Emanuel Karlsten

Sedan maj har jag gått över till att månadsvis sammanfatta det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv.
Här är veckorna 31-35 (1 – 31 augusti 2022):

19 810 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med 452 dödsfall sedan förra månaden, och antalet döda med covid-19 är betydligt högre än tidigare somrar. Det är dock svårt att veta om det beror på virus, eller till exempel en varm sommar. Den generella dödligheten i Sverige har – utifrån den data som finns hittills i sommar – legat inom normalspannet: Det har alltså inte på totalen dött fler än vad som är normalt.

Efter att smittan under en längre tid ökat i Sverige, har den under augusti månad åter vänt ned och de senaste veckorna syns en tydlig minskning i vårdens prioriterade provtagning. Färre har förvisso provtagits, men även bland de provtagna har den procentuella andelen positiva minskat.

Även antalet som är inlagda för vård av covid-19 minskar. Socialstyrelsen slutade mäta antalet inlagda på sjukhus för covid-19 i maj, men började igen under sommaren – på uppdrag av regeringen. Efter en försiktig ökning under augusti minskade antalet inskrivna igen. Inte heller antalet inlagda på IVA ökar markant. Det innebär inte att det varit lugnt på landets sjukhus. Trycket har under sommaren varit mycket hårt, vilket inte minst beror på att en covid-smittad kräver mycket större försiktighetsåtgärder och mer personal.

Sommaren har varit unik eftersom smittan ökat och varit mycket högre än tidigare somrar. Det beror på att undervarianten omikron sprider sig mycket snabbare. Ny forskning har visat att perioden från smitta till insjuknande är dubbelt så snabb som tidigare mutationer. Sannolikt har de flesta som under sommaren haft förkylningssymptom också haft covid, men det är inte alltid snabbtester – som sålts i mängder i sommar – fångar upp det.

Folkhälsomyndigheten har släppt nya scenarior över hur smittspridningen kan spridas under hösten. I båda fallen tror myndigheten att smittan når sin topp under september, för att sedan dala igen. Tidigare scenarier har inte sällan visat fel, till exempel förutspåddes det inte bli någon smittökning under sommaren.

I det mildaste scenariet, scenario 0, blir det en rejäl ökning jämfört idag. 5 000 fall per dag under dess topp, jämfört med de 5 000 fall per vecka som vi har nu. Procentuellt blir det ännu värre i den äldre gruppen där antalet insjuknade kan nå upp till pandemins tidigare topp.

I det mer dystopiska scenariot tror myndigheten på ytterligare 2 000 fall per dag, totalt 7 000, innan smittan vänder ned i oktober. För de 70+ blir det värre än under smittans tidigare topp.

Även trycket på sjukhusen antas öka. Om det idag är drygt hundra per dag som vårdas för covid-19, antas den siffra mer än tredubblas i det värsta scenariot.

Ökningen antas bero på att folk nu åter träffas inomhus i nya konstellationer efter sommarens semestrar och att immuniteten från tidigare infektioner och vaccindoser avtar. Trots det bedömer varken expertis eller Folkhälsomyndigheten att nya restriktioner är aktuella. Däremot kan det behövs beredskap för att många under hösten kan bli sjuka samtidigt.

Vaccin

7 844 848 har nu fått minst en dos vaccin (87,3% av befolkningen över 12 år) och 7 661 868 (85,3% av befolkningen över 12 år) är fullt vaccinerade. 5 506 247 har fått en tredje dos (66,7% av befolkningen 18 år och äldre).
Totalt har 22 881 367 doser vaccin delats ut i Sverige, vilket är en ökning med 205 000 doser under sommaren.

Det innebär alltså att var tredje person fortfarande avstått från den tredje dosen. Det är dumt, tycker Folkhälsomyndigheten, som tror att det hör ihop med att sjukdomen inte tas på allvar längre, eller förväxlar att vaccinet inte ger skydd, eftersom det inte skyddar mot smitta. Men vaccinets skydd mot svår sjukdom är det viktigaste. Det kan också handla om taktik: Att många väntat till hösten innan de tar påfyllning av vaccinet.

Sveriges kommuner och regioner (SKR) önskar tydligare riktlinjer om en fjärde dos, som från och med 1 september rekommenderas för riskgrupper och personer 65+. Folkhälsomyndigheten menar att det är upp till övriga att själva avgöra, men tillåter alla över 18 att fylla på. Men SKR önskar tydlighet så regionerna kan veta hur de ska förbereda sig – men också för hur de ska marknadsföra fjärde dosen. I Stockholm lanseras en fjärde dos för alla den 12 september.

Storbritannien är först ut att godkänna Modernas uppdaterade vaccin som ska fungera bättre mot omikron-varianter. Moderna har i Sverige inte använts lika flitigt som Pfizers vaccin och under sommaren har Moderna också stämt Pfizer för patentintrång just angående covid-vaccinet.

