Emanuel Karlsten

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 51.

(Read this article in English)

7 993 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, vilket är en ökning med 479 inrapporterade dödsfall jämfört med förra veckan. Det dör nu fler än normalt i Sverige, och det råder så kallad överdödlighet sedan vecka 47. Antalet döda med covid-19 ligger kvar runt 60 per dag, enligt Adam Altmejds uppdaterade graf (som numera automatiskt uppdaterar med en mer korrekt prognos).

Att vi ligger och har legat på en platå runt 70 dödsfall om dagen, blir tydligt också i SVT:s grafik med ett sjudagars medelvärde.

Men någon platå syns inte när det gäller smittan, i till exempel Göteborg upptäcktes i veckan virusnivåer i avloppsvattnet som var 60 gånger högre än under våren.
Under senast inrapporterade helvecka, vecka 50, testade redkordmånga personer (46 210) positivt för covid-19 – en ökning med 19 procent jämfört med förra veckan. Testkapaciteten har återigen slagit i taket och antalet testade höll sig därför nedanför det tidigare rekordet. Men andelen positiva var rekordhöga 17,1 procent, av 270 000 testade.

Belastningen på sjukvården i Sverige är fortfarande enorm. ”Jag jobbar för tre, varje arbetspass”, ”Ibland vill jag skrika när jag ser hur folk trängs”, säger sjukvårdspersonal.
Förra veckan passerade sjukvården vårens topp, i total beläggning om man exkluderade Stockholm. Den här veckan passerar sjukvården vårens topp – även om vi inkluderar Stockholm. Färre vårdas på IVA nu än i våras, eftersom vi har blivit bättre på att behandla covid-patienter. Att vi blivit bättre på att behandla patienter har också gjort att dödligheten inte är lika hög nu som i våras.

Positivt är att Stockholm tycks ha hamnat på en platå i sjukvårdsbeläggning. Men Stockholm är tungt belastat även av övrig sjukvård, varför läget även här är pressat.

Hösten och vinterns smitta är värre än alla de scenarier som Folkhälsomyndigheten ritade upp. Det gör också att Sverige just nu placerar sig väldigt högt jämfört med många av de länder som drabbades hårdast av smittan. Medan andra länders höst-topp ofta kom tidigare, tycks Sveriges kommit sent. Här nedan en graf från Folkhälsomyndigheten över antal fall under 14 dagar, mätt i 100 000 invånare, jämfört med andra europeiska länder.

Samtidigt tycks dödligheten vara betydligt mindre i Sverige.

Kung Carl-Gustaf anser att Sverige har misslyckats. ”Vi har ett stort antal som avlidit och det är fruktansvärt”, sa kungen till SVT i veckan när han ombads kommentera vad som stressade honom mest med pandemin. Uttalandet har väckt stor uppmärksamhet internationellt. Statsministern kommenterade att han håller med om att antal döda är ett misslyckande.

Regeringen har under veckan kommit med en rad nya skarpa åtgärder. Det började i måndags, då de regionala rekommendationerna ersattes med nationella. I samband med det skickades 12 miljoner sms ut till Sveriges alla mobiler. Sms:et presenterades under en presskonferens och den högtravande inramningen bäddade kanske för den hårda kritik som senare kom. Dels för att meddelandet upplevdes innehållsfattigt och dels för att det saknades länk till mer information. Kritiken var mestadels unison, men till exempel undertecknad tyckte att sms:et var rimligt och fyllde sin funktion. En av tre valde att besöka Krisinformation.se till följd av sms:et, totalt 3 miljoner besök.

Under fredagen kom ytterligare skarpa restriktioner.
– Från och med julafton sänks maxantalet på restaurang från 8 till 4 per bord och alkohol förbjuds att serveras efter 20.00.
– Butiker, köpcentrum och gym uppmanas sätta maxantal för hur många som får vistas där, för att undvika trängsel. Om det inte efterföljs kan ”regeringen stänga dem”, sa statsministern på en presskonferens.
– Gymnasieskolor ska fortsätta distansundervisning fram till 24 januari
– Munskydd rekommenderas nu i kollektivtrafiken när trängsel inte kan undvikas – mer detaljer om detta ska komma från Folkhälsomyndigheten senast 7 januari, då rekommendationen ska börja gälla.
Samtidigt uppmanar Folkhälsomyndigheten å det starkaste handeln att avstå från att erbjuda mellandagsrea, för att inte mer trängsel ska uppstå. Svensk handel meddelade i veckan att de inte kommer att följa den rekommendationen, utan ska istället försöka minska trängseln på andra sätt. Även restaurangägare är kritiska mot rekommendationerna som slår hårt mot deras verksamhet och menar att de får bära ett tyngre ansvar än andra branscher, utan särskilda stöd.
Den nya pandemilagen, som ska ge regeringen större mandat att agera bredare och jämnare, kan börja gälla redan i januari.

Coronakommissionen, som ska granska Sveriges hantering av pandemin, kom i veckan med ett första delbetänkande. Den slår fast att Sverige misslyckats grovt med att skydda de äldre och att regeringen bär tungt ansvar. Äldreomsorgen stod helt oförberedd för en pandemi, trots att bristerna varit kända sedan länge. Oppositionspartierna var snabba att stämma in i kritiken. Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten är båda något oförstående till sitt ansvar.

En muterad variant av covid-19 sprids just nu i Storbritannien. Viruset sprider sig 70 procent snabbare och sprids främst i sydöstra England. Viruset har ännu inte upptäckts i Sverige, men vi kan inte vara säkra på att det inte finns här. För att minska den risken har Sverige och flera andra länder beslutat att stoppa resor från Storbritannien.

