Deadline har passerat för svenska parter att skicka in synpunkter på den kommande lagen om ”internetfilter”, tidigare känt som artikel 13. Men bland de som skickat in finns nästan bara upphovsrättsorganisationer eller företag med upphovsrättsliga intressen. Detta trots flera försök att få in fler synpunkter till regeringen.

Lagen om ”internetfilter” ska vara klar sommaren 2021. Som förberedelse för det har svenska regeringen skapat en referensgrupp, där företag och organisationer som kommer påverkas av lagen om internetfilter representerar. Gruppen är ohanterligt stor, och därför har representanterna ombetts skicka in skriftliga synpunkter. Regeringskansliet har flera gånger flaggat för att gruppen har kraftig slagsida mot upphovsrättsföretag och saknar perspektiv från medborgarorganisationer. Wikimedia Sverige valde därför att inför deadline skapa ett formulär som skulle göra det enklare för organisationer att skicka in synpunkter. Det hjälpte föga.
Totalt kom det in synpunkter från 25 organisationer och företag, angående artikeln om ”internetfilter”, artikel 17.
Bland de som skickat in finns Google, Facebook, Bonnier och SVT. Men få, nästan inga, kritiska röster.

Här finns företag eller organisationer med upphovsrättsliga intressen, myndigheter, men i princip är det bara Svensk biblioteksförening, Sveriges konsumenter och Wikimedia som har ett kritiskt perspektiv.

Hela listan följer nedan (artikel 17 berör ”internetfilter”, tidigare 13. Artikel 15 berör ”länklincens”), samtliga utlåtanden kan läsas genom att klicka.

1Astrid Lindgren Aktiebolag (artikel 17)
2Svenskt Näringsliv (artikel 17) (artikel 13-16)
3Bonus copyright (artikel 17) (artikel 15)
4Dataspelsbranschen (artikel 17)
5Epidemic Sound (artikel 17)
6Facebook (artikel 17)
7Filmtvp yttrande (artikel 13-14) (artikel 13) (artikel 17)
8Google (artikel 17) (artikel 15)
9Ifpi Sverige (artikel 17)
10Musikförläggarna (artikel 17)
11NENT Group (artikel 17)
12Patent- och registreringsverket (artikel 13-16) (artikel 17)
13Rättighetsalliansen (artikel 17)
14Svenska Fotografers Förbund (artikel 14)
15Sveriges Konsumenter (artikel 17)
16Stiftelsen Svenska Filminstitutet (artikel 17)
17Svensk biblioteksförening (artikel 17) (artikel 13-16)
18Sveriges Filmuthyrareförening (artikel 17)
19SVT (artikel 17)
20Bonnier Broadcasting (artikel 17)
21Digisam (artikel 13-16)
22Konkurrensverket (artikel 17)
23Wikimedia (artikel 13-16) (artikel 17)
24Svensk Scenkonst (artikel 17)
25Bildleverantörernas Förening (artikel 13-16)
26SFIR (artikel 13-16) (artikel 17)
27Bildupphovsrätt (artikel 13-16) (artikel 17)
28TU medier  (artikel 15) Journalistförbundet 15
29Bonnier (artikel 15) (artikel 17)
30Svensk scenkonst (artikel 17)
31STIM (artikel 17)

Det som händer härnäst är att regeringskansliet kommer sammanfatta det inskickade synpunkterna och presentera det för referensgruppen i kommande möten. Regeringskansliet kommer också att hålla individuella möten med utvalda parter.
Målet med arbetet är att nå fram till en promemoria som blir till underlag för beslut om genomförande. Denna promemoria skickas på remiss i sommar, för att bli en proposition till riksdagen och klubbas som lag senast 7 juni 2021.
Läs mer om förutsättningarna här.
Läs fler om uppdateringar angående Upphovsrättsdirektivet.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 kommentarer }

Internetstiftelsen har släppt en specialrapport om barn och ungas internetanvändning. Den ger ett välbehövligt perspektiv till den stora undersökningen, men frågan kvarstår: Var har våra barn tagit vägen?

