Emanuel Karlsten

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 8.

12 826 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, vilket är en ökning med 177 inrapporterade dödsfall sedan förra veckan. Det är sjätte veckan i rad antalet inrapporterade döda minskar och inte sedan november har det inrapporterats så få dödsfall.

Men smittan ökar däremot, nu för andra veckan i rad även om det är från låga nivåer. Antalet som testar sig ökar liksom andelen som är positiva. Den senast inrapporterade helveckan gjordes 222 000 tester (+5%) och andelen positiva var drygt 10 procent, eller 23 627 personer (+11%). Det innebär en svag ökning i andelen positiva fall.

Även vårdbelastningen börjar nu öka. Tydligast är det i Stockholm, där det framför allt är en första försiktig ökning bland de som är inskrivna på sjukhus för vård av covid-19.

Ökningen sker i alla åldersgrupper under 80 år, men det allvarligaste är att denna upptakt till tredje våg påbörjas från nivåer som redan är väldigt höga.

Smittökningen sker i 18 av 21 regioner och även regioner som Skåne, som en tid haft avtagande smitta, ser nu ett trendbrott. I Stockholm börjar man rusta sig för den nya vågen och i Västerbotten – som just nu är hårdast drabbat i Sverige – har man stoppat all icke-akut vård. I flera regioner har man börjat med lokala skärpta råd. Gemensamt är till exempel munskydd inomhus, vilket gäller i Stockholm, Västra götaland, Sörmland, Västerbotten och Gävleborg. Det tycks behövas inte minst i Stockholm där virusnivåerna i stadens avloppsvatten är rekordhöga.

Ökningen och början på en tredje våg antas bero på de muterade virusen, där framför allt den brittiska mutationen, B.1.1.7, dominerar (och den Sydafrikanska förvisso ökat, om än inte i lika stor omfattning – än). Folkhälsomyndigheten har angett andel misstänkta fall av det muterade viruset för ett antal regioner, där Stockholm och Västra Götaland är hårdast drabbat, följt av Kalmar och Gävleborg.

Sverige behöver nu ”skakas om” för att väcka känslan av djupt allvar, menade statsepidemiolog Anders Tegnell och i veckan kom därför flera nya bestämmelser:

• Restauranger och kaféer stängs vid 20.30 – om Folkhälsomyndigheten vill. Och det vill Folkhälsomyndigheten, vilket innebär att alla får stänga från och med 1 mars. Tidigare har det varit tillåtet att ha öppet om man inte säljer stark alkohol.
• Caféer och restauranger i gallerior får bara servera en person per bord. Förutsatt att caféet inte har en egen, separat ingång.
• Ingen tävlingsverksamhet tillåts för andra än de på elitnivå.

Utöver detta förbereds också nya lagar för butiker och arbetsplatser, men dessa är fortfarande under utredning.

Regionerna som har haft eller kommer ha sportlov har flera skolor också beslutat om distansundervisning veckan efter respektive sportlov. I Västra götaland kom beslutet en sen söndag kväll bara timmar innan skolan skulle öppna, men i Skåne och Stockholm togs beslutet i tid.

Sportlov. Under veckan har Uppsala och Skåne haft sportlov och den kommande veckan har Stockholm sportlov. Politiker har vädjat till Stockholmarna att stanna hemma, men bara Åre väntas nu besökas av 22 000 sportlovsfirare och utländska turister. Flera av turisterna vittnar om att det upplevs tabubelagt och att de reser i ”smyg”. Det finns fog för den känslan: Landets ledarsidor har förenats i kritik mot att skidanläggningar får hållas öppna, medan skolor får stänga. ”Skolorna stängs för att de rika ska till fjällen” blev rubriken i en av veckans mest delade artiklar. Även lärare är mycket kritiska, men Anders Tegnell menar att det är mer ledigheten än skidåkandet som är problemet: Att man umgås i andra kretsar och på annat sätt än vanligt under en ledighet. Därför är det motiverat med en veckas nedstängning av skolan, menar Tegnell.
Hittills har smittan varit låg, ett 40-tal fall i Sälen och 70 i Åre. I Sälen talas det till och med om minskning. Generellt tycks de flesta experter vara mer oroliga för bensin- och mat-stoppen på vägen till fjällen, än utomhusaktiviteterna i fjällen.

Vaccin

474 028 har nu fått minst en dos vaccin (5,7 % av vuxna befolkningen), och 246 603 (3%) är fullt vaccinerade. Det är en lite snabbare takt än förra veckan, men fortfarande är förseningarna stora.

Fortfarande är fokus på fas 1, där 83 procent av de som bor på särskilt boende nu är vaccinerade, vilket har haft stor effekt på smittan. De positiva siffrorna innebar också att Folkhälsomyndigheten och regeringen i veckan lättade på restriktionerna på äldreboenden och menade att det nu är okej att krama barnbarn.

Fortfarande är leveranserna sena och regionerna är otåliga – hittills har de bara fått en tredjedel av de förväntade doserna. Även denna vecka är prognosen för antal levererade vaccin nedskruvad, men målet om att alla vuxna ska vaccineras innan halvårsskiftet står kvar vilket innebär att det i juni nu planeras över 5,5 miljoner doser. Framför har regeringen skruvat ner förväntan på de ännu inte godkända vaccinen, Janssen och Curevac. Utöver dessa rapporteras EU nu ligga i förhandling med Ryssland om deras vaccin, Sputnik.

