Emanuel Karlsten

Idag är det min tur att sommarprata. Och därför är det många nya som googlar sig hit, undrar vem jag är. Det lägger jag nästan en timme på att förklara (och du som ännu inte lyssnat kan göra det via Spotify eller SR), men här kommer några rader till för den som vill läsa mer.

Måndag den 18/7 är jag alltså sommarvärd i P1. Några kommer bli besvikna. Några kommer bli bestörta. Några kommer bli utmanade och provocerade. Andra… Uppmuntrade?
Någon kommer säkert inte förstå alls.
Men det gör jag inte heller själv.

Det finns nästan ingen röd tråd i det som är mitt arbetsliv. Inte heller i de frågor som skapat den offentliga bilden av mig. De är helt aparta ämnen i vilka jag har noll högskolepoäng.
Därför är jakten på en röd tråd kanske mest relevant.
Kanske är allas jakt på röd tråd mest relevant?
För vad är livet om inte en jakt efter det som känns. Som bränns?

Halva jag hoppas att programmet passerar förbi med en axelryckning. Andra halvan hoppas att det stör. Irriterar. Kliar? Producent: Rasmus Persson

Merläsning:
En utvärdering av läsarfinansierad journalistik. Om mina sex första månader av coronabevakning på egna plattformar.
Mer om tiden på Dagen, seminariet på pingstkyrkan och vad som hände.
Tidningsklipp från ”Familjen annorlunda”.
Om en skogsbrand i DN.
Mer om Bensinupprorets otroliga medlemsutveckling.
Mer om Alfons Åberg.
Och om filterbubblor kan man läsa tex här eller här.
Och det om internet i allmänhet och demokrati i synnerhet är det jag föreläser om.

EU-direktivet med ”internetfilter” och ”länklicens” har slutligen fått en svensk anpassning. Regeringens förslag har passerat lagrådet och ska nu röstas om i riksdagen.

Det kontroversiella upphovsrättsdirektivet klubbades igenom i EU för drygt tre år sedan, med minimal marginal. Eftersom det är ett direktiv är det sedan upp till varje medlemsland att anpassa och införa det som nationell lag. Det har tagit tid, men nu har det passerat samtliga svenska instanser och den 1 januari 2023 föreslås det bli lag i Sverige. I Lagrådet hyllades arbetet med ändringsförslagen och därför meddelade regeringen i veckan att de nu är redo att låta riksdagen ta beslut om lagändringar.

Det mest kontroversiella artiklarna i direktivet har handlat om det som kommit att kallas ”internetfilter”.  I upphovsrättsdirektivets 17:e artikel (tidigare kallat ”artikel 13”) framgår att internetsajter är ansvariga för upphovsrättsbrott som användarna gör. Det innebär att innehållet måste filtreras innan publicering för att förhindra brott – annars riskerar sajten dryga böter. Undantag ska göras om uppladdningen innehåller satir eller kritik, vilket är svårt för filter att avgöra. Därför har direktivet befarats leda till överfiltrering och en centrering av makt hos sajtägare liksom upphovsrättshavare.

Svenska Wikimedia tycker att regeringen har gjort en relativt god tolkning av något i grunden problematiskt. De tror att användare nu kan komma märka att allt mer innehåll fastnar i filter.
– Jag är fortfarande inte lika övertygad som regeringen om att förslaget inte leder till överblockering. Redan i dag är det många användare som får material, som de helt lagenligt har laddat upp, bortplockat på felaktiga grunder. Om jag får rätt kommer det väl tyvärr bara att bli vanligare, säger Wikimedias Erik Luth.

Journalistförbundet är kritiska till att regeringen inte gjort strängare tolkningar. De hade önskat ett starkare skydd för enskilda upphovsrättshavare med hårdare formuleringar på ska skydda till exempel nyhetsfotografers verk att spridas.
– Den nya terminologin i förslaget till art 15, där begrepp som ”utgivare” resp ”publicering” inte införs i den svenska lagen är något vi drivit, säger Journalistförbundets förbundsjurist Olle Wilöf, men vill inte spekulera i hur han tror lagen kommer att förändra upplevelsen för vanliga användare.

Riksdagspartierna har ännu inte landat i hur de ställer sig till förslaget, men i oktober var en majoritet i riksdagen positiva till det första utkast som gick på remiss.

Här kan du läsa alla tidigare artiklar om upphovsrättsdirektivet.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Sedan maj har jag gått över till att månadsvis sammanfatta det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv.
Här är veckorna 22-25 (29 maj – 26 juni 2022):

19 093 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med 116 dödsfall sedan förra månaden.

De senaste två veckorna har det skett en stor ökning av antal fall i Sverige. Först en blygsam ökning, men senaste veckan ökade smittan med 37 procent. Ökningen är den största i närtid, enligt Folkhälsomyndigheten. De bekräftade fallen fångas upp i framför allt i vården och handlar i statistiken därmed om mycket färre fall än tidigare. En överblick av de senaste tio veckorna visar samtidigt en klar och tydlig ökning:

Antalet intensivvårdade har inte ökat på samma sätt.

