tegnell. I intervjuer har Giesecke flera gånger kallat dem för ”mina pojkar”. Myndigheten lyssnar därför när Giesecke talar. Eller snarare: Det översta skiktet på myndigheten lyssnar.
Lördagskvällen den 14 mars får Johan Giesecke en idé. Sverige har just fått sitt första dödsfall och Folkhälsomyndigheten har precis lagt om sin strategi från att stoppa viruset, till att nu minska dess effekter. Giesecke mejlar biträdande statsepidemiolog Anders Wallensten och analyschef Lisa Brouwers. Kunde de avsätta lite tid för att visualisera hans idé? Anders Wallensten svarar jakande redan söndag kväll.
Men Anders Wallenstens positiva svar är för sent. Giesecke har redan fått tag på både analyschefen Brouwers och fått myndigheten att avsätta resurser till hans projekt. Vilket inte alls är något problem för Anders Wallensten. Trots att Giesecke vid den här tiden varken är kontrakterad eller har någon annan formell position hos Folkhälsomyndigheten.
Tjänstemännen på Folkhälsomyndigheten är däremot inte imponerade. I försiktiga mejl skriver först epidemiologen Annasara Carnahan att kurvan kommer att bli missvisande: ”Endera underblåser den rädsla eller så förminskar den dödligheten i covid-19”. Ytterligare en av myndighetens tjänstemän skriver:
Analyschef Lisa Brouwers vidarebefordrar genast kommentarerna till Johan Giesecke, som samma kväll svarar:
Varför får Johan Giesecke, som är utan formell roll på myndigheten, tillgång till myndighetens interna resurser och resultat? Varför skickas intern kommunikation till en utomstående? Lisa Brouwers menar idag att hon inte satte igång något projekt och inte heller tycker hon att hon gett Giesecke access. I ett mejl skriver hon: “Johan G har inte fått access till vare sig medarbetare eller deras interna svar till mig – jag valde att vidarebefordra svar från medarbetare till honom för att påvisa en del problem man kunde se med analys-förslaget.”
Grafen publiceras aldrig. Men detta är bara början på Gieseckes resa på Folkhälsomyndigheten.
Den 17 mars, dagen efter frågan om grafen, får Johan Giesecke ett mejl från Anders Tegnell. Det är kortfattat, som det nästan alltid är när Tegnell mejlar. Några få ord, ofta utan punkter eller kommatering. Den här gången är budskapet enbart i ämnesraden.
Johan Giesecke svarar inom en halvtimme.
Ett kontrakt börjar tas fram och Giesecke meddelar att han formellt kan börja jobba måndagen därpå. Under tiden fortsätter Giesecke andra uppdrag. Redan dagen efter skriver han kunskapsunderlag till Tredje AP-fondens vd Kerstin Hessius och på söndagen deltar han till och med i en debatt i SVT:s Agenda – med Hessius. En debatt där Giesecke är muntligt kontrakterad av både Tredje AP-fonden – och Folkhälsomyndigheten, något som DN tidigare berättat. Kontraktet med Tredje AP-fonden avslutas inte förrän måndag morgon, fem minuter i nio. Då skriver Giesecke ett mejl till AP-fonden och vill avsluta sitt kontrakt.
Avskedet faller inte i god jord och AP-fonden påpekar att ”även muntliga avtal gäller” och att ”Det hade varit klädsamt med en rad att det är synd att det är så här”. Det kommer inte vara sista gången Giesecke trampar någon på tårna.
När Giesecke nu börjar sitt arbete på Folkhälsomyndigheten är han i sitt naturliga habitat. Han är flitigt anlitad av Sveriges alla medier, SVT Aktuellt skickar bokningsförfrågningar om flera dagar och veckor i sträck. Giesecke ställer upp på nästan allt och får enormt genomslag både nationellt och internationellt. Han blir kändis. Får erbjudanden om bokkontrakt (tackar nej) och en inbjudan att bli nationaldagstalare i Södertälje (tackar ja). Det senare vidarebefordrar han till Anders Tegnell.