Ett första svenskt covid-vaccin har nu nått stadiet att det kan börja testas på människor. Det handlar om ett DNA-vaccin som skulle kunna ge ett bredare skydd, då det inte är lika känsligt mot mutationer.

Nyheter i korthet

• Pandemihanteringen har inte fått det utrymme det förtjänar i valrörelsen. Coronakommissionens ordförande menar att det bådar illa inför nästa pandemi.
• Allt fler regioner stänger igen sina postcovid-avdelningar, trots högt söktryck. Senast ut är tre regioner som stänger ned och överför ansvaret till vårdcentraler. En ny, delvis svensk, studie visar att en av åtta som får svår covid också får långvariga symptom.
• Varannan privat arbetsgivare i Sverige har möjliggjort för mer distansarbete efter pandemin. Även om många inte vill arbeta på distans uppger arbetsgivare att förändringen gjort de mer attraktiva.
• Dubbelt så många svenskar flög från svenska flygplatser i juli jämfört med förra året. Men det är fortfarande drygt 20 procent färre än 2019.
• En svensk forskargrupp har kartlagt svenska beteenden under pandemin och kommit fram till att många saktade ner och hittade en mer hållbar livsstil.

Det var allt för den här månaden – vi fortsätter bevaka tills det slutar kännas relevant och intressant!

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Sju av åtta riksdagspartier skickar data till Facebook om de väljare eller nyfikna som besöker partiets hemsida. Bara Socialdemokraterna avstår.
Tre av riksdagspartierna bryter också mot lagen – och skickar data utan besökarens godkännande. Samtliga menar att det var ett misstag de inte kände till.

Att använda en så kallad ”pixel” från Facebooks ägarbolag Meta är vanligt bland företag och organisationer. Det är en funktion där en hemsida ger Facebook tillgång till vilka besökarna är och vilka artiklar de läst. En genomgång visar att samtliga riksdagspartier utom Socialdemokraterna använder sig av en pixel. Syftet är att sedan kunna kontakta Facebook och direkt söka upp personerna som besökt sidan med riktad reklam. Eftersom Facebook vet vilka personer som besökt partiets hemsida – och vad de läst – kan partiet köpa annonser med exakt rätt budskap för den personen. Om personen har läst om brottsbekämpning på Liberalernas sida, kan Liberalerna rikta budskap om just detta till personen via annonsverktyget.

Allt detta kan ske – eftersom väljarna och besökarna har godkänt det. Det handlar om ett godkännande som sker via den lilla rutan med ”tillåt kakor”, som de flesta reflexmässigt klickar bort.

Genom att godkänna accepterar användare att sajten skickar data till Facebook, men även till andra tjänster som Google (som har ett statistikverktyg många använder). Greppet är alltså varken ovanligt eller kontroversiellt. Facebook är sedan transparenta med vilka partier som annonserar, vilka målgrupper de riktar sig mot och hur mycket partierna betalar för annonser – något jag tidigare skrivit om.

Sedan förra valet har antalet partier som använder sig av tekniken mer än dubblerats. Då använde Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Sverigedemokraterna Facebooks pixel. Nu använder alltså alla partisajter det – förutom Socialdemokraternas.

Men tre partier bryter också mot den så kallade ”cookielagen”. Det är en lag som kräver att användare aktivt informeras och uttryckligen ge samtycke till att en fil (cookie) sparas på personens mobil, dator, eller att data delas med tredjepart.

Den som besöker sd.se hinner knappt ladda sidan innan partiet skickat data om dig och ditt besök till Facebook. Samma sak sker med med vansterpartiet.se och liberalerna.se. Alla tre partier har en ruta som påstår att ingen data skickas innan godkännande, men det är en rökridå – datan är redan skickad.

Samtliga tre partier säger att de varit omedvetna om lagbrottet. Vänsterpartiet förklarar det med att de nyligen byggt en ny hemsida.
– Att cookiesmeddelandet inte kommer först beror på att vi inte kände till att pixeln redan var igång, det var en miss. Vi har nu pausat pixeln till dess att vi anpassat cookiemeddelandet, säger Örjan Rodhe, biträdande kommunikationschef Vänsterpartiet.

Även Sverigedemokraterna förklarar med att de har en ny hemsida.
– Vi var inte medvetna om att ’cookie-funktionen’ inte fungerade så som det var tilltänkt på vår nylanserade hemsida. Det har därför inte varit partiets intention att lagra kakor på våra besökare mot deras vilja. Vi har bytt ut vårt cookiescript och åtgärdat problemet nu, säger Deniz Norgren
chef för informationsavdelningen hos Sverigedemokraterna.

Liberalerna är korta i sitt svar.
– Vårt svar är att det är ett misstag som vi nu åtgärdar, svarar Liberalernas riksdagskansli i ett mejl.

