Skådespelaren Stefan Sauk har på sista tiden skapat sig en stor plattform i sociala medier. Med korta monologer framför kameran säger han ett sanningens ord om ett samtida ämne. Han får stort genomslag. Bara under den senaste veckan har hans klipp på Facebook fått över 400 000 visningar.
Det senaste klippet handlar om Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och har fått 145 000 visningar på ett knappt dygn. Där förklarar Sauk att myndigheten fokuserar på fel saker. Här är ett utdrag, postat av de som uppskattat budskapet:
Håller med Stefan Sauk. MSB förtjänar att få kritik. Det är skandal att vi INTE har någon krisberedskap trots våra höga skatter.
Våra myndigheter har lagt pengar på genusforskning, bistånd och massinvandring istället för att prioritera vår sjukvård.
Som bevis har Sauk bland annat gjort en egen kartläggning. Ett ”indiantrick man kan använda sig av”, säger han, och förklarar att han har sökt på på olika ord på MSB:s hemsida. Utifrån det kan man se vad myndigheten har lagt mest krut på, är tanken. I Sauks kartläggning får han upp 51 träffar på ”virus”, 37 på ”pandemi” och 4 på ”virusskydd”.
Men när Sauk söker på jämlikhet och jämställdhet får han fram över 5 000 träffar! Analysen är klar: ”Ja, där kanske lite av svaret döljer sig vad gäller inte bara den myndigheten utan väldigt mycket av Sverige/…/Det handlar om balans. vad har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap sysslat med? Uppenbarligen inte det de skulle syssla med, utan andra saker. Lovvärda i och för sig, men fel prylar. Det är inte det som är uppgiften.”, säger han i klippet.
Det är inte helt lätt att återskapa resultatet på MSB:s sida, men via en presskontakt förklarar Sauk hur han har sökt: ”Sök på jämställdhet och jämlikhet”.
Och då fungerar det. Man får över 5 000 träffar om man söker på ”jämlikhet och jämställdhet”. För det Sauk sökt på är tre ord. Varav ”och” är ett.
Det som alltså händer är att Sauk får fram alla MSB:s artiklar som innehåller ordet ”och”. Vilket är drygt 5 000.
Hade Sauk sökt på bara ”jämställdhet” hade det blivit 87 träffar. Hade han sökt på bara ”jämlikhet” hade det blivit 6 träffar.
Hade Sauk också valt andra ord hade han fått en mer jämförbar siffra. Krisberedskap, 1067. Skydd, 1751. Skyddsrum, 216.
Alla myndigheter ska tåla kritik, det är viktigt att även Sauk ska få uttrycka sådan. Men innan man kommer med sådan kritik, behöver man vara säker på att man har på fötterna. Eller att man kan använda en sökmotor rätt.
Sauk har inte återkommit med en kommentar efter att jag, via hans presskontakt, förklarade vad som hänt.
Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Rättelse: I en första version av denna text stod det ”jämställdhet” i rubriken, det skulle stå ”jämlikhet”.
Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi har kontaktat influencern Angelica Blick och bett henne intervjua honom. – De mejlade och frågade om jag ville intervjua honom, säger Angelica Blick, som har 1,1 miljon följare på Instagram.
Det var under söndagskvällen som Angelica Blick gick ut till sina 1,1 miljoner följare på Instagram och berättade att hon blivit kontaktad av ”Sveriges regering”, som bett henne göra en intervju. Hon bad då sina följare att skicka in frågor.
Från Angelica Blicks Instagram
Bakom inbjudan står socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi, som vill försöka nå ut på olika sätt. – Vi har tittat på olika personer som når ut till grupper som vi inte når via traditionella medier, i det här fallet Instagram.
För Angelica Blick kom inbjudan som en överraskning. Hennes konto är fokuserat kring skönhet, mode och livsstil. En stor majoritet av hennes följare bor utanför Sverige och hon publicerar sig framför allt på engelska.
Angelica Blicks Instagram
Det här blir första gången på länge hon gör något på svenska och framför allt första gången hon gör en intervju med en minister. Intervjun spelades in under måndagen, via videosamtal, och kommer att publiceras för hennes 76 000 prenumeranter på Youtube (”40 procent är svenska där”).