Det är god stämning. Så som det kan bli mellan kollegor som svetsas samman under stora kriser. Det här är deras karriärers viktigaste projekt och världens ögon är riktade mot dem.
Första veckan på jobbet fakturerar Giesecke 50 timmar på åtta arbetsdagar. Krisen tar inte rast. En fredagskväll efter middagsvinet får Giesecke ett infall om skolstängningar. Det skickas direkt till Tegnell och generaldirektör Johan Carlson.
Stämningen är sådan nu. Johan Giesecke är säker på att han har rätt, andra har fel. Han njuter av uppmärksamheten. Skickar musikvideon som Dr Alban gjort till Anders Tegnell, frågar “har du sett?”.
Johan Gieseckes konsultkontrakt skrivs till slut på, den 12/4. Det ger honom 1250 kronor timmen och max 800 timmar. En måttlig ersättning för en senior konsult, enligt branschkännare. Gieseckes uppdrag är att ”stötta enheten för analys”, där Lisa Brouwers är enhetschef. Vidare står det att Giesecke ska stötta enheten ”i deras arbete med modellering och analys av covid-19”. Men Giesecke mejlar mest med Anders Tegnell. Den Tegnell får mest mejl från under pandemins första månader är Johan Giesecke, bara slagen av Jan Albert. Och den Tegnell mejlar flitigast är Johan Giesecke.
För april fakturerar Giesecke 157 timmar. I tjänstgöringsrapporten skriver han att kvällarna gått till medverkan i SVT Aktuellt och TV4. Anders Tegnell ser och vidimerar fakturan, enligt Giesecke. Senare kommer det avslöjas att Giesecke inte kan fakturera Folkhälsomyndigheten för medverkan i medier. Det kommer också avslöjas att flera nyhetsredaktioner inte ens vet att Giesecke har ett kontrakt med myndigheten under sina framträdanden. Nyheten kommer få stort genomslag. Men det är då. Nu är nu, och kontraktet är påskrivet. Någon jävsdeklaration har inte hunnits med. En sådan ska lämnas in för att myndigheten ska kunna avgöra vilka eventuella jäv samarbetspartner har som kan försvåra arbetet. Det är inte förbjudet att ha jäv, men viktigt för myndigheten att veta för att slippa misstänkas för jävssituationer. Först i maj lämnar Giesecke in en sådan. Han fyller i den slarvigt. Stavar till och med sitt namn fel.
I deklarationen ska tidigare uppdrag uppges. Giesecke uppger inte kontraktet med Tredje AP-fonden. I deklarationen ska det också uppges uppdrag som släkting eller någon i nära relation har haft. Giesecke uppger ingen. Men Johan Gieseckes fru heter Kajsa Giesecke. Hon är narkosläkare och har grundat andningssjukhuset Remeo. Hon äger det inte längre, men är fortfarande aktiv styrelseledamot. Hennes bolag var med och byggde upp fältsjukhuset i Älvsjö och när det aldrig användes gick hon ut i SVT med hård kritik mot beslutet. Inget av det nämner Johan Giesecke. Han är däremot generös med att hjälpa Kajsa med kontakter. En vecka in på sitt nya uppdrag hos myndigheten sätter han samman hustrun Kajsa med rätt personer på Karolinska institutet, eftersom hustrun har kontakt med finansiärer med ”seriöst stora pengar”
Enligt jävsexpert Folke Johansson är det inte automatiskt problematiskt att missa eller inte uppge sina jäv. En konsult får göra vad konsulten vill och en dåligt ifylld jävsdeklaration innebär mest dåligt underlag för myndigheten att bedöma vilka uppgifter och möten en konsult kan närvara vid. Han får medhåll av Folkhälsomyndighetens chefsjurist Bitte Bråstad. I juni bad hon Giesecke inkomma med kompletteringar. Det har inte Giesecke gjort. “Jag har inget att tillägga”, kommenterade han saken i ett mejl i juni och utvecklade det senare i DItv. Idag hänvisar Giesecke bara till chefsjuristen Bitte Bråstad, som nu menar att de gjort bedömningen att det inte föreligger någon jävsituation. Via presstjänsten meddelar Folkhälsomyndigheten att Giesecke inte är “delaktig i några beslut på myndigheten och är endast rådgivande”.