Även om Socialdemokraterna är det enda parti som helt står utanför användandet av en pixel är de flitiga köpare av annonser via Metas plattformar Instagram och Facebook. Och deras dotterbolag, partitidningen Aktuellt i politiken, använder sig av en Facebookpixel som även den skickar data till Facebook innan besökaren har godkänt det. Aktuellt i politiken uppger att de inte använt sig av datan, inte heller delat den med Socialdemokraterna och att det olagliga överförandet av data till Facebook är en miss.
– Detta är ett misstag som troligtvis skett när vi gjorde om vår sajt. Misstaget är tillrättat nu och vi håller på och undersöker hur misstaget har kunnat ske. Vi har inte känt till detta förrän du idag uppmärksammade oss på detta, säger Maria Persson, chefredaktör och ansvarig utgivare Aktuellt i politiken.

Samma upplägg har Moderaterna Stockholm via sin ”nyhetssajt” 08sthlm. Även där bryter de alltså mot cookielagen genom att skicka data till Facebook om besökaren, innan det är godkänt. Partiet och sajtens redaktör Edvin Alam menar att det är ett misstag som de nu åtgärdat.

Sedan jag i TV4 Nyhetsmorgon först uppmärksammade detta har Vänsterpartiet helt slutat använda en pixel. Och Liberalerna och Sverigedemokraterna har ändrat så att pixeln används i enlighet med lagen. Enligt Post och telestyrelsen, som bedriver tillsyn i frågan, är följden av lagbrottet inte åtal utan snarare att en process där målet är att fel ska rättas eller åtgärdas.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Socialdemokraterna har köpt Facebookannonser för hundratusentals kronor – men betalar genom dotterbolag och föreningar. De politiska annonserna publiceras sedan via sidor som ”Sverige inför verkligheten” och ”Välfärdsupproret”. Det visar en genomgång av Facebooks annonsbibliotek.

Som följd av Cambridge analytica-skandalen tvingar sedan 2019 Facebook och Googles sina kunder att vara helt transparenta med vad de annonserar, hur mycket och vem som betalar. Det innebär att årets riksdagsval är det första där svenska medborgare kan granska hur mycket och på vilket sätt svenska partier betalar för politisk annonsering i sociala medier.

Partierna lägger sin annonsbudget primärt på Facebook och Instagram. Liberalerna avviker genom att spendera en majoritet av sin budget på Google-annonser (blå färg i diagrammet nedan) – både procentuellt och i absoluta tal. Men totalt sett är Socialdemokraterna de som spenderar tveklöst mest. Under de senaste 30 dagarna har partiet köpt politiska annonser för över 3 miljoner kronor. Vänsterpartiet har spenderat minst, men utöver det hamnar partierna i ungefär samma ordning som deras budgetstorlek sett ut inför valet. Det är också tydligt att investeringarna ökar ju närmare valet vi kommer.

Det finns däremot stora skillnader i strategi. Sverigedemokraterna är mest centralstyrda och skulle vara störst om vi bara inkluderade moderpartiets plånböcker. Moderaterna satsar mest på annonsering via sina regionala partikontor, vilket också är den strategi som Centerpartiet använder.

Men mest intressant är Socialdemokraternas strategi. För utöver att spendera mest, har de också lagt en halv miljon kronor på politisk annonsering via olika dotterbolag med kreativa upplägg. Det handlar dels om dotterbolaget Aktuellt i politiken – en socialdemokratisk nyhetstidning – och dels om Tankesmedjan tiden. En förening som samägs med LO och ABF. LO (Landsorganisationen i Sverige) utgör tillsammans med Socialdemokraterna de ”två benen” inom arbetarrörelsen i Sverige – Socialdemokraterna det politiska och LO det fackliga. LO ger årligen 6 miljoner i stöd till Socialdemokraterna, men informellt beräknas deras stöd vara långt högre. Som når partiet till exempel genom Tankesmedjan tiden.

Men när Tankesmedjan och tidningen ska annonsera använder de i sin tur andra namn för att marknadsföra Socialdemokratisk politik. Som ”Samtidigt i Sverige” eller ”Sverige inför verkligheten”. Den senare är en Facebooksida med 11 000 följare där det förvisso – för den källkritiske – är tydligt att den drivs av en person på ”Tankesmedjan tiden”, men man behöver googla på tankesmedjan och ta sig in på ”om”-sidan för att hitta kopplingen till Socialdemokraterna.

Andra Facebooksidor som används är Välfärdsupproret eller Kvinnofridsupproret. Båda Facebooksidor skapades för knappt ett år sedan. Dessa används som murbräcka för att skapa Facebookannonser för hundratusentals kronor. Till exempel för att förklara vad en röst på Sverigedemokrater kan betyda för kvinnor.

