Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 20.
3 998 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med 319 fall, eller ungefär 9 procent, jämfört med veckan innan. Kurvan har nu tydligt övergått från en platå till en tydlig sluttning, både i faktiska tal och enligt Adam Altmejds graf över estimerade antal avlidna som kommer att rapporteras in i efterhand. Trots det har det i veckan fått stor uppmärksamhet att Sverige har högsta genomsnittliga vecko-dödstal sett till invånarantal, i världen, efter att också Our world in data redovisat det.
Statsepidemiolog Anders Tegnell och den tidigare diton Johan Giesecke, tar siffrorna med ro. Tegnell menar att man inte kan titta på enskilda veckor för att få facit eftersom länder ligger på olika faser i sin smittkurva. Andra är mer kritiska. Sex läkare och forskare kallade siffrorna för ”katastrofalt höga” i en uppmärksammade artikel på Aftonbladet Debatt. Men även från mer etablerat håll har det kommit kritik. Tegnells företrädare, tidigare statsepidemiolog Annika Linde, säger i en lång intervju i Dagens nyheter att hon förvisso stod bakom Sveriges beslut om strategin, men i efterhand är skeptisk. Hon tror inte att Sveriges strategi kommer att visa sig vara den bästa. Sverige borde istället stängt ner tidigt för att få andrum och borde nu börja smittspåra. Detta eftersom smittan inte sprider sig jämnt över befolkningen (som en influensa), utan mer som i kluster. Tegnell slår ifrån sig kritiken i Söndagsintervjun i P1 och menar att kritiker ofta tystnar när han frågar vad han skulle gjort annorlunda.
Under veckan har SCB publicerat statistik som visar att april var den dödligaste månaden i Sverige sedan november 1993. Därför stack det i mångas ögon när statsministern under en presskonferens konstaterade att den ”svenska modellen fungerar”, även om den misslyckats skydda sina äldre.
Just Sveriges äldre har fått särskilt stort utrymme i veckan. Dels efter rapporten om att någon bytt ut handsprit mot vatten på ett äldreboende, men framför allt om vilken vård våra äldre egentligen får. Under flera veckors tid har det gjorts utspel i sociala mediers utkanter om att äldre inte får syrgas och att det sker senicid. I veckan tog DN ett ordentligt tag om frågan och det blev det tydligt hur stort och allvarligt problemet är. Äldre smittade har, istället för vård mot tillfrisknande, getts palliativ vård utan konsultation av läkare. I en av artiklarna berättas om sjuke Jan, 81. När sonen krävde näring istället för morfin, tillfrisknade Jan snabbt. Seniorprofessor Yngve Gustafsson gick i veckan ut och sa att Sverige medicinerar äldre till döds. Socialminister Hallengren har efter artiklarna sagt att syrgas ska kunna ges på boenden.
Sjuksköterskan Lotta Hellron har skrivit ett mycket uppmärksammat facebookinlägg, på samma ämne. Det ger mer kött på benen kring hur man i vården hanterar de äldre och medicinbehovet.
Trots alla rapporter finns ingen stor överdödlighet på svenska äldreboenden, enligt Socialstyrelsen. I veckan gick de ut med siffror som nyanserar bilden av att Sveriges äldreboenden skulle vara historiskt hårt drabbat. Antalet som dör på äldreboenden skiftar varje år – ofta beroende på hur elak influensan är – men årets siffror är inte anmärkningsvärt mycket högre. Mellan januari och april förra året dog 10 000, i år dog 11 000 under samma period. ”Man kan också uttrycka det att av 100 personer över 70 år som bor på särskilt boende är det två som dött av covid-19”.
Under veckan har också kommunen Ale framhållits som ett föredöme, eftersom de lyckats hålla smittan borta från de äldre.
Veckans mest uppmärksammade fall med corona är den kända svenske imamen som dog med covid-19, och den svenske dokumentärfilmaren som filmade sin sjukdom och sitt tillfrisknande.
Hur många svenskar har egentligen haft corona? 6,7 procent hade det fram till påskveckan, enligt Folkhälsomyndigheten. Varje vecka kommer nu myndigheten att publicera resultatet av den stora, återkommande, serologiska enkät som undersöker hur stor del av befolkningen som utvecklat antikroppar. Vecka 18 hade 7,3 procent av de vuxna i Stockholm antikroppar, vilket innebär att de varit smittade 2-3 veckor tidigare. Siffran är lägre för barn och pensionärer, och smittan i Stockholm är långt mer utbredd än i andra regioner.
Siffran är ett bakslag för Folkhälsomyndigheten, vars tidigare prognoser antagit att smittan skulle vara mycket mer spridd vid den här tiden. Tegnell menar att diffen kan bero på undersökningen inte är helt representativ. Detta eftersom den sker på vårdcentraler, en plats många drar sig från att besöka. Tegnell tror att verkligheten ligger någonstans mellan myndighetens prognoser och resultatet från antikroppsstudien. Samtidigt som hans kollega, matematikern Tom Britton, säger att det är något galet i hans modell och att det nu handlar om att ”gå tillbaka till ritbordet”.