För att klara anstormningen under andra kvartalet har det under veckan gjorts flera ”stresstest” på systemet. Bland annat i Värnamo, där man försökte vaccinera så många som möjligt under en dag.

Veckans mest positiva nyhet är annars att samtliga vaccin biter på de hittills kända mutationerna. Tidigare har det funnits en oro att framför allt det sydafrikanska viruset inte skulle kunna kontrolleras med våra vaccin.

Rapporter om olika typer av fusk fortsätter: En läkare påstår sig ha blivit erbjuden köpa två miljoner doser vaccin. En kändis, Fredrik Wikingsson, påstår sig ha blivit inbjuden till en vaccinfest. Förmögna rapporteras resa till Dubai för att vaccinera sig i förtid. Och i Sverige har Svea vaccin påkommits med att vaccinera 65+ med Astra, i strid med rekommendationen.

Nyheter i korthet:

• Gravida som drabbas av corona, har signifikant risk för att föda för tidigt. Det visar en ny sammanställning av data som Socialstyrelsen presenterade i veckan.
• Bieffekten av nedstängningar börjar nu synas i världen. En ny sammanställning visar de brutala effekterna som västvärldens nedstängning fått på hjälpen till fattigare länder. I DN lyftes också de demokratiproblem som uppstått i takt med att allt fler långtgående lagar har stiftats, med hjälp av pandemin.
• Zero-covid, är det nya konceptet som introducerats i Sverige av de som tidigare kallats ”de 22 forskarna”. Det bygger på att ha nollvision för corona i nationen och världen, en uppfattning som har fått viss uppmärksamhet i veckan.
• I Södertälje berättas det om stora problem med sörjande som samlas i hundratal vid begravningar. Tidigare har man haft väktare, men den åtgärden är för dyr. Som mest har 400 samlats för begravning.
• Ett första vaccinpass kan komma att presenteras redan i mars. Sedan tidigare finns planer på EU-nivå att införa ett sådant, för att underlätta resor framöver. Thailand har redan aviserat att de tillåter turister med vaccinintyg.

Till sist:

Sveriges äldsta bloggare, nationalikonen Dagny Carlsson. 108, har vaccinerats. Nu drömmer hon om att åka till Norrland.

View this post on Instagram

A post shared by Aftonbladet (@aftonbladet)

Det var allt för den här veckan, saknar du något – skriv i kommentarerna!

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Invånare över hela Europa känner sig allt mer pessimistiska om framtiden, ser inkomstklyftor öka och sparar allt mer pengar. Men ett land bryter trenden: Sverige. Det visar ny data som nyhetsbyrån Reuters sammanställt.

”Europa kämpar och sparar i pandemin medan Sverige håller sig lugna och fortsätter som vanligt”. Så skriver Reuters och hänvisar till fyra olika datakällor.

Den första är från ekonomen Gene Ambrico, Bank of Finland, som visar att svenskar ser mer ljust på framtiden för ekonomin än andra invånare i Europa. Svenskar ser till och med ljusare på både samhällets och den egna ekonomin nu, än i januari förra året – alltså innan pandemin började.

A survey of European households showed they have largely become despondent about the future. Only Sweden has escaped this wave of pessimism. pic.twitter.com/xKDQ4uvttG

— Reuters Graphics (@ReutersGraphics) February 23, 2021

Det kan ha att göra med att svenskarna inte haft en enda dag av hård lockdown, till skillnad från de flesta andra EU-länder. Att restauranger och annan verksamhet varit öppen innebär också att vi spenderat våra pengar i mycket jämnare takt än andra europeiska länder. Medan flera länder ökade sina besparingar under årets andra kvartal, för att sedan spendera dem under det tredje, så låg Sverige jämnt under hela perioden, enligt data från Eurostat.

While people in other countries such as Ireland and Germany started hoarding more and more cash as the pandemic unfolded, Swedes kept saving at the same rate as usual. pic.twitter.com/PIROMWOpWq

— Reuters Graphics (@ReutersGraphics) February 23, 2021

Andra grafer visar till exempel hur andelen lågbetalda ökar i EU, liksom i Sverige, men att det här sker från lägre nivåer.

Läs hela Reuters genomgång här.

Denna text skrivs tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.

Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Sveriges regioner saknar en bred, motivationsdrivande kampanj om vaccinet. Resurserna finns hos Folkhälsomyndigheten, som snarare vill att informationen successivt ska öka.
– Konflikten är att regionerna vill ha det nu. Och att Folkhälsomyndigheten har en annan syn på när i tiden det ska komma ut, säger Charlotta Hemgren, vid SKR.

Landets 21 regioner står otåligt och väntar på att fler vaccindoser levereras. Under tiden gror också en frustration med hur Folkhälsomyndigheten hanterar informationsspridningen om vaccinet. Charlotta Hemgren är tillförordnad chef på avdelningen för kommunikation vid Sveriges kommuner och regioner (SKR). Hon menar att regionerna är irriterade.
– Man tycker att det går för långsamt och att det är för lite. Både i omfattning och tajming. Det behövs en större motivationsdrivande kampanj som når ut och svarar på frågor.