– Det här inte det jag brukar lägga upp, men jag tycker man har ett ansvar som offentlig person och kan man hjälpa till att sprida saker som är viktiga, så tycker jag man ska göra det.
I intervjun fick ett urval av de inskickade frågorna (”för många för att ens kunna räkna”) plats och ställdes till socialförsäkringsministern.
Fick du betalt? – Inte enda krona. Jag skulle inte kunna ta betalt för en sådan grej, det här är en så allvarlig sak och kan jag hjälpa till i mina kanaler så vill jag gärna göra det. Så jag tar inte betalt, det har inte kommit på tal från deras eller min sida, säger Angelica Blick.
För två veckor sedan fick Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) 75 miljoner kronor av regeringen för att sprida information till allmänheten med anledning av corona-pandemin. Men den pengen har inte använts i det här fallet. Inte heller har detta initiativ, att bjuda influencers på intervjuer, koordinerats av regeringen, utan är ett eget initiativ av socialförsäkringsministern. MSB säger i en kommentar att de ”inte utesluter att använda sig av influencers i framtiden, men att det inte är aktuellt i nuläget”.
Ardalan Shekarabi vill inte utvärdera den strategin, men tycker att det är viktigt att söka sig till fler mediekanaler för att få igång samtal.
– Jag tycker vi borde hitta tillbaka till folkörelsetraditionen i vårt land där den breda massan kan vara inblandad i samtal om hur vi hanterar coronapandemin framnåt.
Så kommer det skickas fler inbjudningar till influencers nu? – Ja, vi tittar på fler, säger Ardalan Shekarabi.
För en större genomgång av hur influencers hanterat informationsspridning under corona-pandemin, lyssna på Mediepodden.
Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Överallt dyker det upp nya sajter och grafer som försöker förklara hur vi ska förstå corona-utbrottet i Sverige. Alla tycks visa olika bilder, trots att datan kommer från officiella källor. Hur ska man förstå skillnaderna? Här är en genomgång av vad myndigheter säger och varför statistik så ofta feltolkas.
Folkhälsomyndigheten har kritiserats för att undanhålla det underlag de använder för beslut. Därför beslutade de i förra veckan att tillgängliggöra all data på en sajt. Där kan nu alla se den data myndigheten får in. Det har också skapat viss förvirring.
För medan Folkhälsomyndigheten publicerar data allt eftersom de kommer in, publicerar lokala medier och regioner motstridig data, eller data som ännu inte nått Folkhälsomyndigheten. Så hur ska man veta när man kan dra slutsatser från offentlig data och inte?
I lördags publicerade till exempel professor Agnes Wold grafen från Svenska intensivvårdsregistret, SIR. Grafen visade på en nedgång i antal nyinlagda intensivvårdspatienter med corona. Men var det sant?
Jag bad Folkhälsomyndigheten om en kommentar på lördagen, och de menade att det var för tidigt att svara.
Trots det skrev TT under söndagen en text där de drog en växel på siffrorna och blandade ihop citat från Tegnell som tidigare talat om att kurvan ”flackat”. Så var det sant, trots allts?
AnnaSara Carnahan är epidemiolog på Folkhälsomyndigheten. Hon förklarar att det är i medel två dagars fördröjning från det att intensivvården av en patient startar, till att det rapporteras till Svenska intensivvårdsregistret. Men att fördröjningen just nu är ännu längre.
– Särskilt på helgerna förväntas en fördröjning. Sedan igår, söndag, har data uppdaterats på SIR:s webbplats. Där ser vi att fler fall nu rapporterats, säger Carnahan.
Det innebär att den aktuella statistiken nu alltså ser ut såhär.
Det går därmed att dra en slutsats vi under 25-26 mars har en nedgång av antalet nya corona-patienter som skrivits in på intensivvården, jämfört med 23-24 mars. Något som också Folkhälsomyndighetens bekräftar.
– Något av en minskning kan skönjas.
Hon menar däremot att man ska vara försiktig med att dra slutsatser av några enskilda dagars minskning.