Det här är en visualisering av data som är framtaget för Mediepodden. Är det av nytta för dig? Stöd gärna Mediepodden varje månad på Patreon.com/mediepodden

I den nya rapporten Barnen och internet 2019 finns äntligen Tiktok med. När Svenskarna och internet presenterades i oktober var det en besvikelse att Internetstiftelsen missat att ställa frågan om användningen i sin enkät. Inte minst givet att det redan då var otydligt var 12-15-åringarna har tagit vägen. Nu finns Tiktok med. Och det går nu också att jämföra med data från 2018, även om tjänsten då hette Musical.ly.

Det är en av få kanaler som ökar.

Gymnasiet mättes inte 2018, vilket gör att vi inte kan få en totalsiffra på om det ökat, men om vi tittar på varje redovisad ålderskategori för sig ser vi att Tiktok ökar både på mellanstadiet och högstadiet. Andelen flickor som använder Tiktok minskar dock kraftigt. Andelen pojkar ökar å andra sidan lika kraftigt.

Men framför allt är det i daglig användning som vi ser den största ökningen. Och här ökar det i alla kategorier.

Pojkars användning går från noll till 5 procent, men det är i mellanstadieåldern och bland flickor Tiktok är populärast i daglig användning.

Men Tiktok är alltså ett undantag. Tillsammans med Twitch är det de enda plattformar som tydligt ökar för barn och unga i åldern 11-16. Och i båda fallen är det från låga nivåer.

Istället ser vi på totalen en minskning i nästan varje fråga. Jag har jämfört 2018 och 2019 års svar i enkäten. Tittar vi på hela åldersgruppen barn (11-19 år) och vad de någon gång använder, är det bara Twitch som ökar (här är Tiktoks siffra minskande, på grund av att gymnasieanvändningen 2019 drar ned totalen).

Det är förbluffande: Direktmeddelanden minskar. Sociala medier och Snapchat minskar – förhållandevis stort – och Facebook rasar.

Och inte är det ljusare vid en sammanställning av daglig användning av olika internettjänster. Här är det alltså bara Twitch och Tiktok (med samma mätproblematik som tidigare) som ökar.

Sociala medier rasar, liksom direktmeddelanden. Och Snapchat och Instagram tycks upplevas allt mer ointressant bland våra unga.

Samtidigt ger det såklart en delvis skev bild, eftersom skillnaderna mellan den som är 11 och 19 är enorm. Dessutom är inte, som sagt, alla frågor ställda till hela målgruppen. Därför blir det viktigare att gå igenom ålderskategori för kategori.

Internetstiftelsen redovisar mellanstadieålder (som de definierar till mellan 11-13 år) högstadieålder (14-16) och gymnasieålder (17-19).

Det ska sägas direkt: Inte i någon av åldrarna sker något som tydligt bryter mot trenden ovan, men däremot är genomslaget väldigt olika.

Mellanstadieåldern

Om vi börjar med att titta på de som någon gång använder olika tjänster på nätet i mellanstadieåldern ser vi att de flitigast använder Youtube. Nästan hundra procent, även om även det minskar med ynka en procentenhet. Därefter är direktmeddelanden, chattar, det vanligaste, följt av sociala medier, som rasar långt från 88 till 77 procent.

Vi ser att Tiktok och Twitch är populärare än Facebook och att Twitter i princip dött från ett år till annat. Pinterest och Reddit (liksom Linkedin och Flashback) har inte mätts under 2019 på målgruppen. Synd, eftersom det höga användandet av Pinterest sticker ut särskilt.

Daglig användning är något annorlunda.

Framför allt framkommer att Twitch inte är en del av den dagliga måltiden, men att Pinterest 2018 stod sig förvånansvärt bra även i daglig användning.

Högstadieåldern

Om vi i stället tittar på användningen i högstadiet ser vi ett stort skifte: Barnen ökar här användningen av sociala medier dramatiskt.

Youtube, chattar och sociala medier är alla över 90 procent i någon gång-användning, men sociala medier minskar även här med 5 procentenheter. Framför allt är det Facebook som åker på stryk. Twitch ökar nästan 10 procentenheter, medan allt utom Twitch minskar.