Det är Folkhälsomyndigheten som har statens uppdrag att ta ett övergripande ansvar för breda informationsinsatser. Det är också där som pengar, budget och planering finns.
– Vi ser framför oss en motiverande kampanj eller kommunikation som når ut brett och är synlig. Sedan ska regionen bidra med var, när och hur, men det här handlar om den beteendestyrande kommunikationen, säger Hemgren.

Charlotta Hemgren menar att regionerna är ”otåliga och frustrerade” och att de vill ha det ”nu, nu, nu”, inte längre fram. Kritiken har framförts flera gånger till Folkhälsomyndigheten som står i tät dialog med både regioner och SKR. Folkhälsomyndighetens kommunikationschef, Elisabeth Wall Bennet, vill inte kalla det konflikt, utan efterfrågan. Hon förstår frustrationen, men menar att myndighetens insats inte kan handla om att göra en enda stor kampanj.
– Det finns inget som heter ”vänta” i våra arbetssätt. Vi kallar det successivt ökande. Och det är ett kontinuerligt ökande arbete som blir allt mer.
Om regionerna vill ha det nu, varför kan ni inte vända på det? Maxa nu och sedan successivt minska?
– Det är 21 regioner och man har olika behov. Det är inte en röst och det är också något vi behöver vara lyhörda för.
SKR är regionernas gemensamma röst och de säger att regionerna säger ”nu, nu, nu”.
– Jag hävdar ändå att regionerna är 21. Det är viktigt att hela tiden upprätthålla allmänhetens tillit till vaccinationsprogrammet och det gör vi alla tillsammans, säger Elisabeth Wall Bennet.

Vaccinationsviljan är mycket hög i Sverige, 85 procent säger sig vara villiga att vaccinera sig. Men att det skulle motivera en långsammare ”successiv ökning” köper inte Camilla Hemgren.
– Det här är på allas läppar nu, det behöver finnas säker och trygg information nu. Det går inte att vänta på det, folk hittar information på andra ställen, säger Hemgren.

Båda parter säger att dialogen nu kommer att fortsätta.

– Alla har rätt och ingen har fel, säger Elisabeth Wall Bennet, kommunikationschef på Folkhälsomyndigheten.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Nyhetslänkar är åter tillåtna på Facebook i Australien. Nätjätten backade. Eller om det var regeringen. Klart är i alla fall att ett tillägg har gjorts i Australiens lag som innebär att Facebook nu igen har makten på sin sida.
Så vad hände egentligen? Här är en genomgång av den politiska uppgörelse som kan sätta prejudikat för hela världen.

Det var under tisdagsmorgonen som Australiens finansminister och Facebook meddelade att de kommit överens. Australien släpper kravet på att tvinga Facebook till förhandlingsbordet och att Facebook måste betala medier för att nyhetslänkar sprids. Facebook lovar å sin sida att frivilligt öppna plånboken för mediehus. Det är ungefär så mycket vi vet, i en uppgörelse som omgärdas av mycket smusslande och dolda förhandlingar.

Utvecklingen blir därmed lik den som andra nationer haft med Google. Det innebär framför allt att båda dessa nätjättar skickar in totalt 16 miljarder kronor till medier (en miljard dollar var). Det kan låta mycket, men det fördelas upp över ett antal år, på ett antal olika projekt, tjänster och stöd – och handlar alltså om pengar som fördelas bland alla världens medier.

Segern är därför allra mest nätjättarnas, som lyckats ducka en lag som tvingade dem att betala och som innebär att nätjättarna fortsätter behålla kontrollen över om nyhetslänkar får finnas eller ej.

Men på ett sätt är vinnaren också internet. Lagstiftare var på väg att sätta ett farligt prejudikat kring en länkskatt: Det vill säga att själva publiceringen av en länk skapar betalningsskyldighet. En sådan ordning skulle döda hela den idé som internet grundar sig på, varnade bland annat internetpionjären Tim Berners-Lee.

Men slaget i Australien var också bara en av flera ronder. Nu förbereder sig bland annat EU på att försöka införa något liknande.

Så vad handlar allt detta om ytterst? Här är en genomgång.

Bakgrund

Traditionella nyhetsmedier har i huvudsak två intäktskällor: Prenumerationer och annonser. Med internets intåg har annonsaffären minskat dramatiskt. För varje ny annonskrona som nu investeras går ungefär 75 procent till Facebook och Google. Det har inneburit enorma ekonomiska problem för medier, med personalnedskärningar som följd.

I Australien finns en av världens mäktigaste mediemoguler, Rupert Murdoch. Han äger dels 75 procent av Australiens alla medier, men också några av världens mest inflytelserika mediekanaler: Fox news, Walls street journal, och flera av Storbritanniens största medier. Murdoch är ökänd för att använda sin mediemakt för egna intressen och för att öka sina egna intäkter. I takt med minskade intäkter har Murdoch varit pådrivande i att skapa en ny lag som tvingar nätjättar att dela med sig av sina intäkter.