Men allt det där uppdagas alltså först efter att Giesecke gjort turné på världens löpsedlar. Även om Giesecke aldrig gjort någon hemlighet av sitt kontrakt med Folkhälsomyndigheten kände de flesta medierna inte till det. I spanska medier får hans uttalanden hundratusentals delningar på Facebook. Hans intervju med Lockdown tv får över 1,3 miljoner visningar. I Sverige börjar han bli folkkär och jämföras med Leif GW. Samtidigt får han kritik, vilket också når Anders Tegnell. Flera reagerar på att Giesecke är över 70 år, men ändå studsar runt bland Sveriges tv-studios. Hans ålder innebär att han tillhör den riskgrupp Sveriges strategi vill skydda, till och med isolera. “Jag brukar säga att jag är 69 och ett halvt”, svarar den egentligen 70 och ett halvt år gamla Giesecke till Dagens industri. Men när Tegnell skickar vidare en medborgares bekymrade mejl om samma sak, söker Giesecke stöd i hur och om han ska svara.
Giesecke väcker kort sagt känslor. Hos Tegnell är de varma, men i till exempel grannländerna är de irriterade. Frode Forland, Norges motsvarighet till Anders Tegnell, har öppet visat sin irritation över att Gieseckes citat om att Sverige gör rätt, “alla andra länder gör fel”. Frode Forlands offentliga kommentar har varit att Giesecke “borde vara mer ödmjuk”.
En speciell situation uppstår när Svenska dagbladet söker Tegnell för en kommentar om just detta och skickar den då ännu opublicerade repliken till Tegnell. Istället för att svara reportern skickar Tegnell vidare citaten till Frode Forland och frågar “Hur tänker du om nedan”. Relationen mellan Norge och Sverige har länge varit god och kontakten frekvent. Därför sticker Forlands kommentar ut. Frode Forland mejlar ett svar och kopierar in Johan Giesecke.
Dagen efter svarar Johan Giesecke med en ursäkt till Forland och Norge.
Forland tackar, och Anders Tegnell följer upp. Förklarar hur ansatt Folkhälsomyndigheten känner sig av medier.
Tegnells känsla av svek hänger sig kvar. En vecka senare kommer ytterligare en citatförfrågan till Tegnell. Frode Forland har än en gång gjort ett utspel om den svenska strategin. Tegnell svarar lakoniskt att han fortfarande är besviken på Frode på grund av kritiken mot Giesecke.
Tegnell skickar en kopia på sitt svar till Johan Giesecke, som genast svarar och tackar.
Giesecke försvinner från mediernas strålkastarljus. Men inte från Tegnells förtroendekrets – eller mejlkorg. Utöver sin fru fortsätter Giesecke att vara den Tegnell oftast skickar mejl till, även under sommaren.
Tegnell kommenterar:
Anders Tegnell har fått ta del av uppgifterna i denna artikel innan publicering.
Hur skulle du beskriva Gieseckes status på Folkhälsomyndigheten och din relation till honom? – Ingen kommentar, men rent allmänt påverkar förstås inte personliga relationer våra bedömningar på en myndighet, utan de baseras på evidens och erfarenhet och myndighetens samlade bedömning.
Var det lämpligt att Johan Giesecke fick tillgång till myndighetens interna resurser och kommunikation?
– Ja, konsultation med externa experter pågår hela tiden men får aldrig mer genomslag än deras relevans. Det är alltid myndighetens samlade bedömning som gäller.
Den här artikeln är skapad tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att denna journalistik ska finnas öppen och tillgänglig. Du kan också bidra månadsvis, genom tjänsten Patreon. Texten är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
I mars, just som Sveriges strategi kring covid-19 tog form, skriver Anders Tegnell ett mejl till Johan Giesecke. Det är i samma mejltråd där Tegnell just frågat den tidigare statsepidemiologen och mentorn om han vill börja jobba på myndigheten. Folkhälsomyndigheten är pressade att snabbt ta fram en plan och strategi för hur Sverige ska hantera krisen. Tegnell skriver några rader om hur immuniteten fungerar, och skickar till Giesecke och kollegan Lisa Brouwers.