– Antalet fall per dag de senaste 3-4 dagarna kommer att justeras uppåt under kommande dagar, säger AnnaSara Carnahan.
Fördröjningen av inrapporterad data, och förvirringen i vem som publicerar vad, skapar också en större problematik för debatten. För när medborgare nu försöker bygga förståelse för hur Sverige klarar sig i krisen, blir färskheten i data kritisk. Och när grafer byggs i realtid, med data som eftersläpar, riskerar det skapa skeva jämförelser. Allra mest för de hobbybyggare, som just nu försöker skapa sajter, för att visualisera Sveriges kamp mot corona.
– Jag tycker att det är en viktig fråga då det på olika sajter cirkulerar olika siffror och Folkhälsomyndighetens dagssiffra alltid verkar vara utdaterad och inte stämma med regionernas siffror, säger David Hedqvist.
Folkhälsomyndighetens menar är att de är beroende av regionerna och att de i sin tur behöver rapportera fall för att de ska synas i myndighetens officiella statistik. – Det kan de göra med fördröjning ibland. Vi uppdaterar dagligen klockan 14 med aktuell sammanställning från samtliga regioner, säger Sara Rörbecker, pressekreterare på Folkhälsomyndigheten.
Det är att svar som inte upplevs särskilt tillfredsställande för David Hedqvist, som menar att det snarare skapar större förvirring.
– Entusiaster bakom till exempel c19.se publicerar aktuella siffror som uppdateras flera gånger dagligen genom att gå igenom vad regionerna publicerar på sina hemsidor. Men Folkhälsomyndigheten kan alltså ligga fyra dagar efter på grund av någon byråkratisk process.
Det är inte bara svenska hobbysajtbyggare som det innebär problem för, utan även globala, ansedda statistiksajter, som Worldometers.info.
– Worldometer verkar nu ha bytt från att visa siffror från regionerna, till att nu visa Folkhälsomyndighetens siffra, vilket gjorde att en dag som egentligen hade flera dödsfall enligt deras grafer, nu fått noll, säger Hedqvist.
Men om datainhämtning är ett problem, är förädling eller förståelse av datan ett nästan ännu större problem.
Financial times har tidigare gjort en genomgång av problemet med data kring corona-viruset. Just nu är det i genomsnitt 4,5 procent av de som testats positivt för corona som avlider. Siffran framstår som extrem jämfört med influensan, där endast 0,1 procent dör varje år. Men de 4,5 procenten tar inte hänsyn till att olika länder corona-testar i olika utsträckning (på Island testas massorna, i Sverige bara de som behöver sjukvård). Inte heller tar den hänsyn till om de som dör verkligen dött till följd av corona-viruset. Kanske hade de dött ändå av ett influensavirus?
Varje år dör ungefär 56 miljoner människor i världen, ungefär 153 000 per dag. Genom åren har världens befolkning blivit allt äldre och de som dör och är över 70 år blivit allt fler.
Att andelen döda i Italien är högt jämfört med antalet smittade, beror sannolikt på att åldern bland de som testats positivt för corona är väldigt hög (62 år, enligt Financial times). Förra veckan medgav Italien stora problem i corona-statistiken. När man granskade de som dött i corona, kunde bara 12 procent bevisas ha dött till direkt följd av viruset. 88 procent av de italienska patienterna som dött har haft minst en annan underliggande sjukdom, många har haft två eller tre, rapporterade The Telegraph.
Det är helt enkelt både oklart och kanske också omöjligt att just nu slå fast hur många av de döda som skulle överlevt, om det inte vore för corona-viruset. I Storbritannien uppskattar man att det kan handla om så många som två tredjedelar av landets döda, som dött av andra orsaker än coronaviruset.
Klart är åtminstone att när Sverige ska jämföra sin kurva med andra länder, blir det svårt. De kan kännas mest rättvist att jämföra med antal döda per capita, men en sådan jämförelse kan både överdriva och förringa ett utbrott. I en sådan jämförelse skulle till exempel Sverige just nu ligga i höjd med Frankrike i antal dödsfall per 100 000 invånare (se svart kontra grön linje)
Men samma jämförelse skulle också förminska utbrottet i Wuhan, Kina, eftersom landets total invånare är så många. Och vice versa: Det kan skapa bilden av att Danmark, San marino, eller andra mindre länder, är värst drabbade.
Att jämföra olika länder, per capita, blir alltså missvisande, särskilt i ett tidigt stadie. Virus sprids inte jämnt över en hel nation, utan genom lokala utbrott. Därför skulle det kunna vara mer relevant att jämföra till exempel Stockholm och Lombardiet, för att förstå hur de olika regionerna klarat smittspridningen.
Allt det här är viktigt att ha med sig när man försöker tolka statistik och grafer som just nu sprids.
Tipsa gärna i kommentarsfältet om du har fler tips, ingångar eller kompletteringar.
Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Romme Alpin stänger ner. Åre och Skistar stänger, vilket också Branäsgruppen och Kläppen gör. Men flera andra håller fortfarande öppet. Här är en genomgång av hur de svenska skidanläggningar agerar i coronakrisen.
Uppdaterat 1/4: Folkhälsomyndigheten har nu uppdaterat sina riktlinjer, vilket inneburit att många samtliga skidanläggningar stänger 5/4, uppdatering finns nedan.
Påsklovet närmar sig och tiotusentals svenskar har redan betalda resor till skidanläggningar. Situationen är laddad, eftersom det var just i de Italienska alperna som spridningen av Corona blev särskilt stor. Nu befaras samma sak hända i Sverige. Än finns inget förbud för skidanläggningar att hålla öppet, utan Folhälsomyndigheten har däremot rekommenderat att stänga. Men vilket ansvar tar skidanläggningarna?
Här är en sammanställning av vad som gäller, just nu:
Öppet. ”Du som har en bokning i Stöten med ankomstdatum från den 28/3 fram till och med 19/4 2020 erbjuder Stöten sina gäster möjlighet att boka om sin resa till nästa säsong 2021. Ombokning gäller valfri vecka 10-15 2021.” Länk
Riksgränsen
Öppet. ”För alla bokningsrelaterade frågor gäller vår vanliga avbokningsregler.” Länk Det innebär: ”Vid avbeställning gjord senare än fyrtio (40) dagar före avtalad ankomstdag skall beställaren betala nittio (90) procent av det totala hyresbeloppet för stuga / rum. /…/ Avbeställning av Lapland Resorts AB:s busstransfer, aktiviteter, skidpass, skidskola och skiduthyrning kan beställaren avboka/omboka fram till 7 dagar före första giltighetsdag och få inbetalt belopp minus en eventuell expeditionsavgift i retur till det konto som meddelats Lapland Resorts AB.
Funäsdalen
Öppet. Ordinarie av- och ombokningsregler gäller, det vill säga ingen återbetalning för påskresan. Uppdaterat 1/4: ”Nu kan du som har bokat boende med ankomst mellan 30 mars fram till 30 april 2020, flytta fram din bokning ända till april 2021, beroende på boendeanläggning.” Senast 48h innan ankomst. Länk
Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Absolut vodka ställde om produktionen för att göra etanol som skulle möta vårdens enorma behov av handsprit. Men då skulle de plötsligt betala miljoner i skatt. Nu lättar Skatteverket på reglerna. – De har sitt godkännande imorgon, uppger Skattemyndigheten.
Turerna kring vårdens behov av handsprit har varit många. Redan för två veckor sedan larmades det om brist på etanol, grunden för handsprit, varför Absolut vodka erbjöd sina tjänster. Men då kom smällen: Företaget skulle betala 600 kronor per producerad liter.
De kontaktade Skatteverket som menade att det gick att komma runt, om de skickade in rätt blankett. Men det skulle ta en till två veckor.
– Då blåste topplocket, säger Olof Holmer, vd på Kosmetik- och hygienföretagen. (Kohf)
KOHF sökte berörda myndigheter och försökte sätta tryck i frågan. Enligt källor till denna blogg behandlades frågan hela vägen upp i regeringskansliet. Och därefter fick det effekt. För nu har Skatteverket skapat ett snabbspår, även om de är noga med att det inte handlar om dispens, utan om ett godkännande som nu bara går snabbare. – En till två dagar ska det nu ta att få sitt godkännande, säger Titti Campalto, enhetschef på Skatteverket. Kan alla nya etanolproducenter räkna med det? – Har man redan ett godkännande för att tillverka alkohol, så ska det här inte vara ett problem. Då kan du hantera det på ett sådant sätt att skatteskyldigheten inte inträder i det här fallet, säger Campalto.