2018 gav den Australienska regeringen ett uppdrag till landets konkurrensverk, ACCC: Granska Facebook och Googles makt över annons- och mediemarknaden. I en första delrapport fann ACCC en obalans eftersom Google och Facebook var ”den dominerande grindvakten” till läsarna med hjälp av hemliga algoritmer. En undersökning visade till exempel att 52 procent av läsarna hittade nyheter via sociala medier. Framför allt hade annonspengar försvunnit från medier, vilket lett till förlorade intäkter och färre journalister. Det senare var viktigt, poängterade ACCC, eftersom en demokrati behöver journalister som håller makten till svars.
Rapporten följdes av ett intensivt lobbyarbete från både nätjättar och medieföretag och i april 2020 fick ACCC i uppdrag av regeringen att ta fram ett regelverk för att återställa maktbalansen mellan nätjättar och traditionella medier.

Det australiska lagförslaget

Den 31 juli 2020 presenterade ACCC ”Draft news media bargaining code”. I korthet innebar det att Facebook och Google tvingades förhandla med medier om en lämplig summa pengar för att medier får sina artiklar länkade från Facebook och Google. Om förhandling strandar ska en skiljedomstol avgöra lämplig summa. Utöver pengar ska mediehusen också få insyn i nätjättarnas algoritmer och vad som avgör vilka nyheter som får spridning. Vägrar nätjättarna straffas de med böter på 50 miljoner kronor per överträdelse – eller 10 procent av deras omsättning på den lokala marknaden. Lagförslaget kan i framtiden komma innefatta fler aktörer än Facebook och Google. Den 18 februari passerade lagen den första av två parlamentariska instanser i Australien.

Hur reagerade de olika sidorna?

Facebook gick ut hårdast. Dagen efter att lagen passerade parlamentets första insatans valde Facebook att blockera ut alla länkar från australienska nyhetsmedier – på hela Facebook. Den som försökte dela en länk till Daily mail australien möttes av det här:

I ett uttalande förklarade Facebook att inga medier tvingas använda deras plattform. De förklarar också att Facebook gav australienska medier 5,1 miljarder länkar förra året, vilket – enligt Facebooks sätt att räkna – innebär en uppskattad intäkt på 2,5 miljarder kronor. Detta trots att bara 4 procent av Facebooks poster innehåller nyhetslänkar, enligt de själva. För australienska användare av Facebook innebar det också att alla internationella nyheter försvinner från deras flöden. Ett dygn senare hade 20 procent av trafiken till australiska medier försvunnit.

Google menar att lagen riskerar att förstöra hela deras sök-koncept: En indexering av all internets tillgängliga information. Om google tvingas betala vissa aktörer, vilka andra står då på tur? Googles förslag har varit att göra som med upphovsrättsdirektivet i Frankrike: Skapa en ny produkt, Showcase, där man betalar medier för att synas. Kanske kan det få medier att öka lönsamheten, men också undvika en framtid med en lagstiftad obalans. Tidigare har Google hotat att lämna den australienska marknaden helt om det nuvarande förslaget klubbas igenom.

Microsoft, med den konkurrerande sökmotorn Bing, välkomnar Australiens lagförslag och säger att om Google försvinner kommer Bing med glädje stå redo att ta över – och betala medier om så krävs.

Politiker var nöjda. Landets finansmininster menar att det handlar om framtiden för det australienska medielandskapet som står på spel. Efter Facebooks motdrag har däremot landets politiker varit rasande. Landets premiärminister sa: ”Facebooks åtgärder var lika arroganta som nedslående”.

Traditionella medier jublar åt förslaget. När förslaget presenterades konstaterade Rupert Murdoch att nätjättarnas ”snålskjuts är över” och att mediehusens ”framtid kan nu säkras”.

Varför lät Facebook länkarna komma tillbaka?

För att lagen ändrades. Efter Facebooks medieblockering valde regeringen att ändra flera saker i lagen. Facebook ska inte längre tvingas till förhandlingsbord eller tvingas betala pengar för länkar – så länge de kan påvisa egna avtal med medier. Facebook var snabba med att utlova 1 miljard dollar till världens medier under en treårsperiod. Detta görs genom olika tjänster som Facebook redan har igång. Facebook fortsätter också att behålla rätten att närsomhelst förbjuda länkar på sin plattform. Lagen röstades igenom i senaten med dessa ändringar.

Vad kan lagen få för betydelse?

Enorm. Ytterst är det en kamp om makt och kontroll: Hur ska globala spelare hanteras på lokala marknader? Här finns frågor om skatt (nätjättarna betalar nästan ingen skatt lokalt), dominans och datainsamling. Att just kompensation för medier lyckats ta sig upp på agendan får mest tillskrivas traditionella mediers stora lokala makt och inflytande över politiken. Det senare är olyckligt, eftersom en viktig fråga nu reducerats till en konflikt mellan två monopolister, vilket jag konstaterade i en analys i Göteborgsposten: En konflikt mellan den gamla och den nya världens monopolister som lockar fram deras sämsta sidor: Medier, genom att vinkla hela det offentliga samtalet till deras fördel. Facebook, genom att ta bort alla nyhetslänkar. Det är politiska markeringar, en kraftmätning och provokationer för att visa makt.

Kan det hända i Sverige?