Den ökande smittan antas ha att göra med den nya undervarianten till omikron, BA.5, som ökat kraftigt de senaste veckorna. Undervarianten är mer smittsam, men leder alltså inte till svårare sjukdom. Att viruset ökar trots att det är en bit in i sommaren är ovanligt och oroar experter. Inte för vad det innebär för sommaren, utan för vad det kommer att innebära när skolor öppnas i höst och vi börjar vistas mer inomhus.
Det har lett till att Region Skåne valt att börja med munskydd i den patientnära vården igen och det ledde också till att myndigheter och regioner gick ut och manade till försiktighet inför helgens midsommarfirande.

Folkhälsomyndigheten har samtidigt släppt nya scenarior om hur smittan kan sprida sig under kommande tre månader. I det första mer försiktiga scenariot ökar smittan i augusti men ökar aldrig till betydande nivåer.

I det andra scenariot, Scenario 1, ökar smittan mer kraftigt, upp till 7 000 fall per dag och därmed i nivå med andra vågen.

Båda scenarier beräknas utifrån de äldre ursprungs-undervarianterna av omikron, och alltså inte de mer smittsamma BA.4 och BA.5 – även om dessa inte antas ge svårare sjukdomsförlopp.

Men angående sjukdomsförlopp tror Folkhälsomyndigheten att antalet som behöver sjukhusvård kommer att öka väsentligt. I värsta fall över 200 nya sjukhusinläggningar per dag, vilket är i höjd med vårens siffror.

Folkhälsomyndigheten menar att en sådan utveckling kan hanteras av vården och att det inte finns anledning till ”panik”, men däremot att det är viktigt att vaccinera sig.

Anders Lindblom fortsätter att vara Sveriges statsepidemiolog. I början av juni kom beskedet att Lindblom – som först fick sin tjänst tidsbestämd till 30 juni – nu kommer att fortsätta i tjänsten tills årets slut.

Vaccin

7 838 695 har nu fått minst en dos vaccin (87,2% av befolkningen över 12 år) och 7 651 988 (85,1% av befolkningen över 12 år) är fullt vaccinerade. 5 439 028 har fått en tredje dos (65,9% av befolkningen 18 år och äldre).
Totalt har 22 674 504 doser vaccin delats ut i Sverige, vilket är en ökning med 320 000 doser.

Höstens vaccindoser kommer sannolikt komma med ett skydd mot omikron. I slutet av juni ska myndigheter i EU och USA ta ställning till om de uppdaterade vaccinen – som fortsätter att skydda mot sjukdom, men också skyddar bättre mot smitta – kan godkännas. Även om de är anpassade för de tidiga undervarianterna av omikron antas det ändå bättre kunna hantera nya varianter.

Idag rekommenderas alla över 65 år ta en femte dos, medan det är frivilligt för yngre att ta en fjärde dos. Enligt en ny undersökning av Folkhälsomyndigheten är påfyllnadsdosen viktig för de äldre. Andra svenska studier indikerar också att vaccin till och med skulle kunna ge fler antikroppar än genomgången infektion.

Biverkningarna av vaccin blev den vanligaste arbetsskadan inom vården förra året. Detta eftersom en sjukdag bokförs som arbetsskada. Den vanligaste biverkningen efter vaccin är feber och förkylningsliknande symptom, något som kan hålla i sig under en eller några dagar.

Utebliven mens beror inte på covid-vaccin. Det har EU:s läkemedelsmyndighet slagit fast.

Nyheter i korthet

• Flera nät-matbolag (som Mathem) lyftes av pandemin, men har tappat i snitt en tredjedel av omsättningen när livet återgått till det normala.
• Resebranschen återhämtar sig nu kraftigt efter några tunga år. I maj reste 2,6 miljoner från svenska flygplatser, en stor majoritet var utrikesresor. Det har lett till långa flygplatsköer pga personalbrist.
• Antalet barn med fetma har ökat i nästan alla regioner under pandemin. Flera regioner beskriver situationen som allvarlig och kräver fler insatser.
• Riksrevisionen har granskat de 400 miljarder som regeringen använde som åtgärdsförslag under pandemin – och kom fram till att de användes på ett rimligt sätt. Men har också viss kritik.
• Konstitutionsutskottet kom i början av juni också med ny kritik mot delar av regeringen för hur de organiserat sig under pandemin.
• Bara var fjärde svensk uppger att de konsumerar kultur nu som innan pandemin. Museibesöken är fortfarande långt från prepandemiska nivåer och nu satsas det också på ett nytt återstartspaket för kulturen – med fokus på unga.

Det var allt för den här månaden! Jag uppdaterar nu en gång i månaden istället för veckan. Vi hörs igen i juli – njut av sommaren och så hoppas vi att pandemin snart är över.