Det innebär att svenska myndigheter har underlättat i snart tre steg i en akut situation. Den första var kemikalieinspektionen, som behövde ge ett förgodkännande för produkterna. – Det gick snabbt som rackarn, säger Olof Holmer.
Det andra var Skatteverket, som nu skyndat på. Och det tredje är denatureringsreglerna. Det vill säga det medel som måste blandas ned i spriten, för att göra den odrickbar. Vanligtvis blandar handsprittillverkarna ner propanol, men även det är en bristvara. Men det finns fler andra alternativ och Folkhälsomyndigheten har snabbutrett en lösning som släpptes under onsdagkvällen.
Olof Holmer
Det innebär att producenterna kan börja göra handsprit ikväll? – Ja, ikväll eller imorgon.
Finns det en affär i det här för företagen som producerar etanol? – Jag kan inte svara för alla, men åtminstone Absolut vodka skänker detta, och då kan man fundera på varför, men det skadar dem såklart inte att de får en massa positiv PR.
Vad kommer detta innebära för tillgången av handsprit för sjukvården? – Det jag kan säga är att vi nu har tillsett att hela kedjan fungerar, från framställning till produktion, så att vi i varje läge inte längre ska lida brist på handsprit, säger Olof Holmer, på Kosmetik- och hygienföretagen.
Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Vårdens behov av skyddsmaterial är skriande, men Arbetsmiljöverkets regler sätter stopp för privatpersoner och företag som vill donera, avslöjade denna blogg igår. Men nu har region Skåne hittat ett kryphål: Regionen tar själva producentansvar för medborgarnas 3d-printade skyddsvisir.
Men nu har Region Skåne övermannat byråkratin – med byråkrati.
Det är två lagstiftningar som sjukvården behöver ta hänsyn till. Den ena gäller kravet på CE-märkning för medicinutrustning. Här finns ett undantag om sjukvården själv är producent. Undantaget gäller endast för produkter som inte går att hitta på den kommersiella marknaden.
– Och där anser vi att vi är nu, vi får inte tag på material nu och det är nu som vi har problemet, säger Einar Heiberg, forskare klinisk fysiologi vid Skåne universitetssjukhus och den som tagit ett särskilt ansvar att reda ut möjligheterna för regionen.
Därför kommer Heiberg och regionen stå som formella tillverkare.
– Vad Region Skåne har gjort är att, tillsammans med personer och företag som engagerat sig, införa en kvalitetskontroll där vi dokumenterar tillverkningen och där montering sker hos oss, på ett centralt ställe. Då blir Region Skåne den formella tillverkaren, säger Heiberg.
Den andra lagstifningen är arbetsmiljölagstiftningen. Det är den som Arbetsmiljöverket behandlade i sin snabbutredning, som landade i att privatpersoner eller företag inte kunde hjälpa till. Men här finns också ett arbetsgivaransvar.
– Arbetsmiljöverket kan vid inspektion sätta skyddsstopp om vi använder den här utrustningen, men det kan den lokalt ansvarige också göra, om vi inte har någon utrustning alls.
Det är alltså upp till den ansvarige på respektive arbetsplats att ta ett beslut mellan att ha skyddsvisir som vid inspektion skulle kunna leda till skyddsstopp, eller att inte bära skydd alls. Med den utgångspunkten tycker regionen att beslutet är enkelt.
– Det kommer vara upp till varje verksamhetschef, på respektive avdelning att sedan avgöra hur de vill göra. Men de kan luta sig på att vi har gjort en riskanalys och vi har följt regelverket på tillverkningssidan. Sedan får de ta en arbetsmiljöbedömning, säger Heiberg.
Och behovet är enormt. – Just nu finns önskemål från region skåne om tusen skyddsvisir om dagen, betydligt fler än vad vi kan producera. Och det är nog bara i Lund och Malmö.