Förtroendet för Folkhälsomyndigheten och statsepidemiolog Anders Tegnell minskar, enligt DN/Ipsos. Förtroenden är nu det lägsta sedan pandemin bröt ut – men är fortfarandet högt. Tegnell faller från 72 procent i oktober, till 59 procent nu. Folkhälsomyndigheten faller från 68 procent i oktober till 52 procent nu.

Sveriges ekonomi går relativt bra. Vårt BNP ökade under tredje kvartalet 4,9 procent. Att Sverige vände så starkt uppåt efter att ha tappat historiska 8 procent under andra kvartalet, saknar historiskt motstycke, enligt SCB. Finansministern är nöjd och menar att Sveriges ekonomi står starkt, eftersom vi under ett antal år kunnat spara. Vi skulle till och med kunna klara ytterligare en kris nästa år.

Nyheter i korthet:

• Den 27 december kan Sverige börja vaccinera, är det senaste budet. Vi kommer att få fler doser än förväntat. En första svensk har redan tagit vaccinet, i USA.
• Snabbtester kommer nu att börja användas nationellt. I ett sådant får man svar efter 15 minuter. Det är framför allt inom vården det kommer användas.
• WHO har gått ut med lugnande besked inför jul – tomten är immun och har inresetillstånd.
• Den konsert på Fiket i Burgsvik, Gotland, som ledde till att samtliga 30 närvarande smittades, har nu fått sitt första dödsfall.
• FHM.se har sålts till privatpersoner som betalat 59 000 kronor för att sprida egen information om covid-19. Folkhälsomyndigheten var inte med i budgivningen.

Till sist:

I Enskede bor Martin som valde att julskylta utanför huset på ett sätt som fått båda sociala medier och traditionella medier att reagera och skriva. För exakt såhär känns väl julen 2020:

Sett i en trädgård i Enskede 😂 pic.twitter.com/Q3SRbV2mHD

— Gittan A Gunnarzon (@gittang) December 14, 2020

Det var allt för den här veckan – tipsa gärna om du saknat något!

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.

Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Upphovsrättsdirektivet, med ”internetfilter” och ”länkskatt”, ska vara lag senast i sommar. Men på justitiedepartementet är man osäker på om det kommer att hinnas med.
Här är alla hinder.

Jag har genom åren ingående rapporterat om hur EU genom ett nytt direktiv kan förändra internetupplevelsen för EU-medborgare. Det handlar dels om till exempel ett internetfilter och dels om en länkskatt.

I Sverige har det förberetts i över ett år inför lagen, men ännu finns inget skarpt förslag formulerat. Att det drar ut på tiden just nu beror allra mest på att Sverige inväntar EU-kommissionens riktlinjer kring direktivet. Det skulle ha kommit i december, men är försenat och det senaste beskedet är att det kommer i början på 2021.

När det väl har kommit ska justitiedepartementet skriva ett förslag som går ut på remiss. Sedan blir det en proposition som ska gå till riksdag innan det kan klubbas som lag. Enligt tjänstemän på departementet är det osannolikt att allt detta skulle hinnas till sommaren.

Skulle Sverige inte hinna klart, kan det bli böter. Men eftersom EU-kommissionen själva är sena med riktlinjerna är det sannolikt att man ser mellan fingrarna på frågan.

Men det finns ett sista hot mot Upphovsrättsdirektivet. Som jag tidigare rapporterat har Polen valt att överklaga delar av direktivet till EU-domstolen. I november hölls en hearing i frågan och under sena våren ska domstolen komma med sitt beslut.

Skulle EU-domstolen uppfatta Upphovsrättsdirektivet som ett brott med befintliga lagar, kan de delar som handlar om just internetfilter strykas.

Daniel Westman, forskare och expert på IT- och medierätt, har följt processen och menar att det ska mycket till för att stoppas.

– Kommissionen och rådet har fört fram en tolkning av artikel 17 som skulle göra den lättare att acceptera för domstolen.

Bland annat handlar det om att bara rimliga åtgärder mot uppladdning nu måste vidtas och att allas intressen ska beaktas när man skapar ett filter. Till exempel framförs att om en fil bara delvis matchar ett upphovsrättsskyddat verk ska det få ligga kvar i sociala medier, i avvaktan på mänsklig prövning. Allt detta gör att det blir svårare för Polen att lyckas med sitt case i domstolen.

– Det är inte ett desperat halmstrå, men naturligtvis uppförsbacke, säger Westman.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.

Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Företag över hela Sverige försöker just nu lyxa till det för sina arbetstagare. Julkorgar skickas hem, julluncher budas. Men allt kan innebära en skattesmäll för arbetstagare.

Varje år brukar företag bjuda anställda på jullunch eller andra festligheter. Det bokförs som internrepresentation och är en kostnad som företag kan ta utan att det drabbar arbetstagaren. Men när julfirandet i många fall nu sker i den anställdas hem uppstår problem. Arbetsgivaren kan fortfarande betala, men eftersom måltiden äts i hemmet räknas det som en förmån.

– Det krävs en fysisk sammankomst för att anställda ska kunna äta gratis på arbetsgivarens bekostnad. Om arbetsgivaren skickar hem mat till bostaden för att ätas i samband med en videokonferens så är reglerna om skattefri måltid på grund av intern representation inte tillämpliga, säger Pia Blank Thörnroos, rättslig expert på Skattemyndigheten.

