Det är två tweets som fått ovanligt höga siffror den här veckan, ettan och tvåan.
10)
När Greta Thunberg skriver på svenska kvalar hon på topplistan.
9)
Liverpool vände 0-3 till 4-3.
8)
7)
5)
4)
Du fattar ingenting? Då tittar du inte på Paradise hotel
3)
2)
Spektakulärt att denna har fått så stor spridning.
1)
Att denna blivit så stor beror sannolikt på att den delas av internationella konton.
Se tidigare veckors största tweets här.
Topp 10 mest retweetade tweets någonsin
{ 0 kommentarer }
Den invandringskritiska tidningen Fria tider kartlägger medborgares och journalisters åsikter om invandring. Med hjälp av automatiserade samtal har tidningen ringt och spelat in samtal över hela landet – och sparat dem i en databas.
– Syftet är förstås att se om det finns någon skillnad i attityd till invandring mellan journalister och Sverige som helhet, säger Widar Nord publisher på Fria tider.
Fria tider är en tidning som av Statens medieråd benämnts som en del av den ”radikala högerpopulistiska nätmiljön”. Den finansieras av gåvor och prenumerationer och under det senaste året har tidningen återkommande kritiserats för aggressiv telefonförsäljning. Själva menar Fria tider att det handlar om missförstånd.
Totalt kan hundratusentals medborgare ha fått samtal från tidningen. Enligt Fria tiders egna uppgifter har de ringt ”runt en miljon samtal”. De som svarar har fått information om tidningen följt av frågor om deras syn på invandring.
“Vi har ett scoop på gång gällande bidrag för invandrare. Först vill jag bara veta att vi har kommit till rätt person, är du kritisk mot den höga invandringen?”, har det kunnat låta.
När personen svarar ja eller nej, avslutas ofta samtalet. Tidigare har flera rapporterat om hur medborgare känt obehag efter samtalen, och att till exempel Sverigedemokraterna polisanmält Fria tider, eftersom tidningen använder partiet för att beskriva sin profil.
Men vad som inte tidigare rapporteras är att samtalen går längre än att bara handla om att sälja prenumerationer.
Bakom datainsamlingen finns en metod som är lik den som i USA kallas “robocalls”. Det vill säga telefonsamtal med ett budskap som spelas upp för mottagaren. Rapporterna om hur samtalen låter har varierat. Några har fått mer information om tidningen, andra har upplevt att den som ringer inte lyssnar på svar. Alla meddelar att numret de rings upp från sedan inte går att nå i efterhand.
Variationerna har en förklaring, för de är alla en del av ett avancerat upplägg, som ska ge Fria tider maximal insyn i var Sveriges mest invandringskritiska medborgare bor.
Tidningen Fria tider medger själva att de använder sig av en så kallad dialer, som slumpvis ringer upp telefonnummer över hela Sverige. Mottagaren svarar och en röst ställer frågor kring om personen är “kritisk mot den höga invandringen”. Svaren registreras i en databas för att bli en del av en opinionsundersökning tidningen ska publicera längre fram. Fria tiders publisher, Widar Nord, menar att ingen data sparas på individnivå, men att de protokollför vilket postnummer personen har. Det gör att de undkommer lagen om personuppgiftslagring, GDPR, men framför allt skapar det ett viktigt underlag – för nästa steg.
Om ett postnummer ger tillräckligt många ”positiva” träffar påbörjas en kampanj i området. Då samlar tidningen först in alla telefonnummer de kan hitta via öppna tjänster som Eniro och Hitta.se. Sedan kompletterar de med att köpa telefonlistor. Samtalen som därefter görs är en blandning av automatiserade och manuella samtal och kan därför upplevas och utformas på olika sätt. Det innebär att enskilda postnummerområden kan uppleva en mycket hög andel samtal från tidningen under kort tid.
Widar Nord menar att de genom åren ringt en miljon samtal, och att de har registrerat över hundra tusen svar. En stor mängd journalister har rapporterat att de blivit uppringda.