Så privatpersoner kan nu skicka in de skyddsvisir de printat med 3d-skrivare, till er? – Ja, om vi kan få bekräftelse på att de följer våra föreskifter. Sedan kommer vi att sätta ihop dem på ett centralt ställe. De får gärna ta kontakt med oss.
Gäller det bara Region Skåne? – Ja, men om andra regioner vill får de gärna kopiera oss, men de måste skapa ett eget system med kontroll, de måste stå som sin egen tillverkare.
Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
På Systembolag över hela Sverige finns det numera skyltar vid sprithyllorna: ”INTE HANDSPRIT”, står det med stora bokstäver. – Våra medarbetare i butikerna har fått ett flertal frågor, på allvar, om vår ”alkohol” fungerar som handsprit. Därav denna information till våra kunder, säger Lennart Agén, presschef på Systembolaget.
Över hela landet råder akut brist på handsprit. Värst är det för vården, men många privatpersoner letar febrilt. Andrahandsvärdet för handsprit har skjutit i höjden på köp- och säljsajter och många söker alternativa sätt att göra sin egen handsprit.
Till och med genom att köpa sprit på Systembolaget.
Frågorna har blivit så många den senaste veckan att Systembolaget valt att sätta upp skyltar med information vid landets sprithyllor.
– Det har varit frågor i ett antal butiker på olika platser i landet, var har jag inte koll på i nuläget.
Skyltarna i butiken tydliggör att det inte går att använda spriten som handsprit, eftersom de har för låg procenthalt: Handsprit behöver innehålla minst 60 procent sprit.
Systembolagets informationskampanj verkar ha gett effekt, det statligt ägda bolaget har inte sett någon ökning i spritförsäljningen.
– Nej, inte mer än förväntat och jämfört med förra året samma period, säger Lennart Agén, presschef Systembolaget.
Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Vården ropar efter skyddsutrustning och medborgare och företag har hjälpt till och skapat tusentals skyddsvisir. Men Arbetsmiljöverket vill inte godkänna utrustningen. – Det blir väldigt svårt för en privatperson att hjälpa till med de här sakerna, säger Torben Vincentsen chef på Arbetsmiljöverket, enheten för användarregler.
Hela Sverige rustar för sjukvårdens förväntade coronakris. Personal över hela landet varnar för bristen på sjukvårdsmaterial och därför har flera företag försökt – utan kostnad – bistå med 3d-skrivare, en slags skrivare som skapar fysiska produkter. En modell för skyddsvisir har tagits fram och filer publicerats så att även privatpersoner kan hjälpa till.
På Facebookgrupper över hela landet har nu hundratals entusiaster och privatpersoner engagerat sig och börjat skriva ut för att hjälpa vården.
Men nu är det stopp på det. Det har Arbetsmiljöverket bestämt efter en snabbutredning där de kommit fram till att materialet inte är godkänt.
– Det är en fråga om liv eller död, och sjukvården måste ha den säkraste utrustningen det går att få tag i, så det går inte att chansa med det här, säger Torben Vincentsen på Arbetsmiljöverket.
Detta trots att EU-kommissionen nyss gått ut med en rekommendation att även utrustning utan CE-märkning ska kunna användas i det exceptionella läge som sjukvården nu befinner sig i. Men det undantaget gäller bara Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsbeskydd och beredskap (MSB). Det är dessa myndigheter som i så fall måste ta ett beslut om varje skyddsutrustnings giltighet och i sin tur distribuera ut det till sjukvården. Men dessa myndigheter får svårt att ta beslut om den utrustning som enskilda privatpersoner skapat, eftersom de inte har detaljerad insyn i hur framtagningen och testningen gått till i respektive hem.
Så alla de hundratals, kanske tusentals som nu gjort de här visiren hemma – det har varit i onödan? – Ja, det skulle jag vilja säga. Finns det något en privatperson med 3d-skrivare skulle kunna göra för att hjälpa sjukvården i krisen? – Det vet jag faktiskt inte. Det blir väldigt svårt för en privatperson att hjälpa till med de här sakerna, säger Torben Vincentsen chef på Arbetsmiljöverket, enheten för användarregler.
