Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv. Här är vecka 14 (4 – 10 april 2022).
18 506 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med 141 dödsfall sedan förra veckan.
Smittan minskar i alla utom ett av Folkhälsomyndighetens mätverktyg. I testningen hos vård och omsorg minskar smittan med 30 procent, och med liknande siffror minskar smittan även i Säbo och hemtjänst. Men bland de med förkylningssymptom (akut luftvägsinfektion) ökar smittan.
Men att virusnivåerna är höga spelar mindre roll om sjukhusbelastningen minskar, vilket den fortsatt gör – även i Göteborg. Inte minst har antalet som behöver intensivvård blivit få. Medelåldern för de ovaccinerade på IVA är 46 år och medelåldern för de vaccinerade är 66 år.
Sveriges nya Statsepidemiolog Anders Lindblom slutar redan i sommar. Folkhälsomyndigheten menar att det gick väldigt snabbt när Anders Tegnell slutade och att Lindblom – som redan var inne i organisationen med andra uppgifter – därför fick uppdraget med ett kontrakt till sista juni. Det är nu oklart om han kommer att fortsätta eller om det blir någon ny, men klart är att statsepidemiologen har fått mycket mindre inlyftande på myndigheten. Lindblom är inte avdelningschef och sitter inte heller med i ledningsgruppen. Anders Tegnell är fortfarande formellt anställd på Folkhälsomyndigheten, men har nu tagit ut semester i väntan på ett eventuellt uppdrag på WHO.
Det var i veckan socialministerns tur att förhöras i riksdagens konstitutionsutskott angående en eventuell mörkning av protokoll och vem som styrt landet genom pandemin. Socialminister Lena Hallengren avvisade kategoriskt anklagelserna och menade att hon inte var ansvarig för hur den centrala ”Gruppen för strategisk samordning” dokumenterar möten. Hon menar också att hon erbjöd coronakommissionen mer tid, men att de avböjde.
Vaccin
7 821 688 har nu fått minst en dos vaccin (87% av befolkningen över 12 år) och 7 622 163 (84,8% av befolkningen över 12 år) är fullt vaccinerade. 5 216 621 har fått en tredje dos (63,2% av befolkningen 18 år och äldre). Totalt har 21 246 670 doser vaccin delats ut i Sverige, vilket är en ökning med 135 000 doser – 30 000 färre än förra veckan.
20 procent av de som tagit tre doser vaccin har smittats med covid-19 inom två månader. Det visar en ny delredovisning av det stora svenska COMMUNITY-projektet. De smittade var smittsamma i upp till 9 dagar och testade positivt i 11 dagar. En slutsats är att vaccin skyddar mest mot svår sjukdom, men att det också är viktigt för att minska risken för nya mutationer.
Den svenska rapport om Sveriges pandemihantering (som av några internationella medier misstolkats som en publicering i Nature) har fått en genomgång av Amina Manzoor i Expressen.
Riksrevisionen har gått igenom hur idrotten har fördelat coronapengar – och ger både ris och ros.
Det var allt för den här veckan!
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv. Här är vecka 13 (28 mars – 3 april 2022).
18 365 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med 176 dödsfall sedan förra veckan.
Smittan fortsätter att minska enligt de mätverktyg som finns: Både bland de som testar sig i vården och bland de på särskilt boende. I den prioriterade provtagningen minskade smittan med 17 procent, lika mycket som föregående vecka. Folkhälsomyndigheten gjorde förra veckan en stickprovsundersökning på befolkningen där 1,2 procent var smittade med covid-19.
Amnesty riktar hård kritik mot Sveriges pandemihantering som slog oproportionerligt stort mot personer med utländsk bakgrund. Men Sverige och världens alla rika länder får också hård kritik för att de inte levt upp till löften om hur hela världen skulle vaccineras. Istället har knappt 2 procent av världens doser gått till låginkomstländer medan de rika fyllt på med doser och vaccinbolagen blivit rikare.
Försökte regeringen försvåra arbetet för coronakommissionen? I veckan höll riksdagens konstitutionsutskott utfrågningar i frågan. Först ut var kommissionens ordförande Mats Melin som menade att relationen till regeringen varit ”irriterad” och att det gått ”förtvivlat långsamt”, men Melin vill inte spekulera i om regeringen mörkat information. Melin framhåller dock att om de hade fått materialet tidigare hade de haft tid att både värdera innehållet och efterfråga mer information.
7 819 532 har nu fått minst en dos vaccin (87% av befolkningen över 12 år) och 7 618 332 (84,8% av befolkningen över 12 år) är fullt vaccinerade. 5 184 103 har fått en tredje dos (62,8% av befolkningen 18 år och äldre). Totalt har 21 139 260 doser vaccin delats ut i Sverige, vilket är en ökning med 135 000 doser – 35 000 fler än förra veckan.
Intresset för att vaccinera sig är svalt bland Ukrainska flyktingar. I Ukraina är bara en tredjedel vaccinerade men av de som kommer hit är det få som tar erbjudandet.
Missförstånden kring publiceringen av en rapport om Sveriges pandemihantering fortsätter. I veckan har ytterligare tvåstora medier angett den som publicerad i ansedda Nature, vilket är fel.
Det var allt för den här veckan!
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv. Här är vecka 12 (21 – 27 mars 2022).