I praktiken innebär det att all typ av mat som skickas hem ska redovisas av arbetsgivaren som en förmån för anställda. Fika, sillen, glögg eller frukter – arbetsgivaren är skyldig att redovisa allt. De anställda får sedan betala skatten på värdet, så kallad förmånsbeskattning.

Det finns dock lösningar. Varje år kan arbetsgivaren ge en skattefri gåva till anställda på 450 kronor. Men den har oftast redan budgeterats till att vara just en fysisk gåva från arbetsgivaren. Och så finns Coronagåvan. Strax innan sommaren beslutade regeringen att göra en lättnad för företag som ville ge en uppmuntrande gåva till sina anställda under pandemin. Upp till 1000 kronor kunde ges skattefritt till anställda, i form av gåva. Det är också den som regeringen hänvisar till kan användas nu.

”Dessa gåvor kan arbetsgivaren ge sina anställda, exempelvis för att skapa julmys, utan att de anställda blir förmånsbeskattade”, svarar Johan Ekström, pressekretererare hos finansministern, i ett mejl.

Men fanns det inte anledning att utöka det nu inför jul, när ni samtidigt vill uppmuntra folk att arbeta just hemifrån?
”Det finns ingen intention att detaljreglera om arbetsgivarna ska ge coronagåvan till sina anställda som en sommarpresent, en julklapp eller både och.”

För anställda på företag där coronagåvan och julgåvan redan är använd väntar en förhöjd skatt i nästa deklaration.

– Arbetsgivaren ska redovisa förmånen och sen förtrycks den med alla andra uppgifter i deklarationen, säger Pia Blank Thörnroos, rättslig expert på Skattemyndigheten.

—-

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.

Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 50.

(Read this article in English)

7 514 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, vilket är en ökning med 447 inrapporterade dödsfall jämfört med förra veckan. Vi får leta oss tillbaka till i början på maj för att hitta en vecka då fler dödstal rapporterats. Och då är, som vanligt, den senaste veckans dödsfall inte inrapporterat. Som Adam Altmejds graf visar har Sverige under hösten haft längre fördröjning på inrapporterade dödstal, jämfört med våren. Altmejds prognos över dödstalen just nu (100 per dag – vilket i så fall är i linje med ECDC:s prognos för mitten på december) är svåra att bedöma, eftersom prognosen är dålig på att ta hänsyn till när dödstalen vänder nedåt.

Klart är att det inte finns så många ljusglimtar att hämta i övrig tillgänglig data. Dödligheten i landet är nu åter igen över det normala och antalet som är inlagda på intensivvård ser ut att nå sin maxkapacitet. Inte för att det är fler inlagda där än under våren, utan för att det nu också är fler IVA-patienter inlagda utan covid. Från Stockholm kom i veckan larm om att intensivvården i princip är fullbelagd. I våras fanns ett fältsjukhus tillgängligt, men det har nu stängts ned och gjorts om till postterminal. Men hade fältsjukhuset varit tillgängligt hade det ändå inte hjälpt, eftersom problemet nu inte är sängplatser utan vårdpersonal. Nu ska därför Socialstyrelsen omfördela landets resurser för att avlasta Stockholm. Under veckan meddelades att det totalt i landet fortfarande fanns 22 procents tillgänglighet nationellt.

Samtidigt är den totala beläggningen på covid-sjukvården rekordhög. För en vecka sedan syntes en liten nedgång, men den visade sig vara högst tillfällig. Även om Stockholm verkar ha nått en platå har övriga Sverige nu passerat vårens topp och har nu rekordhög beläggning.

Veckans totala antal testade har för första gången under hösten minskat något. Från 275 000 testade individer, till 261 000, under den senaste uppmätta helveckan (v49). Minskningen beror sannolikt på att flera regioner haft problem med testning, liksom att de varit mer restriktiva med vilka som fått göra tester.

För tittar man istället på hur många procent av de testade som varit positiva har det ökat med en dryg procentenhet, från 13,3 till 14,4.
Också i absoluta tal har det ökat upp till rekordhöga 37 544 personer på en vecka.

Sjukvårdens hårda belastning saknar motstycke i svensk historia, enligt Vårdförbundet. Flera har sagt upp sig efter den tuffa våren och fler väntas göra det eftersom vårdpersonal får slita hårt för en lön som är alldeles för låg. Risken nu är att en redan slutkörd personal ska pressas ännu hårdare, vilket ökar risken för felbeslut. För att klara den akuta situationen görs nu flera försök. Dels ställs icke akuta operationer in – även barnoperationer – och regionerna lockar med julbonusar på 6 000 kronor per dag för vårdpersonal som rycker in under julhelgen.

Sverige är redo att vaccinera så snart det finns ett godkänt vaccin meddelade regeringen i veckan. Det senaste beskedet är att ett vaccin kan godkännas den 29 december och att vaccinering kan påbörjas direkt efter nyår. Det handlar då om Pfizers vaccin, som redan börjat användas av Storbritannien och som i veckan godkändes av USA. I veckan avråddes allergiker med erfarenhet av allvarliga reaktioner från att ta vaccinet i Storbritannien. Ett sådant råd är inte ovanligt i vaccin-sammanhang.

Flera äldreboenden har under förra veckan fått skicka hem personal som varit smittad – trots att de inte haft några symptom. Äldreboendena har ingått i ett försök med de nya ”snabbtesterna” där personal får svar inom 15 minuter. Flera regioner väntas nu använda dem för att undvika vårens situation där många brukare dog på äldreboenden.