Även den dagliga användningen är betydligt högre bland högstadiebarnen än mellanstadiet:

Här ser vi också den (unika) ökning av Youtube som vi kunde skönja i den stora undersökningen ”Svenskarna och internet” (som mäter från 12-15 år).

Twitch sticker ut här, och ökar 200 procent, men från låga nivåer. Likaså Tiktok, men även Twitter gör en liten ökning.

Men generellt ser vi att användandet vänder sig mer till sociala tjänster, ju äldre barnen blir – men att samtliga etablerade sociala sajter minskar. Facebook halverar sin räckvidd i målgruppen och hämtar inte hem det med andra plattformar (inte heller Whatsapp, som ligger och skvalpar på några ynka procent).

Så var har våra unga tagit vägen? Utöver Twitch och Tiktok – som förvisso växer, men det är inga raketsiffror – tycks våra unga minska sin användning av internets olika tjänster?
Det handlar inte om att de slutat koppla upp sig – nästan exakt lika många kopplar upp sig dagligen i år som förra året. Däremot minskar antalet som ”ansluter sig till internet flera gånger dagligen”.

Och här är vi kanske inne på något centralt. I Göteborgsposten skrev jag i veckan om undersökningen:

”Är det en brytpunkt vi nu bevittnar? Är vuxenvärldens frågor om vad barn gör på internet obegripliga för en ny generation? /…/ För oss hade det varit jämförbart med att någon bad om detaljer kring hur vi använder elektricitet och vatten. Gör vi det dagligen? När använde du det senast?/…/ Exakt så obegripligt borde det framstå med internetfrågor för en generation som bokstavligen fått skärmtid med modersmjölken. Hur och varför ska de definiera vad de gör framför uppkopplade skärmar?”
Läs hela krönikan här

Läs också min genomgång av den stora undersökningen Svenskarna och internet 2019:

{ 0 kommentarer }

Mest retweetade – senaste månaden

av Emanuel Karlsten den november 25, 2019

i Veckans tweet

Twitter fick hicka, varför jag inte har fått ut några topplistor den senaste månaden.

Här kommer därför alla de senaste listorna – sammanslagna.

10)

Therese Lindgren blev första svenskspråkiga kanal att passera en miljon prenumeranter. Vad hon gjorde? Köpte en brunn.

9)

Den starkaste åldersgruppen på Twitter är fortsatt Paradise hotels målgrupp. (på riktigt! enligt svenskarna och internet)

8)

7)

6)

5)

4)

3)

2)

1)

Det blev stor skandal efter detta poddavsnitt av de båda influencers. De har pudlat och gått under jord under en period pga stormen av reaktioner.

Se tidigare veckors största tweets här.

Topp 10 mest retweetade tweets någonsin

{ 0 kommentarer }

Malmö-moderater skapade film om att lämna Malmö och flytta till Staffanstorp.
En annan Malmö-moderat spelade gangster som jagar medborgare från Malmö.
Aktörer med invandrarbakgrund valdes bort, Clas Ohlson vill stoppa filmen – och Tiffany Persson vill flytta, från Staffanstorp.
Här är vad vi hittills vet om tidernas mest tittade och kontroversiella kommunfilm.

M+SD-ledda kommunen Staffanstorp har hamnat på allas läppar efter att de släppte en kampanjfilm förra veckan. Filmen kampanjar mot grannkommunen Malmö och lyfter upp problemen staden haft med våld och kriminalitet. Syftet är att få Malmöbor att lämna staden och istället bosätta sig i Staffanstorp.

På kort tid har filmen fått en kvarts miljon visningar, enormt mycket för vem som helst, men särskilt mycket för en kommuns informationsfilm.

Filmen har älskats att främlingsfientliga och nazister, men fått högljudd kritik av andra som menar att filmen svartmålar Malmö och visar upp en skev bild av verkligheten – ett ”svart” Malmö och ett ”vitt” Staffanstorp.