Det är viktigt att tydliggöra att inget i upplägget är olagligt, och att vi vet om upplägget just genom transparensen i annonsverktygen. En transparens som skapades just för att kunna följa hur partier arbetar för att nå ut till nya målgrupper. Det ska också tydliggöras att även andra partier har egna tidningar, tankesmedjor och att dessa kan vara mycket framgångsrika i Sociala medier. Liksom att det även bland dessa kan vara betydligt svårare att hitta kopplingen till vem som finansierar. Till exempel är det väldigt svårt att identifiera att den framgångsrika Youtubekanalen Riks är en del av Sverigedemokraterna. Men inget annat parti än Socialdemokraterna har använt dessa underbolag till att köpa politiska annonser på sociala medier. Totalt handlar det om en investering på 570 000 kronor under den 30-dagarsperiod som jag undersökt.

Socialdemokraternas pressavdelning förklarar själva upplägget som att tankesmedjan och dotterbolaget är självständiga och finansierade med ett syfte.
”Syftet är att de ska kunna digitalisera sin verksamhet och sina kunderbjudanden, nå nya målgrupper med idédebatt respektive nyheter i kanaler som exempelvis Facebook, Youtube, Instagram.”

Socialdemokraterna menar också att partiet inte är direkt aktivt i dotterbolagens beslut.

”Exakt hur pengarna används bestämmer de själva. AiP och Tiden är självständiga organisationer och ansvarar för sin verksamhet. Publiceringsbeslut fattas av respektive redaktion. Vad de publicerar eller inte publicerar styrs av deras egna redaktionella bedömningar”, skriver Socialdemokraternas presstjänst i ett mejl.

Efter att jag under förra veckan berättade om upplägget i både Nyhetsmorgon och Mediepodden har Tankesmedjan och tidningen Aktuellt i politiken under veckan kraftigt minskat sina annonsköp via Facebook.
Läs också: Partierna skickar data till Facebook om väljare och besökare – ett lagbrott

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

(uppdaterat: Rättelse – i en första version av denna text uppgavs att parterna nu helt slutat med inköp)

Sedan maj har jag gått över till att månadsvis sammanfatta det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv.
Här är veckorna 26-30 (30 maj – 31 juli 2022):

19 358 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med 351 dödsfall sedan förra månaden och antalet avlidna med covid-19 förväntas stiga framöver.

I snart två månader har smittan nu ökat, men smittan ökar från mycket låga nivåer. Det går av flera skäl inte att jämföra med tidigare smittvågor, inte minst eftersom vi nu i huvudsak bara testar de inom sjukvården. Mätningar i avloppsvatten visar dock att smittan är högre nu än i början av pandemin, men mest rättvist är kanske att mäta de senaste tio veckorna bakåt: Där syns ökningen, men också att den avtar.

Ökningen blir också tydligt om man tittar på bara äldrevården. Här är ökningen särskilt allvarlig, eftersom det är de äldsta som har störst risk att drabbas för allvarliga följder

Vad det innebär för sjukhusinläggningar är inte helt klarlagt då inte alla regioner särredovisar antalet inlagda med covid-19 (vilket regeringen nu kräver ska ändras). Klart är dock att det ökat på flera sjukhus, vilket är ett problem eftersom sjukhus vanligtvis drar ned sin bemanning under sommaren. I Stockholm rapporteras antalet sjukhusinlagda ha ökat kraftigt och sjukhus har gått upp i stabsläge. Även region Norrbotten har gått upp i stabsläge. Det handlar inte bara om smittan bland patienter – utan också om att smittan sprids bland vårdpersonal. Dels slår det hårt mot akuten och dels slår det hårt mot den redan hårt drabbade personalen. Inte minst eftersom de i nästan alla regioner nu återigen behöver bära munskydd.

Även i intensivvården har trycket ökat, men inte lika mycket som smittan – även om det finns en viss eftersläpning för de senaste veckorna. 35 av av de 40 patienter som lagts in bara senaste veckan tillhörde en medicinsk riskgrupp.

Att smittan ökar mitt i sommaren är unikt. Att det ökar – olikt tidigare somrar – beror framför allt på att den variant som dominerar i Sverige; BA.5, är mer smittosam. Det kan vara bra och dåligt: Dåligt, eftersom smittan får fäste, bra, dels eftersom inte lika många behöver uppsöka sjukhus och dels eftersom infektion kan ge ett visst skydd inför hösten då Folkhälsomyndigheten antar att smittan kommer få rejäl fart igen. Folkhälsomyndigheten räknar trots det inte med fler restriktioner till hösten. Folkhälsomyndigheten vill också påminna om att covid-19 inte är som en vanlig förkylning. För även om det framstår så för den friska majoriteten, är den fortfarande mycket farlig för den delen av befolkningen med sämre immunsystem. Fokus till hösten antas därför bli att skydda de mest utsatta.