I helgen har detta mejl fått spridning på Twitter. Det spekuleras i om Anders Tegnell saknar grundläggande kunskaper om immunitet, eller varför han måste fråga Giesecke och Brouwers om en sådan sak. I mejlet finns dock ingen formulerad fråga kring det. Men framför allt: Alla som varit på en arbetsplats vet att man måste få ställa dumma frågor till sin omgivning. Särskilt när man ska ta stora, extremt allvarliga beslut.
Och det är just som en fråga Johan Giesecke tolkar det. I ett svar – som jag nu kan publicera – förklarar han hur immuniteten fungerar.
Sedan i maj har jag jobbat på en större berättelse om relationen mellan de två statsepidemiologerna Giesecke och Tegnell. Det är en berättelse som grundar sig i hundratals mejl mellan de båda, för att bättre förstå Gieseckes konsult-roll i en historisk tid för Sverige. Jag har begärt ut mejl från Tegnell, Brouwers, Wallensten och flera andra nyckelpersoner, för att bättre förstå hur allt hänger ihop.
Här framträder en bild där framför allt Tegnell och Giesecke har en väldigt nära, kollegial relation. Men också där Giesecke har stort inflytande på myndigheten. Han känner sig hemma, som att det är hans andra hem.
Det är också i den kontexten det andra mejlet ska läsas. Där skickar Giesecke några tankar om gymnasiet till Tegnell och Carlson, efter fredagsmiddagen.
Är det konstigt? Inte särskilt, om man läser resten av mejlen. För där framträder en familjär känsla. En sådan som kan uppstå på de flesta arbetsplatser, men särskilt mellan de som jobbat länge tillsammans. Giesecke känner sig trygg nog att skicka iväg några tankar till Sveriges statsepidemiolog, även efter ”ett glas vin”.
Och Giesecke skickar många sådana tankar. Mellan februari och april är Johan Giesecke den som skickar näst flest mejl av alla till Anders Tegnell (160). Bara Jan Albert skickar fler (175). Och relationen är besvarad. Den Tegnell helst mejlar under samma period är Giesecke, 61 mejl skickar han. Vilket innebär att han svarar på knappt var tredje mejl.
Det sista mejlet från Giesecke här ovan fick inget svar. Inte heller fick förslaget någon effekt i Sveriges strategi. Hade Giesecke fått svar hade han antagligen fått ett liknande svar som det Tegnell skrev i det första mejlet här ovan – utan punkter, kommatering och överlag ganska svårläst. För så skriver Tegnell mejl. Snabbt och i stor mängd. Därför är det svårt att läsa ett enskilt mejl som om de vore en gyllene nyckel till något vi inte begriper.
Och det är vad jag med denna text vill flagga för. Att rycka ett internt mejl och utifrån det försöka bygga en hel förståelse för en myndighets komplexa beslutsfattande är inte rättvist. Men det väcker så klart frågor. Och dessa frågor ska besvaras.
Jag slutför nu arbetet med den stora kartläggningen över hur Johan Giesecke och Anders Tegnell formade besluten kring Sveriges corona-strategi. Jag har sökt kommentarer från Tegnell och Giesecke och publicerar förhoppningsvis snart.
Vill du vara med och stötta denna sajt och detta arbete – bidra gärna månadsvis via Patreon.com/emanuelkarlsten. Idén är att skriva om det andra inte skriver eller bevakar, och göra det öppet och tillgängligt genom att några stöttar ekonomiskt – så att det kan komma hela allmänheten till del. Att du är med och stöttar månadsvis innebär att jag vågar och kan lägga tid på att ta fram underlag som det här. Tack.