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 21 (23 – 29 maj 2022):

(det här blir den sista veckoliga uppdateringen innan sommaren – coronaveckan övergår nu till en månatlig uppdatering tills nyhetsläget förändras)

18 977 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med 36 dödsfall sedan förra veckan.

På grund av Kristi himmelsfärdshelgen publicerar Folkhälsomyndigheten denna vecka inga grafer, men enligt datan är antalet bekräftade fall fler än föregående vecka. Det beror dock på efterrapportering av fall från vintras i Stockholm och exkludera vi dessa, fortsätter smittan att minska. Även antalet avlidna och antalet som behöver intensivvård fortsätter att minska.

Män har oftare än kvinnor dött av covid i Sverige. Dödligheten hos män var 75 procent högre än kvinnor enligt SCB. Den skeva fördelningen är inte unik för Sverige, vilket talar för att det är just biologiska skillnaden som är orsaken. Forskare tror att det kan ha att göra med till exempel könshormoner.

Vaccin

På grund Kristihimmelsfärdshelgen finns ingen uppdaterad vaccindata för denna vecka.

En femte dos rekommenderas i höst för alla över 65 år och övriga tillåts ta en fjärde dos. För barn kvarstår rekommendationen om max två doser.
Redan förra veckan började Östergötland med fem doser, men nu gäller rekommendationen hela landet – för riskgrupper och de över 65 år. Dosen kan tas från 1 september. Utöver det tillåts alltså övriga vuxna att ta en fjärde dos om så önskas, men detta är alltså inte på rekommendation av Folkhälsomyndigheten. Doserna kommer även under hösten att delas ut gratis och Folkhälsomyndigheten varnar för att regionerna snabbt kan behöva skala upp till fler doser, ifall smittan ändras under hösten.

Sverige donerar 100 000 vaccindoser till Tunisien, utöver de doser som skänks via det internationella vaccinsamarbetet Covax.

Nyheter i korthet

• JO riktar allvarlig kritik mot Kriminalvården för att de tvingade friska fångar dela cell med covid-sjuka.
• Hotellpriserna har ökat kraftigt efter pandemin. Vardagar har priset ökat med 24 procent och helger till 30 procent. Det beror dels på efterfrågan, men också på högre kostnader.
• Jämför inte apkoppor med covid-19. Det säger Lena Hallengren i veckan, för att minska allmänhetens oro för vad eventuella åtgärder mot apkoppor skulle kunna innebära.
• Försvarsminister Peter Hultqvist drabbades i veckan av covid och har på grund av det fått ställa in en rad möten.
• Resandet i Stockholms lokaltrafik har ännu inte tagit sig tillbaka till samma nivå som innan pandemin och ligger kvar på 85 procent.
• 30 000 har fått postcovid i Sverige och många har fortfarande symptom. DN har gått igenom hur kunskapsläget ser ut idag.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 20 (16 – 22 maj 2022):

18 941 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med 44 dödsfall sedan förra veckan.

Smittan fortsätter minska nationellt, men i flera regioner ligger den kvar på samma nivå som föregående vecka. Även de med förkylningssymptom ligger kvar på ungefär samma nivå. Antal bekräftade fall har nu minskat stadigt de senaste tio veckorna, då allmänheten slutade testas på bred front.

Även antalet inom sjukvården minskar, även om det skiljer sig beroende på region. I Norrbotten läggs till exempel ingen in på grund av covid-19, utan nu snarare med covid-19.

I motsats till Folkhälsomyndighetens förväntade scenario har det inte kommit någon smittovåg under maj månad. Tvärtom har smittan alltså fortsatt minska, både i antal fall och i sjukvården. Folkhälsomyndigheten menar nu att det kanske inte kommer någon våg innan hösten.
Den mer smittsamma undervarianten till omikron har fortsatt att hittas i Sverige, men det rör sig fortfarande om enstaka fall. I andra länder har den börjat bli dominerande och lett till fler dödsfall. Men hittills finns inget som pekar på att varianten ger annat sjukdomsförlopp, bara att den är mer smittsam.

Riksrevisionen ger staten hård kritik för dess pandemihantering i ny rapport. Dels saknades tillräcklig skyddsutrustning och regering och myndigheter borde gjort mer åt problemen. Dels saknades det samsyn mellan myndigheter om hur skyddsutrustning skulle användas. Dels gjorde Länsstyrelsernas orimliga tvekan kring deras ansvar att åtgärder dröjde ännu längre.

Vaccin:

7 832 652 har nu fått minst en dos vaccin (87,2% av befolkningen över 12 år) och 7 636 781 (85,0% av befolkningen över 12 år) är fullt vaccinerade. 5 363 592 har fått en tredje dos (65,0% av befolkningen 18 år och äldre).
Totalt har 22 361 635 doser vaccin delats ut i Sverige, vilket är en ökning med 130 000 doser – 20 000 färre än förra veckan.