Sverige ska få en ny pandemilag. En sådan ska ge regeringen mer makt att kunna stänga ner inte bara kultur och religiösa sammankomster (som är det som idag ingår i ”allmänna sammankomster”) utan också kollektivtrafik och köpcentrum. Om allt går enligt regeringens plan träder lagen i kraft 15 mars 2021.

De svenska norrlandslänen har många gånger fler döda än våra grannländer. Detta trots att befolkningstätheten är låg och andelen utrikesfödda är liknande . Det visar en kartläggning som Expressen gjort. Expressen menar att det motbevisar Folkhälsomyndighetens teori om varför Sverige är hårdare drabbat än våra grannländer.

Nyheter i korthet:

• På måndag den 14 december kommer samtliga svenskar att få ett sms med de nya nationella råd som då börjar gälla. Rådet är inte särskilt nya, men nu gäller de nationellt istället för bara regionalt, varför regeringen tycker informationen är viktig.
• Små barn borde inte leka hemma hos varandra, inte ens om de går i samma klass, menar en smittskyddsläkare. Detta eftersom man leker annorlunda hemma, med till exempel kojbyggen, än i skola och förskola.
• 11 av 21 regioner ifrågasätter IVO:s hårda kritik. De menar att den är onyanserad, illa underbyggd och inte speglar verkligheten.
• ”Vi i grundskolan offras på samhällets altare”, skriver en lärare som vädjar att grundskolan stängs ner sista två veckorna innan jullovet.
• ”Farligt att ge plats åt Frans och Wold istället för riktiga coronaexperter”, skriver en läkare som tycker att medier borde vända sig till mer nischade coronaforskare.

Till sist:

För att muntra upp lite, men kanske också påminna om det djupa allvaret, lussade sjukvården i Uppsala – iförda ansiktsmasker.

Det var allt för den här veckan, tipsa om du saknar något!

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.

Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Karolinska institutet tvingar sedan förra veckan studenter på läkarprogrammet att utföra examensprov i salar. Nu har minst två studenter smittats efter tentamensprov och studenter berättar om fler fall.

Uppdaterat: Efter denna artikels publicering medger Karolinska minst två bekräftade fall. Artikeln nedan är uppdaterad.

För två veckor sedan kunde jag berätta hur Karolinska planerade att tvinga hundratals studenter på läkarprogrammet att tenta i samma lokaler. Detta trots regeringens rekommendationer. Ministern var kritisk och elever oroliga. I en enkät uppgav en majoritet av studenterna att de skulle gå på den viktiga tentamen. Till slut valde Karolinska att gå ner till max 50 personer i samma sal.

Nu visar det sig att det inte räckte. Minst två personer har testats positivt efter tentamen den 2 december. Men flera har hört av sig till denna blogg med uppgifter om upp till sju smittade studenter. En student, som vill vara anonym, säger sig ha personlig kontakt med minst fem som smittats efter salstentamen.

Läkarstudenten Gabriella Lang var inte med vid salstentan den andra december, men studerade ihop med en av dem två dagar senare. Under ett praktiskt lärarlett moment undersöktes hon av studenten. Ingen skyddsutrustning tillhandahölls vid undersökningen. Senare samma dag utvecklade studenten symptom och testade sen positivt för covid-19.

– Nu håller jag tummarna för att jag och resten i gruppen inte blivit smittade.

Enligt uppgift till denna blogg har minst två studenter från salstentan kontaktat Karolinska med uppgift om att de testat positivt. Men Karolinska institutet sa sig vid denna artikels publicering bara känna till ett fall.

– Vi har vetskap om en student som testats positiv efter en salstenta. Hen har agerat helt enligt de rekommendationer som finns: I samband med tentatillfället fanns inga symtom, de dök upp senare och då togs ett prov som var positivt, säger Annika Östman Wernersson via Karolinska institutets presstjänst.

Under torsdagskvällen uppger Karolinska institutet att de också har kännedom om ytterligare ett fall.

– Information inkom i går att två studenter sannolikt var smittade, men inte haft några symtom, när salstentan genomfördes.

Givet att dessa vara i samma sal och insjuknade samtidigt: Är det verkligen rimligt att fortsätta gå emot den normerande 8-personersregeln och bedriva salstentamen?

– Med tanke på inkubationstid så är det inte troligt att de båda smittats i samband med salstentan. Om studenter och personal följer de rekommendationer och riktlinjer som finns gällande avstånd, handhygien och att hålla sig hemma vid egna eller närståendes symptom etc, så bedömer vi att campusförlagd undervisning och examination är säkra miljöer utifrån ett smittskyddsperspektiv. Samtidigt måste vi naturligtvis vara beredda att ompröva denna bedömning om det skulle komma indikationer på att det faktiskt förekommit smittspridning i samband salstentor eller annan campusförlagd utbildning, säger Annika Östman Wernersson

Flera studenter är upprörda över hur skolledningen hanterar händelsen. Inte minst eftersom flera av dem nu är ute på praktik och riskerar att ta med sig en eventuell smitta.

– För några dagar sedan hade jag praktik på ambulansen och åkte då på två larm hem till covidpatienter som bara var några år äldre än jag själv. Ångesten man kan få av att inte få luft vill jag helst slippa. Jag förstår att man tar en risk om man väljer vårt yrke, men jag önskar verkligen att skolan, sjukhusen, lärare, vi studenter och annan sjukvårdspersonal skulle göra mer för att få till en tryggare arbetsmiljö. En där avstånd hålls, grupper hålls små och där skyddsutrustning hellre används för mycket än för lite, säger Gabriella Lang.