18 189 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med 136 dödsfall sedan förra veckan, men sedan vecka 12 uppdateras siffrorna från Folkhälsomyndigheten bara på torsdagar, vilket gör jämförelser med tidigare veckor svåra. Men även fortsatt är det nu fler som dör med än av covid-19. I veckan meddelade också SCB att medellivslängden åter är i nivå med 2019.
Enligt alla tillgängliga datapunkter fortsätter smittan att minska. Dels bland de i sjukvården som testar sig för covid-19, dels bland de på särskilt boende där testningen pågått oavbrutet.
Även vårdbelastningen minskar, men ligger fortfarande på en hög nivå. Bara under senaste veckan sa 14 sjuksköterskor och 8 IVA-sköterskor upp sig på grund av den höga arbetsbelastningen och utebliven löneförhöjning. Situationen är allvarlig och i veckan har Inspektionen för vård och omsorg (IVO) rapporterat att det råder stor brist på både personal och vårdplatser på svenska sjukhus samt att det råder ”uppgivenhet” kring framtiden.
Antalet patienter på intensivvård med covid-19 minskar också, men andelen vaccinerade ökar, även om de ovaccinerade på IVA har betydligt lägre medelålder (46 år, jämfört med 66 år). Att vaccinerade är i majoritet antas bero på omikron-varianten ger färre svåra sjukdomsförlopp, även för ovaccinerade personer.
I veckan har en artikel med hård kritik mot Sveriges pandemihantering fått viss spridning. Artikeln återfinns i den vetenskapliga tidskriften ”Humanities and social sciences communications” och har webbadressen Nature.com, vilken delas med en av branschens tyngsta tidskrifter: Nature. Olyckligt, eftersom skillnaderna mellan tidskrifterna är enorma. Denna sammanblandning kan till viss del bidragit till uppmärksamhet, dels i ABC news, men också av Carl Bildt. Författarna bakom artikeln kommer bland annat från ”de 22 forskarna” och Mewas.
Vaccin
7 817 094 har nu fått minst en dos vaccin (87% av befolkningen över 12 år) och 7 614 496 (84,7% av befolkningen över 12 år) är fullt vaccinerade. 5 153 749 har fått en tredje dos (62,4% av befolkningen 18 år och äldre). Totalt har 21 053 545 doser vaccin delats ut i Sverige, vilket är en ökning med 100 000 doser – 20 000 färre än förra veckan.
D-vitamin skyddar inte mot covid-19, slår ny stor (ogranskad) studie fast. I början av pandemin spreds flitigt teorier om att D-vitamin kunde ge ökat skydd.
Skidåkaren Charlotte Kalla avslutar sin framgångsrika karriär. Efter att hon tidigt under pandemin drabbades av covid lyckades hon aldrig riktigt repa sig. Hon pekar själv ut viruset som orsak.
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv. Här är vecka 11 (14 – 20 mars 2022).
18 053 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, en ökning med 255 dödsfall sedan förra veckan. Folkhälsomyndigheten uppger att antalet avlidna per vecka slutat öka som en följd av en längre period av minskad smittspridning. Överdödligheten är nu i nivå med en vanlig influensavåg. Och dödstalen kan de senaste veckorna vara ännu lägre. I en jämförelse mellan Folkhälsomyndighetens statistik (som räknar döda med covid-19) och Socialstyrelsens (som utgår från dödsorsaksintyg) har det uppstått stora skillnader de senaste veckorna. Det är nu betydligt färre fall där covid-19 uppges vara del av dödsorsaken. Tidigare under pandemin har dessa två mått stämt relativt väl överens. Orsaken antas vara omikronvarianten, som inte ger ett lika allvarligt sjukdomsförlopp.
Smittan minskar, men inte i samma takt som tidigare. Antal fall bland vårdanställda och sjukhusinlagda minskade med 19%, och bland de på särskilt boende med 23%. Men bland de med hemtjänst var minskningen bara 2 procent. Det är också stora skillnader mellan regionerna: I Umeå är det nästan dubbelt så hög smitta som i Uppsala, enligt testning av avloppsvatten. Och det ökar i Göteborg och Malmö – men om det är en trend är för tidigt att säga.
Även i sjukvården fortsätter belastningen att minska, men här är det ännu tydligare att det inte sker lika snabbt som tidigare.
7 813 945 har nu fått minst en dos vaccin (86,9% av befolkningen över 12 år) och 7 608 355 (84,7% av befolkningen över 12 år) är fullt vaccinerade. 5 102 154 har fått en tredje dos (61,8% av befolkningen 18 år och äldre). Totalt har 20 909 304 doser vaccin delats ut i Sverige, vilket är en ökning med 120 000 doser – lika många som förra veckan.
Det var allt för den här veckan, saknar du något, skriv en kommentar.
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv. Här är vecka 10 (7 – 13 mars 2022).
Folkhälsomyndigheten bedömer att smittan fortsätter att gå ned – alla tillgängliga mätverktyg indikerar att så är fallet. Dels antalet bekräftade fall (-29%) – antalet testade minskar, men minskar gör också andelen som testar positivt. Dels bland SÄBO (-17%), där provtagningen varit konstant.
