Emanuel Karlsten

Sedan mars förväntar sig Sverige att internetoperatörer förbjuder användare att läsa ryska statsmedier. Det är en unik censur. Aldrig i modern historia har Sverige gått ut med påbud om att viss information inte får nå svenska medborgare.
Det här är en berättelse i tre delar om ett unikt statligt ingrepp på en grundläggande medborgerlig rättighet.
Del 1: Den unika censuren
Del 2: Myndighetens otydliga utredning skrämde operatörer till censur
Idag del 3: Intervju med digitaliseringsministern

Orden från ministern är lika förvirrande som de låter. Svensk lag ska följas – om inte en annan lag ska följas. Och bedömningen anser regeringen att näringslivet ska ta. Anledningen är att systemet inte tillåter något annat. Det kommer framgå under den intervju som digitaliseringsministern ger med anledning av det unika svenska censurbeslutet.
Men låt oss först backa bandet.

När Europeiska unionens råd skulle anta en förordning om censur förstod den svenska regeringen att beslutet var exceptionellt. De förstod också att förordningen kunde gå på tvärs med yttrandefrihetsgrundlagen. Därför hade Sverige en plan.
– När sanktionspaketet skulle tas i EU var det viktigt för Sverige att man skulle få en stjärnskrivning i förordningen som innebar att sanktionerna skulle genomföras med respekt för medlemsstaternas konstitutioner, säger digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar.
Stjärnskrivningen infördes och EU kunde återigen med enad front konfrontera Ryssland med ytterligare ett sanktionspaket. Men trots att regeringen tyckte sig stå med ryggen fri fanns ett problem: Vem ska tolka lagen?

Internetoperatören Telia – som till 40 procent ägs av svenska staten och har verksamhet i flera EU-länder – har bevakning på relevanta EU-beslut och förstod därför snabbt att de behövde agera.
– Vi sökte omedelbart vägledning från våra beslutande myndigheter för samordning och riktlinjer. Vi var i dialog med dessa under ett antal dagar innan vi genomförde blockeringen, säger Irene Krohn, Telias presstalesperson.
Frågan gick till Post- och telestyrelsen (PTS) och efter det formulerade myndigheten alltså det som av många antagits vara den officiella riktlinjen. Som inte tog höjd för yttrandefrihetsgrundlagen. Men inte heller digitaliseringsministern vet varför myndigheten analyserade nätneutraliteten, men inte grundlagen.
– Jag kan inte svara på varför myndigheten har valt att göra en del av tolkningen men inte resterande tolkning, men jag konstaterar att från regeringens sida är det viktigt att kunna stå upp för vår grundlag även i exceptionella situationer, säger Khashayar Farmanbar.

Det kan låta som en minister-floskel, men det kan också vara nyckeln i varför frågan upplevs så delikat. Yttrandefrihetsgrundlagen är uppbyggd kring ett antal principer, varav censurförbudet är en. Ingen del av det offentliga – varken politiken, regeringen eller myndigheter – får censurera innehåll som är grundlagsskyddat. Därför är det känsligt för till exempel en minister att göra en bedömning av det.
– För om jag gör bedömningen att RT inte har det [grundlagskyddet] och en domstol bedömer att de har det, ja då har jag brutit mot grundlagen, säger Khashayar Farmanbar.

Givetvis kan myndigheter ändå hantera och ge vägledning i svåra frågor, men vilken myndighet?
– Jag tror ärligt talat att den lagstiftningstolkningen… Om vi hade haft en sådan myndighet så hade det inte legat på PTS ändå. Den hade legat på någon annan myndighet, säger Farmanbar.
– Vi har ju ingen myndighet som har till uppgift att göra den här tillsynen.

Avsaknaden av relevant myndighet är också anledningen till Farmanbars tidigare uttalande om att internetleverantörer som inte censurerar RT slipper sanktioner.
– Vi är ett väldigt fritt land, vi har inte byggt upp myndigheter för att censurera och därmed finns det ingen myndighet som har tillsynsansvar.
Finns det anledning för regeringen att ge uppdrag till en myndighet att göra en tolkning om censuren är förenlig med Sveriges grundlag?
– Det är något vi ser över. Men det betyder inte att svaret är ”ja det kommer finnas anledning att göra det”, men vi ser över ifall det är någon som borde få det ansvaret eller inte.

I väntan på det får alltså internetleverantörerna stå för denna balansakt. De skulle å ena sidan kunna besluta att inte censurera – vilket sannolikt inte skulle medföra konsekvenser eftersom ingen myndighet kan eller vill följa upp. Men å andra kan faktiskt de internetleverantörer som har beslutat att censurera möta en annan risk: Att dras till domstol av ryska statsmedier.
– Om en operatör anser att RT och Sputnik inte omfattas av grundlagsskyddet, då har RT och Sputnik möjlighet att dra dem inför vanlig, civilrättslig domstol. Då gör domstolen en bedömning om det var rätt eller fel, om hur förordningen ser ut och om RT skulle haft skydd enligt grundlagen, säger Khashayar Farmanbar.
En sådan situation är kanske inte sannolik. Men så är också hela situationen osannolik.
– Det här en exceptionell situation. Vi har åtminstone så vitt jag vet inte varit i ett sådant här läge tidigare, säger Khashayar Farmanbar.

Daniel Westman, jurist som specialiserat sig på IT- och medierätt, håller med om att situationen är exceptionell.
– Kombinationen av att man drämmer till med vagt formulerat och långtgående förbud och sedan för ut en tolkning om att det ska följas – men inte alltid. Ja, det lägger väldigt mycket ansvar på operatören, och de har ju inga incitament åt någon håll. Varför ska de stå upp mot det här? Det är ett problem.

Men Westman är också tydlig om vem som bär skulden för den uppkomna situationen.
– Regeringen. Men det är svårt att ta politiskt ansvar för det man själv har varit med och och röstat igenom, säger Daniel Westman.

***

Läs del 1 – Den unika svenska censuren.
Läs del 2 – Myndighetens otydliga utredning skrämmer till censur
Läs också: Facebook flaggade upp min text som ”under ryska statens redaktionella kontroll”

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Sedan mars förväntar sig Sverige att internetoperatörer förbjuder användare att läsa ryska statsmedier. Det är en unik censur. Aldrig i modern historia har Sverige gått ut med påbud om att viss information inte får nå svenska medborgare.
Det här är en berättelse i tre delar om ett unikt statligt ingrepp i en grundläggande medborgerlig rättighet.
Del 1: Den unika censuren
Idag del 2: Myndigheten utan ansvar

Det finns något märkligt med myndigheten Post- och telestyrelsen (PTS) tolkning av det Europeiska unionens råds censurförordning. Trots att det är tydligt att förordningen går på tvärs med svensk lagstiftning nämner PTS inte saken med ett ord. Istället meddelar PTS att de granskat om den nya förordningen strider mot EU:s nätneutralitetsförordning. Nätneutraliteten handlar om att internetleverantörer ska stå neutrala till hur deras kunder använder internet. PTS konstaterar kort att den nya censur-förordningen trumfar nätneutraliteten. Meddelandet går sedan ut till samtliga svenska internetleverantörer och det är också detta som får dem att blockera de ryska statsmedierna. Det är ingen stor förlust för de flesta svenskar, men ingreppet är unikt. Det strider mot grundläggande principer och lagar om att staten inte bestämmer vilken information medborgare ska få del av. Vid inget annat tillfälle har sådan censur bedrivits i Sverige i modern tid. Yttrandefrihetsgrundlagen gör det nästan omöjligt, liksom lagen om informationsfrihet. Framför allt går det på tvärs med en demokratisk princip Sverige brukar slåss för: Att censur är sådant som totalitära regimer använder. Så varför skickade PTS ut vägledning i frågan – utan att ta höjd för svensk lagstiftning?
– Det kom frågor om förhållandet mellan rådsbeslutet och reglerna om öppen internetanslutning, förklarar presschefen på PTS, Peter Örhn.
Han menar att PTS är satt att bevaka infrastrukturregler som öppen internetanslutning, men inte kan svara på hur rådet har förhållit sig till andra lagar.
– PTS är inte behörig myndighet för att tillse att detta beslut efterlevs. Av den anledningen kan vi inte besvara frågor direkt kopplade till beslutet.
Men är inte PTS satt att bevaka om en förordning går i strid med svensk lag?
– PTS är inte behörig myndighet för att tillse att detta beslut efterlevs. Av den anledningen kan vi inte besvara frågor direkt kopplade till beslutet.
Varför ger ni svar på frågor om rådsbeslutet går i strid reglerna om öppen internetanslutning, men inte frågor om rådsbeslutet går i strid med svensk lag?
– PTS bevakar reglerna om öppen internetanslutning. Så frågor om det har vi besvarat.
Om en internetleverantör frågar er om ett rådsbeslut går i strid med svensk lag – kommer ni att svara då? 
– Det kan jag inte spekulera kring, säger Peter Öhrn.

Längre än så når vi inte. PTS är inte ansvarig för att förordningar efterlevs och tycker sig bara ha svarat på operatörers specifika frågor om en konflikt mellan olika EU-förordningar. Ändå var just detta utskick avgörande för operatörernas beslut. Samtliga operatörer jag har kontaktat hänvisar beslutet om blockering till dels tydligheten i förordningen och dels beskedet från myndigheten. Operatören Tre tyckte sig inte ha något val.
– Då riktlinjerna från PTS är otydliga så har vi valt att följa EU:s direktiv om att blockera RT och Sputnik och kommer fortsätta att göra det tills nya direktiv ges. Vi följer utvecklingen noga och är beredda att omvärdera vårt beslut om EU eller PTS kommer med nya riktlinjer, säger Lovisa van der Schoot, pressansvarig på operatören Tre.

Några mindre aktörer, som Bahnhof och Bredband2, väljer att inte agera. Skälen varierar, för Bahnhof – som aktivt profilerat sig i frågor om nätneutralitet – är beslutet politiskt.
– Vi tänker inte införa några blockeringar, absolut inte. Man måste ha två saker i huvudet, det handlar inte om att gilla desinformation men det måste man komma till rätta med på andra sätt, har Bahnhofs vd Jon Karlung sagt till DN.

Men vad händer med den som bryter mot förordningen? I Sveriges radio försökte man få klarhet i det. Digitaliseringsministern ställdes till svars i ett inslag som fick rubriken ”Inget straff för att sprida ryska medier”. Vilket – trots citatrubrik – inte är ett direktcitat från digitaliseringsministern. Men framför allt är det svaret som ges förvirrande Digitaliseringsministern och till synes helt utan följdfrågor.
– Sverige får inte bedriva tillsyn gentemot leverantörer, medier, som har skydd enligt lagen om yttrandefrihet, säger digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar, men tycks snubbla på orden om ”leverantörer”.
Som att han rättar sig och istället talar om medier. Sveriges radios reporter frågar om det är meningsfullt att ha censurförordningen om det inte leder till sanktion. Nu blir svaret ännu mer förvirrande:
– Jag uppfattar att det är en hel del leverantörer, jag skulle våga påstå de flesta leverantörerna, som följer den här förordningen över hela Europa, säger Farmanbar till Sveriges radio.

När jag kontaktar Sveriges största internetleverantörer tycker inte någon att digitaliseringsministerns svar ändrar någonting. Telenor menar att Farmanbars kommenterar inte ens berör dem.
– Farmanbars svar gäller eventuella ingripanden mot medieföretag som agerar enligt yttrandefrihetsgrundlagen. Vår internetleverans går inte under denna lag och vi har inga utgivningsbevis eller liknande, säger Telenor via sin presstalesperson Boel Bengtsson.
Liknande svar ger också Tele2, som menar att digitaliseringsministerns kommentar omöjligen kan ändra något för dem.
– Man kan konstatera att frågor som gäller myndigheters agerande och grundlagen brukar vara en fråga för domstolarna, säger Fredrik Hallstan, head of PR på Tele2.

Svaret ringar in problemet: Varken domstolar eller myndigheter har tidigare haft att göra med censurlagar i Sverige. Det finns helt enkelt få prejudikat och inga tidigare beslut att luta sig mot. Det finns inte ens en beslutsordning om vem det är som ska bedöma ifall svensk lag efterföljs.

Det blir tydligt i den intervju jag senare gör med digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar.

***

Läs mer i del 3.
Skriv upp dig på nyhetsbrevet nedan för att få nästa del i din mejl, eller bli Patreon och läs alla delar direkt.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Ibland överträffar verkligheten dikten. När jag idag postade första delen av min artikel om Sveriges unika censur, blev konsekvensen att Facebook märkte upp min post som ”helt eller delvis under den ryska statens kontroll”.
Det är en fullkomligt absurd situation. Som har sina förklaringar – som givetvis inte är tillräckliga.

Uppdaterat: På måndagen meddelade Facebook Sverige att de har tagit bort flaggningen på mitt inlägg.

Den här texten skulle inte skrivas. Istället skulle det här finnas plats för del 2 i min serie om den unika svenska censuren. Jag hade till och med minimerat delarna om EU-kommissionens långtgående tolkning av ministerrådets förordning och deras påtryckningar på världens nätjättar. Men när jag skulle posta min första del i min artikelserie flaggar Facebook upp min Facebookstatus på följande sätt:

Flaggningen sker direkt under länken till denna sajt och förklarar alltså att ”den här” länken ”kommer från en utgivare som Facebook menar kan vara helt eller delvis under den ryska statens kontroll”. Det lämnas inte ens utrymme för något annat än att länken skulle vara under rysk kontroll. Och det är svårt att förstå det som att det handlar om något annat än denna sajt. Samma sak händer om man försöker dela min Facebookstatus. En ruta kommer upp som ifrågasätter om jag verkligen vill dela länkar till ”Statskontrollerad media i Ryssland”,

Det handlar så klart inte om min sajt, utan att Facebook känt av att jag i min text nämnt RT.com. Eftersom jag klistrat in hela artikeltexten i min Facebookstatus har också Rt.com där blivit en klickbar länk, vilket gjort att det fångats upp av Facebooks trubbiga system. Facebook Sverige har varit tillmötesgående och både utrett och påpekat att det antagligen handlar om just detta system och att det är ett misstag. Skulle jag posta igen och ta bort ”rt.com” kommer det inte flaggas. Men det är egentligen inte problemet. Problemet är dels att censuren är så känslig att det räcker att bara nämna rt.com för att den ska slå till. Och dels att jag i efterhand inte kan göra något åt märkningen. Inte ens när jag uppdaterat texten, lagt in ett blanksteg mellan ”Rt” och ”.com” försvinner varningarna och märkningen. Men de största problemen är följande:

1) De svepande, brännmärkande formuleringarna
Världens mäktigaste företag har ett system som tydligt brännmärker att redaktioner kan vara under statlig, rysk, redaktionell kontroll – men är otydliga med vilka redaktioner det gäller. Eftersom märkningen står så tydligt under min redaktionella länk är det närmast omöjligt att tolka det som att det skulle handla om någon annan.

2) Att det inte går att överklaga
Via ”Läs mer”-knappen kommer man till en sida där man får mer information om hur Facebook har kommit fram till beslutet. Den är ännu mer spektakulär, eftersom den också är svepande kring hur man kommit fram till märkningen, men tydlig i att märkningen är väl övervägd. Men vill jag överklaga? Ja, då hänvisas jag till en sajt – som inte finns:

Allt detta beror på ett EU som med sådan iver sträckt sig efter censur att det varit viktigare att blockera och stämpla än att säkerställa att grundlagsskyddade rättigheter inte kommer i kläm.

Den visar också problemet i varför sådana här beslut inte bäst förvaltas av det privata näringslivet. För de saknar incitament att upprätthålla offentlig debatt, kritik och journalistik.

Om allt detta fortsätter jag nu att skriva om. Det är en artikelserie om en historisk och unik svensk censuren. Du kan läsa hela texten direkt om du är betalande prenumerant via Patreon, eller läsa texten uppdelad i delar. Idag publicerades del 1, imorgon kommer del 2. Skriv upp dig på nyhetsbrevet nedan för att få ett mejl med nästa del.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Sedan mars förväntar sig Sverige att internetoperatörer förbjuder användare att läsa ryska statsmedier. Det är en unik censur. Aldrig i modern historia har Sverige gått ut med påbud om att viss information inte får nå svenska medborgare. Det har inte hänt med IS-propaganda, inte med barnporr eller något av de många övergrepp som tillgängliggörs på internet.
Men med ryska kanalen RT har det hänt – i strid med svensk lag.

Det här är en berättelse i tre delar om ett unikt statligt ingrepp i en grundläggande medborgerlig rättighet – där ingen vill ta ansvar.
Del 1: Den unika censuren

För den som knappar in RT.com på dator eller mobiltelefon ser det ut som att sajten inte existerar. Eller som att internet slutat fungera: ”Webbplatsen kan inte nås”. Det kan den, men inte om du är abonnent hos någon av Sveriges största internetleverantörer. Samma sak med Sputniknews.com. De är båda ryska, statskontrollerade medier och i den första vågen av EU-sanktioner beslutade Europeiska unionens råd – ett slags toppmöte av statsöverhuvuden från EU:s samtliga länder – att anta en förordning om att förbjuda dessa etermedier att sändas i EU. Beslutet togs snabbt och passerade inte parlamentet och ännu snabbare gick det efter beslutet då EU:s tjänstemannaregering, EU-kommissionen, gjorde en egen tolkning av förordningen. Nu handlade censuren inte bara om fall där ryska statsmedier sände utan också i de fall medierna kunde uppsökas. I ett brev till internetföretag som läckt ut, men vars innehåll en högt uppsatt person på svenska Google bekräftat för mig, krävde kommissionen att de ryska statsmedierna skulle blockeras från sökmotorer och sociala medier. Därför är RT.com också borta från både Google-resultat och även mer oberoende aktörer som Duckduckgo. Det är som att de ryska statsmedierna aldrig existerat.

En sådan censur, där alltså staten avgör vad medborgare ska få ta del av, är unik i Sverige. Inte ens med de grövsta av brott har Sverige utövat internetcensur. Inte för propaganda, inte terrorism, inte ens barnporr. Senast staten försökte sig på ett censurförsök var när utrikesminister Laila Freidvalds utövade påtryckningar så att ett webbhotell stängde ned en Sverigedemokratisk hemsida med muhammedkarikatyrer. Ingreppet ledde senare till att Freivalds fick lämna sin post. För i Sverige finns lagar om informationsfrihet och grundlagar om yttrandefrihet.

Därför var också beslutet i Europeiska unionens råd kontroversiellt för Sverige och därför lyckades regeringen förhandla in en brasklapp om att förordningen ska respektera medlemsländernas lagar. Alltså: Om det finns en svenska lagar som går på tvärs med förordningen, trumfar svensk lag. Med detta undantag upplevdes förordningen riskfri för samtliga EU-länders regeringar, samtidigt som beslutet blev en viktig kraftmarkör mot Ryssland under krigets första dagar.

Nyheten om rådets beslut drunknade bland övriga nyheter om kriget, men en dryg vecka senare uppmärksammades det. Då, i början av mars, hade Post- och telestyrelsen (PTS) skickat ut ett meddelande till samtliga svenska internetoperatörer och förtydligat att förordningen gäller i Sverige: ”Att blockera innehåll i nät kan stå i strid med nätneutralitetsförordningen. Detta regelverk tillåter dock blockering om den krävs t.ex. för att uppfylla kraven från EU. Den aktuella förordningen skapar ett sådant undantag”, skrev myndigheten. Men ingenting nämndes om någon svensk grundlag, inte heller något om informationsfrihet. I en uppföljande intervju i Dagens nyheter förtydligade PTS:
– Det här innebär att operatörerna förväntas genomföra den här blockeringen, säger pressansvarige Petter Öhrn.

De stora operatörerna Telia, Tele2, 3 och Telenor kände sig samtliga tvingade att rätta in sig i ledet och stoppade tillgången till ryska statsmedier. Reportrar utan gränser rasade mot censuren, kallade det ”vansinnigt” och Journalistförbundet krävde att beslutet skulle rivas upp. Men Sveriges kulturminister visade istället uppskattning till de operatörer som följt förordningen och menar att det var rätt eftersom de ryska medierna ”sprider rysk propaganda och desinformation”.

Just den formuleringen fick juristen Daniel Westman, specialiserad på medierätt, att reagera. För propaganda är, i strikt mening, politisk information. Den kan vara rätt eller fel, men den är inte olaglig.
– Att börja allmänt prata om att det här inte är ett problem ur en yttrandefrihetssynpunkt för att det är falsk information eller propaganda, det är en oerhört farlig argumentation, säger Daniel Westman.
Westman menar att det är domstol som ytterst avgör frågan, men att det för honom är tydligt.
– Min uppfattning är att det här går alldeles för långt och är en alldeles för stor begränsning i yttrande- och informationsfriheten, säger Daniel Westman.

Men om experter anser att lagen är tydlig, varför respekterar varken myndigheter, operatörer eller ministrar den?

Mer om det i del 2 – skriv upp dig på nyhetsbrevet för att få nästa del i mejlen, eller bli Patreon och läs alla tre delar direkt.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 17 (25 april – 1 maj 2022).

18 772 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med 83 dödsfall sedan förra veckan.

Enligt Folkhälsomyndighetens scenario skulle smittan nu börja öka, men scenariot är ”inte alls säkert” och tillgängliga mätverktyg visar istället på fortsatt minskad smitta, även om mörkertalet fortsätter var stort. Även akuta luftvägssymptom i samhället minskar, samtidigt som influensan ökar – vilket antas ha att göra med att färre utsatts för influensan under pandemin.

I sjukvården fortsätter antalet intensivvårdade fall ligga kvar på samma nivå sedan mitten på mars. Samtidigt fortsätter insatserna för att få ner de vårdköer som byggts upp under pandemin. I Göteborg har Sahlgrenska sjukhuset börjat utföra operationer på kvällar och helger.

Att Sverige slutat testa befolkningen får kritik av WHO som menar att alla länder som slutar testa blir ”blinda” för smittspridningen. Även de ”22 forskarna” skriver och tar avstamp i att Folkhälsomyndigheten tror att smittan kommer öka, men att ingen kommer att veta hur mycket den ökar. Andra experter har uttalat sig och är inte lika oroliga över ökningens konsekvenser. Flera regioner har gjort sig redo för en smittökning och menar att de följer den genom tillgängliga parametrar som sjukhusinläggningar och virusnivåer i avloppsvatten. Samtidigt verkar regionerna uttrycka mer oro för influensan som ökar.

72 procent av svenska barn 0-11 år har genomgått infektion med covid-19. Det menar Folkhälsomyndigheten som presenterat en ny stor undersökning om antikroppar bland barn. Mätningen gjordes i mars och ökningen är stor sedan senaste undersökningen från november/december 2021 – då hade bara 29 procent av de yngsta barnen genomgången infektion. I de äldre barngrupperna (där vaccin erbjuds) är det nästan 100 procent som visar antikroppar. Det visar dels att smittan under vintern varit stor, men också att den i högre utsträckning drabbat yngre barn.

Norges coronakommission har presenterat sin slutrapport, som var som Sveriges – fast tvärtom. Kommissionen berömmer den inledande handlingskraften, men kritiserar sedan hårt hur politikerna detaljstyrde landets pandemihantering. Reglerna var för många och inte minst riktas kritik mot hur skolor stängdes och barn därmed utsattes. Sammantaget blir dock rapportens slutsats myndigheter och befolkning klarat pandemin bra.

Vaccin

7 826 928 har nu fått minst en dos vaccin (87,1% av befolkningen över 12 år) och 7 631 111 (84,9% av befolkningen över 12 år) är fullt vaccinerade. 5 289 487 har fått en tredje dos (64,1% av befolkningen 18 år och äldre).
Totalt har 21 866 877 doser vaccin delats ut i Sverige, vilket är en ökning med 135 000 doser – 5 000 färre än förra veckan.

Region Uppsala vaccinerade barn över 15 år mot covid-19 – utan föräldrarnas samtycke. Det har anmälts av föräldrar till Justitieombudsmannen, som i veckan meddelar att regionen inte gjorde något fel. JO menar att det var rimligt eftersom barnen var över 15 år och att regionen gjort en mognadsbedömning.

En tredje boosterdos erbjuds alla – utom barn. I veckan frågade jag Folkhälsomyndigheten om varför och fick följande svar via myndighetens presskontakt:
”Syftet med vaccinationerna är i första hand att skydda individen från allvarlig sjukdom och död i covid-19. Folkhälsomyndigheten ser över rekommendation om påfyllnadsdos för personer som är under 18 år, men gruppen som helhet löper en mycket låg risk för allvarlig covid-19-sjukdom och har dessutom kvar skyddet från sin grundvaccination under längre tid.”

Nyheter i korthet:

• Kina genomgår sedan en tid sin värsta våg av pandemin hittills. Det har sänkt ekonomin, vilket nu också ger effekt på Sveriges ekonomi: En ny undersökning visar att 80 procent av svenska företagen upplever direkta negativa effekter.
• Finlands president fick i veckan läggas in på sjukhus efter långvariga covid-symptom. Senare i veckan kom han att skrivas ut från sjukhus.

Det var allt för den här veckan. Då vi också kan passa på att notera att det nu gått två år sedan detta nyhetsbrev startades.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

I veckan kom besked från EU-domstolen: Upphovsdirektivet i allmänhet och artikel 17 – det som kommit att kallas internetfilter – i synnerhet strider inte mot yttrandefriheten. Men trots godkännandet kan domen anses vara en vinst. För domstolen är samtidigt tydlig med vad gränserna går.

Att Polen överklagade EU-direktivet sågs som ett sista halmstrå för att riva upp det upphovsdirektiv som kritiker befarat ska förändra internet. I upphovsrättsdirektivets 17:e artikel (tidigare kallat ”artikel 13”) framgår att internetsajter är ansvariga för de upphovsrättsbrott användarna gör. Det innebär att sådana brott måste filtreras innan publicering, annars väntar dryga böter. Undantag ska göras om uppladdningen innehåller satir eller kritik, något som är omöjligt för filter att avgöra. Därför har direktivet befarats leda till överfiltrering och en centrering av makt hos sajtägare liksom upphovsrättshavare.

Men nu avslår alltså EU-domstolen Polens överklagan och menar att direktivet har tillräckliga skyddsåtgärder för att upprätthålla balans mellan yttrandefrihet och upphovsrätt. Domstolens beslut ses samtidigt som en seger, eftersom den gör en generös tolkning av hur direktivet ska läsas.

Daniel Westman, jurist specialiserad på IT- och medierätt, har läst domen och kallar den ”yttrandefrihetsvänlig och menar att den är en ”halv seger” för kritikerna. För även om direktivet nu inte rivs upp innebär domstolens tolkning att sajtägare behöver anstränga sig mycket för att skydda användares rättigheter. Till exempel räcker det inte för en sajt som Facebook eller Youtube att blockera innehåll ”för säkerhets skull” och i efterhand ladda upp det. Innehåll ska i första hand tolereras.
– Om man tänker sig en skala för det här filtret där det på ena sidan stoppar allt innehåll med fragment av ett skyddat verk, och andra sidan, där filter bara stoppar det som laddats upp i sin helhet, innebär domstolens beslut att filtret kommer ligga närmare det senare, säger Daniel Westman.
Därmed tror han att det kommer bli mer likt hur det redan är idag, då flera stora sajter redan har filter som stoppar uppladdningar av till exempel lätt identiferbara hela låtar.

I Sverige har direktivet ännu inte blivit lag, men ett lagförslag har varit ute på remiss. Sverige har också inväntat EU-domstolen beslut och Daniel Westman konstaterar nu att den svenska tolkningen är lik den EU-domstolen nu gjort.
– Det var mycket hängslen och livrem i det svenska förslaget och det gick långt för att garantera användares rättigheter. Förslaget kan nog läggas fram nu, eftersom det går i linje med EU-domstolen, tror Westman.

Samtidigt kommer domstolens besked innebära en svårighet i EU. Ett EU-direktiv ä har varje land fått tid på sig att besluta om en egen tolkning och implementering utifrån lokala lagar. I Frankrike har direktivet tolkats särskilt liberalt, och Tyskland är kanske det land som lagt in flest brasklappar för att skydda användare från överfiltrering. Frågan är dels var de globala sajter kommer lägga sig, eftersom de rimligtvis kommer vilja ha en och samma hållning i EU. Men också hur respektive land som redan infört direktivet som lag kommer reagera på beskedet från EU-domstolen.
– Det är väl vad som diskuterats mest i den akademiska diskussionen efter den här domen. Att det verkar som att en del länder har tagit för lätt på yttrandefrihetsintressena vid lagstiftningen, säger Daniel Westman.

I sommar väntas riksdagen klubba en version av upphovsrättsdirektivet som svensk lag.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 16 (19 – 24 april 2022).

18 689 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med 84 dödsfall sedan förra veckan.

Smittan fortsätter att minska enligt de mätverktyg Folkhälsomyndigheten använder. Även om testandet är begränsat och påsken påverkade senast inrapporterade helvecka minskar också antal luftvägsinfektioner i samhället. Även test av avloppsvattnet i Göteborg visar lägsta coronahalterna på fyra månader.

I sjukvården har antalet fall landat på en platå, med en svag uppgång de senaste veckorna. Det handlar fortfarande om enstaka fall.

Smittan kommer att öka i Sverige under kommande veckor. Det tror Folkhälsomyndigheten i en ny analys. Analysen är en del av de scenarior som presenteras en gång i kvartalet, men den här gången finns bara ett scenario och i den skissas det upp en jämförelsevis blygsam ökning av fall som når sin topp i maj med 3 500 fall per dag.

Givet den höga vaccineringen bland riskgrupper och att så många genomgått infektionen räknar Folkhälsomyndigheten inte att det kommer ge samma avtryck på vårdbelastningen, men det antas ändå ske en ökning med en handfull nya patienter per dag, men betydligt färre på intensivvården. Inga nya smittsskyddsåtgärder rekommenderas.

Anders Tegnell får inget nytt toppjobb på WHO. Det framkom i veckan efter att en överenskommelse med WHO inte har kunnat nås. Folkhälsomyndigheten har tidigare felaktigt presenterat tjänsten som klar, men nu har allt fler uppgifter framkommit om bakgrunden: WHO efterfrågade expertstöd. Den svenska regeringen erbjöd då Tegnell, men – i strid med rådande regelverk – erbjöd de inte WHO ytterligare två kandidater. Anders Tegnell säger i intervjuer att han är ”besviken” över beskedet, men att han nu kommer att återgå till en tjänst på Folkhälsomyndigheten med internationella åtaganden. I DN gör Anders Tegnell en längre intervju om sin tid som statsepidemiolog.

Vaccin

7 824 945 har nu fått minst en dos vaccin (87,1% av befolkningen över 12 år) och 7 627 870 (84,9% av befolkningen över 12 år) är fullt vaccinerade. 5 263 172 har fått en tredje dos (63,8% av befolkningen 18 år och äldre).
Totalt har 21 631 651 doser vaccin delats ut i Sverige, vilket är en ökning med 140 000 doser – 40 000 fler än förra veckan.

Risken för hjärtmuskelinflammation är högre med Modernas vaccin, än Pfizers, visar ny stor nordisk registerstudie. Det var preliminära resultat från studien som fick Folkhälsomyndigheten att i oktober förra året dra tillbaka rekommendationen om Modernas vaccin för barn, trots att den förhöjda risken var liten. Även Pfizers vaccin innebär en lite högre risk, men risken med Modernas vaccin är ungefär tre gånger så stor – framför allt för pojkar.

Nyheter i korthet:

• Bara 29 procent av de som hamnat på sjukhus med covid är återställda efter ett år, visar ny brittisk studie.
• Ett läkemedel för de med svår covid-19 rekommenderas av WHO, men finns trots det inte att tillgå i Sverige. Detta eftersom förhandlar inom EU har gått i lås.
• En granskning visar att idrottens coronapengar fördelades skevt och mest pengar gick till de rikaste klubbarna. Samtidigt försvarar regeringen – som beställt granskningen – fördelningen.
• En kvinna i Spanien smittades med covid två gånger inom 20 dagar. Med olika virusvarianter. Det är den kortaste intervallet hittills och ställer frågor om vilket skydd genomgången infektion ger.
• I regeringens vårbudget fick vården en halv miljard extra kronor för att stärka kapaciteten som minskat till följd av pandemin.
• Den som utsätts för mycket luftföroreningar höjer risken för att smittas av covid-19, konstaterar ny svensk forskning.
• Efter två års förbud – nu får barn återigen krama Lisebergskaninen. Det stod klart när nöjesparken öppnade i helgen.

Det var allt för den här veckan!

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 15 (11 – 18 april 2022).

18 605 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med 101 dödsfall sedan förra veckan. Dödsfallen har minskat med 50 procent på en vecka i Sverige, vilket gör att vi har bland de lägsta dödstalen i både norden och Europa.

Smittan ökar i stora delar av världen, men i Sverige minskar smittan. I alla fall enligt de tre mätverktyg Folkhälsomyndigheten använder (bekräftade fall inom sjukvård, inom SÄBO och hemtjänst). Luftvägsinfektioner ökar något i samhället, men ligger ändå inom det normala för årstiden.

Antalet covidpatienter på sjukhus minskar inte längre i samma branta takt, vilket blir ett allt större problem när den planerade vården nu dragit igång. I både Stockholm och Göteborg uttrycker man oro över för vad det kommer att innebära för sommaren.
Antalet inlagda för intensivvård har slutat minska, istället har det lagt sig på en stabil, låg nivå de senaste fyra veckorna.

En ny beredskapsplan för ökande smitta ska tas fram senast den 29 april. Det beslutade regeringen i veckan och Folkhälsomyndigheten blir ansvariga för arbetet. Målet är att förbereda ett antal åtgärder som snabbt kan finnas på plats i händelse av ökande smitta. Sverige har sedan en tid inte längre någon pandemilag, vilket gör regeringens handlingsutrymme begränsat, men socialministern menar att det just nu inte är ett problem.

Dödsfall under pandemin har slagit ojämnt i Sverige – och drabbat rikare kvarter hårdast. Det visar ny statistik som Svd tagit fram. Istället för utsatta områden som Rinkeby – där smittan varit hög – är det välbärgade områden som ligger i topp. Värst utsatt är ett område på stadsdelen Kungsholmen i Stockholm, där 16 personer per 1000 invånare dog i covid-19. Sju av de tio platserna med flest covid-dödsfall har inkomster som ligger över genomsnittet i Sverige. Det förvånar delvis experter.

Hur ska vi hälsa efter pandemin? En undersökning av ekonomi-professorn Micael Dahlén visar att de flesta vill undvika fysisk kontakt helt – i jobb och nya privata bekantskaper. Men krama vänner och familj.

Vaccin

7 823 717 har nu fått minst en dos vaccin (87,1% av befolkningen över 12 år) och 7 625 752 (84,9% av befolkningen över 12 år) är fullt vaccinerade. 5 247 390 har fått en tredje dos (63,2% av befolkningen 18 år och äldre).
Totalt har 21 491 717 doser vaccin delats ut i Sverige, vilket är en ökning med 100 000 doser – 30 000 färre än förra veckan.

Hundratusentals doser från Moderna har återkallats efter att en vaccinflaska kontaminerats – troligtvis av en mygga. Inga doser från den återkallade satsen har använts i Sverige och återkallandet klassas som en ren säkerhetsåtgärd. Doserna kommer att ersättas.

Det finns ett överflöd av vaccin i världen, menar Sveriges vaccinsamordnare och vill därmed göra upp med en mediebild av att många länder saknar vaccin. Det är även något som Amnesty kritiserat världens ledare för. Vaccinsamordnare Richard Bergström sågar WHO:s mål om att 70 procent i världens alla länder ska vaccineras innan halvårsskiftet och menar att problemet är viljan mer än tillgången.

Nyheter i korthet:

• Oron för pandemins konsekvenser gjorde att kvinnor avbröt sin graviditet, visar ny svensk forskning. Men forskarna framhåller att det är låga siffror.
• Chefer på vårdbolaget Attendo åtalas för brott mot meddelarfriheten. Detta efter att de gett en anställd en erinran när denne berättat i medier om missförhållanden i företaget under pandemin.
• JO kritiserar E-hälsomyndigheten för att de nekat två utländska medborgare vaccinbevis. Personerna saknade svenska personuppgifter och hamnade därför mellan stolarna i systemet.
• Alla längtar efter en ”endemi” – men är den verkligen vad vi tror och kommer vi att nå den?

Det var allt för den här veckan!

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 14 (4 – 10 april 2022).

18 506 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med 141 dödsfall sedan förra veckan.

Smittan minskar i alla utom ett av Folkhälsomyndighetens mätverktyg. I testningen hos vård och omsorg minskar smittan med 30 procent, och med liknande siffror minskar smittan även i Säbo och hemtjänst. Men bland de med förkylningssymptom (akut luftvägsinfektion) ökar smittan.

En sådan ökning syns även i till exempel Göteborgsregionen, där analyser av avloppsvatten visar att virusnivåerna legat högt ända sedan december och ökade under senast mätta vecka. Däremot ligger avloppsvattnets virusnivåer på lägre eller mer stabila nivåer i andra storstadsregioner.

Men att virusnivåerna är höga spelar mindre roll om sjukhusbelastningen minskar, vilket den fortsatt gör – även i Göteborg. Inte minst har antalet som behöver intensivvård blivit få. Medelåldern för de ovaccinerade på IVA är 46 år och medelåldern för de vaccinerade är 66 år.

Det har under pandemin varit stora skillnader i landet över hur många som dött efter intensivvård för covid-19. En genomgång av Uppdrag granskning visar att var tredje inlagd dött i Skåne, medan 1 på 9 dött i region Jönköping. Genomgången visar också att de få IVA-platser Västmanland hade innan pandemin nu har blivit ännu färre, detta eftersom det är svårt att få personal. Personalbristen har också fått flera sjukhus i Stockholm att redovisa enorma förluster under årets två första månader. Uppdrag gransknings genomgång visar också att ingen region i Sverige lever upp tillgänglighet i vården, men att skillnaderna är stora när det gäller kvalitet eller hur lång vårdkön är. Bemanning och tillgång till personal pekas ut som ett huvudproblem.

Sveriges nya Statsepidemiolog Anders Lindblom slutar redan i sommar. Folkhälsomyndigheten menar att det gick väldigt snabbt när Anders Tegnell slutade och att Lindblom – som redan var inne i organisationen med andra uppgifter – därför fick uppdraget med ett kontrakt till sista juni. Det är nu oklart om han kommer att fortsätta eller om det blir någon ny, men klart är att statsepidemiologen har fått mycket mindre inlyftande på myndigheten. Lindblom är inte avdelningschef och sitter inte heller med i ledningsgruppen. Anders Tegnell är fortfarande formellt anställd på Folkhälsomyndigheten, men har nu tagit ut semester i väntan på ett eventuellt uppdrag på WHO.

Det var i veckan socialministerns tur att förhöras i riksdagens konstitutionsutskott angående en eventuell mörkning av protokoll och vem som styrt landet genom pandemin. Socialminister Lena Hallengren avvisade kategoriskt anklagelserna och menade att hon inte var ansvarig för hur den centrala ”Gruppen för strategisk samordning” dokumenterar möten. Hon menar också att hon erbjöd coronakommissionen mer tid, men att de avböjde.

Vaccin

7 821 688 har nu fått minst en dos vaccin (87% av befolkningen över 12 år) och 7 622 163 (84,8% av befolkningen över 12 år) är fullt vaccinerade. 5 216 621 har fått en tredje dos (63,2% av befolkningen 18 år och äldre).
Totalt har 21 246 670 doser vaccin delats ut i Sverige, vilket är en ökning med 135 000 doser – 30 000 färre än förra veckan.

Alla äldre än 65 år rekommenderas nu av Folkhälsomyndigheten att ta en fjärde dos. Rekommendationen har tidigare gällt de över 80 år eller särskilt utsatta, men gäller nu alltså samtliga som nått pensionsålder liksom övriga vuxna med sänkt immunförsvar. Anledningen är den omfattande spridningen dels i Sverige, dels i Europa och att Folkhälsomyndigheten ser att vaccinskyddet avtar i denna grupp. Fjärde dosen bör tas fyra månader efter den tredje och regeringen skjuter till 1,2 miljarder för att täcka kostnaderna.

20 procent av de som tagit tre doser vaccin har smittats med covid-19 inom två månader. Det visar en ny delredovisning av det stora svenska COMMUNITY-projektet. De smittade var smittsamma i upp till 9 dagar och testade positivt i 11 dagar. En slutsats är att vaccin skyddar mest mot svår sjukdom, men att det också är viktigt för att minska risken för nya mutationer.

Nyheter i korthet:

• Flera regioner har tjänat mångmiljonbelopp på PCR-testning under pandemin. Mest har Stockholm tjänat, 1,7 miljarder kronor.
• Personer som haft covid har ökad risk för blodproppar i upp till 6 månader efter infektion. En svensk studie står bakom fynden som undersökt fall fram till maj 2021.
• Den svenska rapport om Sveriges pandemihantering (som av några internationella medier misstolkats som en publicering i Nature) har fått en genomgång av Amina Manzoor i Expressen.
• Fler flög under mars månad, men det är fortfarande långt kvar till de nivåer som rådde innan pandemin.
• Hur påverkades människors sexliv under pandemins första månader? Inte särskilt mycket, visar ny europeisk studie.
• Nästan 65 procent av alla på den afrikanska kontinenten kan ha varit smittade med covid-19. Det är hundra gånger fler än vad som tidigare antagits.
• Allt fler studier visar att vaccinen är säkra för gravida. Trots det är ovanligt få gravida vaccinerade.
• Riksrevisionen har gått igenom hur idrotten har fördelat coronapengar – och ger både ris och ros.

Det var allt för den här veckan!

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.