jobb

Jag blir programledare i P4 Extra

av Emanuel Karlsten den december 16, 2014

i Medier och internet

Igår skrev jag att jag slutar på DN. I dag skriver DN att jag börjar på P4 Extra. Jag antar att det därmed är en cirkel som sluts.

screenshot 2014-12-16 kl. 15.24.14
Detta blir alltså ett av mina nya uppdrag till våren, men det handlar bara om var tredje helg. Jag är fortfarande pappaledig fram till mars, men när frågan kom och det bara gällde helger fungerade det ändå – då kan Julia vara hemma.

Och precis som jag säger i pressmeddelandet, som citeras av TT, så är jag väldigt stolt och tycker att uppdraget är stort! P4 Extra är ändå ett av Sveriges radios allra största program med miljonpublik. Och det känns roligt också att testa det jag redan gjort på P3 i ett nytt format med äldre målgrupp.

Det blir grymt!

{ 1 kommentar }

Jag har drabbats av pappafebern

av Emanuel Karlsten den februari 6, 2014

i Pappablogg

20140206-173055.jpg

Min första vecka med @p3karlsten är avklarad! Det blev bra, men jag sitter på bussen nu och det är krångligt att länka. Det är ett grymt programformat, grymma kollegor och kändes – trots premiärnerver – förvånansvärt bra!
Men det är också första gången jag har haft ett nio till fem-jobb sedan Billie föddes. Och jag märker hur annorlunda jag är.
Jag är personen som går undan och letar upp bilder på Billie på telefonen. Bläddrar bland dem och blir lite blödig. Jag är personen som under mötet är noga med att klockan är fem och att nu måste jag faktiskt gå hem till fru och barn. Jag saknar dem. Jag vill hem till dem, vara med dem, äta med dem, leva med dem.
Det är helt nytt för mig. Att inte värdera mitt jobb, mitt eventuella uppdrag, högst eller ens högt. Inte i jämförelse.
Jag har aldrig förstått de här människorna, nu är jag en av dem själv.

Jag är väldigt bekväm med det.

{ 1 kommentar }

Mitt 2014: Jag blir programledare i P3!

av Emanuel Karlsten den januari 7, 2014

i Medier och internet,Personligt

Igår blev det officiellt: Den 3 februari blir jag programledare i P3! Det blir samma program som i somras, då jag vikarierade för Natalia Kazmierska.
Nu blir alltså namnet på programmet efter mig, P3 nyheter med Karlsten.
Det känns väldigt, väldigt bra. Och väldigt, väldigt surrealistiskt. Ett eget program i P3!!
Varför, vad händer och fortsätter jag skriva? Jag tänkte skriva ner några svar här:

Dels var det såklart smickrande att få frågan. Men jag tackade ja av flera skäl. Dels för att det var en sådan enorm utmaning att göra programmet i somras. Jag är en skrivande journalist och har testat på ganska mycket där redan. Att stå i direktsändning en timme om dagen var…adrenalindallrande på ett helt nytt sätt! Vi skruvade på manuset in i sista sekund, och sedan skulle man in en timme och ratta med gäster och ha fullständig närvaro och samtidigt kunna parera om något går åt skogen. Jag fick sådan djup respekt för radiojournalister!
Det andra skälet var att det är ett sådant skönt gäng! Thorbjörn Karlsson är den lugnaste producent man kan ha och en fascinerande man. Även Anna Johannessen är kvar från sommaren, en extremt kompetent och witty researcher som jag verkligen uppskattade att jobba med!
Det sista avgörande skälet var att programmet sänder från Göteborg där jag nu har min bas. Och hur lyxigt livet som egen företagare än är, hur mycket tid och ekonomisk frihet det än ger så är det TUNGT att ständigt åka iväg för jobb. Ofta till Stockholm. Med Sveriges radio får jag jobba vanliga kontorstider, vanliga vardagar – och jag är alltid hemma med Julia och Billie! Det är värt väldigt mycket.

Det var dock inte självklart. Vi hade planerat att jag skulle vara pappaledig under våren, att Julia skulle gå tillbaka till jobbet. Men vi vägde för och nackdelar och kom fram till att det här ändå var bäst. Jag kommer alltid vara hemma, bli bättre rotad här och så går jag på pappaledighet heltid efter riksdagsvalet.
Så nu kör jag! Fram till och riksdagsvalet, måndag till torsdag varje vecka, sänder jag klockan 13-14!

Hur blir det med övriga uppdrag? Jag har några få föreläsningar och resor inbokade under våren 2014 som jag kommer fullfölja. Men det enda konstanta uppdrag som forsätter är krönikor i DN.