Högste ansvarige minister för universiteten är Matilda Ernkrans. Hon har tidigare varit kritisk till beslutet och fortsätter att bevaka frågan. I ett mejl skriver hon:

”KI är en egen myndighet och med det följer ett ansvar att anpassa verksamheten i rådande pandemi, i dialog med regionalt smittskydd och folkhälsomyndighet. Jag förväntar mig att de gör detta och förutsätter att de anpassar sin verksamhet efter rådande allvarliga läge i pandemin. Vi har kontakt med ansvarig myndighet och följer detta noga”

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.

Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 49.

(Read this story in English)

Denna text finns även som podd och video.

7 067 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, vilket är en ökning med 386 inrapporterade dödsfall jämfört med förra veckan.
Det är fler döda på en vecka än vad Norge haft under hela pandemin.
De flesta av de inrapporterade dödsfallen inträffade inte senaste veckan, men det är inga goda nyheter eftersom det sannolikt innebär att vi kommer se dödstalen fortsätta stiga. Enligt Adam Altmejds algoritm är vi nu uppe i drygt 75 döda – per dag.

Smittan fortsätter att öka i samhället, men kurvan stiger inte längre lika brant. För den senast inrapporterade helveckan, v48, har det inte kommit lika många rapporter om problem i testkapaciteten från regionerna, vilket i så fall innebär att kurvan flackats ut något. Vi har alltså slagit rekord i antal tester även denna vecka, det gjordes 275 712 tester.

Men tyvärr är det också rekordmånga bekräftade fall, totalt 36 675 – eller 13,3 procent av de som testat sig. Totalt har Sverige nu passerat en kvarts miljon bekräftade fall.

Men det finns samtidigt några intressanta trendbrott. Först en lite udda sådan: 20-29-åringar toppar inte längre smittolistan. Sedan två veckor tillbaka är det istället åldersgruppen 40-49 som ligger högst, följt av 30-39.

Men ännu mer glädjande är de färska siffrorna som kommer från mitten på vecka 49: Antal sjukhusinlagda minskar! Förra veckan skrev jag att vi precis var i höjd med vårens topp på totalt antal sjukhusinlagda. Men istället för att passera toppen har vi denna vecka vikt av nedåt. Det är ännu tidigt att säga om det är en tillfällig nedgång.

Klart är att flera regioner fortfarande har ett extremt högt tryck. Framför allt de regioner som var skonade i våras. I Skåne har man till exempel tre gånger så många patienter inlagda nu och man befarar att toppen kommer att nås först kring jul.

Läget är allvarligt och även om smittan går ner nu, tror flera experter att det kan komma en ny, tredje våg, efter nyår. Nästa vecka väntas Folkhälsomyndigheten komma med nya detaljerade råd inför julhelgen, men redan nu har det avslöjats att vi kan vänta tuffare krav på arbetsgivare så att de gör det enklare för anställda att jobba hemifrån.

För att bromsa smittan ytterligare stängs gymnasieskolor från och med måndag vecka 50. Beslutet gäller fram till 6 januari och eleverna får under tiden undervisning på distans, precis som i våras. Grundskolan fortsätter undervisning som vanligt och statsepidemiolog Anders Tegnell menar att utbrotten på högstadier är mycket färre och mindre än på gymnasier. (Läs mer om smittan i skolmiljöer). Att just äldre skolbarn sprider smittan är tydligt även i Folkhälsomyndighetens egen data:

Även för de minsta barnen blir det nya regler: Om en förälder är smittad får barnet inte längre gå till förskolan. Jag skrev om det förra veckan, att problemet inte är smittan, utan arbetsbelastningen i att bygga smittsäkra slussar. Lärarförbundet ser det som en seger.
Apropå rekommendationer för barn kan det redan nästa vecka komma nya riktlinjer som tillåter äldre barn, födda innan 2005, att träna utomhus tillsammans.

Annars har det mesta i veckan handlat om vaccin. För nu är det nära, även om det ännu inte finns något godkänt vaccin för EU eller Sverige. Vaccinet kommer att vara gratis i Sverige och sjuka äldre och personal på äldreboenden blir först ut, totalt 600 000 personer. Totalt har Sverige 2,6 miljoner i riskgrupp, men innan påsk beräknas det bara finnas vaccin till 2 miljoner. Och det finns också problem i att man ännu inte vet vilket vaccin det blir (även om Storbritanniens godkännande av Pfizers vaccin i veckan är en fingervisning) eller hur det kan förvaras. Bara en enda region har en färdigskriven plan. Fortfarande finns också en oro hos många inför vaccinets säkerhet, men vaccinsamordnaren menade i veckan att den som är orolig kan ”vänta och se”, det kommer ta lång tid innan friska medborgare kommer erbjudas vaccin. Samtidigt finns inget annat alternativ än vaccin för Sverige och världen. Tar inte tillräckligt många vaccinet kommer restriktionerna behöva hålla på i flera år. Statsministern har aviserat att han kommer att vaccineras – i linje med den prioriteringsordning som finns.

