Tyskland vill fälla Artikel 13 men vågar inte – här är 3 anledningar till varför en rysare väntar

av Emanuel Karlsten den april 10, 2019

i Copyrightdirektivet

Axel Voss, tyska CDU, andra från vänster. Foto: Herman Caroan, ccby

Sverige kommer med stor sannolikhet att ändra sin röst i Ministerrådet, rapporterade vi igår. Men det räcker inte för att fälla Upphovsrättsdirektivet. Inte ens om sex andra länder byter hållning kommer det innebära en förändring, läs mer ingående om det här.

Men. Det räcker att Tyskland ändrar sig – och då behöver inte något annat land byta hållning. Så hur sannolikt är det? I tyska parlamentet finns i teorin redan en majoritet mot direktivet – trots det är det inte sannolikt att landet kommer att byta hållning i det avgörande Ministerrådets sammanträde på måndag. Men saken är komplicerad.

Tyskland har redan röstat emot Direktivet i Ministerrådet – påstås ha vänt efter kohandel

För bara två månader sedan röstade Tyskland, tillsammans med Sverige, mot direktivet i Ministerrådet. De formella trilogerna avbröts då i flera veckor och i kulisserna förhandlade Frankrike med Tyskland för att få dem att vända tillbaka. Tysklands näst största dagstidning, FAZ, publicerade uppgifter om att Frankrike köpslog med att ge stötta byggandet av Nordstream 2, en gasledning till Ryssland. Det fick Tyskland att vända och rösta för direktivet.

Direktivet har letts av en tysk ledamot

Men Tyskland är också det land där den föredragande ledamoten för direktivet, Axel Voss, kommer från. Och det land där lobbytrycket kanske varit som hårdast. I landet finns ett av de mediehus som lobbat hårdast i frågan, den mäktiga mediekoncernen Axel Springer. Det i sig är inget konstigt – även svenska mediehus har anställda som arbetar med påverkan och lobbyism i EU – men det gjort frågan oerhört infekterad och polariserad i Tyskland. Det har också lett till en rykten – bland politiker, men också kritiska aktivister – om att medier skulle ha villkorat sin bevakning av ledamöter, utifrån hur de röstade i frågan. Något som Voss under en frågestund medgav (översättning), för att senare kraftfullt dementera.

De tyska Socialdemokraterna avgör frågan

Nyckeln är ett av regeringspartierna, de tyska Socialdemokraterna (SPD). Partiet har haft det mycket tufft i de senaste valen och ligger konstant på stora minussiffror i opinionsmätningarna. Partiet har i flera år varit stödparti till den kristdemokratiska (CDU) regeringen i landet, vilket gjort att partiet tappat tydlighet gentemot väljarna. Trots det valde partiet att, efter senaste valet, än en gång ingå i en regeringskoalition, som en nu ännu mindre spelare. Men det beslutet röstades igenom med mycket liten marginal. Splittringen är därför stor i partiet och har lett till att enskilda ledamöter profilera sig i frågor som går emot regeringens. Till exempel har EU-ledamoten Tiemo Wölken (SPD) valt att positionera sig starkt mot direktivet och blivit en ledande kritisk röst i frågan. Det har också lett till åtminstone individuellt positiva opinionsmässiga effekter.

SPD:s hållning i frågan blir därför avgörande.

I år väntar tre olika val där tyska socialdemokrater måste prestera bättre. Att då gå ut och bära ansvar för att direktivet gått igenom skulle vara tufft. Men alternativet är att rösta mot regeringen och därmed bryta upp den redan sköra koalitionen. Det menar flera tyska socialdemokrater vore oansvarigt. Det skulle inte minst bryta mot den sköra överenskommelse och koalition som leder landet.

Förra veckan höll tyska Bundestag en debatt om direktivet, men regeringen sköt fram ett röstningsförfarande i frågan till efter Ministerrådets röstning. SPD ville då, i utbyte mot stöd, åtminstone få invändningar förda till protokollet. Det avfärdade CDU, vilket gör att SPD:s position är något oklar.

SPD:s Tiemo Wölken menade åtminstone förra veckan att partiet och Tyskland därför borde avstå från att alls rösta i rådet.

Skulle Tyskland göra det, skulle det räcka för att stoppa direktivet, eftersom EU då inte skulle nå upp i 65 procents stöd.

Resultat utifrån EU:s röstningskalkylator

Ifall det händer, kan EU-kommissionen dra tillbaka direktivet. Om Ministerrådet däremot röstar ned direktivet med en majoritet får EU-kommissionen kliva in och arbeta fram ett nytt förslag som tar hänsyn till invändningarna hos Ministerrådet. Sannolikt blir det ett direktiv utan artikel 13, eller åtminstone utan ett ”internetfilter”. Detta får sedan Europaparlamentet på nytt ta ställning till under 6 månader, innan de igen måste rösta på det och det kan återgå till votering även i Ministerrådet.

Uppdaterat: Regeringspartiet CDU kommenterar under onsdagen på Twitter, och CDU:s ungdomsförbunds ordförande tar ställning mot direktivet.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen och tillgänglig. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela, återpublicera och remixa, om du hänvisar tillbaka hit.

Previous post:

Next post: