Annonser
≡ Menu

Coronaveckan som gått, v23

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 23.

4 659 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med totalt 264 fall, eller ungefär 6 procent, vilket är fyra procentenheter lägre jämfört med förra veckan. Det innebär att Sverige nu har fler bekräftade dödsfall med covid-19 än Kina. Enligt ekonomen Adam Altmejds prognos är vi inne i en tydlig minskning, men möjligtvis att sluttningen stannat av under senast veckan. Klart är dock att tillståndet blir stadigt bättre: Sverige intensivvårdar för första gången sedan i mars färre än 300 patienter med covid-19 och det provisoriska fältsjukhuset i Älvsjö stängdes i veckan ned utan att någonsin behöva användas. I veckan meddelades också att reserestriktionerna i Sverige nu lättar. Nu får man resa fritt inom Sverige, så länge man är symptomfri. Det ledde till ett sällan skådat bokningstryck.

Regeringen tycks också ha bytt strategi. Efter att i veckan lovat att alla i Sverige ska kunna testa sig gratis för covid-19 säger minister Per Bolund att vi nu kan ”trycka tillbaka smittan fullständigt”:

Om det verkligen är den nya strategin verkar inte helt klart, Folkhälsomyndigheten kunde inte svara rakt om det under fredagen och framför allt är det otydligt vad smittspårning egentligen betyder. I det smittskyddsblad regionernas läkare har, definieras smittspårning som att informera den smittade om att de nära kontakter personer haft, ska vara varsamma.

Sveriges överdödlighet diskuteras återkommande. Kanske är det så att Sverige är bättre än andra länder på att rapportera vilka som dör med covid-19? Financial times slog hål på den illusionen när de jämförde de länder i världen som har ”kvalitetsdata” över just överdödlighet. Sverige ligger då i paritet med Frankrike.

I veckan blev det en stor nyhet när Sveriges radio släppte en intervju där Anders Tegnell uttryckte självkritik för den linje Sverige valt.
”Skulle vi stöta på samma sjukdom, med precis vad vi vet om den i dag, tror jag att vi skulle landa i att göra mittemellan det som Sverige gjorde och det som resten av världen gjort.”, sa Anders Tegnell, men kunde inte specificera mer exakt vad det skulle innebära.
Nyheten fick enormt genomslag i Sverige, men framför allt i världen där några av de största medierna gjorde stora rubriker på att Tegnell erkänner misstag. Hemma i Sverige tonade Tegnell snabbt ned saken. Det här var inget nytt, menade Tegnell eftersom han tidigare uttryckt att det dött för många i Sverige och att han alltid är självkritisk. Under presskonferensen samma dag sa han att han ibland känner sig som en slagpåse.

Efter att George Floyd dödats av amerikansk polis under ett gripande i USA, har demonstrationer – trots corona – hållits över hela världen. I Stockholm samlades först 60 000 digitalt, men det var de fysiska demonstrationerna som fick uppmärksamhet. Dels för att de var våldsamma, men också för att de spred smittan. ”Hål i huvudet” sa professor Björn Olsen om protesterna. Men det hindrade inte tusentals från att ändå ta sig ut. Det blev stundtals brutalt (men inte bara), men mest uppmärksamhet fick klippet där en kvinnlig polis försökte deeskalera en hotfull situation genom att gå på knä, hålla upp en skylt och på så sätt delta i demonstrationen. Det har gjorts flera gånger tidigare i USA, men polisen Martin Marmgren påminner om att det hänt även i Sverige. Tilltaget fick hård kritik, även om polisledningen inledningsvis har gett sitt stöd till den knäböjande polisen.

Sjukvården fasar nu för att protesterna ska öka trycket på vården, i en tid där de behöver semester som bäst. Mest uppmärksamhet för den hållningen fick sjuksköterskan Anna Rosendal i Uppsala, som i veckan gick ut med en vädjan:

Apropå sjuksköterskor har Aftonbladets Andreas Bardell i veckan gjort ett starkt fotoreportage om ”spåren av covid-19”, där vårdpersonal berättar om sina erfarenheter. I tidningen Vårdfokus berättas också om hur 600 sjuksköterskor världen över har dött med viruset.

WHO har i veckan kommit med en uppdaterad rekommendation kring munskydd: Det rekommenderas nu i miljöer där avstånd inte kan hållas. Beskedet fick kalla handen av Anders Tegnell.

Regeringen och Folkhälsomyndighetens förtroende fortsätter att minska enligt två undersökningar som presenterades i veckan. Förtroendet för regeringen minskar med 20 procentenheter och i Folkhälsomyndighetens fall minskar det med åtta procentenheter till 63 procent, vilket fortfarande är högre förtroende än innan pandemin.

Det nya opinonsläget har också inneburit att borgfreden bland riksdagspartierna brutits. Jimmie Åkesson publicerade i helgen en debattartikel i Dagens nyheter där han krävde att Anders Tegnell skulle avgå. Vilket tjänstemän på myndigheter inte kan göra. Det och flera andra felaktigheter har jag skrivit om här. Generaldirektör Johan Carlson har också gått ut och kallat utspelet ”närmast patetiskt”.

Till sist:
Håkan har gjort en hatt som piper när någon kommer närmare än två meter.

Nästa vecka:
Väntas de nya antikroppstesterna presenteras. Då vet vi mer om hur utbredd smittan är i Sverige.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få detta veckobrev i din mejl

* indicates required
Annonser
{ 3 comments }

Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna vill att Tegnell avgår, skriver de på DN debatt. Men underlaget till artikeln är bristfälligt. Jag har skrivit om missförstånd bakom Folkhälsomyndighetens tidiga uttalanden tidigare, men givet debattartikeln finns det anledning att upprepa dem. För de förekommer frekvent i Åkessons debattartikel.

För det första: Tjänstemän på myndighet ”avgår” inte, det är inget förtroendeuppdrag. Tegnell får sparken av den han är underställd, i detta fall generaldirektören Johan Carlson. Givetvis kan han också säga upp sig. Det kan tyckas vara en petitess i sammanhanget, men är viktigt, eftersom ”avgå” indikerar att beslut och tjänstemanna-anställning skulle ha med politiken att göra.

Sedan lägger Jimmie Åkesson en rad påståenden i Folkhälsomyndighetens mun, som saknar nyanser:

Åkesson påstår att Folkhälsomyndigheten sagt: ”Ingen risk att svenskarna kan sprida coronaviruset. ’Risken är obefintlig.’”

Citatet handlar om de första upptäckta fallen av covid-19 i Kina och är hämtade från en intervju i Aftonbladet den 2 februari. Sverige evakuerade 11 svenskar och kontrollerna var rigorösa. Samtliga resenärer (totalt 250 européer) testades inför resan, den med symptom fick inte åka med. Vid mellanlandning testades resenärerna igen och en tredje gång när de landade i Sverige. Därefter sattes samtliga i 14 dagars “frivillig karantän”, eftersom “erfarenhet visar att tvångsåtgärder inte för med sig följsamhet”. Det är i den här kontexten som Anders Tegnell kommentarer följande:

“Jag skulle säga att risken att smittan sprids i Sverige med den här gruppen är helt obefintlig. Ingen grupp som kommit till Sverige är så välkontrollerad som den här gruppen. De har dessutom suttit helt isolerade i sina hem i Wuhan”

Åkesson påstår att Folkhälsomyndigheten sagt: ”Coronaviruset kommer inte att spridas i svenska samhället under nuvarande omständigheter.”

I intervjun med Svenska dagbladet, som publicerades på nätet 6 februari hade Sverige bara haft ett bekräftat fall, en kvinna som reste hem från Kina och som sedan satte sig i självisolering. Med bakgrund av det säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör, Johan Carlson, följande:
”Coronaviruset kommer inte att spridas i svenska samhället under nuvarande omständigheter. Vi kan få enstaka fall och enstaka sekundärfall inom familjer, det går inte att undvika.”

Reportern själv lägger till slutsatsen att Carlson ”anser att det är helt osannolikt med ett större sjukdomsutbrott i Sverige”, men det är inget direktcitat.

Åkesson påstår att Folkhälsomyndigheten sagt: ”När det gäller sportlovsresor finns det absolut ingen anledning att oroa sig för coronaviruset. I Alperna och södra Europa finns ingen spridning över huvudtaget.”

Tegnell säger detta till TT i slutet på vecka 6. Just då fanns fyra bekräftat smittade personer i Italien, varav tre var utländska medborgare. Givet kunskapsläget då fanns alltså ingen indikation på någon inhemsk spridning eller på att myndigheter inte följt upp eller tappat kontrollen.

Åkesson påstår att Folkhälsomyndigheten sagt: ”Jag tror inte att det kommer att bli en ’klassisk’ pandemi med väldigt många sjuka i hela världen samtidigt.”

Sant. Detta har sagts, 7 mars, och Tegnell har själv efteråt kommenterat att han bedömde att så skulle vara fallet – och att han hade fel. När han skulle kommentera det igen, gör han ytterligare bedömningar som senare skulle komma att bli hårt kritiserade. Från Svd:
”– Jag vet inte. Jag trodde att de skulle få stopp på det i Kina, men min bedömning visade sig inte vara rätt. Men jag tror inte att det kommer att bli en ”klassisk” pandemi med väldigt många sjuka i hela världen samtidigt. Utan det ”hoppar” från olika ”hot spots” som Wuhan och norra Italien.
Vad är risken om allmänheten uppfattar att ni tonar ner allvaret i situationen?
– Det viktiga är att stå på så vetenskaplig grund som möjligt. Min erfarenhet talar för att man vinner på det på sikt, i stället för att vända kappan efter vinden.
Hur hade du känt angående era beslut om det hade blivit en allmän spridning och folk hade dött?
– Det hade varit jättejobbigt förstås, men världen är sällan så svartvit. Så viktiga är inte våra beslut, så många andra aspekter skulle spela in i ett sådant läge.”

***

Jimmie Åkesson får och ska givetvis tycka det han och hans parti vill, men att, som Åkesson, dra slutsatsen att dessa citat var ”grovt felaktiga” är att ta i. Det bör man veta när man läser debattartikeln.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 11 comments }

För första gången sedan mars vårdas nu mindre än 300 patienter med covid-19 på svensk intensivvård. Det framgår av statistik från Svenska intensivvårdsregistret och bekräftas av Socialstyrelsen.
– Ja, igår låg siffran under 300 för första gången sedan mars, säger Pontus Rotter, biträdande operativ chef på Socialstyrelsen.

Enligt Socialstyrelsens siffror var det 295 personer som intensivvårdades för covid-19 den fjärde juni. Och enligt Svenska intensivvårdsregistret är vi även idag, den 5 juni, under 300, då 296 personer som intensivvårdas med covid-19. Siffran rapporteras direkt från landets intensivvårdsavdelningar till både Socialstyrelsen och SIR. I de fall en avdelning missar att skicka in den dagliga siffran räknas den senaste inrapporterade siffran in – i diagrammet ovan är den siffran markerad blå. Socialstyrelsens Pontus Rotter säger att de kommer berätta om siffran från 4 juni under dagens presskonferens, medan en officiell siffra för den 5 juni kommuniceras först på måndag.

Antalet intensivvårdade i Sverige har fallit i princip konstant, sedan toppen i slutet på april och statistik från SIR visar att en kraftig majoritet av de inlagda hittills har varit män och äldre.

Sedan tidigare har det funnits kritik mot att de över 80 år inte tas in på intesivvården, men läkare har återkommande förklarat vilken svår påfrestning intensivvård är för en äldre mer bräcklig kropp och att det görs beslut från fall till fall.

Det är framför allt personer äldre än 40 år som lagts in på IVA. Endast tio procent av totalt intensivvårdade är yngre än 40 år.

Bland de inlagda har den största riskfaktorn varit hypertoni, högt blodtryck. Något som ofta beror på att man är äldre. Diabetes är den näst största riskgruppen, exklusive ålder. Därefter följer hjärt-/lungsjukdom. Män är generellt överrepresenterade.

Läs också: Över 90 procent av dödsfallen med covid-19 är 70 år eller äldre

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

(denna artikel uppdateras med ett citat från Socialstyrelsen 13:14)

{ 0 comments }

Många undrar varför rekommendationerna för 70+ inte ändras. Men statistiken visar att det går en skarp linje, just vid de som är 70 år eller äldre. Över 90 procent av dödsfallen med covid-19 är över 70 år, enligt statistik hämtad från Socialstyrelsen, fram till 1 juni.

Tittar man däremot i detalj, är en liten andel av de döda i åldern 70-74. Bara 8 procent av totalen.

Men dödligheten i gruppen 70-74 är fortfarande nästan lika hög som hela den resterande, yngre gruppen. Det är däremot stora variationer mellan män och kvinnors dödlighet. Och här blir det också tydligt varför Folkhälsomyndigheten övervägde att ge olika rekommendationer för män och kvinnor. Män har nästan dubbelt så hög dödlighet med covid-19 i åldersgruppen:

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att antal avlidna inte främst gäller friska 70-74-åringar. Bland de avlidna i denna grupp kommer en en majoritet från boenden med stöd av socialtjänsten på något sätt. Men ungefär samma procentförhållande gäller även för åldersgruppen 75-79 år. Mer om detta längre ned.

Det är också enorma variationer mellan män och kvinnors dödlighet i covid-19 generellt. Det är först i åldersgruppen 85-89 som det går att se jämlikhet i antal döda mellan män/kvinnor, även om det ska beaktas att kvinnor i Sverige generellt också lever längre än män (det finns alltså en större total av kvinnor i de äldre åldersgrupperna)

Tittar man på gruppen under 70 år som dött med covid-19, uppgår den alltså totalt till knappt tio procent. Och tittar man närmare på dessa tio procent, delar det upp sig enligt följande:

Andel svenskar som dött med covid-19 under 50 år är alltså totalt 44 personer, eller en procent av totalen. I åldersgruppen under 70 år innebär det en procentandel av 10,7 procent.

Men även i denna åldersgrupp är variationerna mellan könen starka. Män dör i mycket högre grad än kvinnor. I åldersgruppen 60-69 är dödligheten för män mer än dubbelt så stor och i åldersgruppen 50-59 är den nästan fem gånger större;

På totalen har en överväldigande majoritet av de avlidna underliggande sjukdomar. Bara 18 procent har dött med covid-19 utan att ha någon annan känd underliggande sjukdom.

Uppdelat per sjukdomsgrupp är det överlägset flest de avlidna som har högt blodtryck, nästan 80 procent (totalen nedan summerar inte upp till hundra procent, eftersom en avliden kan ha flera underliggande sjukdomar). Det är viktigt att komma ihåg att det höga blodtrycket inte behöver vara en orsak i sig för dödsfallet. Här är inte heller skillnaderna särskilt stora mellan könen.

Socialstyrelsen har också publicerat var de avlidna kommer från, om det funnits någon särskild insats från socialtjänsten för personen. För 26 procent av fallen finns det ingen sådan, men för övriga delar det upp sig såhär:

Även dödsplats finns registrerad, där bara 3,9 procent avlidit i ”ordinärt boende”. Flest har avlidit på särskilt boende för äldre, det vill säga boende för äldre med stort behov av särskild omsorg.

Läs också: Därför dog fler svenskar under en månad 1993 och 2000 – jämfört med april 2020

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 2 comments }

I torsdags menade Folkhälsomyndigheten att 14 av 21 regioner smittspårar alla, i varierande grad. Det är en kraftig försköning av verkligheten. För i enkäten, som jag nu begärt ut, är det bara 5 av 21 regioner som svarar att de smittspårar alla.
– Jag tycker att det här var att förstora upp en ganska liten insats förhållande till ett omfattande testa-spåra-isolera program, säger epidemiolog Tove Fall.

Den här texten har uppdaterats med en kommentar från Folkhälsomyndighetens presstjänst.

Sverige har inte smittspårat på individnivå sedan samhällspridning av covid-19 konstaterats. Den senaste tiden har flera röster höjts för att smittspårning borde återupptas. Men Folkhälsomyndigheten har sagt att det redan pågår och under presskonferensen den 28 maj presenterades en enkät som visade att alla regioner ”smittspårar inom äldreomsorgen och sjukvården runt alla fall, i någon form”.

– I ungefär två tredjedelar av regionerna sker det någon form av smittspårning, i varierande grad, kring alla fall, sa Folkhälsomyndighetens Sara Byfors, då.

Men det är en sanning med modifikation. Efter att ha begärt ut underlaget till enkäten är det tydligt att bara fem av regionerna ger ett rakt svar på frågan om det sker ”smittspårning kring alla fall i regionen”. Övriga 16 förklarar i praktiken att de inte smittspårar alla fall.

Förvirringen beror i vissa fall på det smittskyddsblad som är framtaget av Smittskyddsläkarföreningen. Bladet finns att hämta ned på nästan alla regioners hemsidor och innehåller riktlinjer för läkare. Där definieras smittspårning med att man ska informera övriga i samma hushåll. Och först om den smittade haft kontakt med vårdpersonal ska aktiv smittspårning påbörjas. Det är också detta blad som flera hänvisar till i enkäten.

Någon annan riktlinje än denna finns inte kring smittspårning, i alla fall inte från Folkhälsomyndigheten, som inte heller har uttryckt något formellt godkännande till smittskyddsbladet. Det bekräftar Sara Byfors när jag når henne. I övrigt vill hon inte kommentera enkäten, eftersom hon bara presenterade den och inte sett svaren i den sammanställda enkäten.

Flera av enkätsvaren från regionerna blir därför otydliga. De svarar ja på frågan om de smittspårar ”alla fall” i regionen, men lägger sedan till att det görs utifrån ”smittskyddsbladet”.
I Stockholm gör man inte allmän smittspårning, men skriver: ”Å andra sidan skiljer sig inte den smittspårning som rekommenderas kring bekräftade fall från de allmänna rekommendationer som finns till alla invånare, dvs att alla ska vara uppmärksamma även vid lindriga symtom och i så fall isolera sig i hemmet eller motsvarande
Örebro region, en av de hårdast drabbade i Sverige, skriver att de i alla fall ”uppmanar läkare” att smittspåra.
Västmanland att de frågar de smittade om andra potentiellt smittade, men inte efterfrågar några uppgifter om kontakterna.
I Västerbotten menar de att man ”trycker på” att läkare ska informera den smittade att kontakta närstående, men att de – ”tyvärr” – inte gör någon provtagning och att det följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Under torsdagen svarade Folkhälsomyndigheten med på frågor via presstjänst.
Är det rättvist att utifrån svaren påstå att regionen smittskyddar i ”alla fall”? 
”Enkäten gav en ögonblicksbild och det krävs att kontakt tas med de 21 enskilda smittskyddsenheterna för att få mer fullödiga svar; utöver det som sagts, att det i alla regioner sker – vanligen via vårdhygienenheter – kontaktspårning då man uppdagat fall inom äldreomsorg och vid tecken till risk för annan vårdrelaterad covid-19 smittspridning. Därutöver har man i ett antal regioner haft relativt låg incidens av covid-19 i samhället och därför fortsatt spårning kring samtliga covid-19 fall.

Vad är er definition på smittspårning? 
”Smittspårning handlar om att, så långt det är görligt, söka svar på 1) Varifrån kan smittan ha kommit. 2) Vem mer kan löpa risk att bli smittad. Det är de två grundläggande frågeställningarna och det som vägleds av skrivningar i smittskyddslagen respektive smittskyddsföreskrift. Av uppenbara skäl kan man under en pandemi med utbredd smittspridning i samhället inte räkna med att på så sätt alltid spåra smittkälla respektive kartlägga alla potentiellt exponerade. Så, någonstans under pandemins förlopp byter man spår från sedvanliga smittspårningsrutiner till att fokusera vissa riskmiljöer, eller annan avgränsning som lokalt/regionalt är skälig – och som därmed kan variera över landet.

Tove Fall är professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet och en av de främsta förespråkarna för att Sverige borde börja med aktiv smittspårning. Hon tycker att kartläggningen över pågående insatser är bra. Hon framhåller att varje försök att stoppa smittspridningen är viktiga, men enkätsvaren visar på att myndigheten förstorar upp insatserna i förhållande till ett omfattande testa-spåra-isolera program.

– Jag tror inte att det var vilseledande för allmänheten, men det vore tråkigt om svenska folket fick intryck att ett större smittspårningsprogram redan var på plats, säger Tove Fall.

Hon menar att smittspårning är effektiv först när den eventuellt smittade isoleras, åtminstone fram till testning.

– Eftersom smittspårningen inte heller generellt är kopplad till ett större testningsprogram så kommer bara en mindre andel av de testpositiva spåras. Även om det såklart inte är dåligt med det som redan görs, säger Tove Fall.

Här nedan följer en sammanfattning av regionernas svar (fram till 28 maj), enligt Folkhälsomyndighetens enkät. Du kan ladda ner och läsa de detaljerade svaren i enkäten här.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Sker smittspårning kring alla fall i regionen?Sker smittspårning i vissa miljöer?
StockholmNejja, hushållskontakter och vårdpersonal.
UppsalaNejja, hushållskontakter.
SörmlandNejja, hushållskontakter.
ÖstergötlandNejHar skett på vårdavdelningar och SÄBO.
JönköpingNejJa, vårdpersonal
KronobergNejJa, men i begränsad omfattning.
KalmarNejJa, vid tecken på kluster tar smittskydd kontakt för kontroll.
GotlandJa
BlekingeJa
SkåneNejJa, inom sjukvård, säbo, korttidsboende och ibland på personal i ordinärt boende
HallandNejJa, säbo
Västra götalandNejÄldreboenden ibland, annars kommunens ansvar. Personaltest i sjukvård görs vid misstänkts spridning.
VärmlandNejJa, hushållskontakter och vårdpersonal.
ÖrebroJa
VästmanlandNejJa, Säbo, LLS, hemtjänst mm
DalarnaNejJa, säbo, hemtjänst, mm
GävleborgJa
VästernorrlandNejJa, sjukvård, säbo, osv
JämtlandJa
VästerbottenNejJa, i vårdmiljöer.
NorrbottenNejSäbo i normalfallet. Andra ger man rekommendation.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 2 comments }

Coronaveckan som gått, v22

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 22.

4395 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med totalt 397 fall, eller ungefär 10 procent, vilket är en procentenhet högre jämfört med förra veckan. Sveriges kurva över dagligt avlidna ser däremot fortsatt svagt sluttande ut, enligt Adam Altmejds graf. Men ändå är Sverige, för andra veckan i rad, det land med flest antal döda per vecka och capita. Det är något som också uppmärksammats mycket internationellt, men i till exempel Wired påpekas det att det också beror på att de flesta andra vidtagit drakoniska åtgärder, medan Sverige mycket mer långsamt saktar ner.

Men att det faktiskt går nedåt och därmed framåt har det också funnits tydliga tecken på. Elitidrott har fått klartecken att köra igång, vilket innebär att Allsvenskan i fotboll börjar (utan publik) i mitten på juni. Och gymnasie- och högskolor öppnar också. Däremot gav Folkhälsomyndigheten inga nya rekommendationer till åldersgruppen 70+, trots att man tidigare aviserat det. Beskedet väckte starka reaktioner, framför allt i åldersgruppen.

Det tydligaste tecknet på nya tider gav kanske Anders Tegnell själv, när han tillät sig fotograferas av Aftonbladet när de hittade honom på Stureplan, med en öl. Generellt verkar vi svenskar röra på oss mer ute, enligt geografisk data från Google.

Tegnell har i veckan också uppmärksammats med anledning av de hot som riktades mot honom och hans familj under mars månad. Aftonbladet har fått tag i protokoll som ger mer detaljer. I artikeln framställs också hoten som anledningen till att Folkhälsomyndigheten den 20 mars så hårt gick ut och markerade mot hoten och att Tegnell inte ensam står bakom myndighetens strategi.

Svenskarnas stöd för Sveriges coronastrategi verkar minska. Enligt en undersökning av Sifo har andelen med förtroende för Folkhälsomyndigheten gått från 78 till 70 procent. Även sjukvården tappar, från 82 till 79, Mest tappar regeringen, från 59 till 48 procent. Samtidigt visar en parti-undersökning från Novus att Socialdemokraterna parkerat på positionen som Sveriges största parti, medan till exempel Sverigedemokraterna (som i veckan krävt en uppmärksammad ”sanningsutredning” om äldre) fortsätter backa.

Regeringen har dock haft andra problem i veckan. De utlovade 100 000 corona-testerna per vecka är Sverige fortfarande inte i närheten av och i en komplicerad dialog mellan olika departement verkar politikerna inte ens säkra på vilka ”prioriterade kategorier” som ska provtas. ”Så många som möjligt”, säger statsministern nu, även om det är uppenbart att inte vem som helst kan provta sig på de mobila teststationerna, ens när det är tomt.

Vårdpersonal slår tillbaka mot bilden av att de skulle syssla med ”aktiv dödshjälp”, en debatt som fick stor uppmärksamhet i förra veckan. Debattartikeln är underskriven av 366 sjuksköterskor och har fått stor spridning.

Stor spridning har också min egen text om överdödlighet under 90-talet fått. Snart 300 000 läsare har läst, vilket gör texten, om statistikern Åke Nilsson, till den artikel med flest reaktioner bland alla medier i alla kategorier förra veckan. Även mitt avslöjande av detaljerna i Johan Gieseckes kontrakt med Folkhälsomyndigheten har fått stor spridning, liksom uppföljningen att Giesecke försökt fakturera myndigheten för medverkan i medier. Flera redaktioner har nu fört in korrigeringar i artiklar där Giesecke medverkat.

Allt fler länder portar också svenska turister. Norge och Danmark har öppna gränser mellan länderna, men stängt för Sverige. Listan blir allt längre och reseexperten Lottie Knutsson kallade Sverige för ett ”mobboffer” i veckan. Tegnell är inte så oroad, han tror på förändrade policys. Men i Finland menar de att alla nya smittade i Österbotten kommer från Sverige.

Sverige har andra fördelar, som vårt snus, som tydligen kan innebära ett skydd mot covid-19. Nyheten fick givetvis enormt genomslag i Sverige, men bakom de braskande rubrikerna finns seriös forskning och faktiskt ett svenskt forskarteam som ska undersöka saken.

En privat studentfest i Örebro blev en smittofest. Efter festen kom rapporter om att halva klassen blivit smittad av corona. Andra, som redan är smittade, undrar hur länge de ska behöva vara sjuka. I en välspridd debattartikel vädjar de till Tegnell om vägledning kring sina långvariga symptom.

Till sist: Internationell press har svängt i sin bevakning av Sverige. Från att fascinerat hylla Sverige, till att nu brutalt såga. Australiensk tv gjorde till exempel det här inslaget under veckan:

Men samtidigt finns de som fortfarande hittar anledningar att hylla Sverige. Att Sveriges BNP ökade med 0,1 procent det första kvartalet, har inte fått stort eko i Sverige, men uppmärksammats rejält utomlands.

Nästa vecka:
Har Folkhälsomyndigheten utlovat uppdaterade rekommendationer kring sommaren och hur vi får resa och inte.

Det var allt för denna veckan. Har du fler perspektiv, eller saker som inte är med? Tipsa gärna genom en kommentar.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få detta veckobrev i din mejl

* indicates required
{ 5 comments }

Flera medier agerar nu efter uppgifterna om att tidigare statsepidemiolog Johan Giesecke arbetar för Folkhälsomyndigheten. SVT har lagt in ett förtydligande i alla artiklar Giesecke medverkat i och Dagens nyheter ska också uppdatera äldre artiklar.
– Vi anser att det är viktigt för vår publik att redovisa i vilken egenskap en expert uttalar sig, säger Charlotta Friborg programchef för SVT nyheters riksredaktion.

Johan Giesecke har varit ett av ansiktena utåt för Sveriges strategi under coronapandemin. Men det som inte alltid framgått är att han också varit betald av Folkhälsomyndigheten. I konsultkontraktet framgår att hans uppdrag ska vara koncentrerat till att ”stötta enheten för analys i deras arbete”. Trots det fakturerade Giesecke Folkhälsomyndigheten för sina framträdanden i tv. Utöver framträdanden i SVT Aktuellt och TV4 har Giesecke berättat att han fakturerat för en rad andra framträdanden.
”Ja, där finns några intervjuer med SR och några med dagspress, men jag måste erkänna att jag inte minns alla. De längre – lite mer personliga intervjuerna (Expressen, Di, Aftonbladet, Länstidningen) – har jag förstås inte fakturerat.”, meddelade Giesecke i en skriftlig kommentar under gårdagen. Fakturan kommer inte att betalas av Folkhälsomyndigheten.

Uppgiften kommer som en nyhet för flera av landets största redaktioner. Ekots chef Klas Wolf-Watz, berättade under en av Sveriges radios sändningar att Ekot kommer vara tydligare framöver. Han säger i sändningen att kontraktet var en nyhet för redaktionen.
– Jag tror inte vi har känt till det.

SVT går ännu längre. De har lagt in en uppdatering i samtliga artiklar där Johan Giesecke medverkat.

– Vi anser att det är viktigt för vår publik att redovisa i vilken egenskap en expert uttalar sig. Vi har därför lagt till en uppdatering till våra tidigare webbpubliceringar, säger Charlotta Friborg, ansvarig utgivare för SVT nyheter.

Även Dagens nyheter agerar.

– Vi nämner hans roll som konsult i våra senaste artiklar, men har vi gamla artiklar där det inte nämns så ska vi lägga till den uppgiften, för transparensens skull. Det är på G, säger Caspar Opitz, redaktionschef på Dagens nyheter.

Flera andra redaktioner uppger att de nu för samtal om hur de ska agera. En av dem är Aftonbladet, som inte kommer gå bakåt i tiden och justera.

– Det finns nog skäl, inte minst efter ditt avslöjande om fakturorna, att i rapporteringen framöver vara extra tydliga med att han har uppdrag för FHM, det har kanske gjorts för sällan tidigare. Men vi kommer inte att gå tillbaka och ändra i äldre artiklar, säger biträdande redaktör Eric Rosén.

Uppdaterat: Göteborgsposten har korrigerat i gamla artiklar, men TT varken kan eller vill ändra.
– Det är en åtgärd man ska vara väldigt restriktiv med, om man ens ska göra det. Däremot kommer vi förstås att beskriva hans roll tydligare framåt, säger Per Anders Broberg, tf chefredaktör TT.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 comments }

Johan Giesecke, före detta statsepidemiolog, har fakturerat Folkhälsomyndigheten för medverkan i SVT Aktuellt och TV4-nyheterna. Detta trots att det i hans konsultkontrakt inte ingår i uppgiften. Nu agerar Folkhälsomyndigheten.
–Vi kommer inte godkänna eller betala fakturan. Det ingår inte i hans uppdrag att uttala sig i media för Folkhälsomyndigheten, säger Christer Janson, presschef på Folkhälsomyndigheten.

Denna artikel har uppdaterats med en kommentar från Johan Giesecke, 12.55

Johan Giesecke är sedan mars kontrakterad konsult för Folkhälsomyndigheten. Under gårdagen kunde denna blogg berätta om detaljerna i hans uppdrag som handlar om att ”stötta enheten för analys i deras arbete” under max 800 timmar innevarande år. Under april månad fakturerade Johan Giesecke totalt 157 timmar. Vid tre tillfällen fakturerade han tio timmars arbete per dag. I en bifogad tjänstgöringsrapport förklarar Giesecke två av de långa arbetsdagarna. Den 8 april skriver han ”Aktuellt” och den 14 april skriver han ”TV4 kvällsnyheter”.

Den 8 april medverkar Giesecke i SVT Aktuellt. Han presenteras i programmet som ”före detta statsepidemiolog och rådgivare till WHO”, däremot inte som konsult till myndigheten. Den 14 april medverkar Giesecke i TV4-nyheterna. Där presenteras han med att Giesecke ”jobbar med Folkhälsomyndigheten”.

Men att det skulle ingå i hans arbetsuppgift att företräda Folkhälsomyndigheten i media är felaktigt. Det framgår både av hans konsultkontrakt och i en kommentar av Folkhälsomyndigheten.

– Det ingår inte i hans uppdrag att uttala sig i media för Folkhälsomyndigheten och det har han heller inte gjort och ska inte ha betalt för det. Det står inte något om det i kontraktet heller, säger Christer Janson, presschef på Folkhälsomyndigheten.

Janson poängterar att fakturan som skickats in inte har attesterats och inte kommer att betalas.

– Fakturaunderlaget är alltså felaktigt och kommer inte betalas ut. Han får göra en ny korrekt faktura, säger Christer Janson.

Johan Giesecke skriver följande i en skriftlig kommentar.

”Jag arbetade nästan dygnet runt för Folkhälsomyndigheten under april, och betraktade mig närmast som en anställd. De viktiga mediaframträdanden jag gjorde diskuterade jag med berörda personer här. De timmar jag deltog i media kom jag därför att uppleva som arbete för myndigheten.

Sedan det nu förtydligats att framträdanden i media inte ingår i mitt uppdrag kommer jag att revidera min faktura för april och se till att sådana aktiviteter inte kommer med på framtida fakturor.”

På direkt fråga säger han att det finns ytterligare intervjuer som han försökt fakturera myndigheten för, som inte nämns i tjänstgöringsrapporten.

”Ja, där finns några intervjuer med SR och några med dagspress, men jag måste erkänna att jag inte minns alla. De längre – lite mer personliga intervjuerna (Expressen, Di, Aftonbladet, Länstidningen) – har jag förstås inte fakturerat. Men jag kommer att se till att inte be om ersättning för eventuella uttalanden/intervjuer som inte ligger i linje med mitt konsultuppdrag för Folkhälsomyndigheten”.

Läs också: Efter granskningen: DN och SVT korrigerar artiklar med Johan Giesecke

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 21 comments }

Den tidigare statsepidemiologen Johan Giesecke har haft stor påverkan i debatten om Sveriges corona-hantering. Hans formella roll på Folkhälsomyndigheten har däremot varit otydlig.
I ett dokument, som denna blogg har tagit del av, tydliggörs hans uppdrag: Arbeta med analys i upp till 800 timmar, under 2020.

Johan Giesecke har en gedigen meritlista. Efter att han avgick som Sveriges statsepidemiolog 2005 var han forskningschef på europeiska smittskyddsenheten och efter pensionen har han varit rådgivare till WHO. De senaste månaderna har han framför allt blivit känd för en internationell publik som ansiktet utåt för Sveriges corona-strategi. I sydamerikanska medier har han tapetserat tidningarnas digitala löpsedlar och fått enorm spridning i sociala medier. I engelsktalande medier har han fått minst lika stort genomslag, kanske framför allt i det youtube-klipp som Lockdown tv publicerat, med över en miljon visningar.

Även i Sverige har han fått stort utrymme i debatten. Han kallar nuvarande statsepidemiolog Tegnell för en av hans ”pojkar” och har synts inne i Folkhälsomyndighetens korridorer. ”Konsult” har hans titel varit, men omfattningen okänd. Tills nu.

I ett dokument som denna blogg tagit del av – vars legitimitet bekräftats av Folkhälsomyndigheten – är Johan Giesecke kontrakterad av myndigheten för upp till 800 timmar. Kontraktet skrevs den sista mars, men gäller från 23 mars i år, när epidemin briserade i Sverige. Samma dag publicerade Giesecke en debattartikel i Svenska dagbladet med rubriken: ”Forskare bör hålla sig inom sina områden”.

I kontraktet framgår att myndigheten behöver en ”senior expert” på grund av ”hög arbetsbelastning”. Experten ska ”hjälpa till vid modellering av olika utbrottscenarion”. Vidare ska personen ha ”god kunskap om epidemiologi och smittspridning, samt olika åtgärder som kan sättas in vid en pandemi och dess effekter på sjukvården”.

Uppdraget formuleras sedan specifikt:

För uppdraget betalas Johan Giesecke 1 250 kronor per timme, exklusive moms. Om alla 800 timmar utnyttjas under året kan Giesecke fakturera Folkhälsomyndigheten exakt en miljon kronor, exklusive moms. En ganska modest summa, menar Sven Söderberg, ordförande för Privatläkarföreningen.

– En läkare som skriver intyg för försäkringskassan kan fakturera 2 200 kronor exklusive moms för ett intyg. En allmänläkare kan fakturera mellan 1 600 – 2 400 kronor i timmen, även om det i det senare fallet ska räknas in personal, hyra, materialkostnad.

Skulle man till och med kunna säga att arvodesnivån är lite i underkant?
–Nej, men det är inte högt. De flesta som tar konsultuppdrag har minst den här nivån, säger Sven Söderberg.

Johan Giesecke fakturerade i mars månad 50 arbetade timmar under åtta dagar. Under april fakturerade han 157 timmar, men den fakturan har inte godkänts.

Läs också: Johan Giesecke fakturerar Folkhälsomyndigheten för medverkan i Aktuellt – ”Felaktigt och kommer inte betalas ut”

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 4 comments }

Sveriges dödlighet var ovanligt hög i april. Men inte högre än december 1993. Och räknat till befolkningsmängd var det inte heller högre än till exempel januari 1996 eller 2000. Vad som hände då minns nästan ingen. Men Åke Nilsson minns. Han var ansvarig för SCB:s befolkningsstatistik under perioden.
– Det var elaka influensamepidemier. Men det väckte inte så stor uppmärksamhet.

This story is also available in english

10 458 svenskar dog under april månad, enligt preliminär statistik. Det är ovanligt högt, eftersom det varje år dör totalt runt 90 000 svenskar. Men i december 1993 dog 11 057 svenskar. Detta på en befolkningsmängd som var betydligt lägre i dagens Sverige. Och räknar man så finns många fler månader som var värre, till exempel januari 2000. Då dog det 110,8 per hundra tusen invånare, jämfört med nu i april, tjugo år senare, då snittet blev 101,1.

Åke Nilsson var tidigare ansvarig för Statistiska centralbyråns befolkningsstatistik och kan inte minnas att någon pratade om de svåra månaderna kring millennieskiftet eller 90-talet. Det var givetvis inte i närheten av Spanska sjukans siffror, 1918. Då dog 17 278 svenskar under en månad med en befolkning på 5,8 miljoner. Men under 80- och 90-talet var Sverige hårt drabbat. Influensa-vaccin var ännu inte introducerat och influensan kunde därför slå väldigt hårt under vintermånaderna. Mest mot de gamla och sköra, men också i några fall mot yngre, ungefär som under coronapandemin. Han minns att begravningsentreprenörerna var de första att reagera på ökningen. Men också att Annika Linde, senare statsepidemiolog, ringde honom några månader efter de höga noteringarna 1993.

– För henne var det känt, naturligtvis. Och vi skrev någon liten artikel till Läkartidningen om saken tror jag, men jag vet inte om de publicerade den, säger Åke Nilsson.

Åke Nilsson är inte expert på epidemier och är noga med att påpeka att corona-pandemin inte är en vanlig säsongsinfluensa. Men han känner igen mönster i statistiken och tycker att det saknas perspektiv i debatten.

– Låt mig ge ett exempel. Varje år dör det normalt sett 90 000 i Sverige. Låt oss säga att det skulle dö 10 000 med covid-19, då innebär inte det att 100 000 kommer dö i Sverige i år, utan kanske 94 000. Det som händer är att 6 000 dör lite i förtid, som senare hade dött av andra orsaker.

Under 80- och 90-talets influensaepidemier dog ungefär 3 000 vid varje period. Nu kommer vi få fler döda. Dels i absoluta tal, eftersom Sverige har en större befolkning, men också för att antalet äldre ökat kraftigt. De senaste 30 åren har gruppen som är över 70 år vuxit med nästan en halv miljon. Och den sköraste gruppen, de över 90 år, har under samma period blivit mer än dubbelt så stor. Enligt Nilssons beräkningar är det därför rimligt att tro att mellan 5 000 och 6 000 nu kommer att avlida.

– Det kan bli mer, men då beror det sannolikt på att vi missbedömt viruset eller vår förmåga att hantera smittspridningen, säger Åke Nilsson.

Han tycker det är märkligt att myndigheter är så förvånade över att de äldre drabbas. Det har alltid varit tomt på äldreboenden – eller långvården som det kallades på Nilssons tid – efter en influensaepidemi. Och efter en sådan våg kommer man sedan in i en period där dödstalen istället blir låga. Han tycker fokus ligger fel.

– Det man ska hålla utkik efter är förändringar i återstående medellivslängd hos befolkningen. Generellt ökar den per tioårsperiod, med drygt ett år för kvinnor och 1,5 år för män.

2019 var medellivslängden för män 81,34 och 84,73 för kvinnor. En ökning med 0,66 år respektive 0,48 år jämfört med 2018, vilket var en ovanligt stor ökning.

– 2020 kommer medellivslängden inte bli lika hög som 2019, men det är inte troligt att den blir lika låg som 2018. Det kommer att bli ett litet, men inget djupt hack i kurvan.

Åke Nilsson tror också att Sveriges höga dödstal kommer att justeras upp något med tiden. Sverige är förvisso ovanligt exakt rapportering, men även hos oss sker en underrapportering av dödsfall med covid-19.

– Egentligen är det först när alla länder sammanställt statistiken över antal döda som vi kommer kunna jämföra på riktigt. Då kan man beräkna överdödligheten månadsvis och göra jämförelse såväl mellan länder som med tidigare epidemier, säger Åke Nilsson.

Läs också: Sveriges två corona-månader inte mer dödliga än 90-talets influensa – men det innebär inte att allt är normalt

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 80 comments }