≡ Menu

Vänsterpartiet enda parti som vill rösta emot ”statliga hackers” hemliga dataavläsning

Riksdagen röstar den 19 februari om ”Hemlig dataavläsning”. Det vill säga att svenska myndigheter ska få hacka sig in i svenskars telefoner, ifall det finns misstanke om brott som ger mer än två års fängelse.
Alla partier har slutit upp bakom förslaget – förutom Vänsterpartiet.

Förslaget har kommit som proposition från regeringen och kommer att debatteras i riksdagen på onsdag 19 februari för att samma dag klubbas. Det verkar bli en odramatisk tillställning, eftersom bara Vänsterpartiet avviker i frågan. Partiet har lagt en motion som vill skrota hela förslaget. I motionen lyfter Vänsterpariet som skäl upp att det är dyrt och osäkert om det fungerar, att polisen får göra intrången som de vill utan insyn av domstol och till sist att det är alldeles för lågt att det räcker med två års fängelse för att göra intrånget.

Men den kritiken fastnar inte hos de andra partierna. Socialdemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna svarar alla i korta ordalag om att lagen är tillräckligt rättssäker och att de kommer att stödja propositionen. Miljöpartiets Rasmus Ling skrev som svar en längre Facebookstatus där han förklarar partiets positiva hållning till förslaget.

Centerpartiet är enda parti som uttrycker försiktig skepsis.
– Av förslaget framgår att det alltid kommer att krävas domstolsbeslut vid användande av hemlig dataavläsning och att vissa yrkesgrupper och platser ska vara helt undantagna från hemlig dataavläsning. Med de kontroller som har lagts in i förslaget, har vi ansett att fördelarna uppväger nackdelarna, säger Johan Hedin, rättspolitisk talesperson för C.

Sverigedemokraterna hänvisar till sin följdmotion och menar att de stöttar förslaget och har efterfrågat en lagstiftning som denna sedan 2015.

Samtidigt som det finns enhet bland riksdagspartierna har både experter och dataskyddsorganisationer påtalat att förslaget inte nödvändigtvis är dåligt och skulle till och med kunna bli bra med några få ändringar eller tillägg.

Ändringarna som skulle göra säkerhetsexperter nöjda

Ann-Marie Eklund Löwinder, säkerhetschef på Internetstiftelsen, lyfter bland annat fram hur grannländer som Danmark och Norge har liknande lagar, men att misstankegraden där är betydligt högre ställd än i Sverige. Där krävs sex- respektive åtta års fängelse misstankegrad, innan man använder sig av dessa tvångsmedel. I Sverige ligger den på två.

Amelia Andersdotter, ordförande för Dataskydd.net (och tidigare EU-ledamot för Piratpartiet), framhåller att riktade dataintrång är långt bättre än allmän dataövervakning och att lagförslaget hade varit acceptabelt om det hade funnits en rapporteringsplikt för myndigheter, efter avslutat intrång och utredning. Att polisen då hade rapporterat både för privatpersonen och tjänsten som hackats hur hacket hade gjorts. Det hade lett både till ett höjt säkerhetsmedvetande liksom höjd säkerhetsnivå för de svenska och utländska företag som hackats. Idag finns varken en sådan rapporteringsplikt eller ens insyn i tillvägagångssätt från domstol.

Andersdotter betonar också Centerpartiets invändning, att domstol alltid ska godkänna beslut om avlyssning, inte är helt sant. Dels eftersom åklagare har tillåtelse att fatta egna beslut och inhämta domstolsbeslut i efterhand. Och dels för att polisen inte måste rapportera om de följt sina riktlinjer.

På onsdag klubbas lagen, som då inte kommer att vara permanent, utan utvärderas efter fem år.
Lagen förväntas fånga in tio brottslingar om året och kostnaden väntas bli 100 miljoner kronor om året.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

{ 0 comments… add one }

Leave a Comment

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.