Trots att smittan inte är lika hög som tidigare är svenska vården fortfarande utsatt för enorm press. Varje gång vårdpersonal behöver testas måste de stanna hemma i väntan på provsvar. Och när de testar positivt – oavsett om symptomen är obefintliga – måste de stanna hemma tills de testar negativt. Allt detta skapar en extrem belastning på sjukvården. Och det görs just för att skydda de mest utsatta.

Vaccin

Vaccinstatistiken har tagit ett uppehåll fram till vecka 32, enligt Folkhälsomyndigheten.

Allt fler vill få vaccin när covid-smittan nu ökar, men flera väntar också tills vaccinen uppdaterats med skydd för de nya omikron-varianterna. Det kan dock dröja till oktober och experter menar att skillnaden är relativt marginell. Är man i behov av booster-dos uppmanas man att inte vänta. I en ny stor observationsstudie visar det sig att svenskar i riskgrupp som tagit en fjärde dos har haft lägre risk att dö i covid-19.

Personuppgifter om nästan 800 vaccinerade barn har läckt från Folkhälsomyndighetens databas. Myndigheten har polisanmält stölden, men uppgifterna ligger publicerade öppet på en sajt som också publicerar vilseledande information om vaccin. Polisen ska ha nått framgång i att sin jakt på att få reda på vem som står bakom intrånget.

Bland de nästan 2 700 som anmält misstänkta skador till följd av vaccinet har 155 fått ersättning. Trots att det inte går att urskilja någon röd tråd bland anmälningarna har regeringen valt att utvärdera den nationella vaccinationsatsningen. Syftet är att granska hur rapporteringarna av biverkningar och covidbevis har hanterats.

Nyheter i korthet:

• Det blev billigare än väntat för staten att stötta företag under pandemin: 60 miljarder kronor. Och 5 miljarder har krävts tillbaka.
• Endast en av fyra har återgått till att besöka kulturframträdanden på samma sätt som innan pandemin. Branschen ser allvarligt på trenden.
• Hälften av minkuppfödarna i Blekinge – som varit centrum för minkuppfödning – har lagt ned. Under det stora smittutbrottet bland minkar i Danmark mötte branschen ett hårt bakslag.
• Utbrottet av covid-19 har spårats ned till fem bås på en marknad i Wuhan, enligt ny studie.
• Fler svenskar turistar i Sverige i sommar – trots att de kan välja utlandsresor. Det menar branschorganisationen Visita som menar att den starka svemester-trenden håller i sig.
• Flygplatspersonal rekommenderas återigen att använda munskydd. Rekommendationen gäller än så länge inte resenärer.

Det var allt för den här månaden! Jag följer utvecklingen noga och går upp i utgivningstakt ifall det upplevs motiverat. Annars ses vi nästa månad igen!

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Idag är det min tur att sommarprata. Och därför är det många nya som googlar sig hit, undrar vem jag är. Det lägger jag nästan en timme på att förklara (och du som ännu inte lyssnat kan göra det via Spotify eller SR), men här kommer några rader till för den som vill läsa mer.

Måndag den 18/7 är jag alltså sommarvärd i P1. Några kommer bli besvikna. Några kommer bli bestörta. Några kommer bli utmanade och provocerade. Andra… Uppmuntrade?
Någon kommer säkert inte förstå alls.
Men det gör jag inte heller själv.

Det finns nästan ingen röd tråd i det som är mitt arbetsliv. Inte heller i de frågor som skapat den offentliga bilden av mig. De är helt aparta ämnen i vilka jag har noll högskolepoäng.
Därför är jakten på en röd tråd kanske mest relevant.
Kanske är allas jakt på röd tråd mest relevant?
För vad är livet om inte en jakt efter det som känns. Som bränns?

Halva jag hoppas att programmet passerar förbi med en axelryckning. Andra halvan hoppas att det stör. Irriterar. Kliar? Producent: Rasmus Persson

Merläsning:
En utvärdering av läsarfinansierad journalistik. Om mina sex första månader av coronabevakning på egna plattformar.
Mer om tiden på Dagen, seminariet på pingstkyrkan och vad som hände.
Tidningsklipp från ”Familjen annorlunda”.
Om en skogsbrand i DN.
Mer om Bensinupprorets otroliga medlemsutveckling.
Mer om Alfons Åberg.
Och om filterbubblor kan man läsa tex här eller här.
Och det om internet i allmänhet och demokrati i synnerhet är det jag föreläser om.

EU-direktivet med ”internetfilter” och ”länklicens” har slutligen fått en svensk anpassning. Regeringens förslag har passerat lagrådet och ska nu röstas om i riksdagen.