Sveriges Bruttonationalprodukt, BNP, rasade 8,6 procent under andra kvartalet, enligt nya preliminära siffror från SCB. Det är det största största tappet på 40 år och nästan en procentenhet värre än förväntat. Samtidigt klarar sig Sveriges ekonomi bättre än många andra länder i Europa (där snittet var -11) som Italien (-18,5), Frankrike (-13,8), men även bättre än USA (-9,5). Flerainternationella medier har noterat hur det gått relativt bra för Sverige. Tyskland ligger ungefär i nivå med Sverige, på den nivån spås också Finland och Norge landa – trots att alla dessa tre länder hade en hård lock-down. Att Sverige inte klarade sig bättre menar analytiker beror på att vi är extremt exportberoende.
Samtidigt har nästan inga av regeringens budgeterade stödpengar gått åt. Bara knappt 2 procent av det budgeterade omställningsstödet om 39 miljarder har hittills beviljats och betalats ut. Och bara 0,5 procent av hyresstödet och flera andra stöd har inte heller nyttjats, enligt SVT:s sammanställning. Mest nyttjat är permitteringsstödet, som väntas uppgå till 95 miljarder kronor, pengar Sverige kommer att låna.
Debatten om munskydd fortsätter. WHO har gjort en ”wear a mask”-challenge för sociala medier, och uppmanar alla att bära mask under kommande vecka – och lägga ut en bild på det i sociala medier.
Join our new #WearAMask challenge & protect your loved ones from #COVID19. To break the chains of transmission, we must also: -Keep physical distance -Keep cleaning your 👐 -Keep away from big crowds -Keep covering your 👄&👃 when & cough 𝗗𝗼 𝗶𝘁 𝗮𝗹𝗹!pic.twitter.com/9N2h1pBr5h
Att det är målat blågult i början på filmen har fått flera Sverige-kritiker att spekulera i att utmaningen är särskilt riktad mot Sverige, men det är falskt: färg-mallen användes av WHO i en video redan i mars.
I veckan har också Karolinska institutet (KI) publicerat en studie om att munskydd gjorda av tyg kan minska smittspridning. ”Dessa bevis bör vara mer än tillräckliga för att rekommendera användningen av munskydd”, skrev forskarna på KI i ett pressmeddelande. Anders Tegnell var dock föga imponerad och menade att studien inte visade något nytt och att han fortfarande väntar på mer forskning. ”I Sverige har vi ett sjunkande antal fall och att då addera munskydd är kanske inte rätt väg. Men om vi ser nya problem kommer vi att titta på munskydd liksom andra åtgärder.”, sa Tegnell. SD har i veckan krävt munskydd i kollektivtrafiken och kritik mot Tegnell har fortsatt komma från läkare, men även stöd. Utomlands rapporteras Sveriges unika hållning i munskyddsfrågan flitigt. Dailywire skriver liksom Fortune.
Ett vaccin kan finnas i Sverige i början av 2021, enligt Sveriges vaccinsamordnare. Sverige gör sin upphandling via EU och sju andra länder och idén är att köpa upp en rad vaccin och sedan fördela det som fungerar bäst mellan länderna. Det kommer alltså att handla om flera vaccin, riktat mot olika grupper. ”Kanske kommer skyddet att bli så kortvarigt att de kommer att behöva ges varje år, ungefär som vi gör med influensavaccinet i dag.”, säger vaccinsamordnaren Richard Bergström.
Mycket handlar om antikroppar och immunitet just nu och professor Agnes Wold har i veckan gett en liten lektion om hur det fungerar. Klicka på tweeten för att läsa hela den långa tråden.
Eftersom förvirringen är stor angående immunitet och antikroppar mot det coronavirus som ger covid-19, tänkte jag att en liten RANT vore bra
Några ytterligare händelser i korthet: – Antalet skilsmässor ökar under pandemin. Ungefär fem procent fler skilde sig under pandemin, jämfört med samma period föregående år. – Göran Greider har skrivit en av veckans mest uppmärksammade opinionstexter om ”6 saker som retar mig i coronadebatten” – En engelsk korrespondent tycker svenska medier har svikit, och publicerar kritik i Aftonbladet. – En läkare poängterar att antalet som i Sverige dör ”med” corona är ungefär samma som dör ”av” corona. Läkaren tar avstamp i denna blogg och menar att valet att skriva ”med” skulle vara politisk motiverat, vilket är konstigt. Anledningen att denna blogg använder ”med” är för att Folkhälsomyndigheten varit tydlig med att det är så de räknar. Det är också därför minus 3 dog i fredags, för att dessa förvisso hade testats positivt för covid-19, men dog inte inom det 30-dagars-spann som krävdes för att hamna i statistiken.