Men på många håll i landet struntar vårdinrättningar i reglerna. Skyddsvisiren har redan printats och distribuerats till personal som är i skriande behov av i princip vad som helst som skyddar deras anställda mot viruset. Här hamnar de företag som försöker hjälpa till i en svår sits. Patrik Rosén på 3dverkstan har skapat snart 1 000 skyddsvisir – som nu bara ligger och väntar, eftersom byråkratin sätter stopp.
– Jag pratade igår med en chef för ett tjugotal vårdinrättningar i Stockholm som berättade hur de redan nu köper in material från byggmarknaden. Personen sa att de skulle behöva 300 stycken visir direkt. Och här sitter vi och håller på dem, det känns helt sjukt, säger Patrik Rosén.
Trots att han är villig att skänka utrustningen har han fått veta att han kan bli bötesskyldig om företaget distribuerar utrustningen. ”Upp till 10 procent av årsomsättningen” har han fått förklarat för sig.
– Vi kan inte göra det, flera medier har skrivit om vårt initiativ och vi har alla lampor på oss nu. Men i långa loppet måste vi ta ett beslut om hur länge vi ska sitta och vänta med det här, för det behövs nu.
Han berättar om ett samtal med en koordinator på ett äldrevårdsboende där de fått flera bekräftade fall, men där ingen i personalen har skyddsutrustning och därför inte vågar behandla de smittade äldre.
– Hon var minst sagt stressad.
En lösning hade varit att vårdinrättningarna själva hade köpt eller leasat skrivare och printat, men även en sådan lösning fastnar just nu i byråkratin.
– Det tar x antal dagar och den mängden dagar har de inte nu, säger Patrik Rosén.
Han suckar. Det känns hopplöst.
– Jag önskar att vi bara kunde skicka visiren, lägga en lapp i lådan och skriva att mottagaren får ta ansvar. Men det verkar inte gå.
Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Corona-pandemin sprider ut sig i världen och än så länge har Sverige varit relativt förskonat. Men hur väl förberedda är vi – jämfört med de länder där viruset slagit extra hårt? Här är en genomgång av vårdplatser, intensivvårdplatser och läkare i Sverige och andra länder.
Sverige ligger långt under andra länder i Europa, när det gäller vårdplatser per 1000 medborgare, bara 2,2 vårdplatser per tusen invånare. Det är en bra bit under Italiens kapacitet och även under USA som har 2,8. (källa)
Det är framför allt en dramatisk minskning sedan 1992, då Sverige hade nästan sju vårdplatser per 1000 invånare. Det var också en tid då Sverige var mer rustad för kris och framför allt krig, på grund av ”kalla kriget” som pågått i decennier och där Sverige bodde granne med det Ryssland som spelade en huvudroll. Under 2000-talet har antalet vårdplatser minskat långsamt.
Men även om vi har få antal vårdplatser (som alltså inkluderar allt från intensivvård, till rehabiliteringssängar), har vi förhållandevis högt antal läkare. Med våra 4,1 läkare per 1000 invånare ligger vi över vårt grannland Danmark, men alltså bara någon decimal över det Italien som nu kallar in extraläkare från hela världen. Viktigt här är att ”läkare” är en akademisk titel, men här inkluderar även de som inte praktiserar sjukvård kliniskt (källa).
Men en viktigare siffra är den om antalet intensivvårdplatser. Det är den kurvan, som absolut inte får överbelastas. Det är när vi överstiger antalet platser som sjukvården kommer att behöva bestämma vilka liv som ska räddas och inte.
Och här ligger Sverige uselt till, förhållandevis.
Italien har 12,5 intensivvårdsplatser per 100 000 invånare, alltså mer än dubbelt så många som Sverige. Det är bara Portugal som har färre platser än Sverige.
Statistiken, som publicerades i SFAI-tidningen förra året, konstaterar att antalet IVA-platser är bland de lägsta i Europa och gjorde en grafik över antalet platser med respirator:
Nu pågår flera försök att snabbt utöka antalet intensivvårdplatser, men samtidigt finns en återkommande kritik mot att statsepidemiolog Anders Tegnell sagt att Sverige har ett bättre utgångsläge än Italien.