Det kontroversiella upphovsrättsdirektivet klubbades igenom i EU för drygt tre år sedan, med minimal marginal. Eftersom det är ett direktiv är det sedan upp till varje medlemsland att anpassa och införa det som nationell lag. Det har tagit tid, men nu har det passerat samtliga svenska instanser och den 1 januari 2023 föreslås det bli lag i Sverige. I Lagrådet hyllades arbetet med ändringsförslagen och därför meddelade regeringen i veckan att de nu är redo att låta riksdagen ta beslut om lagändringar.

Det mest kontroversiella artiklarna i direktivet har handlat om det som kommit att kallas ”internetfilter”.  I upphovsrättsdirektivets 17:e artikel (tidigare kallat ”artikel 13”) framgår att internetsajter är ansvariga för upphovsrättsbrott som användarna gör. Det innebär att innehållet måste filtreras innan publicering för att förhindra brott – annars riskerar sajten dryga böter. Undantag ska göras om uppladdningen innehåller satir eller kritik, vilket är svårt för filter att avgöra. Därför har direktivet befarats leda till överfiltrering och en centrering av makt hos sajtägare liksom upphovsrättshavare.

Svenska Wikimedia tycker att regeringen har gjort en relativt god tolkning av något i grunden problematiskt. De tror att användare nu kan komma märka att allt mer innehåll fastnar i filter.
– Jag är fortfarande inte lika övertygad som regeringen om att förslaget inte leder till överblockering. Redan i dag är det många användare som får material, som de helt lagenligt har laddat upp, bortplockat på felaktiga grunder. Om jag får rätt kommer det väl tyvärr bara att bli vanligare, säger Wikimedias Erik Luth.

Journalistförbundet är kritiska till att regeringen inte gjort strängare tolkningar. De hade önskat ett starkare skydd för enskilda upphovsrättshavare med hårdare formuleringar på ska skydda till exempel nyhetsfotografers verk att spridas.
– Den nya terminologin i förslaget till art 15, där begrepp som ”utgivare” resp ”publicering” inte införs i den svenska lagen är något vi drivit, säger Journalistförbundets förbundsjurist Olle Wilöf, men vill inte spekulera i hur han tror lagen kommer att förändra upplevelsen för vanliga användare.

Riksdagspartierna har ännu inte landat i hur de ställer sig till förslaget, men i oktober var en majoritet i riksdagen positiva till det första utkast som gick på remiss.

Här kan du läsa alla tidigare artiklar om upphovsrättsdirektivet.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Sedan maj har jag gått över till att månadsvis sammanfatta det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv.
Här är veckorna 22-25 (29 maj – 26 juni 2022):

19 093 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med 116 dödsfall sedan förra månaden.

De senaste två veckorna har det skett en stor ökning av antal fall i Sverige. Först en blygsam ökning, men senaste veckan ökade smittan med 37 procent. Ökningen är den största i närtid, enligt Folkhälsomyndigheten. De bekräftade fallen fångas upp i framför allt i vården och handlar i statistiken därmed om mycket färre fall än tidigare. En överblick av de senaste tio veckorna visar samtidigt en klar och tydlig ökning:

Antalet intensivvårdade har inte ökat på samma sätt.

Den ökande smittan antas ha att göra med den nya undervarianten till omikron, BA.5, som ökat kraftigt de senaste veckorna. Undervarianten är mer smittsam, men leder alltså inte till svårare sjukdom. Att viruset ökar trots att det är en bit in i sommaren är ovanligt och oroar experter. Inte för vad det innebär för sommaren, utan för vad det kommer att innebära när skolor öppnas i höst och vi börjar vistas mer inomhus.
Det har lett till att Region Skåne valt att börja med munskydd i den patientnära vården igen och det ledde också till att myndigheter och regioner gick ut och manade till försiktighet inför helgens midsommarfirande.

Folkhälsomyndigheten har samtidigt släppt nya scenarior om hur smittan kan sprida sig under kommande tre månader. I det första mer försiktiga scenariot ökar smittan i augusti men ökar aldrig till betydande nivåer.

I det andra scenariot, Scenario 1, ökar smittan mer kraftigt, upp till 7 000 fall per dag och därmed i nivå med andra vågen.

Båda scenarier beräknas utifrån de äldre ursprungs-undervarianterna av omikron, och alltså inte de mer smittsamma BA.4 och BA.5 – även om dessa inte antas ge svårare sjukdomsförlopp.

Men angående sjukdomsförlopp tror Folkhälsomyndigheten att antalet som behöver sjukhusvård kommer att öka väsentligt. I värsta fall över 200 nya sjukhusinläggningar per dag, vilket är i höjd med vårens siffror.

Folkhälsomyndigheten menar att en sådan utveckling kan hanteras av vården och att det inte finns anledning till ”panik”, men däremot att det är viktigt att vaccinera sig.