Till sist: Utrikesminister Ann Linde har kommit hem – från en utlandssemester vid medelhavet.
Det var allt för den här veckan, skriv gärna en kommentar om du tycker något saknas!
Den här artikeln är gratis med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att denna journalistik ska finnas öppen och tillgänglig. Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv. Här är vecka 31.
5 743 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med totalt 46 fall på en vecka eller knappt 1 procent, vilket är en procentenhet mindre jämfört med förra veckan. Sverige ligger alltså på väldigt låga nivåer, det lägsta sedan mars, både när det gäller antal döda, smittade. IVA-inlagda är nere på 40 i hela riket och i flera regioner firar man noll inlagda.
Plötsligt börjar internationella medier skriva långa reportage igen – men nu om hur fantastiskt Sverige är. Newsweeks artikel ”Sweden, Which Never Had Lockdown, Sees COVID-19 Cases Plummet as Rest of Europe Suffers Spike” har fått nästan 500 000 Facebookreaktioner – ungefär lika mycket som New york times felaktiga artikel. Till exempelBloomberg skriver också, men framför allt fortsätter Sverige användas som en bricka i olika länders politiska spel kring om man ska stänga ner eller inte. Sammantaget är dock den internationella mediebilden om Sverige fortsatt neutral, det menar Svenska institutet som gått igenom alla internationella publiceringar under de senaste månaderna. Men: Samtidigt som det går bra för Sverige är det viktigt att komma ihåg att vi placerar oss på åttonde-platsen i världen, sett till antal döda med covid-19 per capita – fortfarande fler än både USA och Brasilien (även om det i veckan påstods att många länder kan ha underrapporterat antal döda)
Sverige ska fortsätta att arbeta hemma i höst. Trots den positiva trenden meddelade regeringen och Anders Tegnell i veckan att rekommendationen förlängs och att den som kan ska jobba hemma under hösten. Detta på grund av oro för fler utbrott. Till DN säger Tegnell att det finns en del som talar för att vi ”aldrig riktigt kommer tillbaka till där vi var” och att man ska se beslutet som en ”kickoff till ett mer digitalt arbetssätt”. Till DN berättar Tegnell också hur myndigheten ser över hur man ska hjälpa äldre och isolerade, eventuellt genom att tillåta de anhöriga med antikroppar få besöka äldreboenden. Redan nu finns rapporter om hur anhöriga har klättrat in genom fönstren för att träffa släktingar. Utöver hemmajobb utformas också nya rekommendationer om kollektivtrafiken (den ska helst undvikas under hösten). Det finns även förslag om att ha flexibla tider på start för skoldagen, för att minska trängsel i kollektivtrafiken, ett förslag som mött viss kritik.
Debatten om munskydd fortsätter. 130 länder världen över har olika grader av krav på munskydd för sina medborgare och även WHO har en rekommendation, men Sverige går emot. Regeringen hänvisar att det är Folkhälsomyndigheten som göra bedömningen och Anders Tegnell menar att det inte riktigt finns någon poäng med munskydd när smittan är så låg. Internationella medier som Fortune har fått stor uppmärksamhet för sina artiklar där Tegnell säger att det inte finns ”någon poäng” att ha munskydd. Till AFP säger en brittisk smittskyddsläkare att det är märkligt envist av Tegnell: ”Om han har fel kostar det liv, om jag har fel – vad har det då gjort för skada?”. (Uppdaterat: i en tidig version av texten stod att de nordiska länderna stod enade med Sverige, det är inte helt korrekt, senast under måndag morgon, idag, gick Finland ut med rekommendation om munskydd.) Lyssna också på Vetenskapsradions sammanfattning av kunskapsläget kring munskydd.
