Sedan maj 2022 har jag gått över till att istället månadsvis sammanfatta det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv.
Här är veckorna 39-43 (26 september – 30 oktober 2022):
20 659 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med 481 dödsfall sedan förra månaden.
Efter en liten ökning förra månaden ser smittan nu ut att återigen minska. Eller åtminstone ligga kvar på stabila nivåer. Därmed blev det aldrig någon ny puckel i kurvan, som Folkhälsomyndighetens tidigare scenarior visade. Även antalet provtagna liksom andelen positiva ligger stabilt eller minskar något.

Antalet inskrivna i slutenvård har också minskat och är nu nere på den lägsta nivån sedan i somras.

I Folkhälsomyndighetens sammanfattande grafik är det tydligt hur vi gått in i ett nytt läge, men där ligger antalet avlidna fortfarande relativt högt. Detta delvis eftersom myndigheterna räknar in alla som avlidna som testats positivt med covid-19 under ett givet tidsintervall, inte att covid-19 var dödsorsaken. Ett viktigare mått, medellivslängden, visar tvärtom en positiv tendens: Nu ökar den återigen.

Enligt en kompletterande undersökning som Folkhälsomyndigheten gjort kan smittan vara ungefär i nivå med hur den var i mars. I slutet på september gjordes en stickprovskontroll på befolkningen som visade att 1,5 procent testat positivt – ungefär lika många som i mars. Att testa positivt innebär inte att man har sjukdomssymptom, men det visar att smittan fortfarande är relativt hög – och att vaccinen fungerar.
Nya scenarier har presenterats för hur smittan kan utveckla sig under hösten. Om viruset fortsätter som idag förväntar sig Folkhälsomyndigheten att smittan planar ut mot noll fram till januari (scenario 0).

I scenario 1 antas nya varianter introduceras som tar sig runt immuniteten. Då kommer vi få en ordentlig topp lagom till jul.

I ett sista scenario antas en sådan ny variant vara 50 procent mer smittsam än dagens och då öka kurvan ännu mer.

Det finns i dagsläget en ny variant, BQ.1, som är av ”intresse” (den näst högsta klassningen) som antas bli dominerande i EU och Sverige. Än så länge vet Folkhälsomyndigheten inte mycket om varianten – inte heller hur mycket mer smittsam den är.
WHO vill ha omedelbara och ihärdiga insatser mot postcovid. Upp till 20 procent av de som genomgått en infektion uppges ha drabbats av långvariga symptom. I Sverige finns studier om att en av åtta får postcovid och i DN berättas om unga som fortfarande lider svårt. Däremot verkar 96 procent av de som drabbas av lukt- och smakbortfall få tillbaka det inom ett halvår.
Vaccin
7 824 196 har nu fått minst en dos vaccin (86% av befolkningen över 12 år) och 7 638 455 (84% av befolkningen över 12 år) är fullt vaccinerade. 5 536 782 har fått en tredje dos (66,3% av befolkningen 18 år och äldre). 1 733 318 (79,2 % av de 65 år och äldre) har fått en fjärde dos.
Totalt har 24 836 133 doser vaccin delats ut i Sverige, vilket är en ökning med 1,5 miljoner doser under den senaste månaden.
Vaccinrekommendationen för barn slopas från och med 1 november. Folkhälsomyndigheten anser inte längre att rekommendationen är motiverad givet den mycket låga risken för allvarlig sjukdom för åldersgruppen. Rekommendationen för övriga vuxna kvarstår: Tre doser för alla över 18 år.
Det finns ingen eller liten koppling mellan mensrubbningar och vaccin. Det har Europeiska läkemedelsmyndigheten nu än en gång slagit fast. När en studie i augusti pekade på att vaccin i snitt fördröjde menscykeln en dag gick myndigheten igenom stora mängder data, men kunde inte hitta någon sådan korrelation.
Regionerna kunde gjort mer för att nå utsatta grupper med vaccin. I en ny rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys kritiseras myndigheterna för att inte planerat och samarbetat bättre med till exempel civilsamhället för att nå grupper regionerna visste skulle vara svåra att nå med vaccin-information. Regionerna uppmanas nu att förbättra sitt arbete.
Nyheter i korthet
- Unga flickors mående försämrades kraftigt under pandemin och ledde till självskador. En 80-procentig ökning för 12-åriga flickor, totalt 1300 fall, vilket i förlängningen kan leda leda till suicid. Ingen ökning skedde bland pojkar och det minskade för de 18-24 år.
- 40 000 jobb räddades av korttidsstödet. Detta enligt en utvärdering av myndigheten Tillväxtverket.
- Influensasäsongen blir allvarligare än på länge, fruktar smittskyddsläkare. Detta eftersom vi till vintern kommer att mötas utan restriktioner.
- Vårdbiträden på ett privat bolag varnades för att de larmat om missförhållanden bland patienter. Nu döms cheferna som varnat dem – för brott mot meddelarskyddet.
- Charterbolaget Detur går i konkurs – pandemin har gjort intresset för flygresor svalt.
- Pandemins restriktioner kan ha lett till bebisar missat viss social utveckling, enligt ny studie.
- Bibliotekens stängning under pandemin slog hårdast mot de unga utan tillgång till dator eller plats för att göra läxor. Detta enligt en ny rapport från Kulturrådet.
Det var allt för den här veckan! Det ser ut att bli några månader till av dessa uppdateringar. Tack till er som fortsätter stötta denna rapport – tack vare er fortsätter jag.
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig.
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.