Oklart. När en liknande fråga kom upp på EU-nivå, genom artikel 11 i Upphovsrättsdirektivet – den så kallade ”länklicensen” – ville en stor majoritet av de politiska partierna riva upp förslaget. Bara Socialdemokraterna röstade aktivt för frågan i EU-parlamentet. I Sverige har också digitalminister Anders Ygeman (S) uttalat sig positivt om Australiens kommande lag, i ett livesamtal på Clubhouse anordnat av Tidningsutgivarna. Samtidigt har flera medier det senaste året kraftigt styrt bort från annonser till att fokusera på prenumerationsintäkter. Det har skapat stabilare ekonomi och gjort att nästan samtliga mediehus för första gången på länge visar starka och positiva resultat. Dagens nyheter gjorde till exempel rekordvinst på 202 miljoner och tidningens chefredaktör menar att de har slutat annonsera på Facebook, eftersom annan marknadsföring visar sig vara mer lukrativ.

Nästa steg är vad som händer i EU, där man har långt gångna planer för en liknande lagstiftning. Och svenska och europeiska medier allierar sig med Microsoft och pressar på.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Svea vaccin har vaccinerat minst 15 äldre personer med Astra Zenecas vaccin – trots att det går emot rekommendationerna. Svea vaccin har inledningsvis stått på sig, men nu backar företaget.
– Anledningen är att man inte velat kasta vaccin som någon annan kan ha, säger Ridha Hadfi Svea Vaccins vd.

I onsdags förra veckan besökte Reza Golkar-Fard, 73 år, Svea vaccins mottagning i Borås tillsammans med sin son. Reza fick sin dos och ett vaccinationskort, men när de var klara reagerade sonen på att de fått Astra Zenecas vaccin. Enligt Folkhälsomyndighetens rekommendation ska Astras vaccin inte användas på personer över 65 år, eftersom det kan ha sämre effekt på äldre. De gick tillbaka och påtalade det för vaccinatören, som svarade att de borde sagt till i förväg om de önskat ett särskilt vaccin. De lämnar Svea vaccin, men återvänder några dagar senare. Då ser de ytterligare en äldre person som nyss vaccinerats. De frågar honom vilket vaccin han fått och förstår att även han vaccinerats med Astras vaccin. När de igen påtalar det för Svea vaccin säger vaccinatören att det förvisso är rekommenderat med andra märken, men ”inte förbjudet” att ge Astras vaccin.

Ingen från Svea vaccin hör i efterhand av sig till någon av de felaktigt vaccinerade. Företaget gör sig också onåbara och återkommer inte med svar på frågor om den felaktiga vaccineringen, varken under söndagen eller måndagen. Däremot kontaktar de Västra götalands vaccinsamordnare, Kristine Rygge. Och till henne medger Svea vaccin misstag.

– De hörde av sig till mig igår morse om att fel har begåtts. Jag bad dem då att återkoppla med hur många det handlar om och totalt är det 15 personer. Dels i Borås, dels i Hisingen.

Hur ser ni på misstaget?
– Vi ser allvarligt på det här och ser nu till att de har uppdaterade rutiner och ser till att alla medarbetare är uppdaterade om vad som gäller. Invånarna ska känna sig trygga att vi ger rätt vaccin till rätt personer, säger Kristine Rygge.

Under tisdagseftermiddagen svarar också Svea vaccin på frågor. Bolaget är ett av nordens största vaccinationsföretag och vd Ridha Hadfi har precis rest till Göteborg tillsammans med sin operativa chef. Han menar att han kände till tre fall redan under fredagen, men att han velat undersöka saken noggrant innan han återkopplar.
– Vad vi vet idag är att det troligen handlar om misstag hos vår personal. Anledningen är att man vill inte kasta vaccin som kan användas, säger Ridha Hadfi.

För vidare detaljer hänvisar han till sjuksköterska Elisabet Müntzing som arbetar på avdelningen i Borås. Hon understryker också att det handlar om enstaka misstag, men att de egentligen inte har gjort något fel.
– Det finns olika rekommendationer. WHO rekommenderar att vilken åldersgrupp som helst kan ta vaccinet från Astra, medan Folkhälsomyndigheten säger att det inte ska ges till de över 64 år.
Vems rekommendationer följer ni?
– Vi följer ju Folkhälsomyndigheten.
Men då är det väl fel, det ni har gjort?
– Ja. Men det är inte skadligt att ge det och det är en rekommendation, säger Elisabet Müntzing.

Ridha Hadfi säger nu att de nu kommer att kontakta alla som fått Astras dos och erbjuda dem Pfizers vaccin. Han är säker på att de har hittat alla misstag som begåtts och menar att det inte kommer att upprepas.

För bara några veckor sedan kom en nyhet att en bokningslänk från er, avsedd för vaccinering av vårdpersonal, utnyttjats av privatpersoner. Nu kommer detta. Är ni ovanligt slarviga?
– Nej, absolut inte, det här är nordens största vaccinationskedja och vi har aldrig haft någon kritik eller något annat på oss, säger Ridha Hadfi

Västra götalands vaccinsamordnare säger att det inte farligt att få vaccin av två olika sorter. Och någon åtgärd mot Svea vaccin är inte aktuellt.
– Det är inte brottsligt det som hänt, men väldigt olyckligt. Det är en förtroendefråga, man ska få rätt vaccin och man ska känna sig trygg. Därför är det viktigt att Svea vaccin går ut och informerar alla medarbetare. Det är inget som vi tar lätt på, säger Kristine Rygge.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Den här texten sampubliceras med GP.

Varje gång SVT Rapport publicerar en graf över antal döda i Sverige, är Y-axeln alltid så hög att linjen över Sveriges dödstal framstår som puttrande låg.
Varför? SVT menar först att det var Folkhälsomyndighetens graf som påstår det. Senare återkommer man och förklarar att det är den egna grafen – som man inte har resurser att justera.