Tre debattartiklar har fått särskilt stor spridning i veckan:
– ”Åtgärderna mot pandemin är den största masshysterin någonsin”, säger överläkare Sven Roman.
– ”Om en månad går jag i konkurs och får sälja mitt hem”, säger musikalstjärnan Philip Jalmelid.
– ”Sveriges anti-lockdown floppade”, skriver Washington post (och Wall street journal har skrivit ett liknande reportage)

Nyheter i korthet från veckan:

• Anders Tegnell sa i veckan att en anledning till att Sverige har så många fler dödstal kan vara vår stora mängd invandrare ”som varit väldigt drivande”. I efterhand ångrar han uttalandet och menar att det inte handlade om att invandrare var ”drivande” utan ”drabbade”.
• En stor nyhet från veckan var att ungdomar anordnar ”coronafester” för att smitta sig och bli immuna till studenten i sommar. Nyheten visade sig mest vara ett rykte och polisen har lagt ned utredningen.
• Gravida eller nyförlösta är mer oroliga för coronaviruset än de i riskgrupper. Det visar ny svensk forskning som publicerades i veckan.
• Regeringen skjuter till ytterligare 300 miljarder till företagen, för att hjälpa till med likviditetsproblemen.
• WHO skärper råden om munskydd. Nu ska man bära dem inomhus om man är osäker på hur god ventilationen är, men även utomhus ifall man hamnar i trängsel. Sverige rekommenderar ännu inte munskydd.
• I veckan berättade Folkhälsomyndigheten varför man beslutat att inte göra några undantag för de med bekräftade antikroppar.

Till sist:

Hajpen kring Anders Tegnell fortsätter, trots stigande smittotal. Åre crêperie valde i veckan att göra sin egen speciella julhyllning: En fullkroppsmodell av Tegnell i pepparkaka. Nio timmar tog det och 1,85 lång blev den.

View this post on Instagram

A post shared by Crêperie & Logi Åre (@arecreperielogi)

Det var allt för den här veckan, skriv en kommentar om du saknar något!

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.

Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

En allt större andel av Sveriges befolkning har bekräftade antikroppar mot covid-19. Måste de då fortfarande följa råden?
Statsepidemiolog Anders Tegnell säger att man får göra en ”individuell riskbedömning” – men andra experter uppmanar till försiktighet.

Hittills finns bara ett bekräftat fall i Sverige som fått covid-19 två gånger. Personen fick mildare symptom andra gången, vilket är i linje med det förväntade. Samtidigt utreds i Sverige över 150 andra fall av återinfektion.

Folkhälsomyndigheten har inte gått ut med några allmänna råd i frågan. Detta trots att man under sommaren lovade återkomma med sådana, just för att anhöriga med antikroppar enklare skulle kunna träffa äldre släktingar i riskgrupp. Men några råd kom inte. I en intervju med denna blogg berättar nu Statsepidemiolog Anders Tegnell att frågan har diskuterats mycket på Folkhälsomyndigheten, men att det är komplicerat.

– Dels är det ju inte alla som får antikroppar, vilket på sitt sätt är ett eget problem. Dels har det en tendens att öka ojämlikheten när det inte är gratis att testa sig [för antikroppar, reds anm] i alla regioner. Det gör att vi tycker att frågan blir svår att hantera, säger Anders Tegnell.

Utöver det finns ett problematiskt signalvärde i om vissa grupper skulle ges ett fripass i samhället. Inga andra länder i världen har andra regler för personer med antikroppar, enligt Tegnell.

– Så vi landade nog i slutändan att vi tyckte att riskerna här var högre än de eventuella vinsterna.

Under hösten har Folkhälsomyndigheten också tagit bort de särskilda råden för riskgrupper och personer över 70 år. Det strategiskiftet har också varit en anledning till att inte längre ge individuella råd. Precis som de 70+ nu får göra egna riskbedömningar, får även den med antikroppar göra det.

– I bakgrunden har vi tänkt att i de egna riskbedömningar man gör så får man lägga in faktorn om man själv eller någon i ens omgivning har antikroppar, säger Anders Tegnell.

Så om man nu ska göra en riskbedömning – hur stor är risken att man smittar eller kan återinsjukna?

– Risken är väldigt liten, rent teoretiskt skulle man kunna ha det på handen och sedan smitta om man råkar träffa någon annan med en gång efteråt. men den är ju väldigt teoretiskt. 

Tegnell får till viss del stöd av Marcus Buggert, lektor på Karolinska som just nu leder en grupp som forskar om just immunitet och covid-19. Han varnar för hur lite man än så länge vet i frågan. De studier som finns är gjorda på andra coronavirus, alltså de mer ofarliga sorterna som ger förkylning. De visar att immuniteten kan klinga av och antikroppar minska ett år efter infektion. Och då kan man plötsligt börja smitta andra igen.

– Jag håller med Tegnell att det är mindre risk att smittas, men i och med att vi börjar närma oss tidsaspekten på ett år – där vi tror att starka immuniteten med antirkroppar minskar – tycker jag man ska vara försiktig. Det är bättre att inte chansa.

Men Buggerts kanske viktigaste argument till försiktighet är trängseln ett slags immunitetspass skapar. Just nu har flera hundra tusen svenska antikroppar. Om alla ger sig ut och lever som vanligt ökar det riskerna för andra.

– Indirekt kan det det leda till trängsel som gör att den som inte är smittad hamnar närmare någon som är smittad. Så mitt råd är att ta det försiktigt, säger Marcus Buggert.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.

Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Bild på Anders Tegnell: Frankie Fouganthin, CC-BY-SA

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 48.

(Read this story in English)

Denna text finns även som podd och som video.

6 681 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, vilket är en ökning med 275 inrapporterade dödsfall jämfört med förra veckan. Vi får gå tillbaka till sista veckan i maj för att hitta en vecka med högre dödstal. Och mer ser det ut att bli. När EU:s smittskyddsenhet i veckan publicerade sin prognos för bland annat Sverige, menar de att vi kommer nå mellan 50-200 dödsfall per dag i december, mest troligt mellan 100-140 dödsfall per dag (turkos linje).