I Östergötland har regionen börjat dela ut en femte dos vaccin. Regionen är först i landet och det handlar primärt om de som är särskilt sköra och handlar om att öka deras immunförsvar.

Miljontals doser i Sverige kan komma att slängas, på grund av låg efterfrågan. I EU kan det handla om så mycket som hundratals miljoner doser. Inte heller är det lätt att skänka bort dem till andra länder, för det finns det nu viss mättnad. Att många doser kommer slängas beror på att det köptes in enorma satser för att helgardera sig. Inför hösten väntas fler vilja vaccinera sig igen, men då finns ett uppdaterat vaccin med bättre skydd mot omikron som många väntas vilja välja istället. Som en åtgärd mot svinnet hoppas EU nu kunna stoppa eller skjuta upp leveranser.

Medieprofilen Carolina Gynning har inte tagit någon dos. I veckan ledde det till viss uppmärksamhet, men SVT menar att de inte kommer att tvinga henne till vaccinering, trots hennes medverkan i deras program Stjärnorna på slottet i sommar.

Nyheter i korthet:

• Även om resandet nu ökar till sommaren är det lång väg kvar innan svenskarna når upp till nivån innan pandemin, visar en ny undersökning av Vagabond.
• Högerextrema organisationer vann mark under pandemin, genom att alliera sig med vaccinmotståndare. Det menar Expo i sin årliga rapport.
• Hundar som kan lukta sig till om en människa bär viruset, är lika träffsäkert som PCR-test, visar en ny studie.
• WHO har godkänt ett kinesiskt vaccin. Det blir därmed det elfte vaccinets som godkänns.

Det var allt för den här veckan!

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 19 (9 – 15 maj 2022):

18 897 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med 73 dödsfall sedan förra veckan. Antalet avlidna har nu minskat för tionde veckan i rad, sedan vecka 8. Samtidigt meddelade WHO i veckan att totalt två miljoner europeer och en miljon amerikaner hittills har dött med covid-19.

Smittan minskar fortfarande nationellt, men ligger kvar på samma nivå i flera regioner. Antalet testade ligger kvar på samma nivå, medan antalet positiva fall alltså minskade. Stickprovsundersökningen på förkylningssymptom (akut luftvägsinfektion) visar att antalet ligger kvar på ungefär samma nivå som föregående vecka.

Antalet inskrivna på intensivvård fortsätter att minska och är det lägsta sedan september 2020; bara 8 patienter. Det kan jämföras med 401 patienter under samma period förra året. Fortfarande är snittåldern avsevärt lägre bland de ovaccinerade som läggs in (46 år jämfört med 64 år för vaccinerade).

De första fallen av varianten BA.4 har påträffats i Sverige och nu har EU:s smittskydd uppgraderat sin varning för viruset. BA.4 är en undergrupp till omikron och dominerar i Sydafrika och under vecka 17 påträffades alltså de första fallen här. I Sverige är samtliga fall annars av sorten BA.2 och hittills finns inget som indikerar på ett annat sjukdomsförlopp för den nya varianten. Men varianten sprider sig ännu snabbare och tar sig förbi immunitet lättare. I fredags beslutade därför EU:s smittskydd att uppgradera BA.4 till en ”variant av särskild betydelse”. Det innebär bland annat att Folkhälsomyndigheten kommer att börja dokumentera varianten öppet (något de tidigare inte planerade göra), men också att undervarianten riskerar medföra en betydande smittökning.

Covid-19 tog fler liv under pandemins första år i Sverige – men självmord tog fler levnadsår, räknat per dödsfall. Det visar en ny studie som Läkemedelsverkets gjort på uppdrag av regeringen. Slutsatsen är att om vi räknade förlorade levnadsår istället för antal döda, skulle självmordsfallen klassas som en större kris.

Vaccin

7 830 804 har nu fått minst en dos vaccin (87,1% av befolkningen över 12 år) och 7 636 781 (85,1% av befolkningen över 12 år) är fullt vaccinerade. 5 340 339 har fått en tredje dos (64,7% av befolkningen 18 år och äldre).
Totalt har 22 231 642 doser vaccin delats ut i Sverige, vilket är en ökning med 150 000 doser – 25 000 färre än förra veckan.

Vaccineringen för tredje dosen går fortsatt trögt och nu börjar en del vaccinmottagningar stänga för sommaren. I veckan uppmärksammades att bara varannan Göteborgare har tagit tredje dosen. Experter menar att den långsamma takten sannolikt beror på att många infekterades med covid i början på året och försöker vara strategiska genom att vänta till hösten med den tredjee dosen – vilket kan vara ok att göra.

Regeringen har beslutat donera en miljon vaccindoser till andra länder. Detta genom det etablerade internationella vaccinsamarbetet Covax, som syftar till att fördela vaccin jämnt över världen. Doserna kommer primärt att gå till barn. I låginkomstländer har bara 17 procent fått minst en dos vaccin.