Även Sveriges socialminister har fått gå tillbaka till ritbordet. I veckan kallade hon sig själv naiv som trodde att 100 000 coronatester i veckan skulle kunna gå att utföra.
Trots kritik och alla tuffa intervjuer (i veckan till exempel i Hard talk, BBC) upplever Anders Tegnell fortfarande stort stöd hos befolkningen. I Söndagsintervjun i P1 berättade han om alla som ropar uppmuntrande ord efter honom på stan. Och när den här bilden på honom cyklandes på oväxlad cykel i veckan cirkulerade, fick det stor uppmärksamhet.
Alex Schulman har skrivit en uppmärksammad krönika om att Stockholmarna slutat bry sig om rekommendationerna. Det kan säkert kännas så, men data visar att det inte stämmer:
Internationellt har allt fler länder långsamt börja öppna upp sina gränser, men till exempel Cypern säger att de inte kommer tillåta svenskar in i landet, på grund av smittorisken. Givetvis pratas det mycket om Sverige internationellt, inte minst efter nyheten om vårt höga veckosnitt i antal avlidna. Guardian är en av tidningarna som skriver och är chockad över att det är just Sverige som leder.
Två stora corona-relaterade musikinitiativ har kommit till Sverige. Dels är det svenska kyrkor som inspirerats av den brittiska förlagan, och sjungit in ”Välsignelsen” gemensamt. Men mest uppmärksamhet har sången ”Vi håller ut” fått, där svenska artisteliten går tillsammans och sjunger:
Nästa vecka:
Lovar Folkhälsomyndigheten att ha en uppdaterad rekommendation kring när Allsvenskan och annan elitidrott kan dra igång igen.
Det var allt för denna veckan. Har du fler perspektiv, eller saker som inte är med? Tipsa gärna!
Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen.
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Nyhet i veckan om fyra barn som ligger i respirator. Hur går det? Man går hela tiden ut med att barn inte blir allvarligt sjuka, men i flera länder (USA, Italien) har tyvärr barn dött. Tidigare friska barn. Det skrämmer nog många.
Vem menar du går ut med att barn inte blir allvarligt sjuka? Första träffen när man söker efter barn och c19 så får man upp FHMs sida med information där det står klart och tydligt;
–
De flesta barn och ungdomar som blir smittade blir bara lite sjuka. De kan bli förkylda och få hosta och feber, och blir friska igen efter några dagar.
–
Hallå, det är väldigt ovanligt med barn som blir allvarligt sjuka, du kan se en åldersfördelning här: https://platz.se/coronavirus/
Ja det är ovanligt. Men det händer och det kom en nyhet i veckan på SVT om att fyra barn ligger i respirator. Om ens barn blir så sjukt, så kvittar det om det är ovanligt. I andra länder har barn dött. Vi behöver följa upp.
Anna…jag förstår inte dina kommentarer? Du verkar tro blint på det som vinklas i pressen för att skapa sensation och klickvänliga artiklar… Precis det Emanuel försöker motverka med sin sammanställning innehållande faktabaserade sammanställning utan agenda . Därför extra tråkigt med sådana kommentarer just här.
Som Emanuel hänvisar till har 14 barn under 19 år hittills fått intensivvård i Sverige. Av 543 inrapporterade fall i samma åldersgrupp, men finns säkert fler som inte rapporterats. De intensivvårdade är garanterat inrapporterade dock. Det är 2,6% i ålderskategorin, men antagligen färre. Ingen av dem har omkommit. Och vi vet inte vilka sjukdomar dessa ungdomar led av sedan tidigare som eventuellt forcerade behovet av intensivvård. Är det värt att uppmana till uppföljning om..?
Personligen tycker jag vårdsituationen på våra äldreboenden är precis rätt fokus – både tillgången till läkare och sköterskor för den del av befolkningen som byggt landet och betalat skatt hela livet är bedrövlig – även om dödligheten inte heller i den ålderskategorin är onormalt hög mot tidigare år. Det får bara ökat medialt intresse just nu. Och följs upp minutiöst pga Corona-hysterin. Och öppnar ögon…
Ett par kommentarer, intressant att flera medier tar de undersökningar på barns smittsamhet som bevis på att vi gjort rätt ang skolorna. Dels har inga av dessa undersökningar utfört i länder där skolorna haft alla barn fortsatt i skolan vilket är en brist, den andra är att sammanställningen indikerar att barn smittar ungefär hälften så mycket som vuxna. Vilket är mycket mer än vad som tidigare sagt i åtminstone en Sverige! Det borde mana till eftertanke om att släppa skolplikten, åtminstone för barn till personer i riskgrupp!
Sen är jag oerhört oroad över alla dessa som inte verkar bli friska (el åtminstone inte på mycket länge) o inte heller får vård el övervakning. Dess i kombo med rehab av IVA-patienter kommer orsaka enormt lidande o stora samhällskostnader.