7 810 784 har nu fått minst en dos vaccin (86,9% av befolkningen över 12 år) och 7 601 419 (84,6% av befolkningen över 12 år) är fullt vaccinerade. 5 046 997 har fått en tredje dos (61,1% av befolkningen 18 år och äldre). Totalt har 20 757 514 doser vaccin delats ut i Sverige, vilket är en ökning med 120 000 doser – 60 000 färre än förra veckan.
Det nya vaccinet Nuvaxovid rekommenderas inte för barn mellan 12-17 år. Vaccinet är av det mer traditionella, proteinbaserade typen. Det har ännu inte levererats till Sverige, men väntas anlända inom en månad. Inte heller gravida rekommenderas ta det nya vaccinet, eftersom det än så länge finns för lite data.
mRNA-vaccinerna är säkra. Det slås fast i en ny stor studie i the Lancet som granskat 300 miljoner givna vaccindoser och dess biverkningar. 92 procent var milda och bland de allvarliga var den vanligaste biverkningen andnöd. För mindre än en procent resulterade biverkningen i att den vaccinerade ville uppsöka sjukvård.
Nästa vecka, vecka 11, är en nationell vaccinationsvecka – ett uppdrag som regeringen tilldelat Folkhälsomyndigheten. Veckan samordnas mellan regioner och kommuner och syftet är framför allt att göra en informationsinsats som ska nå den miljon som ännu inte vaccinerats i Sverige.
Läkaren gick till jobbet i början av pandemin – trots coronasymptom. Nu kritiseras läkaren av IVO, sedan tidigare har läkaren fått sparken.
De rika länderna har varit själviska under pandemin och i många fattiga länder har bara några enstaka procent kunna vaccineras. Det har i veckan kritiserats från akademiskt och kungligt håll.
Svenska forskare har hittat att vaccinet kan förändra DNA – i provrörsmiljö. Sedan tidigare är det klarlagt att även infektion kan skapa samma förändring. Men inget har hittills visat att vaccin eller infektion förändrar vår arvsmassa (genom). Inte heller innebär fynden (som inte är publicerade i en ansedd tidskrift) någon avrådan av vaccin.
Det var allt för den här veckan, skriv en kommentar om du saknar något.
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Ett svenskt forskarlag vid Lunds universitet har visat att Pfizers mRNA-vaccin kan omvandlas till DNA i mänskliga celler. Åtminstone i labbmiljö. Tidigare har en amerikansk studie visat att infektion med covid-19 skapar liknande förändringar.
Den svenska publicerade studien från Lunds universitet har fått enorm spridning. Nästan 800 000 visningar på knappt två veckor. Desto mindre har rapporteringen varit i traditionella medier. Inte minst eftersom slutsatsen framstår som kontroversiell: Att vaccin mot covid-19 skulle förändra människans DNA. Studien har därför använts flitigt av vaccin-skeptiker som ett bevis på att vaccinet är skadligt. Lunds universitet har därför själva gått ut för att dementera att vaccinet är skadligt och reda ut vad studien egentligen säger.
Bakgrunden till studien är att att amerikanska forskare förra året kunde visa att en infektion med covid-19 påverkade vårt DNA. Genom att undersöka mänskliga celler i cellodlingsskål som infekterats med virus, kunde de se hur RNA från covid-19 omvandlades till DNA. Forskarna vid Lunds universitet ville därför se om det gick att se samma förändring med mRNA-vaccin. Yang de Marinis är docent vid Lunds universitet och huvudförfattare till studien, som alltså studerar Pfizers mRNA-vaccin. – Vår studie visar för första gången att vaccinets mRNA via omvänd transkribering kan omvandlas till DNA i celler. Men vi kan inte visa om DNA-sekvensen förändrar vårt genom, säger Yang de Marinis.
Det senare är centralt, eftersom det är i genomet – vår arvsmassa – som avgör kroppens cellbyggande. Det svenska forskarlaget hoppas nu att resultaten ska sporra till vidare forskning om just det.
Magnus Gisslén är professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Han har sett studien, och manar till försiktighet vid tolkning av dess resultat.
– Studier på celler i odlingsplattor är väldigt långt ifrån hur det ser ut i kroppen. Det saknar inte relevans, men resultatet måste tolkas med mycket stor försiktighet. Steget från cellförsök är väldigt långt från så kallade ”in vivo”-försök i människan. Det går inte rakt av att extrapolera resultaten till en klinisk verklighet. Men det betyder förstås inte att resultaten är felaktiga, men att mycket mer studier behöver göras innan man kan säga att resultaten har någon bäring.
Att mycket mer studier behövs framhåller också forskarna. Som dels påpekar att deras rapport inte innebär en avrådan från att vaccinera sig, eller ens är grund till oro för vad vaccinets konsekvenser.
– Det behövs mer forskning för att veta säkert vad som sker och om det eventuellt skulle kunna orsaka förändringar i genomet. Ett nästa steg blir studier i människa för att få mer underlag och data som kan reda ut frågetecknen, säger Yang de Marinis.
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv. Här är vecka 9 (28 februari – 6 mars 2022).
17 512 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, en ökning med 370 dödsfall sedan förra veckan. Det är fortsatt de sköraste och äldsta som i huvudsak avlider, medelåldern är hög, över 80 år.