Att dödsfallen är på väg brant uppåt syns också tydligt i Adam Altmejds graf, som gör prognoser över hur dödsfallen kommer inrapporteras. Enligt den är vi redan uppe i 60 dödsfall om dagen.

Samtidigt är Sverige ganska långt ifrån samma höga tryck på intensivvårdsavdelningen som vi var i våras. Men det beror sannolikt på att andelen som behöver intensivvård halverats, något jag kunde rapportera om i veckan. Det innebär att vi i högre grad kan hantera covid-patienter i vanlig slutenvård. Men tittar vi på den totala beläggningen på sjukhus, ser vi att vi är nära vårens topp. Slår man samman slutenvård och IVA-vård (orange linje) och exkluderar Stockholm (andra grafen) är vi nu uppe i vårens topp.

Men detta är alltså beläggning. Om vi istället mäter antalet nyinskrivna, skrevs det under årets värsta vecka – vecka 15 – in 2 100 patienter. Nu, vecka 46, är antalet 1400. Men ännu har vi inte nått kulmen. Det menar även Folkhälsomyndighetens i deras nya scenario. I veckan berättade regeringen att Folkhälsomyndigheten varannan månad kommer att uppdatera en graf som visar ett tremånaders-scenario för hur smittan kan utvecklas. Enligt det senaste scenariot kommer smittan i Sverige nå sin topp runt 10 december för att sedan minska igen.

Hur många som just nu faktiskt är smittade finns det inga bra data på. Testkapaciteten har slagit i taket vilket gör att det både på nationell och regional nivå blir skeva bilder av smittoläget. Folkhälsomyndigheten tror i sin veckorapport ändå att den något mindre branta uppåtgående kurvan också beror på att smittspridningen inte längre ökar lika snabbt.

Sveriges samtliga regioner fick i veckan hård kritik för sin äldreomsorg under våren. Kritiken kommer från Inspektionen för vård och omsorg (IVO), en myndighet med ansvar för just den här typen av granskningar. Hittills i år har över 3 002 personer på äldreboenden dött med covid-19, nästan hälften av Sveriges samtliga fall. När IVO granskat journaler på de värst drabbade boendena framkommer att mellan 16 och 22 procent av de drabbade inte har fått individuella läkarbedömningar.
– Det är en väldigt hög siffra enligt IVO:s bedömning. Det är viktigt att inte bara se detta som siffror. Det handlar om människor. En sådan här hög siffra är inte acceptabel, säger generaldirektör Sofia Wallström enligt SVT.
Många har fått sin läkarbedömning på distans och 40 procent av de som inte fick läkarbedömning fick det inte heller av en sjuksköterska. I till exempel Sörmland fick alla patienter med symptom vård i livets slutskede direkt – oavsett om covid-19 var konstaterat.
Regioner, kommuner och vårdgivare kommer nu att få tillsynsbeslut och krävas på svar för att förklara hur man ska åtgärda bristerna. Reaktionerna på rapporten har varit många och hårda.

Den tunga instansen OECD placerar Sverige i botten i flera mätningar i ny rapport, kunde denna blogg rapportera. Saken fick stor uppmärksamhet i veckan, inte minst när det visade sig att OECD räknat fel. Men när OECD uppdaterade hade Sverige placerat sig sämre i ytterligare en mätning. Det är viktigt att påpeka att OECD inte bidrar med varken analyser eller slutsatser i rapporten. Men det har funnits gott om negativa sammanställningar i veckan. Som SCB, som i veckan sänkte medellivslängden på svenskar, eller Aftonbladet som räknat ut att Stockholm är den tredje hårdast drabbade huvudstaden i Europa. Kritiken har fått SVT:s politiske expert att säga att allt mer talar för att Sveriges hantering av pandemin var ett misslyckande. Statsministern tycker fortfarande det är för tidigt att dra några sådana slutsatser.
Samtidigt publicerade Bloomberg en positiv bild av Sverige – åtminstone när det gäller ekonomi, där Sverige placeras som land 16 av 53.

Sverige ska börja med snabbtester. Snabbtester visar resultat på 10-30 minuter, men kräver en hög virusnivå för att ge utslag. Därför ska testet framför allt användas på äldreboenden och på personal som har symptom.

Fackförbund kräver att förskolebarn ska sättas i karantän, om de har smittade föräldrar. Det finns riktlinjer för hur en smittad förälder ska kunna lämna barn på ett säkert sätt, men fackförbunden menar att det ökar arbetsbelastningen på ett orimligt sätt. Väldigt lite visar att de yngsta barnen smittar i någon högre utsträckning, men för fackförbunden handlar det mer om arbetsmiljöfråga än smitta: Hur pedagoger ska hinna bygga upp en säker slusshantering av enskilda barn.

Det blev stor trängsel på flera håll under Black friday-helgen. Trots regeringens extrainsatta presskonferenser och många uppmaningar om att undvika trängsel fylldes köpcenter av kunder i helgen. Nordstan i Göteborg var full, liksom i Malmö och i Stockholm tog polisen nedanstående bild. Vårdpersonal, som just nu går på knäna, blev knäckta när de såg bilden. Immunologen Agnes Wold tycker dock oron är överdriven, eftersom det är inomhus vid middagar smittan sprids bäst.