Coronakommissionen börjar smyga igång sitt arbete med att analysera hur Sverige hanterat pandemin. På DN debatt skickar två professorer med en påminnelse om att analysera grundlagens roll, eftersom de menar att den har stor betydelse för Sveriges vägval. ””Den förklarar varför någon allmän nedstängning inte har kommit till stånd, varför Folkhälsomyndigheten styrt coronapolitiken och varför kommuner och regioner har svarat för skilda insatser i avsaknaden av en nationell strategi”, skriver professorerna. Kommissionen har i veckan också fått kritik för att sakna medicinsk expertis.
SVT:s träningsprogram är tillbaka. Under pandemin gjorde SVT en satsning med hemmagympa varje dag klockan 10. I veckan tog programserien slut – och SVT:s växel ringdes ned av frustrerade tittare. Nu blir det en fortsättning på det som tycks ha blivit en tradition under pandemin för en betydande del av befolkningen.
Till sist: Youtubegruppen Freudian slip productions har gjort en parodi på coronadebatten i Sverige. Missa ej:
Det var allt för den här veckan – har jag missat något? Skriv gärna i kommentarerna.
Den här artikeln är gratis med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att denna journalistik ska finnas öppen och tillgänglig. Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv. Här är vecka 30.
5 697 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med totalt 78 fall eller knappt 2 procent, vilket är samma procentuella ökning som förra veckan. Det är andra veckan i rad som Sverige har färre än hundra avlidna per vecka, men det är första veckan som Sverige har färre än 50 personer som ligger inlagda för intensivvård med covid-19 (se bild överst).
Sverige har till och med börjat se en underdödlighet, enligt SCB:s sätt att räkna. Det vill säga färre döda per vecka, än motsvarande vecka de senaste fem åren. Även om Stockholm har sett en negativ utveckling, där man i veckan såg en liten ökning av antal inlagda jämfört med förra veckan, är det generellt väldigt ljust just nu.
En till synes avslappnad Tegnell gjorde också en längre intervju i engelska Unherd, Youtubekanalen som fått enormt genomslag under pandemin. Intervjun är lyssningsvärd i sin helhet, för den som har 30 minuter över och vill uppdatera sig om Tegnells syn på världsläget och Sverige. Bland annat konstaterar Tegnell att han fortfarande tror att covid-19 kommer ha samma dödlighet som influensan och att fler svenskar är immuna än vad som hittills kunnat konstateras.
Folkhälsomyndigheten har redovisat tre scenarior över hur många svenskar som kan dö med covid-19 under kommande 13 månader. Siffrorna fick korrigeras två gånger, men när det till slut blev rätt stod det klart att de beräknar att ytterligare minst tusen svenskar kommer att dö med covid-19. I det värsta scenariot skulle ytterligare 4 462 att dö. Mittenscenariot benämns som det ”mest sannolika” och då bedöms 3 247 fler dö och 90 procent av de döda beräknas även fortsättningsvis vara över 70 år. De olika scenarierna ska inte ses som en prognos, utan är till för planering.
I Strömstad var man däremot bedrövad. Staden tillhör Västra götalands region som ännu inte är i närheten av de 20 nya fall per hundra tusen medborgare, som är Norges krav för att tillåta resor. Kommunalrådet i Strömstad menar att handeln har tappat upp till 95 procent av sin försäljning sedan Norge stängde. Men hopp finns: Medierapporter i Norge menar att hela Sverige kan vara grönlistat inom en månad.
Danmarks expertmyndighet avrådde från en total lockdown i Danmark, trots att statsministern påstod motsatsen. Det visar nya mejl som offentliggjordes i veckan. Mejlet skickades sju timmar innan beslutet togs och handlar om att det var onödigt att stänga ned skolor. Danmark öppnade skolorna en dryg månad efter att de stängdes. Avslöjandet har vållat tuff politisk debatt i landet.