Nyheter i korthet:

• Munskyddskraven på flyg inom EU tas bort. Detta efter beslut från EASA. Men fortfarande är det upp till de enskilda flygbolagen att ta beslut och dessa kan variera.
• Kinas tuffa zero-covid-kamp mot viruset gör det svårt för invånarna, men också för svenskar som arbetar där. Fotbollsspelaren Danielson valde till exempel att tacka nej till framtida landslagspel.
• Två av fem covid-forskare uppger att de utsatts för hat och hot, enligt ny studie. Det handlar om forskare från hela världen som publicerat forskning inom fältet.

Det var allt för den här veckan!

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 18 (2 – 8 maj 2022):

18 824 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med 52 dödsfall sedan förra veckan.

Smittan fortsätter att minska, men takten har stannat av. I delar av landet är smittan fortfarande kvar på samma nivå som föregående vecka. Något fler testades, men färre bekräftade fall rapporterades nationellt.
Även antalet personer med förkylningssymptom (”akut luftvägsinfektion”) minskar för fjärde veckan i rad.

Antalet intensivvårdade minskar också för första gången sedan mitten på mars. Det är en liten minskning, men ändå ett trendbrott och vi får gå tillbaka till september 2020 för att hitta en tidpunkt då så få intensivvårdades med covid. Samtidigt är läget i vården fortsatt ansträngt. I Västra götaland säger personal upp sig för att säkra sin sommarsemester och i flera regioner erbjuds personal upp till 100 000 kronor om de skjuter upp sina sommarsemesterveckor.

Trots Folkhälsomyndighetens scenario om att smittan nu ska gå upp tror få regioner att smittan kommer att vända upp under maj månad – även om flera har beredskap. Däremot finns viss oro för vad som kommer att ta fart efter sommaren. Experter tror att vi kan glömma flockimmunitet sedan vi fått de nya virusvarianterna, men att det fortsätter dyka upp sådana – som de senaste omikronvarianterna i Sydafrika – gör att det finns anledning till fortsatt vaksamhet.

En ny beredskapsplan har tagits fram för hur Sverige ska agera om smittan åter hamnar på en farlig nivå. Ännu finns inga sådana indikationer, men om vi når dit har Folkhälsomyndigheten i veckan tagit fram tre olika åtgärder: I den första versionen, ”A”, behövs inga nya åtgärder. I situation ”B” kommer råd och rekommendationer användas (som att hålla avstånd) och i situation C används restriktioner, som att avråda från evenemang. För plan C är problemet att det inte längre finns någon pandemilag, men då kan ordningslagen användas, som begränsar hur många som får mötas vid allmänna sammankomster. Covid-19 skulle också återigen kunna klassas som en samhällsfarligt sjukdom.

WHO har sammanställt överdödlighet under pandemins två första år och kommit fram till att det handlar om totalt 15 miljoner som dött på grund av covid-19 – tre gånger fler än vad det tidigare talats om. Sammanställningen visar också att Sverige klarat sig bättre än nästan alla andra länder i Europa: Sverige hamnar på plats 37 av 44 när det gäller överdödlighet i Europa. Rapporten har lett till fortsatta diskussioner i Europas stora medier om hur Sveriges pandemihantering ska tolkas. I Telegraph kopplas Sveriges framgång ihop med att den relativa hälsan här är hög med få överviktiga invånare.

Anders Tegnells WHO-jobb försökte skyndas på av svenska tjänstemän. Svd har i veckan försökt reda ut mystiken kring Tegnells förlorade WHO-jobb. Tidningen lyckas inte riktigt nå hela vägen fram, men en granskning av mejl visar att flera – inklusive Tegnell – ville att tillsättandet av honom skulle gå mycket snabbt. Att det gick för snabbt och att Sverige skickade ut pressmeddelande innan det var klart skapade irritation hela vägen upp till WHO:s generaldirektör där Tegnell alltså stoppads från tjänsten – delvis av formella skäl. Folkhälsomyndigheten har igen uttalat sig och sagt att de missuppfattade några saker, men att de framför allt uppfattat att det var tidskritiskt och de därför ville bidra med Tegnell som resurs.

Vaccin

7 828 820 har nu fått minst en dos vaccin (87,1% av befolkningen över 12 år) och 7 633 999 (84,9% av befolkningen över 12 år) är fullt vaccinerade. 5 315 394 har fått en tredje dos (64,4% av befolkningen 18 år och äldre).
Totalt har 22 072 138 doser vaccin delats ut i Sverige, vilket är en ökning med 170 000 doser – 35 000 fler än förra veckan.

I veckan har det uppmärksammats att en tredjedel av alla vuxna ännu inte tagit en tredje dos och att intresset för det minskat drastiskt i samband med att restriktionerna slopades. Särskilt lågt är intresset i storstäderna.