Det här är vad vi vet hittills om filmen:

  1. Filmen kostade 123 291,25 kronor ex moms för Staffanstorp.
    Då fick kommunen drygt 140 000 kr i rabatt. Produktionen beställdes av ett företag i Malmö.
  2. Filmen regisserades av en Malmömoderat.
    Niclas Röhr representerar Moderaterna i Malmös kommunala bostadsförmedling. Han äger också ett produktionsbolag, som alltså fick uppdraget att göra reklamfilmen som svartmålade Malmö och hyllade Staffanstorp. Det är också Röhrs Porsche som familjen reser i. När Expressen ifrågasatte de dubbla rollerna svarade Röhr endast: ”Mitt företag har fullföljt uppdraget från uppdragsgivare”.
  3. Malmömoderat är gangster
    I gänget som i filmen terroriserar Malmöbor finns en 54-årig man.

Mannen är moderaten Claes Holmerup, ersättare i Arbetsmarknads- och socialnämnden – i Malmö stad. När Expressen frågar hur hans uppdrag går ihop med att göra reklam för att flytta från Malmö svarar Holmerup: ”Ja, men det är ju bara som statist jag medverkat i filmen”

4. Tiffany Persson hotar flytta

5. Kioskägaren i Staffanstorp byttes ut
Filmen har återkommande kritiserats för att visa upp en svartvit bild – i ordets sanna bemärkelse. I Staffanstorp finns bara vita människor. När en scen vid en kiosk skulle spelas in, valde man en skådespelare istället för kioskägaren, en invandrare. ”Jag hade ställt upp, men de frågade inte”, säger kioskägaren till ETC.

6. Clas Ohlson vill stopp filmen
I ett segment ses Clas Ohlsons flyttlådor, något som fått företaget att reagera. Enligt Staffanstorp vill företaget att kommunen ska klippa om filmen och blurra deras logga, eftersom Clas Ohlsson inte vill ha med filmen att göra.

{ 0 kommentarer }

Mest retweetade v42

av Emanuel Karlsten den oktober 28, 2019

i Mellansnack

Hanif Bali är tillbaka efter sin, tja, paus? Vilket märks på veckans topplista.

10)

9)

8)

7)

6)

5)

4)

3)

2)

1)

Se tidigare veckors största tweets här.

Topp 10 mest retweetade tweets någonsin

{ 0 kommentarer }

Frankrike blev det första landet i EU att göra om artikel 15, den så kallade ”länklicensen”, i upphovsrättsdirektivet till lag.
Google meddelade då att de inte kommer att betala medier för synlighet i deras sökmotor, utan istället kommer anpassa sig och ta bort det upphovsrättskyddade materialet.
Men det duger inte för franska medier, som nu drar Google till landets konkurrensmyndighet.

Denna blogg har tidigare rapporterat om turerna kring länklicensen och Frankrikes strid med Google. Den franska kulturministern har rasat och menat att Googles agerande strider mot lagen, medan en närmast enad expertkår menar att Googles agerande är i linje med gällande direktiv.

Under torsdagen gick ett dussintal franska medier ut och meddelade att de gemensamt kommer att anmäla sökjätten till konkurrensmyndigheter.

– Google erbjuder oss ett val mellan att kapa vår trafik, vilket kommer hindra läsare från att hitta oss eller komma åt våra sajter via sökmotorer, eller att kapa våra rättigheter, säger Pierre Louette, vd för PDG som bland annat äger dagstidningen Le Parisien, rapporterar Ny teknik via TT.

Google tillbakavisar de påståendena och säger i en kommentar till AFP:

”Google hjälper internetanvändare att hitta nyheter från många källor och resultatet baseras alltid på relevans, inte handelsavtal.”

Google påpekar vidare att publicister aldrig haft så många valmöjligheter kring hur deras innehåll kan synas på Google och att de inte kommer att ta bort dem från sökmotorn eller ändra dess relevans.

”Lagen kräver inte en avgift för att posta länkar och europeiska publicister får redan ett stort värde från de åtta miljarder besök de får varje månad från internetanvändare som söker genom Google”, säger en talesperson från Google till AFP.