View this post on Instagram

A post shared by Lokalpolisområde Norrmalm (@polisen.norrmalm)

Sverige kommer att få sitt vaccin samtidigt som Tyskland. I veckan har det kommit rapporter om att Tyskland och Storbritannien börjat bygga mottagningar i förväg, men Sveriges vaccinsamordnare är tydlig med att åtminstone alla EU-länder kommer att få vaccinet samtidigt. Han tror att det blir tidigast i januari. Sverige har börjat förbereda, men logistiken är svår eftersom vaccinet behöver vara kraftigt nedkylt.

pic.twitter.com/EJ5BN9jyiy

— Kluddniklas (@KluddNiklas) November 28, 2020

Munskydd. I veckan fick dels ett test i TV4 om bästa munskydd stor spridning. Sverige har fortfarande inte ändrat uppfattning, men Statsepidemiolog Anders Tegnell gav i veckan ett exempel på när det skulle vara lämpligt att bära munskydd på en arbetsplats:
”Om man är närmare än 1-2 meter från varandra och i mer än 15 minuter kan det vara lämpligt”, sa han till GP.

Nyheter i korthet från veckan som gått

• Långtidssjuka kan fortsätta få sjukpenning även efter 180 dagar. Beslutet är ännu inte klubbat, men i veckan offentliggjordes en ny uppgörelse mellan regeringen och januaripartierna.
• I veckan avled en 13-åring med covid-19. Mamman gick senare ut och förklarade att hennes son hade en svår underliggande sjukdom.
• Sveriges universitet tvingar elever att tenta i salar, trots rekommendationer om att max samla åtta personer. Det rapporterar både denna blogg och Sveriges radio.
• Prinsparet Sofia och Carl Philip är smittade med covid-19. Några dagar innan smitta blev bekräftad deltog de i ett event med resten av kungafamiljen, men de har alla i veckan testat negativt.
• I region Norrbotten ska covidsköterskor få en engångssumma som tack för sitt arbete. Summan är ännu inte avslöjad. I region Värmland har man inte bestämt om pengar, däremot att ingen gravid sjuksköterska ska behöva arbeta med covid, ett beslut som kan bli vägledande för landet.
• Följer man råden kan man gå på julbord, säger Tegnell. Detta trots statsministerns tal om att boka av och ställa in. Men Tegnell säger också att man bör avvakta de nya råden om julhelgen, som kommer på torsdag.
• Svenskarnas resande har minskat ordentligt, menar infrastrukturministern. Resandet är ännu inte nere i vårens nivåer, men det är ändå en stor minskning. Han får stöd av Googles mobility report, som visar att Sveriges kollektiva resande minskat kraftigt.

Till sist:
Myndigheter kommer i kommande vecka göra en extra insats för att nå ut till unga genom influencers. Men redan i veckan togs en kontakt mellan Sveriges mäktigaste politiker och Sveriges mäktigaste influencer: Therese Lindgren höll en gemensam Instagram-live med statsministern. För den som vill förstå hur våra nya makthavare verkligen försöker ta ansvar så är detta ett måsteklipp:

Visa det här inlägget på Instagram

Ett inlägg delat av Therése Lindgren (@therese)

Det var allt för den här veckan! Skriv en kommentar om du saknar något.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.

Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Sverige rankade sämst på ett antal områden, enligt OECD. Men rapporten hade flera fel, menade experter. OECD hittade ett – och uppdaterade. Men då hamnade Sverige i botten även där.
– Det är det enda felet, våra experter har nu tittat på allt, säger Spencer Wilson, talesperson för OECD.

Efter att denna blogg förra veckan skrev om rapporten från OECD blev uppmärksamheten stor. Ministrar och experter, alla har de kommenterat resultatet från den ansedda organisationens rapport. Men det har också kommit kritik. I Svenska dagbladet skrev professor Anders Björkman om ett ”häpnadsväckande misstag” som gett Sverige, Tyskland, Nederländerna och Spanien sju gånger så hög testfrekvens jämfört med andra länder. Utöver det menar Björkman att rapporten inte tagit hänsyn till flera viktiga parametrar när det gäller hur snabbt smittspridningen minskat i Sverige.

”Enligt OECD:s analys tog det i Sverige 58 dagar (längst av 25 studerade europeiska länder) att vända epidemin (antal fall) nedåt (R-talet under 1) efter att den satte fart i våras jämfört med genomsnittliga 34 dagar. Men i verkligheten tog det cirka 30 dagar om man kontrollerar för den ökande testningsfrekvensen eller ser till trenden dödsfall i Sverige. ”

Under fredagsmorgonen meddelade OECD, via Svt, att de nu kommer att uppdatera sin rapport. Vid lunchtid på fredagen var rapporten uppdaterad – med en enda rättelse. I figur 1.8 hade nu Sverige halkat från en av de länderna med bäst testkapacitet, till fjärde sämst.

Någon mer rättelse gör inte OECD. Enligt presstalespersonen Spencer Wilson har deras analytiker dubbelkollat hela rapporten.
– Detta är verkligen det enda. Det har kollat allt annat och det är korrekt.

Felräkningen med R-talet, alltså i vilken grad viruset smittar, tycker OECD att de inte kan eller behöver rätta.
– Eftersom varje land har ett olika metoder att räkna ut så har vi, i vår rapport, använt estimat som har utvecklats av en grupp forskare som använder samma beräkning för alla länder. Att de diffar mot hur länderna själva räknar är inte överraskande eller ett problem. Detta är vad som händer när du vill jämföra länder, säger Spencer Wilson.

Läs också: Anders Tegnell: En spännande rapport som saknar kontext

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.

Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.