Även den fjärde dosen har mottagits med svalt intresse. Dosen erbjuds till alla över 65 år, eftersom ålder anses vara en stor riskfaktor. Trots det har bara var tredje som erbjudits dosen tagit den. Men 70 procent av de över 80 år tagit emot den fjärde dosen, vilket bara den senaste veckan är en ökning med 12 procent. Teorin är att flera av de yngre väntar med att ta en dos tills smittan går upp igen. I Danmark beslutades i veckan att göra en sommarpaus för vaccinationsprogrammet.

En dansk studie visar teoretiska faror med mRNA-vacciner, vilket har fått viss uppmärksamhet i veckan via Unherd. Det handlar om ickespecifika vaccineffekter, där det inte går att utesluta att mRNA-vaccinerna skulle ha negativa effekt. Studien får samtidigt kritik eftersom den inte baseras på egen forskning, utan samlar upp (metaanalys) och utgår från vaccinföretagens fas3-studier. Vilket alltså är vaccinernas första, tidiga studie och exkluderar stora delar av den sköra befolkningen. De är kort sagt inte primärt skapade för att göra kalkylerar på det som metaanalysen försökt. Därför menar vissa kritiker att studien ska läsas med särskild försiktighet.

Nyheter i korthet

• Nästan hälften av alla med arbete nyttjade ersättningen för karensavdraget under pandemin. Men många som var berättigade sökte inte alls.
• Färre sökte psykiatrisk akuthjälp under pandemins två första år, vilket antas bero på rädsla för smitta. Det innebar också att andelen som sökte och behövde läggas in ökade.
• Att världens börser tappas antas delvis bero på pandemin och att många felbedömt hur genomgripande dess förändring blev på allt från handel till hemarbete. Och apropå hemarbete: Såhär ska framtidens kontor utformas.
• Kinas hårda försök på att helt eliminera covid-19 får effekt på svenska varor, men kan nu också leda till brist på antibiotika i Sverige. Samtidigt syns försiktiga tecken på återöppnande i Kina.
• Riksrevisionen har inlett en granskning av det nationella smittskyddet. Granskningen gäller hur Sverige organiserat sig och beredskapen under både kris och normalläge.

Det var allt för den här veckan!

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Sedan mars förväntar sig Sverige att internetoperatörer förbjuder användare att läsa ryska statsmedier. Det är en unik censur. Aldrig i modern historia har Sverige gått ut med påbud om att viss information inte får nå svenska medborgare.
Det här är en berättelse i tre delar om ett unikt statligt ingrepp på en grundläggande medborgerlig rättighet.
Del 1: Den unika censuren
Del 2: Myndighetens otydliga utredning skrämde operatörer till censur
Idag del 3: Intervju med digitaliseringsministern

”Jag förväntar mig att man följer förordningen, såvida man inte har skäl att tro eller vill bryta förordningen med hänvisning till yttrandefrihetslagstiftningen”

Digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar

Orden från ministern är lika förvirrande som de låter. Svensk lag ska följas – om inte en annan lag ska följas. Och bedömningen anser regeringen att näringslivet ska ta. Anledningen är att systemet inte tillåter något annat. Det kommer framgå under den intervju som digitaliseringsministern ger med anledning av det unika svenska censurbeslutet.
Men låt oss först backa bandet.

När Europeiska unionens råd skulle anta en förordning om censur förstod den svenska regeringen att beslutet var exceptionellt. De förstod också att förordningen kunde gå på tvärs med yttrandefrihetsgrundlagen. Därför hade Sverige en plan.
– När sanktionspaketet skulle tas i EU var det viktigt för Sverige att man skulle få en stjärnskrivning i förordningen som innebar att sanktionerna skulle genomföras med respekt för medlemsstaternas konstitutioner, säger digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar.
Stjärnskrivningen infördes och EU kunde återigen med enad front konfrontera Ryssland med ytterligare ett sanktionspaket. Men trots att regeringen tyckte sig stå med ryggen fri fanns ett problem: Vem ska tolka lagen?

Internetoperatören Telia – som till 40 procent ägs av svenska staten och har verksamhet i flera EU-länder – har bevakning på relevanta EU-beslut och förstod därför snabbt att de behövde agera.
– Vi sökte omedelbart vägledning från våra beslutande myndigheter för samordning och riktlinjer. Vi var i dialog med dessa under ett antal dagar innan vi genomförde blockeringen, säger Irene Krohn, Telias presstalesperson.
Frågan gick till Post- och telestyrelsen (PTS) och efter det formulerade myndigheten alltså det som av många antagits vara den officiella riktlinjen. Som inte tog höjd för yttrandefrihetsgrundlagen. Men inte heller digitaliseringsministern vet varför myndigheten analyserade nätneutraliteten, men inte grundlagen.
– Jag kan inte svara på varför myndigheten har valt att göra en del av tolkningen men inte resterande tolkning, men jag konstaterar att från regeringens sida är det viktigt att kunna stå upp för vår grundlag även i exceptionella situationer, säger Khashayar Farmanbar.