Är journalister en särskild del av er enkät?
– Det stämmer. Telefonnumren kommer från vårt journalistregister och syftet är förstås att se om det finns någon skillnad i attityd till invandring mellan journalister och Sverige som helhet. Denna rundringning slutfördes nyligen, säger Widar Nord.
Enligt Fria tider har de samlat in ett hundratal svar från svenska journalister, men journalister är också den enda specifika målgrupp som valts ut.
Samtalen är inte olagliga, men de är på gränsen. I svensk marknadsföringslag finns en paragraf som behandlar automatiska uppringningar i marknadsföringssyfte. Niclas Ernebratt, jurist på Konsumentverket, menar att tidningens första, sonderande, samtal kan falla under kategorin “opinionsmätning”. Därmed behöver det inte vara olagligt. Det är först i uppföljningen, när tidningen vill sälja en produkt, som det skulle kunna bli tal om marknadsföring.
– Kommer det inte in någon person i samtalet så får man se det som automatiserat och då är det olagligt, säger Niclas Ernebratt.
Fria tider menar att så inte är fallet.
– Det är en dialer som ringer upp och det är det alltid på alla callcenter tills dess att en ledig operatör, en levande människa, tar över samtalet, säger Widar Nord.
Han är noga med att samtalen bara i värsta fall har en förinspelad röst och att det är ett misstag från deras sida om ingen svarar, inte något de har satt i system.
– Även om det i teknisk mening blir ett robocall så är det alltså ett fullt legitimt sådant då syftet inte är marknadsföring utan att undvika obehagliga, tysta samtal. Det händer dessutom bara i undantagsfall. Det kan bli konstigt när kunder vill avbryta eller säljaren trycker fel och har dålig tajming, men det är givetvis fullt lagligt, säger Widar Nord.
Konsumentverket är försiktigt skeptiska, men menar att Fria tiders öppning för att det är enskilda misstag, gör det svårt att bevisa lagbrott.
– Det är klart att man kan ha teknikstrul, men ska man se ett sådant fall isolerat så faller det in under att det är automatiskt och då är det olagligt, säger Konsumentverkets jurist Niclas Ernebratt.
Den här artikeln är gratis och tillgänglig tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att mina texter ska vara öppna.
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
{ 0 kommentarer }
KDU publicerade en kampanj-bild inför EU: ”Sverige ska inte lida pågrund av att andra länder inte kan skydda sina gränser” [sic].
Texten bildsattes med flyktingar som räddas på Medelhavet.
Bilden publicerades på KDU:s Facebooksida, men fick snabbt hård kritik. Under måndagen togs statusen bort. KDU:s ordförande skrev då en ursäkt och en förklaring där han menar att bilden var från en räddningsinsats ledd av EU:s kustbevakning Frontex.
”Det var inte vår avsikt att sätta ett motsatsförhållande mellan flyktingar som lever under oerhört svåra förhållanden och att Sverige haft ett stort tryck i migrationen /…/Bildsättningen blev helt enkelt fel och för det ber vi om ursäkt”, förklarade KDU:s ordförande Martin Hallander.
Men Facebooks nya verktyg för politisk påverkan visar att det inte bara var ett publiceringsmisstag. Bilden har skickats ut och betalats också som en annons. Signerad av KDU:s generalsekreterare Sarah Havneraas.
Sarah Havneraas har inte återkommit med en kommentar.
KDU-ordförande Hallander menar att det är en ”särskild person” som har ansvar för annonserna, men menar också att det inte var en särskild kontroll av annonsen.
– Annonsering sker i samband med alla våra kampanjbilder under valrörelsen. Det är alltså inte specifika inlägg vi annonserar ut och detta sker samtidigt.
Men en granskning av KDU:s Facebookannonser visar att bara en Facebookpost tidigare annonserats, däremellan har det varit två andra annonser. Hallander menar att detta beror på att Facebook ansett att dessa annonser har ”för mycket text”. Båda de tidigare annonserna har mindre text än den kritiserade annonsen.