Även den nyhetsbyrå som rapporterar ovanstående nyhet, AFP, planerar att göra en separat anmälan mot Google, och under veckan signerade över tusen journalister och upphovsrättshavare ett öppet brev, där de kräver att Google och andra nätjättar följer det nya direktivet. De har stöd från den franska regeringen som riktat stark kritik mot Google.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Läs mer:
Experter skeptiska till Frankrikes Google-hot: ”Svårt att se det bära”
Google listar medierna som kommer försvinna i sökresultatet: ”Svenska medier får mejl i dagarna”
Frankrikes kulturminister om att Google vägrar betala medier för länkar: ”Inte acceptabelt”
Dråpslag för publicister efter Upphovsrättsdirektivet – Google vägrar betala ”länklicens”

{ 0 kommentarer }

En av gårdagens största artiklar kom från Skojig.com. Det är ett skämt om hur snövit, stålmannen och pinocchio tävlade i olika tävlingar, som skönhet, styrka och lögn. Alla vinner, utom Pinocchio som kommer ut från tävlingen med en gigantisk näsa och frågar: ”Vem fan är Stefan Löfven?”

Artikeln får drygt 3 000 Facebookreaktioner, vilket gör att den kvalar in i topp av de svenska artiklar som engagerade flest under tisdagen denna vecka.

Men vet Sverigevännerna vems skämt det är de skrattar åt?

Sajten de klickar in på, skojig.com, uppges drivas av Krystian Czarnecki. Det är enda spåret som finns från skaparen av sajten. Ett relativt vanligt namn i öststatsländer. Men Facebook ger mer information. Skojig.com har en officiella Facebooksida, ”Roliga skämt”. Sidan har 65 000 fans och skrivs även den helt på svenska. Det är härifrån majoriteten av den aktuella artikelns reaktioner kommer från. Facebooks transparensverktyg visar här att bakom sidan finns två personer, som båda befinner sig i Polen.

I Polen sitter det alltså minst två personer som skapar hånande humor om Sveriges statsminister, som blir en av de största artiklarna på svenska internet.

Vet de som skrattar om det? Och spelar det någon roll?

Man får såklart skratta åt både smakfulla och osmakliga skämt, även om Sveriges statsminister. Och det behöver inte innebära att det är främmande makt som försöker så split eller bidra till polarisering i det svenska debatten. Det skulle lika gärna kunna handla om sajter som bara vill tjäna några enkla pengar. Som ser att skämt om Löfven fungerar särskilt bra just nu.

Att titta på Skojig.com:s tidigare innehåll signalerar inte att de skulle vara särskilt intresserade av politik. Ett av deras mest framgångsrika försök på viraltrafik på den svenska marknaden har varit skämt om någon som köpte sprit på Systembolaget, ett ord de har vissa svårigheter att stava rätt till (nej, stavningen är inte en del av skämtet).

Precis som svenska viralsajter tar sig in på tyska, franska och turkiska marknader, är Sverige utsatt för samma typ av aktörer. Som försöker tjäna snabba pengar på svenska annonsörer, genom att dra trafik till dem från Facebook. Uppdraget är enkelt: Hitta skämten och innehållet som drar mest engagemang, kommentarer, reaktioner – och kanske bråk?

Man kan här se det från två perspektiv: Antingen, som en axelryckning. Att det är en konsekvens av en global marknad där vem som helst kan tjäna pengar på det som får oss att skratta, rasa eller gråta.

Eller som att det blivit lättare än någonsin för externa aktörer att spela på våra starkaste känslor. Och som därmed – medvetet eller omedvetet – bidrar till en starkare polarisering i samhället.

Men frågan är fortfarande relevant: Vet vi svenskar vems skämt det är vi skrattar åt? Och spelar det någon roll?

Har du tips på fler sidor att granska? Skicka ett mejl eller ett dm.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Uppdaterat: Jack Werner hittar att sajten har ett Google adsense-konto som pekar ut flera sidor i nätverket:

Utifrån de nya uppgifterna går det att se att denna stora polska Facebooksida verkar vara ursprunget, också drivet av två polacker.

Uppdaterat2: Nyhetsmorgon bjöd in mig och då fick jag utveckla detta ytterligare

{ 0 kommentarer }

Förberedelserna inför att sjösätta Upphovsrättsdirektivet i Sverige fortsätter. Sedan tidigare har denna blogg berättat hur en referensgrupp tillsatts för att hittat sätt att implementera direktivet i svensk lag.