I Svenska dagbladet har Tegnell försökt att förtydliga vad han menar:
– Vi har diskuterat detta på Folkhälsomyndigheten och det är inte alls omöjligt att vi tack vare en allmänt bättre folkhälsa kan komma att klara oss bättre igenom detta än många andra länder. Åratal av folkhälsoarbete kan betala sig, visst är det så.
Andelen dagliga rökare i Sverige är omkring 11 procent. I både Italien och Kina är siffran högre, drygt 23 procent medan den i Spanien är 28 procent.
– Till det skulle jag vilja lägga att vi ofta har en bättre fungerande vård av de riskgrupper som nu lyfts fram, säger Anders Tegnell till Svd.
I december förra året publicerades en rapport som visar att Sverige även står sig bättre i kampen mot vanlig influensa, än andra länder.
Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
3d-printade ventilatorer, handsprit och AI-röster. Samtidigt som svensk vård larmar om brist på vårdmaterial och utrustning sitter svenskar runt om i världen och arbetar för lösningar. Hackers och kodare har gått samman med ansedda universitet och globala företag för att ta fram utrustning som ska förhindra en total kris. Här är några av de mest spännande svenska projekten just nu
De senaste dagarna har flera tips kommit om projekt som startas när utvecklare och kodare suttit och funderat i discord-chattar över hur de kan hjälpa. Ett av de starkaste projekten som fötts är ”Corona-botten”. Bakom initiativet står Ludvig Linse och Sennai Mebrathu. De satt både hemma i självisolering och hade tanken på att de borde göra något. Fler anslöt sig snabbt och snart hade ett tiotal personer skapat en corona-bot som kunde svara på de vanligaste frågorna. En datorstyrd röst som vem som helst kan ringa för att få svar på de vanligaste frågorna. – Tanken är att kunna avlasta vården, säger Sennai Mebrathu.
Redan nu finns ett nummer tillgängligt som jag har fått testa. Det blir ett samtal med en artificiell intelligens som teamet har byggt och vars svar bygger på information hämtad från myndighetskällor. Rösten lyssnar och ger svar om hur jag ska agera på mina symptom och om jag är i en riskgrupp. Det är grundläggande information, men förhoppningen är att myndigheter ska kunna använda den i takt med att krisen och trycket förvärras, även om några samarbeten inte är officiella än. – Troligen släpper vi det nästa vecka, säger Sennai Mebrathu.
En annan kodutvecklare som i veckan suttit på chattar och diskuterat är Robert Renling. Han driver en 3D-skrivar-startup och tillsammans med några kompisar började han undersöka vad de kunde hjälpa till med. Kanske kunde de tillverka sjukvårdsmaterial? De utökade sitt nätverk till nördar, akademiker och utvecklare med särskilt kunskap om vård och tillverkning av specialutrustning. Snart var projekt igång och på några dagar var de 180 personer som nu delat upp sig i grupper med olika ansvar.
Robert Renling befann sig nu mitt i ett samarbete mellan några av världens mest inflytelserika företag och institutioner, bland annat Siemens och Stanford university.
– Målet är att vi ska göra nödutrustning för vårdinrättningar som behöver mota coronainfektion och att allt ska vara 3d-printningsbart.
Hur snabbt är tanken att det ska vara färdigt? – Planen är att vi ska ha det klart inom 3-4 veckor.
Då räcker det att sjukhusen har en 3d-printer för 1500kr för att kunna skriva ut olika skyddsmaterial och varianter på respiratorer. Alla sådana skrivare är företagen som är inblandade beredda att donera och skeppa, enligt Robert Renling. Det skulle innbebära mycket inte bara för Sverige, utan kanske framför allt de länder som har svårt att få resurtser till sjukvårdsutrustning.
Kontakt är redan etablerad med flera vårdinrättningar och Renling hoppas att det ska ha stor global effekt och betydelse.
Men även andra, mindre högteknologiska projekt, har startats.
Har du tips på fler spännande initiativ? Skriv gärna i kommentarerna!
Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