Jag kommer alltså fortsätta skriva i DN varannan lördag. Om samma ämnen, på samma sätt.

Det känns som ett enormt ansvar under ett valår och jag ser fram emot att axla det.

Och exakt hur vi kommer lägga upp och göra bra med P3 nyheter med Karlsten – det får jag återkomma till.

{ 1 kommentar }

Några korta saker som jag tänker på

av Emanuel Karlsten den juni 7, 2011

i Personligt

Mina länkar, de där korta med rubriker, fungerar inte. Eller de fungerar, men inte den plugin som jag använder för att automatiskt få ut de på bloggen. Min adress till Google shared items vill helt enkelt inte fästa där den ska. Det här låter som mumbojumbo för er, men det största problemet är att det gör det för mig också.

Så tills någon förbarmar sig över mig får jag skriva såhär istället. Men då orkar jag inte länka och hålla på.

Jag har köpt nya solbrillor i dag. Eller nya. De är exakt likadana som de jag köpte för två veckor sedan. Men som jag sumpade så snart det är mörkt. Dagen någon säljer en billig gps-klisterlapp att fästa på glasögonen är jag första köparen. Hursomhelst. Martin – som är fotograf och inte postar sina foton någon annanstans än på Facebook och därför inte får någon länk och därmed inte heller några nya kunder – la upp ett foto på dem i dag där jag såg så hipster ut. Jag har aldrig sett hipster ut förut. Men det såg så charmigt ut att jag var tvungen att köpa nya likadana i dag.

Jag har också köpt tygfärgsblåa byxor. Det känns vilt.

Det var en bra helg. Jag vilade, men vill vila i tusen dagar till. Göra saker som faller mig in. Men istället jobbar jag.

Fortfarande på Aftonbladet. Jobbar, alltså. Inhyrd, förlängd efterhand eftersom de behöver någon som kan ta hand om efterarbetet av Skolgranskning. Det är glatt för det innebär att jag kan ta lång semester när det är klart. Det är jobbigt eftersom jag redan bokat in flera andra uppdrag som är ganska tidskrävande. Vilket innebär mer arbete. Aftonbladet på dagen, de andra uppdragsgivarna på kvällen. Jag intalar mig att det är tillfälligt. Och det är fortfarande väldigt stimulerande att vara så tydligt efterfrågad. Att vara dyr, så att timmarna tas tillvara på. Att övriga timmar får göras hur man vill med.

Det är sommar också! Jag har inga shorts, för det har jag lärt mig att man inte får ha när man är på stan. Att man då på sin höjd viker upp sina byxor. Eller köper tunnare byxor. De nya tygfärgsblåa.

Det är också uppenbart att vi är i gymfolkets tid. Det är under de kommande två månaderna gymfolket cashar in på alla de gånger vi övriga skrattat och tagit ytterligare en näve ostbågar. Även om vi övriga borde leda poängställningen med ungefär 10 mot 2 kan jag inte låta bli att känna att jag förlorat. Var ostbågenävarna värt att inte få flexa magmusklerna?

Å andra sidan har jag inte haft magmuskler att flexa med sedan jag var åtta år och hade mowgli-kropp.

Mina nya solglasögon får kompensera saken.

{ 7 kommentarer }

Jag blir krönikör på DN

av Emanuel Karlsten den mars 28, 2011

i journalistik

I dag blev det officiellt: Ett av mina uppdrag som frilans blir som krönikör i Dagens nyheter. Det känns stort och lite overkligt. Även om jag ofta skrivit krönikor i Expressen det senaste åren har jag en romantisk bild av DN. Den stora morgontidningen, den som ligger på varje besluthavares frukostbord. Varje gång man pratar om ett ouppnåeligt journalistiskt uppdrag så är det kanske just krönikör på DN.

Till och med när jag fick frågan kändes det ouppnåeligt. Jag trodde den gällde någon slags sociala medier-kurs för DN:s nya krönikörer, inte att jag skulle kunna vara en av dem. Men frågan riktades till mig. Jag flög på moln av att bara vara påtänkt. Till sist gjorde den också att det blev lättare att våga ta det redan påtänkta beslutet att stå på egna ben. Med DN-jobbet fick jag en god grundplåt inför frilans- och konsultlivet.

Jag kommer alltså att vara en av åtta fasta och återkommande krönikörer. Vi samsas om måndag till torsdag varje vecka, vilket innebär att jag syns varannan vecka. På tisdagar, tror jag.

Min första krönika publiceras den 5 april, efter att jag slutat på Expressen.

Och ja, det blir väldigt nervöst.

{ 26 kommentarer }