Idag, tisdag, träffades gruppen för tredje gången, nu med fokus bland annat på artikel 15, som också kallats ”länkskatt” eller ”länklicens”.

Flera som var närvarande har försett denna blogg med information från mötet, här är de viktigaste punkterna:

Gruppen var förstärkt – men många färre deltog. Tidigare har justitiedepartementet efterfrågat fler deltagare och fler perspektiv till gruppen, eftersom balansen varit ojämn: Långt många fler från upphovsrättssidan än från organisationer med medborgarperspektiv har varit med. Ett antal nya representanter fanns nu med i gruppen, bland annat spelhobbyförbundet Sverok och Sveriges museer. Men under mötet deltog också långt färre deltagare än under tidigare möten. Kanske var det för att den mest kontroversiella punkten, ”internetfilter”, inte avhandlades? Eller för att det är uppenbart att mötenas betydelse just nu är av informerande karaktär, input ges via skriftliga utlåtanden.

Ämnet var var artikel 13-16. Vilket i huvudsak är långt mycket mindre kontroversiella än artikel 17, internetfilter. Men här finns artikel 15, den så kallade länklicensen, vars effekt i september åkte på ett stort bakslag, när Google menade att de inte kommer att betala licenser till medieföretag mot synlighet i deras tjänster.

Promemorian innehöll få kontroversiella förslag. Det förefaller också som att de flesta som deltog på mötet inte hade hunnit läsa igenom promemorian innan mötet och därför inte hunnit ha någon kvalificerad åsikt. Promemorian är även denna gång en tjänstemannaprodukt och alltså inte ens regeringens inofficiell åsikt. Eventuella synpunkter på materialet behöver referensgruppen skicka in senast 22 november.

Här kan du läsa promemorian.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 kommentarer }

Mest retweetade v41

av Emanuel Karlsten den oktober 21, 2019

i Veckans tweet

Ebba Busch Thor i fokus i veckans topplista.

10)

9)

8)

7)

6)

5)

4)

3)

2)

1)

Se tidigare veckors största tweets här.

Topp 10 mest retweetade tweets någonsin

{ 0 kommentarer }

På förekommen anledning återpubliceras denna, en text som publicerades för flera år sedan i någon tidning som inte längre finns tillgänglig:

(…)De senaste åren har allt fler börjat konspirera kring att Facebook avlyssnar vår konversation. Det man har diskuterat – en ovanlig vara, destination eller tanke – har några minuter senare dykt upp som annons på Facebook. Men Facebook behöver inte lyssna på dig för att veta vad du vill ha. Den följer dig var du reser, vilka vänner du har, vad dina vänner tycker om, vem du är nära, vad känner och tycker. Den följer dig dessutom på andra sajter, om dessa har installerat en så kallad ”pixel” från Facebook, vilket många har eftersom det hjälper dessa företag att hålla koll på vem du är och ge dig bättre erbjudanden. All data samlas hos Facebook som därför kan förutspå vad du kan tänkas vara intressand av – innan du vet det själv.

Så kanske är det den stora saken som nu händer. Att allmänheten får veta något som marknadsförare har känt till i flera år: Att stora företag med mycket data kan förutspå nästan allt om oss. För att vi valt att ge dem tillgången. För att det gör våra köp eller upplevelser bättre.

Det mest magstarka eller hycklande i det här är att vi rasar över det först nu, när vi de senaste åren helt tycks ha godtagit att bli övervakade av staten. Inga är längre arg på att staten övervakar all vår information genom FRA. De flesta har glömt hur privata företag kan begära ut från operatörer vilka sajter vi surfar genom en nästan automatisk process. 

Skillnaden är att i Facebooks och livsmedelsbutikernas fall har vi valt att byta ut vår personliga information mot bättre tjänster.

I statens fall har de med lagstiftning tvingat till sig rättigheter att övervaka – ifall någon skulle råka vara kriminell.

Det senare är problematiskt på riktigt. Det förra är mest kapitalism. 

{ 0 kommentarer }