Uppdaterat 3/3: Den här artikeln har uppdaterats med ny information, efter att det visade sig att SVT hade felaktiga uppgifter om grafen.

Det är forskaren Peter Dahlgren som aktualiserat diskussionen, eftersom han menar att grafen är djupt problematisk. Han har letat igenom arkivet för Rapports sändningar och kan påvisa att det inte är enskilda misstag, utan ett återkommande problem.

Video som visar hur Y-axeln med dödstalen i covid-19 förändras från 120, 200, 250, 300 och slutligen till 400.

Från SVT Rapport under hela 2020 fram till februari 2021.

Läs mer:https://t.co/QHokQloot5 pic.twitter.com/3Mboyorebp

— Peter Dahlgren (@peterdalle) February 22, 2021

Från SVT:s sida förklarar man först att det inte är deras graf de använder, utan Folkhälsomyndighetens.
”Folkhälsomyndigheten har under året förändrat Y-axeln vid ett par tillfällen och då justeras den också i Rapport. Om vi inte justerar Y-axeln så hamnar den röda kurvan fel och hela grafen blir då missvisande. Därför måste vi följa FHM:s utsnitt.”, skriver Judit Ek, sändningsansvarig för Rapport, i ett mejl.

Men det visar sig vara fel. Det är inte Folkhälsomyndighetens graf SVT använder, utan SVT:s egen graf. Det framkommer först efter att Folkhälsomyndigheten själva frågat efter källan till grafen och SVT dubbelkollar saken. Då framkommer det att grafen i själva verket kommer från SVT:s egna datajournalister. I originalutförandet ser den ut såhär:

Det är sedan samma datajournalister som rekommenderat Rapport att enbart använda sjudagarssnittet till sändningen. Det är ingen dålig rekommendation, men grafen blir ändå missvisande när Y-axelns värde inte justeras. Ännu konstigare blir det när Y-axelns värde ökar dramatiskt över tid (som i videosammanställningen här ovan) medan kurvan minskar. Det är också vad som skapat misstänksamheten mot att SVT genom grafen vill spela ned dödligheten i Sverige.

När SVT rapport upptäcker källan kopplar de in Linnea Heppling, redaktör för SVT:s datajournalister. I ett mejl svarar Heppling om bakgrunden till ändringarna:
”Vi har ändrat y-axeln i den vid några tillfällen när antalet rapporterade dödsfall plötsligt slagit i taket eller gått över skalan vi hade innan. I början av januari skedde det senast (pga stor eftersläpning i rapporteringen under julhelgerna). Plötsligt hade vi en siffra på cirka 350 dödsfall så då justerade vi upp skalan till 400.”

Så om datan och grafen nu hämtas från SVT:s egna journalister, varför vill SVT Rapport fortfarande inte justera den graf de använder, så att den ger en korrekt bild av verkligheten? Det skulle inte kräva något större arbete och de flesta program klarar av sådant automatiskt. Linnea Heppling återkommer inte på något svar på sådana frågor.
Tidigare, när SVT Rapport trodde att de använde Folkhälsomyndighetens egen graf, svarade Rapports Judit Ek att de ”inte vill göra egna grafer då det mycket lätt blir fel. Vi kommer därför fortsätta som nu och får bemöta kritiken med sakliga argument”. Hon fortsätter att hålla fast i det, även om hon ursäktar den tidigare felaktiga informationen om var grafen kom ifrån.

”Att vi inte bett våra datajournalister om en egen graf till Rapport beror på hur vi prioriterar våra resurser. Våra datajournalister arbetar med mängder av olika projekt och prioriterar de arbetsuppgifter som är viktigast och mest intressanta journalistiskt. Att producera en egen graf till Rapport är helt enkelt inte prioriterat även om det vore välkommet.”  

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 7.

12 649 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, vilket är en ökning med 221 inrapporterade dödsfall sedan förra veckan. Det är femte veckan i rad antalet inrapporterade döda minskar, även om det är från rekordhöga nivåer.

Men även om antalet döda minskar, ökar nu smittan igen. Efter att i två månader gått nedåt har kurvan nu vänt. Både antalet tester ökar, liksom andelen positiva prover.

Men det ökar inte överallt, i till exempel Skåne och Västernorrland minskar smittan, medan den ökar i till exempel Västra Götaland, Gävleborg och Västerbotten. Även i åldrar är skillnaderna stora. Medan andelen smittade ökade i alla åldersgrupper under 50 år, syntes en 27 procentig minskning för de över 90 år – vilket får antas bero på vaccination.

Beläggningen på sjukhus för covid-19 – både IVA och slutenvård – minskar fortfarande, men läget är trots det ansträngt eftersom antalet som söker sjukvård för andra saker än covid-19 ökar. Det gör att läget fortsatt är mycket ansträngt. I vissa regioner är läget akut då man bara har tio procent av platserna kvar.