Sverige är inne på tredje veckan utan restriktioner och vi kan nu se att de borttagna restriktionerna inte ökade smittan. Den senaste veckan har smittan minskat med mellan 14-20 procent, tror Folkhälsomyndigheten. Eftersom testningen nu endast utförs på vårdpersonal, patienter och särskilt boende, går det nu åter att börja följa smittans utveckling här. Mellan vecka sju och åtta verkar antalet tester stabiliserats runt 50 000 tester per vecka.
Ungefär var fjärde test är positivt, vilket är en minskning med ungefär fem procentenheter på en vecka. Det innebär också att det totala antalet positiva bekräftade fall minskar i den officiella statistiken.
Men det finns också andra indikationer att använda. Särskilt boende har fortsatt testa enligt samma rutiner som tidigare under pandemin – och där går det också att se en tydlig minskning de senaste veckorna.
Fokuset för de flesta har de senaste veckan skiftat till att handla om kriget i Ukraina. Även för regioner: I Västra götaland har regionen gått ur stabsläge för pandemin, och istället övergått i särskild organisation för kriget i Ukraina. Det förändrade läget märks framför allt hos medierna. Sedan pandemins start har det aldrig skrivits så lite om coronaviruset som denna vecka och även stora Facebookgrupper om pandemin har börjat avisera nedräkning till nedstängning. Det kan delvis också ha att göra med veckans stora nyhet:
Regeringen föreslår attcovid-19 ska sluta klassas som en ”allmänfarlig sjukdom” från och med 1 april. Folkhälsomyndigheten har redan sedan tidigare förordat det, men nu blir det alltså en proposition från regeringen som sedan ska röstas igenom i riksdagen. Att det har kallats allmänfarlig sjukdom har varit viktigt för att aktivera lagrum som möjliggör för staten att vidta åtgärder, men i lagen tydliggörs också att åtgärderna ska vara tillfälliga. Det föreslås dock finnas fortsatt anmälningsplikt för covid-19 i till exempel vården.
7 808 159 har nu fått minst en dos vaccin (86,9% av befolkningen över 12 år) och 7 593 465 (84,5% av befolkningen över 12 år) är fullt vaccinerade. 4 989 399 har fått en tredje dos (60,4% av befolkningen 18 år och äldre). Totalt har 20 623 250 doser vaccin delats ut i Sverige, vilket är en ökning med 200 000 doser – 40 000 fler än förra veckan.
Vaccinationstakten går fortsatt segt efter att restriktionerna tagits bort – även för tredje sprutan. I Blekinge kallas det till och med att taken ”störtdyker”. Folkhälsomyndigheten och regeringen har därför tagit initiativ till en ”vaccinvecka”, vecka 11, i mitten av mars. Vad denna innebär rent konkret är lite otydligt, men tanken är att hela Sverige ska kraftsamla för att nå ut till så många som möjligt om vikten av vaccinering mot covid-19. Folkhälsomyndigheten medger att det kommer bli extra svårt att nå igenom bruset givet det extrema nyhetsläget i Ukraina.
Är Sverige förberedda på att vaccinera Ukrainska flyktingar? Bara 34 procent av befolkningen är vaccinerade och i Sverige finns en del information på ryska som nu ska översättas till Ukrainska. Flera regioner har redan börjat förbereda sig för hur man ska informera och hantera flyktingar och de sjukvårds- och vaccinbehov som kan uppstå.
Anställda i region Dalarna ska fortfarande behöva visa upp vaccinbevis. Det slår förvaltningsrätten i Falun fast genom att avslå ett överklagande mot beslutet. Totalt hade det inkommit 115 överklaganden mot beslutet, som alltså inte strider mot någon lag.
Nyheter i korthet
Fyra professorer är kritiska till kommissionens slutsats att statsministern borde skapat en egen expertgrupp i pandemins början – utöver Folkhälsomyndigheten. Debattörerna menar att det strider mot den goda ordning som finns.
SVT publicerade i veckan en dokumentär som följt pandemins huvudpersoner bakom kulisserna under pandemin: Bakom den svenska modellen.
Det var allt för den här veckan, skriv en kommentar om du saknar något.
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv. Här är vecka 8 (21 – 27 februari 2022).
17 142 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, en ökning med 290 dödsfall sedan förra veckan.
Den något mer smittsamma undervarianten till omikron, BA.2, har fått fäste i Sverige och i provningen så är 50 procent av alla tester BA.2. Det innebär inga större förändringar och tre doser av vaccinet ger fortfarande ett gott skydd.
Ett nytt virus kan skapa en femte smittovåg redan i vår. I veckan presenterade Folkhälsomyndigheten två nya scenarier för hur smittan kan utveckla sig och i värsta-scenariot ökar smittan upp till samma nivå som i början av januari.
Även vårdbelastningen väntas i ett värstascenario följa samma mönster med upp till 150 sjukhusinläggningar per dag i maj.
Folkhälsomyndigheten betonar att det mest troliga är scenario 0, att smittan minskar och planar ut för att försvinna helt i juni. Men i det osannolika och hypotetiska fallet att en ny variant skulle dyka upp och tränga igenom vaccinskyddet, kan scenariot se ut som ovan. Scenariot är alltså inte att betrakta som en prognos, utan en modell för hur smittan i så fall skulle kunna utveckla sig. Men oavsett hur utfallet blir tycker inte Folkhälsomyndigheten att det finns anledning till ytterligare skyddsåtgärder. Däremot är det troligt att det kommer krävas återkommande påfyllning av vaccin, eftersom effekten avtar med tid. Det är fortfarande ovaccinerade som är överrepresenterade på sjukhusen.