Anders Lindblom fortsätter att vara Sveriges statsepidemiolog. I början av juni kom beskedet att Lindblom – som först fick sin tjänst tidsbestämd till 30 juni – nu kommer att fortsätta i tjänsten tills årets slut.

Vaccin

7 838 695 har nu fått minst en dos vaccin (87,2% av befolkningen över 12 år) och 7 651 988 (85,1% av befolkningen över 12 år) är fullt vaccinerade. 5 439 028 har fått en tredje dos (65,9% av befolkningen 18 år och äldre).
Totalt har 22 674 504 doser vaccin delats ut i Sverige, vilket är en ökning med 320 000 doser.

Höstens vaccindoser kommer sannolikt komma med ett skydd mot omikron. I slutet av juni ska myndigheter i EU och USA ta ställning till om de uppdaterade vaccinen – som fortsätter att skydda mot sjukdom, men också skyddar bättre mot smitta – kan godkännas. Även om de är anpassade för de tidiga undervarianterna av omikron antas det ändå bättre kunna hantera nya varianter.

Idag rekommenderas alla över 65 år ta en femte dos, medan det är frivilligt för yngre att ta en fjärde dos. Enligt en ny undersökning av Folkhälsomyndigheten är påfyllnadsdosen viktig för de äldre. Andra svenska studier indikerar också att vaccin till och med skulle kunna ge fler antikroppar än genomgången infektion.

Biverkningarna av vaccin blev den vanligaste arbetsskadan inom vården förra året. Detta eftersom en sjukdag bokförs som arbetsskada. Den vanligaste biverkningen efter vaccin är feber och förkylningsliknande symptom, något som kan hålla i sig under en eller några dagar.

Utebliven mens beror inte på covid-vaccin. Det har EU:s läkemedelsmyndighet slagit fast.

Nyheter i korthet

• Flera nät-matbolag (som Mathem) lyftes av pandemin, men har tappat i snitt en tredjedel av omsättningen när livet återgått till det normala.
• Resebranschen återhämtar sig nu kraftigt efter några tunga år. I maj reste 2,6 miljoner från svenska flygplatser, en stor majoritet var utrikesresor. Det har lett till långa flygplatsköer pga personalbrist.
• Antalet barn med fetma har ökat i nästan alla regioner under pandemin. Flera regioner beskriver situationen som allvarlig och kräver fler insatser.
• Riksrevisionen har granskat de 400 miljarder som regeringen använde som åtgärdsförslag under pandemin – och kom fram till att de användes på ett rimligt sätt. Men har också viss kritik.
• Konstitutionsutskottet kom i början av juni också med ny kritik mot delar av regeringen för hur de organiserat sig under pandemin.
• Bara var fjärde svensk uppger att de konsumerar kultur nu som innan pandemin. Museibesöken är fortfarande långt från prepandemiska nivåer och nu satsas det också på ett nytt återstartspaket för kulturen – med fokus på unga.

Det var allt för den här månaden! Jag uppdaterar nu en gång i månaden istället för veckan. Vi hörs igen i juli – njut av sommaren och så hoppas vi att pandemin snart är över.

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 21 (23 – 29 maj 2022):

(det här blir den sista veckoliga uppdateringen innan sommaren – coronaveckan övergår nu till en månatlig uppdatering tills nyhetsläget förändras)

18 977 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med 36 dödsfall sedan förra veckan.

På grund av Kristi himmelsfärdshelgen publicerar Folkhälsomyndigheten denna vecka inga grafer, men enligt datan är antalet bekräftade fall fler än föregående vecka. Det beror dock på efterrapportering av fall från vintras i Stockholm och exkludera vi dessa, fortsätter smittan att minska. Även antalet avlidna och antalet som behöver intensivvård fortsätter att minska.

Män har oftare än kvinnor dött av covid i Sverige. Dödligheten hos män var 75 procent högre än kvinnor enligt SCB. Den skeva fördelningen är inte unik för Sverige, vilket talar för att det är just biologiska skillnaden som är orsaken. Forskare tror att det kan ha att göra med till exempel könshormoner.

Vaccin

På grund Kristihimmelsfärdshelgen finns ingen uppdaterad vaccindata för denna vecka.

En femte dos rekommenderas i höst för alla över 65 år och övriga tillåts ta en fjärde dos. För barn kvarstår rekommendationen om max två doser.
Redan förra veckan började Östergötland med fem doser, men nu gäller rekommendationen hela landet – för riskgrupper och de över 65 år. Dosen kan tas från 1 september. Utöver det tillåts alltså övriga vuxna att ta en fjärde dos om så önskas, men detta är alltså inte på rekommendation av Folkhälsomyndigheten. Doserna kommer även under hösten att delas ut gratis och Folkhälsomyndigheten varnar för att regionerna snabbt kan behöva skala upp till fler doser, ifall smittan ändras under hösten.