Det kan låta som en minister-floskel, men det kan också vara nyckeln i varför frågan upplevs så delikat. Yttrandefrihetsgrundlagen är uppbyggd kring ett antal principer, varav censurförbudet är en. Ingen del av det offentliga – varken politiken, regeringen eller myndigheter – får censurera innehåll som är grundlagsskyddat. Därför är det känsligt för till exempel en minister att göra en bedömning av det.
– För om jag gör bedömningen att RT inte har det [grundlagskyddet] och en domstol bedömer att de har det, ja då har jag brutit mot grundlagen, säger Khashayar Farmanbar.

Givetvis kan myndigheter ändå hantera och ge vägledning i svåra frågor, men vilken myndighet?
– Jag tror ärligt talat att den lagstiftningstolkningen… Om vi hade haft en sådan myndighet så hade det inte legat på PTS ändå. Den hade legat på någon annan myndighet, säger Farmanbar.
– Vi har ju ingen myndighet som har till uppgift att göra den här tillsynen.

Avsaknaden av relevant myndighet är också anledningen till Farmanbars tidigare uttalande om att internetleverantörer som inte censurerar RT slipper sanktioner.
– Vi är ett väldigt fritt land, vi har inte byggt upp myndigheter för att censurera och därmed finns det ingen myndighet som har tillsynsansvar.
Finns det anledning för regeringen att ge uppdrag till en myndighet att göra en tolkning om censuren är förenlig med Sveriges grundlag?
– Det är något vi ser över. Men det betyder inte att svaret är ”ja det kommer finnas anledning att göra det”, men vi ser över ifall det är någon som borde få det ansvaret eller inte.

I väntan på det får alltså internetleverantörerna stå för denna balansakt. De skulle å ena sidan kunna besluta att inte censurera – vilket sannolikt inte skulle medföra konsekvenser eftersom ingen myndighet kan eller vill följa upp. Men å andra kan faktiskt de internetleverantörer som har beslutat att censurera möta en annan risk: Att dras till domstol av ryska statsmedier.
– Om en operatör anser att RT och Sputnik inte omfattas av grundlagsskyddet, då har RT och Sputnik möjlighet att dra dem inför vanlig, civilrättslig domstol. Då gör domstolen en bedömning om det var rätt eller fel, om hur förordningen ser ut och om RT skulle haft skydd enligt grundlagen, säger Khashayar Farmanbar.
En sådan situation är kanske inte sannolik. Men så är också hela situationen osannolik.
– Det här en exceptionell situation. Vi har åtminstone så vitt jag vet inte varit i ett sådant här läge tidigare, säger Khashayar Farmanbar.

Daniel Westman, jurist som specialiserat sig på IT- och medierätt, håller med om att situationen är exceptionell.
– Kombinationen av att man drämmer till med vagt formulerat och långtgående förbud och sedan för ut en tolkning om att det ska följas – men inte alltid. Ja, det lägger väldigt mycket ansvar på operatören, och de har ju inga incitament åt någon håll. Varför ska de stå upp mot det här? Det är ett problem.

Men Westman är också tydlig om vem som bär skulden för den uppkomna situationen.
– Regeringen. Men det är svårt att ta politiskt ansvar för det man själv har varit med och och röstat igenom, säger Daniel Westman.

***

Läs del 1 – Den unika svenska censuren.
Läs del 2 – Myndighetens otydliga utredning skrämmer till censur
Läs också: Facebook flaggade upp min text som ”under ryska statens redaktionella kontroll”

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

  

Sedan mars förväntar sig Sverige att internetoperatörer förbjuder användare att läsa ryska statsmedier. Det är en unik censur. Aldrig i modern historia har Sverige gått ut med påbud om att viss information inte får nå svenska medborgare.
Det här är en berättelse i tre delar om ett unikt statligt ingrepp i en grundläggande medborgerlig rättighet.
Del 1: Den unika censuren
Idag del 2: Myndigheten utan ansvar