Coronakommissionen kom i fredags med sitt slutbetänkande. Sett till dödsfall har Sverige kommit väl ur pandemin jämfört med andra länder (vilket även SCB slog fast i en ny uträkning i veckan) och det var rätt att använda frivilliga rekommendationer, men kommissionen saknar framför allt hårdare styrning under första vågen av pandemin. De menar att åtgärderna allra mest hjälpte den välutbildade medelklassen, som kunnat arbeta hemma och navigera i vårdsystemet. Kritik kommer också mot att regeringen lutat sig för tungt mot Folkhälsomyndigheten (och dess generaldirektör) istället för fler och andra experter.
7 804 146 har nu fått minst en dos vaccin (86,8% av befolkningen över 12 år) och 7 582 633 (84,4% av befolkningen över 12 år) är fullt vaccinerade. 4 904 779 har fått en tredje dos (59,4% av befolkningen 18 år och äldre). Totalt har 20 429 623 doser vaccin delats ut i Sverige, vilket är en ökning med 160 000 doser – 60 000 färre än förra veckan.
Ett nytt vaccin har nu godkänts och ska börja användas i Sverige: Nuvaxovid. Det är ett mer traditionellt, proteinbaserat vaccin, till skillnad från de mRNA-vacciner som idag används i Sverige. Därmed är förhoppningen att de som varit skeptiska till mRNA-tekniken nu ska kunna använda ett annat säkert vaccin med högt skydd. Vaccinet kan också förvaras på ett mer normalt sätt, i vanlig kyltemperatur. De som ännu inte har vaccinerats sig kommer nu att kunna välja Nuvaxovid vid vaccinering, enligt Folkhälsomyndighetens rekommendation. Den som tagit mRNA-vaccin tidigare rekommenderas att fortsätta med dessa vid påfylldnadsdos.
Det är fortfarande en miljon i Sverige som inte vaccinerats och bara 143 000 har vaccinerats för första gången sedan nyår. Svd har gjort ett reportage om hur myndigheter nu arbetar för att nå de ännu inte vaccinerade.
Sverige har som ett av de sista länderna nu skickat in sin ansökan till EU:s stora återhämtningsfond som skapats till följd av pandemin. 33 miljarder kronor kan Sverige vänta. Sverige har tidigare motsatt sig flera delar i fonden och har betalat in mer än vi får tillbaka.
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Två år in på pandemin finns fortfarande frågor som inte har svar. Har Sverige bytt strategi? Varför var vi så oförberedda – och varför dröjde vi så länge med åtgärder? 2021 gjorde jag en ettårskontroll. Nu följer jag upp med en två-årskontroll av Sveriges hantering av pandemin. I del 1 granskade jag varför Sveriges åtgärder kom så sent. I del 2 undersökte jag när smittan egentligen kom till Sverige. I år, i del 3, försöker vi gå till till botten med om Sverige har bytt strategi.
* * *
16 mars 2020: “Det är bättre att du låter [smittan] sakta sippra igenom. Då kan du hålla kontroll och sköta om den så att den inte behöver skada ditt samhälle mer än nödvändigt.” –Anders Tegnell i Aftonbladet
17 januari 2021: “Om jag får säga emot det en sista gång nu. Vi har ingen strategi, vi har inte haft någon strategi, vi kommer inte ha någon strategi som säger ‘vi tycker det är ok med viss smittspridning’. Vi ska pressa ned vår smittspridning så mycket som det bara går. “ – Socialminister Lena Hallengren, i SVT Agenda.
* * *
Sveriges strategi är egentligen ganska enkel och kan sammanfattas i en central mening. Den här hämtad från regeringens hemsida, där strategin funnits publicerad sedan 7 april 2020:
“Det övergripande målet med regeringens arbete är att minska takten på smittspridningen, det vill säga att platta till kurvan så att inte väldigt många blir sjuka samtidigt”.
Det är ingen kontroversiell skrivelse. Den som hängt med på presskonferenser känner igen formuleringen om att platta kurvan och se till så att vården klarar sig. Men den 29 januari klockan 16.24 ändrades texten. I den nya versionen skulle inte längre “takten” på smittspridningen “minskas”. Den förtydligande formuleringen om att åtgärderna bygger på att “platta kurvan så att inte väldigt många blir sjuka samtidigt” var också borta. Nu stod bara det betydligt mer distinkta, att målet är att “minska smittspridningen i samhället”.
Vad hände? Själva ändringen kom i efterhand att ursäktas som ett misstag och texten återställs strax efter att jag på denna blogg avslöjade ändringen.
Så varför är det så viktigt att tvätta bort de små nyanserna om “takten” och att “inte så väldigt många blir sjuka samtidigt”? Vad ville regeringen distansera sig från?
* * *
“Vi har absolut inga ambitioner att låta smittan sprida sig på det sättet, vi har hela tiden sagt att vi vill ha en lugn och försiktig spridning så att inte sjukvården överbelastas.” – Anders Tegnell i DN 13 mars 2020.
Det är mars 2020 och Sverige har precis konstaterat en samhällsspridning av coronaviruset. Flockimmunitet är på väg att bli ett världskänt begrepp och i Sverige får det fart efter att den före detta statsepidemiologen Annika Linde skriver en Facebookstatus om vad hon uppfattar vara Folkhälsomhyndighetens strategi. Den nuvarande statsepidemiologen Anders Tegnell rycker snabbt ut i medier för att dementera att det skulle vara målet med Sveriges strategi. Inte för att Tegnell är negativ till idén om flockimmunitet – tvärtom skulle det vara ett rimligt vapen mot viruset eftersom det bromsar smittspridningen – men det är inte målet. Vid den här tidpunkten hade Italien drabbats extremt hårt och antagandet var att smittan spreds jämnt i befolkningen, som ett influensavirus. Internt hade Folkhälsomyndigheten börjat diskutera olika teorier om hur flockimmunitet då skulle kunna hjälpa Sverige. Samtidigt förstår myndigheten att sådana teorier inte är helt lätta att kommunicera till allmänheten. Idén om flockimmunitet skulle kunna missuppfattas som att myndigheten skulle hoppas på smitta. Men sedan händer något. I mitten på mars går företrädare i Storbritannien ut och förklarar att flockimmunitet kan vara enda sättet att stoppa viruset. Landet ansågs vara världsledande på smittskydd och nu tyckte Tegnell att också han kunde tala mer öppet om teorierna. Den 16 mars förklarade han för Aftonbladet att Sverige var inne på samma linje.
– Vi har varit lite försiktiga med att använda det ordet för det andas ju lite att man har gett upp och det är ju inte alls det som det är frågan om, säger Anders Tegnell.
– Det är bättre att du låter det sakta sippra igenom. Då kan du hålla kontroll och sköta om den så att den inte behöver skada ditt samhälle mer än nödvändigt, säger Tegnell och går sedan in på det som ska bli ett mantra under hela pandemin.
Rätt åtgärd vid rätt tid, och: –Vi ska göra det vi kan för att hålla nere kurvan, säger Tegnell till Aftonbladet.
Folkhälsomyndigheten och regeringen är synkade i budskap och metaforer. Den 15 mars 2020 håller dåvarande statsminister Stefan Löfven en presskonferens och förklarar att “det avgörande nu är att takten i utvecklingen bromsas”. Han säger vidare att smittspridningen ska “dämpas” och “spridas ut på längre tid” så att sjukvården hinner med.
Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson har förberett en graf med en utplattad kurva. – Den här kurvan som visar att ju mer vi kan platta ut den – ju längre tid den här infektionen kan pågå och ha en väldigt låg andel väldigt allvarligt sjuka – desto lättare har vi att hantera det i sjukvården och samhället, förklarar Carlson.
På sociala medier ger socialminister Lena Hallengren understöd. Hon twittrar inlägg om vikten av att folk nu blir sjuka lite “pö om pö”. På Facebook skriver hon långt om hur målet är att “färre blir smittade precis samtidigt, så att sjukvården klarar av att ge bra vård”.
Under kommande veckor förtydligar Folkhälsomyndigheten gång på gång den svenska strategin. På en presskonferens den 18 mars förklarar Anders Tegnell hur vi måste hjälpas åt för att “platta ut kurvan hela tiden och så småningom få så många immuna i befolkningen så att smittspridningstakten går ner ordentligt”. Den 23 april, när allt fler länder stängt ned, förklarar biträdande statsepidemiolog Anders Wallensten under en presskonferens varför den svenska strategin är bättre än en lockdown.
“Nackdelen med en lockdown helt är att det inte blir så mycket smittspridning och då har man ju problemet kvar när man lättar på den”. Det kan låta som ett lösryckt citat, men det är ett tankegods som återkommer. Det land som låser ned skapar en tillfällig lösning på ett långsiktigt problem. När Anders Tegnell i maj gästar en sändning med International center for journalism förklarar han att det kanske inte ens är önskvärt att få stopp på smittspridningen helt. För om man gör det med en hård nedstängning, vad är då nästa steg? Ett land kan inte låsas in för alltid och därför behöver varje land hitta en nivå på åtgärder som befolkningen kan stå ut med över tid.
Under den sena våren 2020 är sådana uttalanden okontroversiella i Sverige. Smittan är på väg ned och i smittspridningsmodeller – som senare ska visa sig felaktiga – tror experter och myndighetsföreträdare att Stockholm har uppemot 25 procents immunitet i befolkningen och att kan uppnå flockimmunitet i maj. Men att det var fel visste vi inte då. Givetvis fanns kritik mot Sveriges strategi, men att Sverige faktiskt hade en strategi som gick ut på att tillåta viss smittspridning var de flesta överens om. När Dagens nyheters dåvarande medicinreporter Amina Manzoor skulle förklara Sveriges strategi, redde hon ut skillnaden mellan den och flockimmunitet: “Den svenska coronastrategin fokuserar i stället på att plana ut kurvan och minska, men inte helt stoppa, takten på smittspridningen”
Med sommaren kom en andningspaus för Sverige, men också en utvärdering av vad som hänt. Både socialminister Hallengren och Anders Tegnell konstaterade att Sverige har misslyckats att skydda de äldre och regeringen tillsatte därför en coronakommission. Under hösten rusar smittan igen. Efter vårens politiska borgfred i riksdagen är oppositionspartierna nu på tå och kräver hårdare tag och tydligare ledarskap. Regeringen svarar med att göra sig mer synliga än tidigare, driva igenom lagar och meddela restriktioner.
Det blir en tuff vår, men politiskt kulminerar det 15 december 2020. Då släpper coronakommissionens sitt första delbetänkande. Kritiken är svidande. Framför allt angående hur de äldre hanterats och hur den breda, allmänna smittspridningen slagit hårdast mot de svagaste. Ett systemfel pekas ut:
“För dessa brister bär den sittande regeringen – liksom de tidigare regeringar som också haft denna kunskap – det yttersta ansvaret. Regeringen styr riket (1 kap. 6 § regeringsformen) och hade därför bort ta de initiativ som behövts för att äldreomsorgen skulle stå bättre rustad för en kris av detta slag”, skriver kommissionen i sitt delbetänkande.
Det är en politisk bomb. Framför allt är det ammunition för den politiska oppositionen. Varför gjorde den sittande regeringen inte mer? Var det ändå inte med berått mod strategin antogs och smittan tilläts spridas.
Och framför allt: Hur kunde Sverige tillåta någon smittspridning överhuvudtaget?
Det är nu allting ändras.
* * *
När regeringen svarar på kommissionens kritik i slutet av 2020 är det som att taktiken och retoriken förändrats. Socialminister Lena Hallengren tycker att kritiken mot regeringen delvis slår fel, eftersom de redan tidigare varit självkritiska. Själv hade hon ju redan den 30 april 2020 konstaterat att Sverige hade misslyckats med att skydda de äldre. Men hon tycker också att hon har varit tydlig med att Sveriges enda mål varit att trycka ned smittan så mycket som möjligt. Till exempel har hon sagt så i en interpellationsdebatt med Sverigedemokraterna i riksdagen, juli 2020.
– Jag säger det en gång till: Strategin är inte flockimmunitet. Strategin är ingenting annat än att begränsa den svenska smittspridningen så mycket det bara är möjligt.
– Om det är så att vi hade suttit och valt mellan ett alternativ som vi visste sänkte smittspridningen så hade vi valt exakt det, säger Hallengren.
I SVT pressas statsminister Stefan Löfven på svar på om inte den nya retoriken också innebär att en ny strategi. – Jag kan förstå kittlingen i att tro att den har bytts, men i grunden är den exakt samma. Se till att hålla nere smittspridningen så mycket som det går. Se till så att sjukvården och omsorgen har de resurser som krävs, säger Löfven.
Under 2021 års första veckor ifrågasätts den svenska strategin allt oftare och allt mer ihärdigt. När SVT gör en direktsänd coronautfrågning tröttnar till slut Hallengren. Hon avbryter programledaren innan frågan om strategin ens är avslutad.
“Om jag får säga emot det en sista gång nu. Vi har ingen strategi, vi har inte haft någon strategi, vi kommer inte ha någon strategi som säger ‘vi tycker det är ok med viss smittspridning’. Vi ska pressa ned vår smittspridning så mycket som det bara går. “
Det här blir linjen regeringen håller sig till: Sverige har alltid försökt pressa ned smittan så mycket som det går.
Konstitutionsutskottet är inte övertygade och försöker få ett förtydligande om det har handlat om att pressa ned smittan till sjukvårdskapacitetens kapacitet, eller verkligen “få ned smittspridningen så mycket som möjligt”. Socialminister Hallengren svarar att regeringen har haft samma hållning och strategi, men att de har lagt till förtydligande formuleringar.
“Orden ”så mycket som möjligt” kan jag känna att det hade varit bra om de hade stått, men det var ganska understått, upplevde jag, de där första månaderna. Det var ingen som egentligen sa: Varför skriver vi inte ”så mycket som möjligt”? Man förstod det som att nu pressar vi ned smittspridningen. Det är vad vi gemensamt ägnar oss åt när vi inte går till jobbet eller skolan, när vi inte träffar våra nära och kära och när personer över 70 isolerar sig hemma.”, säger Hallengren. Hon fortsätter med ett sista förtydligande om att de aldrig var “ok” med en viss nivå av smittspridning. “Den uppgiften har aldrig funnits. Det målet har aldrig funnits. Det beslutet har aldrig fattats.”, säger Hallengren.
När dåvarande statsminister Stefan Löfven förhördes avvisade han kategoriskt alla idéer om att det fanns en strategi att vissa i befolkningen skulle bli smittade. “Självklart inte! Finns det någon som har hört något uttalande om att nu låter vi en del bli smittade? (…) Vi ska pressa ned smittspridningen så mycket som det bara går.”
Han menar att det inte varit möjligt att pressa ned smittan så att den helt försvinner och att det de därför lyft fokuset om att rädda sjukvården.
“Kanske hittar vi någon önation längre fram som kanske lyckades hålla det borta, men att vi helt och hållet skulle få stopp på smittspridningen, det insåg vi i alla fall skulle vara oerhört svårt. Det handlar om att så mycket som möjligt pressa ned den. Sedan är det ett epidemiologiskt begrepp att man kan komma till en situation när man har uppnått flockimmunitet. Men det är något annat. Det är inte en del av en strategi, så jag vill bestämt avvisa det.”, sa Löfven.
När Folkhälsomyndigehtens dåvarande generaldirektör, Johan Carlson, förhördes var han närmast förbryllad över diskussionen.
“Det finns inte olika sätt att trycka ned smittan, man trycker ned så mycket man kan och då får man både en minskning i samhället och minskar trycket på sjukvården”, förklarade han.
Han tyckte debatten blandade ihop åtgärder och strategi. Strategin hade, enligt honom, hela tiden varit densamma, men åtgärderna varierat.
“Det fanns de som trodde att man kunde få ut smittan helt genom att stänga ned samhället, och det trodde inte vi och det har vi fått rätt i”, sade han under utfrågningen.
När jag når statsepidemiolog Anders Tegnell och visar hans tidiga citat om att långsam smittspridning medger han att myndigheten hade andra förhoppningar i början av pandemin. Men att det skulle innebär att Sverige skulle tillåta smitta tillbakavisar han.
– Nej, vi har inte släppt upp smittan för att få en immunitet genom att avstå från åtgärder, säger Anders Tegnell.
Han menar att Sverige alltid har vidtagit så mycket åtgärder som varit möjligt och rimligt för att hålla nere smittan. Samtidigt är det uppenbart att myndigheten haft teorier kring åtgärder som inte har fungerat.
– Vi hade initialt förhoppningar om att en växande immunitet skulle hjälpa till att bromsa, men den effekten har varit svår att uppskatta och veta vad den egentligen inneburit. Det är troligen så att andelen personer helt utan symptom är mycket mindre än de flesta trodde i början och att därför har det så kallade mörkertalet ofta överskattat, säger Anders Tegnell i en mejlintervju.
Konstitutionsutskottet valde att inte kritisera regeringen för strategiformuleringar, allra mest eftersom det fanns för lite dokumentaion för ett klander. De påpekar däremot att regeringen borde infört rättelse när de ändrade strategiformuleringar på hemsidan.
* * *
Att regeringen ändrade en nyckelformulering i strategin var ett misstag, enligt regeringen själva. I min granskning av alla tillgängliga källor finns inget som motsäger det. Ändå finns skäl att analysera vad regeringskansliets officiella förklaring innebär. Via kansliets presstjänst meddelades att “ändringen gjordes av misstag av en medarbetare på kommunikationsavdelningen i samband med ett arbete med ett förslag till text om regeringens samlade arbete under mandatperioden hittills.”
Regeringen ville sammanfatta det egna pandemiarbetet genom att ta bort de formuleringar som kunde tolkas som att de försökt göra annat än att eliminera smittan. I det framarbetade förslaget skulle ord om att minska “takten” raderas, inte heller fick ordalydelser om att “platta kurvan” eller rädda vården finnas kvar. I regeringens historieskrivning skulle allt handla om smittan skulle minimeras.
Är det lögn, eller semantik? Kanske är det allra mest politik. När pandemin och dess åtgärder nu ska sammanfattas vill samtliga politiska parter kontrollera narrativet och historieskrivningen.
Då kan enstaka formuleringar i ett strategidokument vara helt avgörande.
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv. Här är vecka 7 (14 – 20 februari 2022).
16 852 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, en ökning med 351 dödsfall sedan förra veckan.
Smittan kan ha passerat sin topp tror Folkhälsomyndigheten. Eftersom regionerna inte längre tillhandahåller tester till allmänheten använder Folkhälsomyndigheten nu en panel där deltagare svarar i en veckolig ”Hälsorapport” om de insjuknat och med vilka symptom. I den rapporten syns en minskning av antalet med ”akut luftvägsinfektion”, vilket är förkylningssymptom och därmed snarlikt coronavirusets symptom.
Längre fram kommer det även vara möjligt att fortsätta följa smittans utveckling genom de PCR-tester vårdpersonalen tar, men just nu – i en övergångsperiod – blir det omöjligt att dra några slutsatser. Under senast inrapporterade helvecka (vecka 6) hade 143 000 testats för covid-19 (en minskning med 53 procent), trots att det bara var tre dagar den veckan då allmänheten kunde testa sig.
Men i huvudsak övervakar Folkhälsomyndigheten nu vilka allvarliga konsekvenserna viruset ger, till exempel genom hur många som hamnar i sjukvården. Och i sjukvården minskar nu antalet patienter relativt kraftigt, trots lyfta restriktioner. Även i intensivvården (grön linje) börjar det synas en tydlig minskning, här är också den tydligaste skillnaden mot tidigare vågor – betydligt färre hamnar på IVA med omikron. Det finns dock en oroande trend med allt fler barn som skrivs in på sjukhus.
7 798 800 har nu fått minst en dos vaccin (86,7% av befolkningen över 12 år) och 7 566 261 (84,1% av befolkningen över 12 år) är fullt vaccinerade. 4 768 427 har fått en tredje dos (57,7% av befolkningen 18 år och äldre). Totalt har 20 269 583 doser vaccin delats ut i Sverige, vilket är en ökning med 230 000 doser – 120 000 färre än förra veckan.
En fjärde dos rekommenderas nu för personer 80 år eller äldre, har hemtjänst eller bor på särskilt boende. Den får tas tidigast fyra månader efter den senaste påfyllnadsdosen. Folkhälsomyndigheten menar att det är viktigt eftersom immunförsvarets förmåga att reagera på vaccination avtar med stigande ålder.
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