Sverige donerar 100 000 vaccindoser till Tunisien, utöver de doser som skänks via det internationella vaccinsamarbetet Covax.

Nyheter i korthet

• JO riktar allvarlig kritik mot Kriminalvården för att de tvingade friska fångar dela cell med covid-sjuka.
• Hotellpriserna har ökat kraftigt efter pandemin. Vardagar har priset ökat med 24 procent och helger till 30 procent. Det beror dels på efterfrågan, men också på högre kostnader.
• Jämför inte apkoppor med covid-19. Det säger Lena Hallengren i veckan, för att minska allmänhetens oro för vad eventuella åtgärder mot apkoppor skulle kunna innebära.
• Försvarsminister Peter Hultqvist drabbades i veckan av covid och har på grund av det fått ställa in en rad möten.
• Resandet i Stockholms lokaltrafik har ännu inte tagit sig tillbaka till samma nivå som innan pandemin och ligger kvar på 85 procent.
• 30 000 har fått postcovid i Sverige och många har fortfarande symptom. DN har gått igenom hur kunskapsläget ser ut idag.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 20 (16 – 22 maj 2022):

18 941 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med 44 dödsfall sedan förra veckan.

Smittan fortsätter minska nationellt, men i flera regioner ligger den kvar på samma nivå som föregående vecka. Även de med förkylningssymptom ligger kvar på ungefär samma nivå. Antal bekräftade fall har nu minskat stadigt de senaste tio veckorna, då allmänheten slutade testas på bred front.

Även antalet inom sjukvården minskar, även om det skiljer sig beroende på region. I Norrbotten läggs till exempel ingen in på grund av covid-19, utan nu snarare med covid-19.

I motsats till Folkhälsomyndighetens förväntade scenario har det inte kommit någon smittovåg under maj månad. Tvärtom har smittan alltså fortsatt minska, både i antal fall och i sjukvården. Folkhälsomyndigheten menar nu att det kanske inte kommer någon våg innan hösten.
Den mer smittsamma undervarianten till omikron har fortsatt att hittas i Sverige, men det rör sig fortfarande om enstaka fall. I andra länder har den börjat bli dominerande och lett till fler dödsfall. Men hittills finns inget som pekar på att varianten ger annat sjukdomsförlopp, bara att den är mer smittsam.

Riksrevisionen ger staten hård kritik för dess pandemihantering i ny rapport. Dels saknades tillräcklig skyddsutrustning och regering och myndigheter borde gjort mer åt problemen. Dels saknades det samsyn mellan myndigheter om hur skyddsutrustning skulle användas. Dels gjorde Länsstyrelsernas orimliga tvekan kring deras ansvar att åtgärder dröjde ännu längre.

Vaccin:

7 832 652 har nu fått minst en dos vaccin (87,2% av befolkningen över 12 år) och 7 636 781 (85,0% av befolkningen över 12 år) är fullt vaccinerade. 5 363 592 har fått en tredje dos (65,0% av befolkningen 18 år och äldre).
Totalt har 22 361 635 doser vaccin delats ut i Sverige, vilket är en ökning med 130 000 doser – 20 000 färre än förra veckan.

I Östergötland har regionen börjat dela ut en femte dos vaccin. Regionen är först i landet och det handlar primärt om de som är särskilt sköra och handlar om att öka deras immunförsvar.

Miljontals doser i Sverige kan komma att slängas, på grund av låg efterfrågan. I EU kan det handla om så mycket som hundratals miljoner doser. Inte heller är det lätt att skänka bort dem till andra länder, för det finns det nu viss mättnad. Att många doser kommer slängas beror på att det köptes in enorma satser för att helgardera sig. Inför hösten väntas fler vilja vaccinera sig igen, men då finns ett uppdaterat vaccin med bättre skydd mot omikron som många väntas vilja välja istället. Som en åtgärd mot svinnet hoppas EU nu kunna stoppa eller skjuta upp leveranser.

Medieprofilen Carolina Gynning har inte tagit någon dos. I veckan ledde det till viss uppmärksamhet, men SVT menar att de inte kommer att tvinga henne till vaccinering, trots hennes medverkan i deras program Stjärnorna på slottet i sommar.

Nyheter i korthet:

• Även om resandet nu ökar till sommaren är det lång väg kvar innan svenskarna når upp till nivån innan pandemin, visar en ny undersökning av Vagabond.
• Högerextrema organisationer vann mark under pandemin, genom att alliera sig med vaccinmotståndare. Det menar Expo i sin årliga rapport.
• Hundar som kan lukta sig till om en människa bär viruset, är lika träffsäkert som PCR-test, visar en ny studie.
• WHO har godkänt ett kinesiskt vaccin. Det blir därmed det elfte vaccinets som godkänns.

Det var allt för den här veckan!

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.