Det finns något märkligt med myndigheten Post- och telestyrelsen (PTS) tolkning av det Europeiska unionens råds censurförordning. Trots att det är tydligt att förordningen går på tvärs med svensk lagstiftning nämner PTS inte saken med ett ord. Istället meddelar PTS att de granskat om den nya förordningen strider mot EU:s nätneutralitetsförordning. Nätneutraliteten handlar om att internetleverantörer ska stå neutrala till hur deras kunder använder internet. PTS konstaterar kort att den nya censur-förordningen trumfar nätneutraliteten. Meddelandet går sedan ut till samtliga svenska internetleverantörer och det är också detta som får dem att blockera de ryska statsmedierna. Det är ingen stor förlust för de flesta svenskar, men ingreppet är unikt. Det strider mot grundläggande principer och lagar om att staten inte bestämmer vilken information medborgare ska få del av. Vid inget annat tillfälle har sådan censur bedrivits i Sverige i modern tid. Yttrandefrihetsgrundlagen gör det nästan omöjligt, liksom lagen om informationsfrihet. Framför allt går det på tvärs med en demokratisk princip Sverige brukar slåss för: Att censur är sådant som totalitära regimer använder. Så varför skickade PTS ut vägledning i frågan – utan att ta höjd för svensk lagstiftning?
– Det kom frågor om förhållandet mellan rådsbeslutet och reglerna om öppen internetanslutning, förklarar presschefen på PTS, Peter Örhn.
Han menar att PTS är satt att bevaka infrastrukturregler som öppen internetanslutning, men inte kan svara på hur rådet har förhållit sig till andra lagar.
– PTS är inte behörig myndighet för att tillse att detta beslut efterlevs. Av den anledningen kan vi inte besvara frågor direkt kopplade till beslutet.
Men är inte PTS satt att bevaka om en förordning går i strid med svensk lag?
– PTS är inte behörig myndighet för att tillse att detta beslut efterlevs. Av den anledningen kan vi inte besvara frågor direkt kopplade till beslutet.
Varför ger ni svar på frågor om rådsbeslutet går i strid reglerna om öppen internetanslutning, men inte frågor om rådsbeslutet går i strid med svensk lag?
– PTS bevakar reglerna om öppen internetanslutning. Så frågor om det har vi besvarat.
Om en internetleverantör frågar er om ett rådsbeslut går i strid med svensk lag – kommer ni att svara då? 
– Det kan jag inte spekulera kring, säger Peter Öhrn.

Längre än så når vi inte. PTS är inte ansvarig för att förordningar efterlevs och tycker sig bara ha svarat på operatörers specifika frågor om en konflikt mellan olika EU-förordningar. Ändå var just detta utskick avgörande för operatörernas beslut. Samtliga operatörer jag har kontaktat hänvisar beslutet om blockering till dels tydligheten i förordningen och dels beskedet från myndigheten. Operatören Tre tyckte sig inte ha något val.
– Då riktlinjerna från PTS är otydliga så har vi valt att följa EU:s direktiv om att blockera RT och Sputnik och kommer fortsätta att göra det tills nya direktiv ges. Vi följer utvecklingen noga och är beredda att omvärdera vårt beslut om EU eller PTS kommer med nya riktlinjer, säger Lovisa van der Schoot, pressansvarig på operatören Tre.

Några mindre aktörer, som Bahnhof och Bredband2, väljer att inte agera. Skälen varierar, för Bahnhof – som aktivt profilerat sig i frågor om nätneutralitet – är beslutet politiskt.
– Vi tänker inte införa några blockeringar, absolut inte. Man måste ha två saker i huvudet, det handlar inte om att gilla desinformation men det måste man komma till rätta med på andra sätt, har Bahnhofs vd Jon Karlung sagt till DN.

Men vad händer med den som bryter mot förordningen? I Sveriges radio försökte man få klarhet i det. Digitaliseringsministern ställdes till svars i ett inslag som fick rubriken ”Inget straff för att sprida ryska medier”. Vilket – trots citatrubrik – inte är ett direktcitat från digitaliseringsministern. Men framför allt är det svaret som ges förvirrande Digitaliseringsministern och till synes helt utan följdfrågor.
– Sverige får inte bedriva tillsyn gentemot leverantörer, medier, som har skydd enligt lagen om yttrandefrihet, säger digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar, men tycks snubbla på orden om ”leverantörer”.
Som att han rättar sig och istället talar om medier. Sveriges radios reporter frågar om det är meningsfullt att ha censurförordningen om det inte leder till sanktion. Nu blir svaret ännu mer förvirrande:
– Jag uppfattar att det är en hel del leverantörer, jag skulle våga påstå de flesta leverantörerna, som följer den här förordningen över hela Europa, säger Farmanbar till Sveriges radio.

När jag kontaktar Sveriges största internetleverantörer tycker inte någon att digitaliseringsministerns svar ändrar någonting. Telenor menar att Farmanbars kommenterar inte ens berör dem.
– Farmanbars svar gäller eventuella ingripanden mot medieföretag som agerar enligt yttrandefrihetsgrundlagen. Vår internetleverans går inte under denna lag och vi har inga utgivningsbevis eller liknande, säger Telenor via sin presstalesperson Boel Bengtsson.
Liknande svar ger också Tele2, som menar att digitaliseringsministerns kommentar omöjligen kan ändra något för dem.
– Man kan konstatera att frågor som gäller myndigheters agerande och grundlagen brukar vara en fråga för domstolarna, säger Fredrik Hallstan, head of PR på Tele2.

Svaret ringar in problemet: Varken domstolar eller myndigheter har tidigare haft att göra med censurlagar i Sverige. Det finns helt enkelt få prejudikat och inga tidigare beslut att luta sig mot. Det finns inte ens en beslutsordning om vem det är som ska bedöma ifall svensk lag efterföljs.

Det blir tydligt i den intervju jag senare gör med digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar.

***

Läs mer i del 3.
Skriv upp dig på nyhetsbrevet nedan för att få nästa del i din mejl, eller bli Patreon och läs alla delar direkt.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.