Hallander är självkritisk. Framför allt kring att det inte varit fler inblandade i vilka som gör beslut om annonsering.
–Detta ska inte få hända och det är därför vi nu har sett över våra rutiner kring hur vi jobbar med detta, säger Hallander.
Budgeten för annonsen är blygsam. Enligt Facebooks annonssystem har KDU lagt ungefär tusen kronor för att mellan den 3-6 maj nå ut till mellan 5 000 – 10 000 människor. Flest män i storstäderna, men ironiskt nog engagerade ungdomsförbundet flest pensionärer.
Samtidigt är annonseringen särskilt känslig, efter valet i USA och Cambridge analytica. Inte minst är den känslig för Facebook som nyligen tvingat alla annonsörer att märka upp all politisk reklam, så att det kan godkännas av Facebook. Inför EU-valet har reglerna och transparensen för allmänheten ökat ytterligare, vilken tillåter insyn som denna. Medborgare kan själv granska politisk annonsering här.
Den här artikeln är gratis och tillgänglig på grund av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att mina texter ska vara öppna.
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
{ 0 kommentarer }
10)
9)
8)
7)
6)
5)
4)
3)
2)
1)
Se tidigare veckors största tweets här.
Topp 10 mest retweetade tweets någonsin
{ 0 kommentarer }
10)
En mycket märklig vecka
9)
8)
Nej, men jag antar att Olle vill glömma…
7)
6)
5)
4)
3)
2)
1)
Se tidigare veckors största tweets här.
Topp 10 mest retweetade tweets någonsin
{ 0 kommentarer }
En kartläggning av EU-parlamentets ledamöter visar att svenskarna har svårt att hitta rätt knapp under voteringar. Under den senaste mandatperioden tryckte våra ledamöter fel 907 gånger.
Det är näst sämst i EU.
Tillsammans med datajournalisterna på J++ kunde vi igår avslöja vilka svenska ledamöter som oftast trycker fel vid voteringar.
Nästan alla tonade då ner betydelsen av felrösterna. Marita Ulvskog (S) förklarade det som ”lätt hänt” att rösta fel och ”uppenbarligen rätt många som har samma problem”.
Men en kartläggning av alla parlamentsledamöters feltryck visar att svenskarnas feltryck är ovanligt många. Procentuellt är våra 20 ledamöterna näst sämst i EU. Bara Frankrike är sämre.
Men även i faktiska tal är Sverige utmärkande. De 20 svenska ledamöterna har tillsammans röstat och rättat fel 907 gånger och är därmed sämre än folkrika nationer som Polen, som trots sina 51 ledamöter bara tryckt fel totalt 848 gånger.
Sofie Blombäck är statsvetare på Mittuniversitet och är särskilt kunnig på röstningsförfaranden i EU-parlamentet. Hon menar att siffrorna är intressanta och att man kan tolka dem på två sätt.
– Antingen är våra ledamöter mest klantiga, eller så är det mest noggranna med att faktiskt rätta.
Det är viktigt att betona att korrigeringarna i efterhand är symboliska, de förändrar inte den röst som lades i parlamentet. Sofie Blombäck menar att det är särskilt allvarligt när feltrycken görs i avgörande frågor, som när 13 ledamöters feltryck avgjorde frågan om artikel 13. Samtidigt pekar hon på hur EU-ledamöterna slits mellan flera olika partilinjer.
–Man har en linje som är partigruppen i parlamentet, en linje för det nationella partiet, tänkbart är också en tredje linje, som ska följa den i ministerrådet, om man tillhör ett parti som till exempel sitter i regeringen.
Det gör att en EU-ledamot har fler anledningar att ändra sin röst i efterhand.