Om den tredje vågen redan är här, börjar den i ett mycket kritiskt läge. 20 av 21 regioner är nu drabbade av något av de muterade, mer smittsamma, virusen. Den brittiska varianten är vanligast – i flera regioner står det för 20 procent av fallen – men i veckan hittades också de första fallen av den brasilianska och den sydafrikanska mutationen i Sverige. Det handlar om klusterutbrott: Fyra fall av det brasilianska viruset i Gävleborg och 20 fall av det sydafrikanska i Västerås. Spridningen av dessa två är särskilt allvarliga eftersom vaccin inte biter lika bra på dem. Fortfarande är det också många regioner som inte har kapacitet att eftersöka vilken typ av virus som sprids och därför inte vet hur stor spridningen av de muterade virusen är.

Regeringen vill nu stänga ner mer av samhället om smittspridningen fortsätter öka. Det handlar om gallerior, gym och restauranger, men när och hur det ska stängas är otydligt och förslaget har mötts av stor förvirring från näringslivet. Inte minst eftersom muséer samtidigt föreslås öppna. I analyser har beskedet kallats för första steget mot nedstängning, men också att beskedet kommer för sent. Regeringen har också aviserat att de vill förlänga omställningsstöden.

Sportlov. Västra götaland har haft sportlov och svenska fjällen har fyllts av skidåkare – något som internationella medier förundrat rapporterat om. Köerna ringlar sig långa vid liftarna, vilket är enligt arrangörernas plan. Det har funnits rapporter om anställda som arbetar trots symptom eftersom turistsäsongen är ekonomiskt viktig, men i övrigt har inga större incidenter rapporterats. Just säsongens ekonomiska betydelse har också gjort att invånare på skidorterna reagerat olika på turist-anstormningen. Folkhälsomyndigheten fortsätter dock säga att det är ok att resa, så länge man har en tydlig plan för om man blir sjuk. Kungahuset gick i veckan ut och markerade genom att ställa in sin sportlovsresa.

Munskydd. EU har gjort en gedigen genomgång av kunskapsläget kring munskyddens effekt. Kort sagt är rekommendationen ganska lik Sveriges, men går något längre. Tegnell kommenterar att de ”följer utvecklingen”. I några regioner har man nu utökat munskydds-rekommendationen i kollektivtrafik till att gälla hela dagen, inte bara i rusningstrafik. Moderaterna gick i veckan ut och krävde att det skulle vara lag istället för rekommendation om munskydd.

Vaccin

398 092 personer har nu vaccinerats med 585 843 doser. Det är bara drygt 50 000 personer fler vaccinerade än förra veckan. Fokus har legat på att dela ut dos två och totalt är nu 2,3 procent helt vaccinerade, och 4,9 procent av alla vuxna svenskar har fått minst en dos.

Vaccineringstakten är alltså långsam och utöver Skåne och Halland anslöt sig denna vecka Stockholm till regionerna som säger att målet – att alla vuxna ska erbjudas vaccin innan juli – inte kommer kunna uppnås. Regeringen håller dock fast vid att målet ska nås och minister Anders Ygeman skällde i veckan öppet ut regionerna, varpå Stockholm backade.

Men Stockholm har varit särskilt långsam, sämst av regionerna i Sverige. Problemet har inte handlat om antal doser, utan om logistik.

Representanter för Sveriges äldre är rasande på den långsamma vaccinationstakten. Ska Sverige nu klara målet måste Sverige vaccinera en miljon människor i veckan, med start från april. I Stockholm innebär det 50 000 – per dag. Det är också den takten som nu planeras. Enligt veckans uppdaterade vaccinplan har antalet vaccinerade i februari skruvats ner, och fler beräknas istället vaccineras i mars, men det är först i april som det beräknas finnas full tillgång till vaccin.

Denna vaccinationsplan innebär historiskt stor och historiskt snabb vaccinering. Det innnebär också att konserthallar och muséer nu kan bli vaccinmottagningar, men i de flesta fall kommer det att handla om vårdcentraler. I veckan kom också nya instruktioner om att låginkomsttagare ska prioriteras i nästa fas, i de fall det råder brist på vaccin.

Debatten kring de olika vaccinationstyperna fortsätter. Astra Zenecas vaccin förväntas ge högre effekt ju längre man väntar mellan första och andra dosen. Det innebär att de som tilldelas detta vaccin kan behöva vänta tre månader innan de får fullgott skydd. Samtidigt kommer rapporter från Israel, som fått stora mängder vaccindoser från Pfizer i utbyte mot vaccindata. Pfizer uppger nu att deras vaccin har 99 procents skydd mot död, 95 procent mot sjukdom och framför allt: Hindrar den vaccinerade personen från att smitta andra. Pfizers vaccin kommer att vara det vanligaste vaccinet i Sverige.
Annars är den största oron nu att vaccinet inte kommer att bita på de nya muterade virusen. Då kan det behövas fyra doser.

Fuskandet med vaccin fortsätter, även om det handlar om få fall. Nu är det privatpersoner som hittar olika kryphål och använder onlinebokning som egentligen är avsedd för vårdpersonal. Sådana fall finns både i Halland och Göteborg.