EU:s nya återhämtningspaketet är klart – och Sverige fick inte vad de krävde. Sverige ville, tillsammans med tre andra länder, inte ge bidrag alls utan istället lån till de länder som behöver återhämta sig från pandemin. Men till slut fick Sverige ge med sig och 390 av totalt 750 miljarder euro blev bidrag. Av dessa går 3,7 miljarder euro till Sverige – vilket innebär att vi är bland de som får minst stöd i EU. Vår årliga EU-avgift kommer samtidigt höjas med sex miljarder, till totalt 45 miljarder euro. Trots det blir vår avgift oförändrad räknat i BNI. ”Tufft men viktigt”, sa statsminister Löfven.
Vaccin-utvecklingen ser mycket positiv ut, meddelades det på en presskonferens under måndagen. Svensk-brittiska Astra Zeneca bedöms fortfarande ligga längst fram, men Anders Tegnell är inte imponerad: ”Allt annat hade varit en katastrof för Astra Zeneca”, säger han och menar att det är först i nästa testfas det kommer att utkristalliseras vilka kandidater som verkligen är något att ha. Tegnell tror ändå att det kommer att finnas ett vaccin under första halvan av 2021. Sverige har, via EU, beställt åtta miljoner doser av det aktuella vaccinet, men en tredjedel i Sverige tveksamma till att vaccinera sig.
Svenska kulturarbetare går på knäna, när alla konserter och scener är inställda. Flera har under veckan delat bilder på fullsatta stränder och Ullared-butiker och frågat sig varför just en musikspelning skulle vara farligare. Göteborgsbandet Mustasch valde att bryta mot reglerna och körde i öppen lastbil genom Göteborgs gator och spelade musik. ”Nu kör vi tills polisen stoppar oss”, meddelade de.
Årets nobelfest ställs in. Priserna kommer att tillkännages i oktober och eventuellt kommer det att hållas en delvis digital prisceremoni, men redan nu meddelar stiftelsen att det inte kommer att bli någon fest. Dels på grund av smittan, dels eftersom det är osäkert om resor till Sverige tillåts vid tiden för festligheter.
Sverige fortsätter att vara omvärldens samtalsämne. CNN har gjort reportage – som bara på Youtube fått 500 000 visningar – om att vi förlorade både hälsan och ekonomin. Business insider gör ytterligare två reportage. De 22 svenska forskarna har tagit med sig tre vänner och gjort debut i amerikanska medier, där de skriver debattartikel i USA Today och varnar USA för Sveriges strategi. Och när BBC ska sammanfatta så blir rubriken: Har Sverige gjort rätt eller fel? Utöver det börjar en global debatt formas runt skyddsmasker, där Sverige än en gång är relativt unika. Telegraph skriver om det, men även DN gör en genomgång kring att alla länder utom vi i norden snart bär munskydd. Mitt i all global uppmärksamhet har någon på internet också snickrat ihop en bild på Pewdiepie och hans fru, kallat dem Sveriges kung och drottning, och menat att Sveriges kungapar hyllar den filippinska corona-strategin. Bilden har fått enorm spridning i landet, och landets stora tidning har gått ut och dementerat både budskapet och att Pewdiepie är kung.
Till sist några saker i korthet. – Sveriges ekonomi påstås klara sig bäst i Europa, enligt en ny rapport, men svenska ekonomiforskare är skeptiska. – Ett företag i Lund har skapat en munspray som kan skydda mot covid-19, men ännu är inga tester färdiga. – Aftonbladet har gjort en uppmärksammad artikel-serie kring hur de äldre drabbats särskilt i Sverige och publicerat beräkningar om att tusen kan ha dött i onödan. Attendos vd menar att Sverige skulle kunna gjort bättre. – Medeltidsveckan har blivit digital i år, men riddarna på tornerspelen har fått nytt jobb: De rider runt i Visby för att be folk hålla avstånd och tvätta händerna.
Det var allt för den här veckan, tipsa gärna i kommentarerna om det är något du tycker borde vara med!
Den här artikeln är gratis med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att denna journalistik ska finnas öppen och tillgänglig. Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