Bakom svenskarnas 907 feltryck är i huvudsak två moderater: Anna Maria Corazza Bildt (167 rättade feltryck) och Christofer Fjellner (110). Tillsammans står de för nästan en tredjedel av feltrycken.
Hur tycker du att man som väljare ska tolka siffrorna?
–Jag skulle vilja veta mer om vad som ligger bakom. Är de mer noggranna med att rätta, eller är de mindre noggranna när det gäller hur man röstar? Det skulle jag titta på som väljare, säger Sofie Blombäck.
Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara öppen.
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, allt material är fritt att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Statistiken över voteringar i EU-parlamentet togs fram av J++ och kommer från 25 maj 2014 till och med 10 april 2019. Den utgår från den data som sajten VoteWatch samlat. Vi har samlat in uppgifter om samtliga voteringar, inklusive om det gjorts en korrigering.
Som “feltryck” räknar vi alla voteringar där ledamoten aktivt röstat för, emot eller avstått och sedan gjort en korrigering i efterhand.
Andelen feltryck, som vi använder för att jämföra ledamöter och partier, är beräknat som antal feltryck, delat med antal voteringar där ledamoten varit närvarande. Arbetet med insamlingen har gjorts av J++
Här är detaljerade data från ledamöters röstningar
{ 0 kommentarer }
Anna Maria Corazza Bildt är sämst i Sverige på att trycka på rätt knapp under voteringar i EU-parlamentet. Och lika illa är det för partiet hon företräder, Moderaterna, som hamnar sist bland de svenska partierna.
Tillsammans med datajournalisterna på J++ har vi tagit fram unik data över de svenska ledamöternas mandatperiod i EU-parlamentet. 2014-2019. Det handlar om totalt 10 049 röstningar som ledamöter har haft möjlighet att rösta på under den uppmätta perioden. Men under flera avgörande lägen trycker ledamöter på fel knapp. Till exempel tryckte 13 ledamöter fel i den avgörande voteringen om Artikel13, vilket ledde till att direktivet inte kunde ändras.
Att komma väl förberedd och rösta rätt är en av ledamöternas viktigaste uppgifter. De har anställda assistenter som hjälper till med röstlistor och ger instruktioner om vilka knappar som ska tryckas på i tur och ordning under de tempofyllda rösttillfällena.
I plenum finns det tre knappar att välja på:
I efterhand kan ledamöter anmäla om de röstade fel. Det förändrar inte resultatet, men det kan föras in som en notering till protokollet. Det är den data vi, tillsammans med J++, nu tagit fram.
Moderaten Anna Maria Corazza Bildt har suttit hela mandatperioden och har rättat sina röster totalt 167 gånger. Det är överlägset sämst och innebär att 1,96 procent, eller ungefär var 50:e röst hon lägger blir fel.
Hon har inför denna artikels publicering avböjt att kommentera statistiken.
Efter Corazza Bildt följer moderaten Christofer Fjellner, med en felprocent på 1,27%. Sedan kommer Kristdemokraten Lars Adaktusson (0,72%), följt av Socialdemokraten Olle Ludvigsson (0,71%) och strax efter kommer den tredje och sista moderaten i parlamentet, Gunnar Hökmark (0,64%). Alla utom Adaktusson är mycket rutinerade och har suttit minst två mandatperioder.
– Det var pinsamt, säger Christofer Fjellner om sin placering.
Han vill samtidigt tona ner betydelsen av feltrycken.
– Det är många voteringar på kort tid och jag kan inte dra mig till minnes att jag har röstat fel i någon avgörande votering som varit viktig på riktigt.
Bäst klarar sig Marit Paulsen (L) och Isabella Lövin (MP), som inte tryckt fel en enda gång. Men ledamöterna hann bara sitta någon månad (Lövin) eller ett år (Paulsen) innan de lämnat parlamentet. Cecilia Wikström (L) har däremot suttit hela mandatperioden. På 10 049 voteringar har hon bara rättat feltryck tre gånger.
– Jag är väl förberedd, jag kan det här jobbet, säger Wikström.
När hon ser siffrorna över antalet feltryck från övriga ledamöter blir hon förvånad.
– Det är ju för mycket, det kan ju inte vara så svårt att skilja rött från grönt?, säger Wikström.
Wikström har suttit i parlamentet sedan 2009 och tror inte att det handlar om att ledamöter trycker fel, utan att de faller för grupptryck från partigrupperna.
–Ja, de röstar och så är det någon som kontaktar dem efteråt och säger ”Gud, varför tryckte du sådär” och då anmäler de att de tryckt fel.
Särskilt förvånas hon över Anna Maria Corazza Bildts stora antal korrigeringar av ”röstade inte”. Det vill säga: Ledamoten har inte tryckt på någon knapp alls under voteringen.
–Det är det värsta för det visar att man inte orkar fatta ett beslut, inte ens trycka på vit knapp. Jag satt bredvid en ledamot som gjorde det häromdagen. När vi skulle rösta sa han ”Nej, jag orkar inte stå för det här, det blir fel hur jag än röstar” och så avstod han från att rösta.
Vad sa du då?
–Men det är ju inte rätt? Du måste ju stå för vad du tycker? Då såg han väldigt generad ut. Men jag förstår inte det där. Om man är där för att fatta beslut måste man ha en åsikt och orka stå för det.
Wikström kommer i år lämna parlamentet. Efter en intern konflikt i partiet är hon petad från Liberalernas lista.
Men du menar att du har belägg för att det här handlar om taktik?
–Ja, ja, ja.
Även moderaten Gunnar Hökmark vill tona ned siffrorna. Han tror inte att det handlar om grupptryck, men har en annan förklaring än Fjellner: Moderaterna avviker ofta från den partigrupp de tillhör i parlamentet, EPP. Och eftersom det är partigruppen som förser ledamöter med röstlistor, det vill säga hur ledamöterna ombeds rösta, kan det ibland bli så att Hökmark röstar mot sin egen övertygelse i en detaljfråga, något han i efterhand vill justera.
Men kan det inte finnas något problematiskt i att ha så många felröster?
–Nej, inte problematiskt. Andra bryr sig kanske inte om att rätta detta, några är kanske mer lojala med partigruppen, det här är snarare ett uttryck för att vi avviker.
Flera ledamöter framhåller just att det är av ärlighet som de rättar sina röster. Att de skulle ha kunnat ”mörka” sin felröst, men att ändringen istället är ett bevis på transparens och ärlighet. Socialdemokraternas Marita Ulvskog är en av dem som framhåller det, men menar också att röstningarna i plenum är kluriga.
– Det är inte lätt som en plätt, det är väldigt stressade situationer, stökig miljö, en ordförande som talar sitt egen språk och som sedan ska översättas i lurarna. Det är lätt hänt att man faktiskt trycker fel och det är uppenbarligen rätt många som har samma problem, säger Marita Ulvskog.
Cecilia Wikström verkar kunna klara av det och menar att det handlar om att komma förberedd? Är inte du det?
–Nej, jag är minst lika förberedd.
Marita Ulvskog var en av de som tryckte fel i omröstningen om Artikel 13, som blev avgörande för att direktivet inte gick att ändra.
Är det fel på systemet då när det är så många feltryckningar, även i avgörande lägen?
–Klart man kan tycka det, men det är inte så ofta det är avgörande, men det är klart det vore enklare med en annan typ av omröstning om man ska vara säker på att det ska bli helt korrekt, säger Marita Ulvskog.
Tror du att det har betydelse för väljarna, att ni inte lyckas trycka mer rätt?
–Nej, jag tror faktiskt inte det, det är ett komplicerat system.
Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara öppen.
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, allt material är fritt att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Statistiken över voteringar i EU-parlamentet togs fram av J++ och kommer från 25 maj 2014 till och med 10 april 2019. Den utgår från den data som sajten VoteWatch samlat. Vi har samlat in uppgifter om samtliga voteringar, inklusive om det gjorts en korrigering.
Som “feltryck” räknar vi alla voteringar där ledamoten aktivt röstat för, emot eller avstått och sedan gjort en korrigering i efterhand.
Andelen feltryck, som vi använder för att jämföra ledamöter och partier, är beräknat som antal feltryck, delat med antal voteringar där ledamoten varit närvarande. Arbetet med insamlingen har gjorts av J++
Hela detaljerade data från svenska ledamöters röstningar:
| MEP | Antal voteringar med närvaro | Andel rättningar (av voteringar där MEP varit närvarande) |
| Anna Maria Corazza Bildt, M | 8540 | 1.96% |
| Christofer Fjellner, M | 8675 | 1.27% |
| Lars Adaktusson, KD | 6547 | 0.72% |
| Olle Ludvigsson, S | 10035 | 0.71% |
| Gunnar Hökmark, M | 9710 | 0.68% |
| Marita Ulvskog, S | 9072 | 0.65% |
| Anna Hedh, S | 8689 | 0.43% |
| Aleksander Gabelic, S | 3085 | 0.42% |
| Malin Björk, V | 9650 | 0.41% |
| Jens Nilsson, S | 6063 | 0.41% |
| Jytte Guteland, S | 8435 | 0.38% |
| Jakop Dalunde, MP | 6488 | 0.37% |
| Jasenko Selimovic, L | 8359 | 0.32% |
| Soraya Post, FI | 9697 | 0.32% |
| Kristina Winberg, SD | 9333 | 0.31% |
| Max Andersson, MP | 9317 | 0.29% |
| Fredrick Federley, C | 9285 | 0.27% |
| Peter Lundgren, SD | 9195 | 0.25% |
| Bodil Valero, MP | 9885 | 0.24% |
| Anders Sellström, KD | 2227 | 0.22% |
| Linnéa Engström, MP | 7329 | 0.22% |
| Peter Eriksson, MP | 3243 | 0.19% |
| Cecilia Wikström, L | 9022 | 0.03% |
| Isabella Lövin, MP | 82 | 0.00% |
| Marit Paulsen, L | 1565 | 0.00% |
{ 0 kommentarer }
10)
9)
8)
7)
6)
5)
4)
3)
2)
1)
Se tidigare veckors största tweets här.
Topp 10 mest retweetade tweets någonsin
{ 0 kommentarer }
Här kommer en försenad veckans tweet!
10)
9)
8)
7)
6)
5)
4)
3)
2)
1)
Se tidigare veckors största tweets här.
Topp 10 mest retweetade tweets någonsin
{ 0 kommentarer }
Beslutet är taget. Parlamentet fick igenom nästan alla de förmildringar som utskottet tagit fram, men entimmesregeln blev kvar – med tre rösters marginal.
Entimmesregeln innebär att alla sajter, oavsett storlek, måste ha jour för att ta bort terrorpropaganda, om det påkallas. Misslyckas man med det väntar dryga böter. Kritikerna menar att det är en omöjlighet för små sajter (även bloggar med dess kommentarer) och att det därför i praktiken kommer innebär att små sajter tvingas använda trubbiga filter för att vara på den säkra sidan. Därmed riskerar lagligt material också att försvinna.
Själva förslaget som helhet röstades sedan igenom med bred marginal.
Trilogförhandlingar påbörjas nu mellan parlamentet och Ministerrådet, men dessa kommer alltså avslutas med ett nytt parlament, efter EU-valet, då kan det avgörande sista beslutet bli helt annorlunda. Men Ministerrådets position i frågan är betydligt striktare, där finns till exempel ett obligatoriskt uppladdningsfilter.
Läs mer här och här om det nya terrorfiltret.
Här kan du se hur de svenska ledamöterna röstade. Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Centern röstade för – övriga partier röstade mot entimmesregeln.
Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen.
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
{ 0 kommentarer }