Nyheter i korthet

• Allt fler av pandemins huvudpersoner berättar nu att de utsätts för hot. Folkhälsomyndighetens tjänstemän har polisskydd, men även andra debattörer har tagit emot hot. Statsministern reagerade starkt.
• Allt fler barn utreds för långtids-covid. I Stockholm har 200 barn lagts in – tio gånger fler än förväntat.
• Systembolaget gjorde sitt starkaste år någonsin. Dels för att restauranger är nedstängda och folk har köpt dyrare drycker, men dels också för att privatimporten försvårats.
• Sveriges dödstal var bland de lägre i Europa 2020, om man räknar på totalen. Detta enligt en historieforskare som menar att Sverige alltid avvikit med dödstal jämfört med våra grannländer under pandemier. Datan räknar helåret 2020 och Svd har gjort en uppföljande intervju.
• Andelen med antikroppar ökar, men från låga nivåer. Enligt en ny studie så har bara 15 procent antikroppar i Stockholm. I veckan publicerades också en annan studie som visar att antikroppar stannar i minst nio månader.
• Regeringen oroas över kunskapsluckor för elever som har pluggat på distans och ökar nu möjligheten för skolor att även nästa år lägga undervisning på lov, liksom att fortsätta med distansundervisning om så behövs.

Det var allt för den här veckan! Skriv gärna en kommentar om du saknar något.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Uppdaterat: Den här artikel är inte lägre aktuell, eftersom Facebook har backat och lagen ändrats. Här kan du läsa en uppdatering om händelsen.

Europeiska smittskydsenheten, ECDC, uppdaterar sina riktlinjer kring munskydd. I en färsk genomgång av av all tillgänglig forskning konstaterar de att nyttan med munskydd för samhället är liten och kunskapsläget svagt.
– De säger ungefär vad vi sagt hela tiden, kommenterar statsepidemiolog Anders Tegnell.

Artikeln är uppdaterad 17/2 med en uppföljande kommentar från Anders Tegnell

ECDC är en myndighet inom EU med ansvar för att samordna smittskyddsfrågor inom unionen. I en färsk rapport går de på djupet med alla studier som finns på ämnet munskydd. I rapporten konstateras att munskydd fortsätter att vara en konfliktfråga och att det därför är viktigt att gå till botten med kunskapsläget. Rapporten fokuserar på användningen av munskydd i samhället – inte sjukvården – och slutsatsen är att munskydd ger ”litet till måttligt” skydd mot samhällsspridning av covid-19. Och fortfarande finns stor osäkerhet kring dess effekt på populationsnivå. De vetenskapliga beläggen är helt enkelt ”knappa” eller ”väldigt få” och det behövs fler högkvalitativa studier, konstaterar ECDC.

Totalt har 54 publicerade studier om olika typer av munskydd och visir gåtts igenom. I bara en studie bedöms kunskapsläget vara ”måttligt” säkert, men för den studien finns istället en rad andra problem, som att kontrollgruppen inte var konsekventa vid användningen av munskydd, samt att studien gjordes när spridningen av viruset var lågt. I samtliga övriga studier är säkerheten för studierna antingen väldigt låga, eller låga. Ingen studie uppvisar ”hög” säkerhet och effekten för samtliga studier är antingen ”liten” eller som bäst ”måttlig”.

Trots det rekommenderar ECDC vissa munskydd i vissa miljöer.

ECDC rekommenderar:

Alla varianter av munskydd:

– Rekommenderas vid trängsel på trånga allmänna platser inomhus (köpcenter, kollektivtrafik osv).
– ”Kan” också ”övervägas” vid trängsel utomhus.
Ingen forskning visar att den ena eller andra typen av munskydd skulle ha mer eller mindre effekt i ovan nämnda sammanhang.

Medicinska munskydd

– För de i riskgrupp rekommenderas medicinska munskydd, för att skydda sig själv.
– I hushåll där någon är smittad rekommenderas att samtliga bär medicinska munskydd.
Effekt
– Liten till måttlig
Kunskapsnivån (”certainty of evicence”)
– Låg till måttlig.

Andningsskydd

Det finns för svagt kunskapsunderlag för att säga att de mer avancerade munskydden, ofta kallat andningsskydd, skulle ha effekt på populationsnivå. Mest på grund av osäkerhet kring hur allmänheten ska använda skyddet.
Effekt
– Liten till måttlig
Kunskapsnivån (”certainty of evicence”)
– Låg.

Icke medicinska munskydd

Effekt
– Liten till måttlig
Kunskapsnivån (”certainty of evicence”)
– Väldigt låg.

Ansiktskydd

Effekt
– Otillräckligt
Kunskapsnivån (”certainty of evicence”)
– Väldigt låg.

Munskydd är ett komplement

ECDC understryker att munskydd inte ersätter de befintliga åtgärderna om att hålla avstånd, tvätta händerna, jobba hemifrån och så vidare. Det är också centralt att munskydd – om de ska rekommenderas – används på så sätt som det avses och att det finns kunskapskampanjer kring korrekt användning.

Folkhälsomyndigheten tycker att ECDC:s rekommendationer går i linje med de egna. Sedan tidigare har statsepidemiolog sagt att de tycker kunskapsunderlaget är för svagt. Det är också hans enda kommentar kring ECDC:s nya rapport.

– De säger ungefär vad vi sagt hela tiden, att evidensbasen är väldigt svag. Den har inte förändrats under senare tid, säger Anders Tegnell.

Sverige ger idag bara en skarp rekommendation om munskydd: I kollektivtrafiken vid rusningstid. I övrigt säger man att det ”finns situationer där munskydd kan vara av värde”.

Är det läge att uppdatera Sveriges rekommendationer också?
– Vi följer frågan, säger Anders Tegnell.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.